RIKTAD TILLSYN AV FRISTÅENDE FÖRSKOLOR I HÄRRYDA KOMMUN HÖSTEN 2013

Relevanta dokument
Tillsynsrapport. Ordinarie tillsyn av fristående förskolor i Härryda kommun Dnr 2013KS

Montessoriförskolan Delfinen. Sollentuna kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Svalans Montessoriförskola Rindavägen. Danderyds kommun

Verksamhetsplan Duvans förskola

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan Duvans förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Systematiskt kvalitetsarbete

Futura International Pre-school. Danderyd

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Kommentarer till kvalitetshjulet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Svalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Djursholms Montessoriförskola Svalan. Danderyds kommun

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Arbetsplan för Violen

Tyck till om förskolans kvalitet!

Alexanderskolan. Nacka kommun

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Saltisbarnens Montessoriförskola. Nacka kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

för Havgårdens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

RAPPORT EFTER ORDINARIE TILLSYN AV FRISTÅENDE FÖRSKOLOR I HÄRRYDA KOMMUN 2014

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Arbetsplan. Killingens förskola

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Kvalitetsrapport Förskola

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Backstugans förskola

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Arbetsplan 2015/2016

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Transkript:

1 (8) Sektorn för utbildning och kultur Elin Rosén 2014-02-19 Dnr 2014KS69 718 Kommunstyrelsen RIKTAD TILLSYN AV FRISTÅENDE FÖRSKOLOR I HÄRRYDA KOMMUN HÖSTEN 2013 Uppdrag och bakgrund Härryda kommun har enligt Skollagen tillsynsansvar över de fristående förskolor som finns i kommunen. Tillsynen genomförs årligen av sektorn för utbildning och kultur enligt följande tre modeller: Ordinarie tillsyn utförs vartannat år. Ordinarie tillsyn är en bred tillsyn som omfattar hela verksamheten och bygger på granskning av dokument samt enhetsbesök. Riktad tillsyn utförs de år som ordinarie tillsyn inte utförs. Riktad tillsyn utförs inom ett visst område och är mer fördjupande än den ordinarie tillsynen. Oanmäld tillsyn kan göras vid behov eller då kommunen får anledning att misstänka missförhållanden. Denna tillsyn kan vara i form av besök eller att kommunen begär in uppgifter från enheten. Rapportens innehåll Under hösten 2013 genomfördes riktad tillsyn, med fokus på barns inflytande. Tillsynen omfattade dels skriftliga underlag som varje förskola lämnade in, och dels besök på varje förskola. Resultatet av tillsynen beskrivs i denna rapport. Rapporten innehåller följande delar: sammanfattning av tillsynens resultat barns inflytande enligt gällande styrdokument de frågor som användes vid tillsynen resultat inom respektive fråga, med enskilda exempel från förskolorna beskrivning av arbetsmetoder och utmaningar för respektive förskola sektorns samlade bedömning utifrån tillsynen Sammanfattning av tillsynens resultat På många av de fristående förskolorna bedrivs arbete för att ge barn inflytande på olika sätt. Exempelvis får barnen ofta träna sig på gemensamt beslutsfattande. Förskolorna strävar också efter att tillhandahålla valmöjligheter för barnen. Inflytande är viktigt hela vägen under ett tematiskt arbete, inte bara genom att barnen får sätta upp olika aktiviteter på en önskelista. Det handlar också om att alla barn får möjlighet att utrycka sig i

2 (8) gruppen och att ibland våga välja något annat än kompisen. Tillsynen visade att det finns två övergripande förbättringsområden som dels handlar om att utveckla former för inflytande och dels om att pedagoger behöver utvärdera sitt eget arbetssätt. För att arbetet med barns inflytande verkligen ska få effekt på verksamhetens arbetssätt och måluppfyllelse är det viktigt att pedagogerna tittar på sitt eget arbetssätt i barngruppen, exempelvis genom att filma eller skriva ner situationer och resonera om dem i efterhand. Det är också viktigt att försöka tydliggöra processer och resultat för barnen så att barnen i efterhand kan se att de faktiskt haft inflytande. Barns inflytande enligt Läroplanen Läroplanen 2.3 uttrycker följande när det gäller inflytande: I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Arbetet för barns inflytande handlar om att förbereda barn på att bli demokratiska medborgare. Förskolorna bör därför sträva efter att ge barn inflytande på olika sätt och visa för dem hur gemensamt beslutsfattande kan gå till. Att barnen får ta ställning till olika valalternativ är ett exempel på hur barn ges inflytande över sin vardag på förskolan. En viktig aspekt av att ge barn möjlighet till verkligt inflytande i livet är också att stärka dem i att våga utvecklas och göra val som inte styrs av vad kompisen väljer, vilket kön eller kulturell bakgrund barnet har. Tillsynsfrågor Frågorna som ställdes i samband med tillsynen var följande: 1. Hur säkerställer ni att barns behov och intresse ligger till grund för er pedagogiska verksamhet? Ge exempel på hur barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter. 2. Vilken systematik har ni för att fånga barnens tankar och åsikter under året? Beskriv ert årliga arbete för att ta tillvara barnens tankar och åsikter. 3. Beskriv hur ni utgår ifrån alla barns intressen och behov när ni utformar förskolans lärmiljö inomhus och utomhus? Ge även exempel på hur lärmiljön påverkats med anledning av barnens synpunkter. 4. Beskriv hur barnen får träna sig på att samarbeta och att delta i olika former av beslutsfattande. 5. Vilka resultat ser ni av ert arbete för barns inflytande? 6. Vilket område behöver ni utveckla framöver då det gäller barns inflytande? Hur har ni kommit fram till detta utvecklingsområde? Fråga 6 beskrivs endast för respektive förskola. Vid tillsynen undersöktes även förutsättningarna på varje förskola beträffande behöriga förskollärare eftersom förskolläraren enligt läroplanens riktlinjer är den som ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll.

Resultat inom respektive frågeområde 3 (8) 1. Hur säkerställer ni att barns behov och intresse ligger till grund för er pedagogiska verksamhet? Läroplanen betonar att ett temainriktat arbetssätt ger barnen sammanhang och skapar mångsidighet i lärandet. Samtidigt ska förskolan arbeta för att barnen ska ha ett reellt inflytande i den dagliga verksamheten, vilket innebär att barnen bör få vara med och påverka vilka teman som genomförs. Åtta av nio fristående förskolor i kommunen arbetar medvetet med tematiskt arbete/projekt som barnen kan vara med och påverka i varierande omfattning. Pixbo Montessori arbetar inte tematiskt, utan istället med montessorimaterialet som grund för verksamheten. I vissa fall får barnen inflytande först när pedagogerna redan bestämt vad temat ska handla om. I andra fall undersöker personalen på olika sätt hur barnens intressen och behov ser ut och använder det som utgångspunkt för val av det tematiska arbetet. Ett exempel är Småfolkets förskola som grundligt analyserade sin måluppfyllelse efter föregående läsår. Detta beskrevs i förskolans verksamhetsberättelse från läsåret 2012/2013. Utifrån att förskolan analyserade sin måluppfyllelse och sina utvecklingsområden valdes ett fokusområde ut Allas lika värde. Fokusområdet ledde sedan till val av det tematiska arbetet. 2. Vilken systematik har ni för att fånga barnens tankar och åsikter under året? Beskriv ert årliga arbete för att ta tillvara barnens tankar och åsikter? Förskolorna tillfrågades hur de regelbundet följer upp och utvärderar sin verksamhet för att åstadkomma förbättringar. Samtliga förskolor deltar i kommunens brukarenkät. I den ingår frågor på området barns inflytande. Vid tillsynen framkommer att inte alla förskolor analyserar brukarundersökningens resultat eller återkopplar dess resultat till vårdnadshavarna. Brukarundersökningen skulle därför bättre kunna utgöra en del i förskolornas systematiska kvalitetsarbete och bidra till en utveckling av verksamheten. Det finns även möjlighet för förskolorna att lägga till egna frågor i brukarundersökningen om de vill fördjupa uppföljningen ytterligare. De flesta av förskolorna arbetar med barnintervjuer som en metod för att fånga barns åsikter och intressen. Några förskolor, exempelvis Landvetter församlings förskola Solbacken, problematiserade barnintervju som metod. De har sett ett behov av att förändra formerna för barnintervjuerna för att bättre fånga det som barnen tänker i stunden och göra frågorna mer konkreta för barnen. På så sätt strävar förskolan efter att i ännu högre grad få ta del av barnens tankar. Bamsebos förskola har utvecklat barnintervjuerna så att det förekommer olika varianter. Två intervjuer genomförs mellan pedagog och barn, om barnet vill, på området: Detta är jag och Jag tycker. Dessutom genomförs intervju mellan vårdnadshavare och barn inför utvecklingssamtalet på våren. Flera förskolor resonerade kring hur de på bästa sätt kan få ta del av barnens tankar och åsikter. De barn som kommit långt i sin språkliga utveckling och som vågar uttrycka sig har lättare att förmedla det. Därför blir systematiska observationer av barngruppen viktiga i det dagliga arbetet för barns inflytande. Pedagogerna kan på så sätt fånga upp frågor och intressen som barnen uttrycker och ta dem med sig inför planeringen av verk-

4 (8) samheten framåt. Mölnlycke International arbetar för närvarande inte med barnintervjuer. Pedagogerna har arbetat med att filma sig själva i barngruppen och på så sätt få syn på sina förhållningssätt och utvecklingsområden. Vissa förskolor hade kommit långt i sin analys av barns inflytande och tittat på barnens uppfattningar om vad inflytande handlar om. På frågan om barns uppfattningar om inflytande svarar samtliga utom Pixbo Montessori att de strävar efter att få mer kunskap om hur barn ser på inflytande. Pixbo Montessori svarade vid tillsynen att barn i förskoleåldern är för unga för att kunna ta ställning till om de har inflytande eller ej. 3. Hur har barn inflytande över lärmiljön inomhus och utomhus? För att barnens ska ges möjlighet till inflytande i sin lärmiljö behöver de kunna se vilka olika alternativ som erbjuds. Det handlar om att synliggöra alternativen för barnen men även om att pedagogerna medvetet arbetar för att barnen ska våga utmana sig själva och göra andra val än kompisen eller vad man alltid gjort tidigare. Barnens delaktighet över sin lärmiljö ser olika ut på de förskolor som tillsynats. Skogsbärets förskola har arbetat aktivt med inomhusmiljön under 2013 utifrån barngruppens behov. Varje vecka bjuds ett eller två barn in till pedagogernas planering för att berätta om lärmiljön, såväl inomhus som utomhus. Pedagogerna observerade att barnen på förskolan ville stå tillsammans och måla. För att kunna anpassa inomhusmiljön anlitade Skogsbärets förskola då ett företag som säljer lekmaterial för att få olika förslag om hur och var detta skulle kunna bli verklighet på förskolan. Resultatet blev ett väggstaffli som många barn kan använda samtidigt. Pedagogerna på Hindås Montessori observerade att barnen ville klättra och balansera på gården men att den inte var helt anpassad för detta. För att bygga vidare på detta iordningställdes därför en hinderbana i närområdet där barnen får pröva olika balansövningar. 4. Hur tränar sig barnen på samarbete och beslutsfattande? Många förskolor beskriver att de använder sig av önskelistor för att skriva upp det som barnen uttrycker. Det handlar dels om att kunna komma ihåg önskemål och dels om att synliggöra listorna för barnen. När en aktivitet har genomförts samtalar pedagogerna med barnen om detta och stryker den från listan. Syftet med detta är att barnen ska få syn på sitt reella inflytande. Småfolkets förskola arbetar med så kallade tankekartor som finns uppsatta på väggen. Barnen får säga sin mening genom att rösta på olika sätt. Ett exempel är genom att placera klossar i olika högar för olika alternativ. Det alternativ som får flest klossar vinner. Detta visar för barnen att alla får säga vad de tycker, men att det inte alltid blir som just jag vill. Småfolkets förskola har påbörjat ett arbete med barnråd för att låta de äldre barnen träna sig på att delta i beslutsfattande tillsammans med andra. 5. Vilka resultat ser ni av ert arbete för barns inflytande? Förskolorna har i relativt liten utsträckning tagit ställning till vilka effekter som arbetet för barns inflytande egentligen haft i barngruppen. Några beskriver det som att det har trygga och glada barn eller barn som vågar ta för sig. Konkre-

ta exempel är att barn själva tar initiativ genom att de uttrycker hur de vill att verksamheten ska vara. Småfolkets förskola beskriver i samband med tillsynen att de arbetar med pedagoggruppen för att visa inflytandet för barnen. Genom att de vuxna berättar tydligt om hur samarbete och beslutsfattande mellan dem går till har barnen fått se många exempel på inflytande i vardagen. Pedagogerna har märkt att barnen börjat beskriva detta förhållningssätt även i relationen barn-barn. Barnen uttrycker att Nu samarbetar vi. När det gäller inom- och utomhusmiljöerna beskriver förskolorna på olika sätt att barn har haft inflytande. Detta beskrivs under punkt 3. 5 (8) Samtliga fristående förskolor deltog i kommunens årliga brukarundersökning 2013. Vårdnadshavarna gav överlag de fristående förskolorna höga värden på området barns inflytande. Vårdnadshavarna upplever att de får information, att förskolornas personal tar hänsyn till deras åsikter och att samarbetet mellan förskola och hem fungerar väl när det gäller barnets utveckling och lärande. Förskollärarens särskilda ansvar Samtliga förskolor utom Pixbo Montessori har förskollärare på varje avdelning. Pixbo Montessori har förskollärare på två av tre avdelningar. Arbetsmetoder och utmaningar för respektive förskola Bamsebo föräldrakooperativ Personalen väljer ut prioriterade mål vid läsårets början, utifrån barngruppens behov och intressen samt förra läsårets systematiska kvalitetsrapport. Minst ett mål handlar om barns inflytande. Arbete sker med Storyline som metod vilket innebär att barnens lärande sker i en sagokontext. Barnen har inflytande över sagans händelser och får även träna sig på att lyssna på sina kamrater när de uttrycker sina tankar. I sagan ställs öppna frågor som barnen får tycka till kring för att ta berättelsen vidare. På så sätt håller barnen berättelsen vid liv. Bamsebo arbetar enligt metoden BRUK som är Skolverkets modell för att dokumentera och följa upp att förskolans arbetar i enlighet med läroplanen på alla målområden inklusive barns inflytande. Förskolan deltar i kommunens brukarundersökning och genomför egna föräldraenkäter en gång per läsår. Förskolan anger att ett prioriterat utvecklingsområde är att tydliggöra inflytandet för barnen själva i högre utsträckning. Fridaskolans förskola Verksamheten planeras bland annat utifrån koncerngemensamma nyckeltal kopplade till läroplanens mål och förskolans utvecklingsområden. Det finns inget nyckeltal specifikt för barns inflytande. Läroplanens mål är i det fallet styrande för verksamheten. Pedagogerna väljer ett områdesarbete som ska gälla för läsåret. Området väljs utifrån intressen som barn har gett uttryck för. Området för läsåret 2013/2014 är kroppen och knoppen. Varje dag har pedagogerna ringsamtal med barnen. När barnen ger uttryck för frågor och funderingar sätts dessa upp på väggen och kan bli utgångspunkt för arbetet i grupperna. Då finns utrymme för dialog kring innehållet i den pedagogiska verksamheten och önskemål om aktiviteter.

6 (8) Pedagogerna följer kontinuerligt upp arbetet i arbetslagen på gemensamma konferenser. Måluppfyllelsen kring barns inflytande följs bland annat upp genom att förskolan deltar i Härryda kommuns brukarundersökning. Förskolan anger att ett prioriterat utvecklingsområde är att fortsätta arbeta för att barnen fattar beslut utifrån vad de själva vill och inte utifrån vad kompisen väljer samt att göra barnen mer delaktiga i sin digitala portfolio. Förskolan Fisken / Björketorps församlings förskola Pedagogerna utgår från läroplanens mål kring barns inflytande när de lägger planeringen inför året. Förskolan arbetar tematiskt. Temat inleds med att pedagogerna presenterar det för barnen för att väcka deras intresse. När barnens intresse har väckts strävar pedagogerna efter att hålla temaplaneringen så pass öppen att det finns utrymme för barns inflytande under temats gång. Pedagogerna dokumenterar barns önskemål och tankar under läsåret. Detta sker i den dagliga verksamheten, men även genom exempelvis barnintervjuer samt genom samtal med vårdnadshavarna. Förskolan deltar i kommunens brukarundersökning. Förskolan anger att ett prioriterat utvecklingsområde är att utveckla beslutsprocessen så att det blir mer av gemensamt beslutsfattande tillsammans med barnen i verksamheten. Hindås Montessori Förskolan arbetar enligt montessoripedagogik. Montessorimaterialet utgör en viktig del av verksamheten. Alla barn har fritt val av aktiviteter och montessorimaterial hela arbetspasset. Förskolan har inget bestämt tema för året men arbetet sker tematiskt när det handlar om saker som barnen uttrycker intresse för, exempelvis dinosaurier under hösten 2013. Det lilla temat utvecklas allteftersom barnen funderar och frågar. Sådana teman pågår kontinuerligt med barn i olika konstellationer. Hindås Montessori använder sig av reflektionsmallar som stöd när de regelbundet går igenom arbetet och planerar hur arbetet ska bedrivas framåt när det gäller lärmiljö, aktiviteter med barnen och material. Förskolan utför barnintervjuer i maj som stöd för utvärdering av verksamheten. Förskolan deltar i kommunens brukarundersökning. Förskolan anger att ett prioriterat utvecklingsområde är att göra barnen mer delaktiga i sin pärm samt få in rutinen att barnen deltar i utvecklingssamtalet. Mölnlycke International Mölnlycke International arbetar tematiskt i projekt. Pedagogerna gör en grovplanering och barnen har sedan inflytande över projektets utformning under läsåret. Innevarande läsår är projektet Djur. När barnen nämner var de är intresserade av skrivs detta ner för att pedagogerna ska kunna återkomma till önskemålen och skapa meningsfulla aktiviteter för barnen. Förskolan arbetar med att filma vissa tillfällen och då kan pedagogerna få syn på sitt eget förhållningssätt i relation till barnen. Pedagogerna arbetar med att titta på den pedagogiska dokumentationen gemensamt varje vecka. I nuläget har förskolan identifierat att ett utvecklingsområde är att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Förskolan deltar i kommunens brukarundersökning.

7 (8) Förskolan anger att prioriterade utvecklingsområden är att barnen ska bli mer delaktiga i val av material och mer medvetna om sin delaktighet. Förskolan vill även utveckla systematiken kring hur barnen involveras i planeringen och få barnen mer involverade i den digitala portfolion. Pixbo Montessoriförskola Förskolan arbetar enligt montessoripedagogik. Förskolan Pixbo Montessori beskriver att grunden för verksamheten på förskolan är montessorimaterialet som är anpassat utifrån olika ålderskategorier. Barnen ges inflytande genom att de får välja vilket material de vill arbeta med under dagen. Förskolan arbetar med barnintervjuer inför utvecklingssamtalet men bör utveckla formerna för kartläggning av barngruppens behov och önskemål. Förskolan deltar i kommunens brukarundersökning. Förskolan anger att prioriterade utvecklingsområden är det systematiska kvalitetsarbetet och att göra alla barn mer delaktiga i arbetet för hållbar utveckling. Skogsbärets kooperativ Pedagogerna har bestämt tema bondgård eftersom pedagogerna ansåg att det var ett tema som lämpade sig väl för att få in läroplanens alla mål. Barnen får under läsårets gång vara med och påverka fortsättningen på temat. Arbetslaget träffas regelbundet för att följa upp arbetet. Förskolan deltar i kommunens brukarundersökning. När det gäller den pedagogiska miljön strävar pedagogerna efter att utforma miljön i enlighet med barnens önskemål. En leverantör av lekmaterial har varit i verksamheten för att ge olika förslag på vissa förändringar i lärmiljön utifrån barnens önskemål. Förskolan anger att ett prioriterat utvecklingsområde är att ge ännu mer reellt inflytande till varje individ. Småfolkets kooperativ Inför läsåret valde förskolan temat Allas lika värde. Pedagogerna valde inriktningen utifrån att de under föregående läsår identifierat detta som ett utvecklingsområde. Under introduktionen under perioden augusti oktober arbetar pedagogerna mycket med observationer i barngruppen och med genomgång av lärmiljön utifrån läroplanens mål. Barnråd är under uppbyggnad för att barnen ska få uppleva demokrati och träna sig på att bestämma tillsammans med andra. Efter introduktionen arbetar pedagogerna vidare med att fråga barnen och dokumentera deras tankar i så kallade tankekartor. Tankekartorna sätts upp på väggarna och används som underlag för den vidare planeringen av temaarbetet. Förskolan utvärderar sin måluppfyllelse och tar fram utvecklingsområden genom BRUK och deltar i kommunens brukarundersökning. Förskolan anger att ett prioriterat utvecklingsområde är att involvera barnen i högre utsträckning i arbetet med likabehandling. Solbackens förskola Inför läsåret valde pedagogerna tema Världen. Temat möjliggör för pedagogerna att naturligt ta till vara andra kulturer, religioner och traditioner i verksamheten. Solbackens förskola lyfter fram vikten av pedagogernas ansvar för att vara närvarande, nyfikna

8 (8) och medforskande i leken för att kontinuerligt observera och kunna dokumentera barngruppens behov. Formerna för dokumentation är exempelvis foto och film. Pedagogerna träffas regelbundet för att gå igenom bland annat detta och utveckla arbetet framåt. När det gäller lärmiljön har förskolan försökt göra barnen delaktiga på olika sätt. I samband med utflykter har barnen uttryckt intresse för saker i närmiljön. Pedagogerna har försökt spinna vidare på detta intresse på förskolan och bygga upp mindre miljöer i enlighet med barnens önskemål. Förskolan deltar i kommunens brukarundersökning. Förskolan anger att ett prioriterat utvecklingsområde är utveckla det systematiska arbetssättet ännu mer när det handlar om barns inflytande. Sektorns bedömning I samband med tillsynen framkom att det finns en medvetenhet om inflytandefrågor hos de fristående förskolorna i Härryda kommun. Barnen ges ofta möjlighet till inflytande i form av olika val och genom att delta i olika former av beslutsfattande som exempelvis röstning. Sektorn vill dock lyfta fram att det är viktigt att reellt inflytande, enligt läroplanens intentioner, handlar om mer än att ta ställning till olika på förhand uppställda valalternativ. Det handlar också att barnen ges inflytande över verksamhetens faktiska innehåll och arbetssätt. För att kunna bedöma resultatet av arbetet med inflytande behöver vissa förskolor i större utsträckning dokumentera, följa upp och analysera hur barns inflytande och delaktighet faktiskt ser ut. Genom att systematiskt arbeta med att utveckla barns inflytande tas barnens perspektiv till vara. Förbättringsområden Samtliga förskolor anger att de årligen inhämtar synpunkter från barnen, exempelvis genom barnintervjuer eller önskelistor. Synpunkter kan då handla om önskemål på aktiviteter eller material som barnen vill använda. För att arbetet med barns inflytande verkligen ska få effekt på verksamhetens arbetssätt och måluppfyllelse kan dock kartläggningen utvecklas, exempelvis genom att pedagogerna genomför och dokumenterar observationer av sitt eget arbete i barngruppen. Inflytande är viktigt hela vägen under det tematiska arbetet, inte bara när barnen får sätta upp olika aktiviteter på en önskelista. Det handlar också om att alla barn får möjlighet att utrycka sig i gruppen och att ibland våga välja något annat än kompisen. Det är också viktigt att försöka tydliggöra det som hänt för barnen så att de i efterhand kan se att de faktiskt haft inflytande. Sektorns samlade bedömning är att det finns förbättringsområden men att det i varierad grad pågår ett utvecklingsarbete för att arbeta med barns inflytande på de fristående förskolorna. Uppföljning av de identifierade förbättringsområdena kommer att ske i samband med nästa tillsyn hösten 2014. SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Olof Olsson Tf sektorschef