PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga

Relevanta dokument
Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol

Faktablad om ektopisk graviditet

Informationsbroschyr


Regional riktlinje för provtagning och behandling av mycoplasma genitalium

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department

Mycoplasma genitalium En viktig STI - nuvarande kunskap. Britta Loré, klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Tisdag den 2 december 2014 Skrivtid: Lycka till!!

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten

Skrivning i obstetrik & gynekologi i Lund och Malmö onsdagen den 30 april 2008,

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Män och abort. Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet. SFPOG symposium 24 april 2010

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Missfall och misstänkt X

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Medför subventionering av p-piller till tonåringar lägre abortfrekvens?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg

Regionala riktlinjer för provtagning och behandling av mykoplasma på barnmorksemottagningen

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige?

VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Måndag den 2 maj 2016 Skrivtid:13:30-16:00. Lycka till!!

Reproduktiv hälsa i Finland och Sverige

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA?

Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige

HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING

Organisation av abortvården vid medicinsk abort -handlagt av barnmorska

Del 3_ 8 sidor_15 poäng

Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS

MEQ Gynekologi T

Kvantitativa metoder och datainsamling

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery

Gotlands Ungdomsmottagning

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Oönskade graviditeterär LARC lösningen?

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer

MEQ gynekologi T8 VT 2001

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Pneumoni på vårdcentral

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

PMS/PMDD. Inger Sundström Poromaa Dept of Women s and Children s Health Uppsala University

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

Obstetriska plexus brachialisskador

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet

Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

Long-Acting Reversible Contraception (LARC) Efter Förlossning

Skriftlig omtentamen i obstetrik och gynekologi, torsdagen den 26 maj, 2011 kl

En liten guide till kvinnohälsa

NOVA T 380 Livmoderinlägg av koppar för antikonception

VÄLKOMMEN. till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION. Måndag den 4 maj Skrivtid: Lycka till!!

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Hälsouniversitetet i Linköping bildomtentamen KOD Läkarprogrammet stadiii 1(10)

Oönskade graviditeterär LARC lösningen?

Autoimmuna tarmsjukdomar och graviditet

Somaliska kvinnors nyttjande av mödrahälsovård och utfallet av deras graviditeter. En jämförande studie mellan somaliska och svenskfödda kvinnor

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Godkänd av: Lena Marions, överläkare, docent, sektionschef Reproduktiv Hälsa

För dig som ofta får tillbaka bakteriell vaginos.

Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors

Skrivning i obstetrik & gynekologi termin 9 i Lund tisdagen den 3 januari 2012

Infektioner hos barn i förskolan

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Bilaga 2. Endometrios. Underlag till Förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Mödradödlighet i Sverige

Unga kvinnors preventivmedelsanvändning och riskbeteende vad gäller könssjukdomar och oönskade graviditeter

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

MOMENT REPRODUKTION Max: 49 poäng Resultat: poäng

Intraabdominella infektioner - mikrobiologi

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?

Vägledande frågeformulär för vårdgivare som rapporterat exponering för Mycophenolate mofetil Sandoz (mykofenolatmofetil) under graviditet

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet

Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL,

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018

Influensa och graviditet

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Transkript:

PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga

BAKGRUND och SYFTE Bakgrund Hög förekomst av PID i Lettland 20.3% av kvinnorna använde spiral (1997) Det kliniska intrycket var att det fanns ett samband mellan allvarlig PID och spiral Syfte Att undersöka riskfaktorer för PID Att speciellt studera det eventuella sambandet mellan spiralanvändning och PID

Material och metoder Fall kontroll studie Fallen 51 kvinnor inlagda på sjukhus pga akut PID Kontroller 50 friska kvinnor från gynhälsokontroll Enkäter och kliniska och mikrobiologiska undersökningar

Inklusionskriterier Ålder 25-45 Klinisk PID diagnos baserad på: Nedre buksmärta Onormal fluor från cervix Ömhet över adnexa, cervical /uterin rörelseömhet, palpabel resistens vid gynundersökning Minst ett av 3 av följande laboratoriefynd: Leukocyter > 8000/mm³ ESR > 12 mm/h CRP > 10 mg/l Exklusionskriterier Graviditet inom 3 månader Glucocorticoider eller antidiabetiska läkemedel Pågående antibiotika Spiral kortare tid än 1 månad

Resultat: deskriptiv enkätstudie Socioekonomiska egenskaper Kvinnor med PID var äldre (p=0.003) Kvinnor med PID var oftare arbetslösa/hade lägre inkomst (p=0.008) Friska kvinnor hade oftare universitetsutbildning (p=0.000003) Friska kvinnor gick oftare på regelbundna rutinkontroller hos tandläkare och gynekolog (p=0.0008; p=0.000006) Viberga I, Lazdane G, Odlind V, Eur J Contracept Reprod Health Care2004

Resultat: deskriptiv enkätstudie Sexualvanor, preventivmedel mm Kvinnor med PID var oftare rökare (p=0.0009) Ålder vid första coitus, totalt antal sexpartners, längden på pågående sexuell relation, samlagsfrekvens INGEN SKILLNAD Pågående p-medel inklusive spiral INGEN SKILLNAD Viberga I, Lazdane G, Odlind V, Eur J Contracept Reprod Health Care2004

Resultat: deskriptiv enkätstudie Gynekologisk, reproduktiv bakgrund Tidigare PID Ålder vid första PID Föregående PID >1 år sedan INGEN SKILLNAD INGEN SKILLNAD INGEN SKILLNAD Antal förlossningar, missfall, X-graviditeter, utfall av senaste graviditet INGEN SKILLNAD Kvinnor med PID hade haft fler inducerade aborter (p=0.0003) Kvinnor med PID rapporterade längre tid sedan föregående graviditet (p=0.009) Friska kontroller rapporterade oftare att de haft en STI (p=0.00002) Viberga I, Lazdane G, Odlind V, Eur J Contracept Reprod Health Care2004

KONKLUSION Den mest slående skillnaden mellan kvinnor med PID och friska kontroller var relaterade till socioekonomiska faktorer och inte till typiska riskfaktorer för STI/PID!!! Viberga I, Lazdane G, Odlind V, Eur J Contracept Reprod Health Care2004

Endocervikal mikrobiologisk profil (fall/kontroller; allvarlig/okomplicerad; Spiral/ej spiral) Aerober INGEN SKILLNAD mellan grupper Friska spiralanvändare hade oftare Ureaplasma urealyticum (p=0.026) Anaerober INGEN SKILLNAD mellan grupper Spiralanvändare med PID hade oftare Fusobacteria spp. och Peptostreptococcus spp. (p=0.006; p=0.021) Facultativa anaerober INGEN SKILLNAD mellan grupper I PID gruppen fann man sällan Lactobacillus spp. (p=0.013) Klamydia och Gc påträffades sällan (1 fall/3 kontroller) Viberga I, Odlind V. Lazdane G. Kroica J, Berglund L Infect Dis Obstet Gynecol 2005; 13: 183

Mikrobiologi hos kvinnor med PID Risk för PID (51/50) och risk för allvarlig PID (27/24) Fynd av minst två anaerober var associaterat med PID och för allvarlig PID: OR=2.8 (1.04-7.6); OR=4.0 (1.07-14.9) Fynd av minst tre aerober eller anaerober var associaterat med PID: OR=2.4 (1.04-5.9) Viberga I, Odlind V. Lazdane G. Kroica J, Berglund L Infect Dis Obstet Gynecol 2005; 13: 183

Mikrobiologi hos kvinnor med PID Risk för PID hos spiralanvändare (28/20) Fynd av minst två anaerober var associerat med PID hos spiralanvändare: OR=9.0 (1.8-46.3) Fynd av minst tre aerober eller anaerober var associerat med PID hos spiralanvändare: OR=4.0 (1.1-15.0) Risken för PID hos icke-spiralanvändare (23/30): Inget statistiskt signifikant samband med någon kombination av aerober eller anaerober Viberga I, Odlind V. Lazdane G. Kroica J, Berglund L Infect Dis Obstet Gynecol 2005; 13: 183

Konklusion mikrobiologi Liten skillnad vad gäller enstaka mikrober Fynd av kombinationer av mikrober verkar ha samband med PID, speciellt hos kvinnor >35 Studien talar för att patogenesen för icke-sexuellt överförd PID sammanhänger med synergism mellan olika mikrober, möjligen faciliterat av förekomsten av en spiral. Viberga I, Odlind V. Lazdane G. Kroica J, Berglund L Infect Dis Obstet Gynecol 2005; 13: 183

Är spiral en oberoende riskfaktor för PID?? Hela studiegruppen (n=101) Patienter med diagnosen PID (n=51) 27 allvarlig PID; 24 okomplicerad PID Patienter med spiral (n=48) 28 PID (21/7); 20 friska Analyserades med univariat och multivariat logistisk regression Viberga I, Odlind V, Berglund L. Acta Obstet Gynecol Scand 2005; 84: 1202-1207

Är spiral en oberoende riskfaktor för PID?? Risk för PID generellt hos spiralanvändare INGEN RISKÖKNING Spiralanvändning >5 år OR 5,4 (1,51-18,3) Men denna risk försvann när man kontrollerade för ålder! Risk för allvarlig PID Hos spiralanvändare och ålder >35 OR 31,7 (2,68-373,7) Vid kontroll för ålder och duration på spiralanvändningen förblev ålder över 35 en oberoende riskfaktor för PID OR=4.9 (1.3-19.2) och för allvarlig PID: OR=12.1 (1.4-104.7) Viberga I, Odlind V, Berglund L. Acta Obstet Gynecol Scand 2005; 84: 1202-1207.

Konklusioner Spiralanvändning är ingen oberoende riskfaktor för PID hos yngre kvinnor Hos kvinnor över 35 fanns ett samband mellan risk för PID och spiralanvändning Hos kvinnor över 35 tycks finnas ett samband mellan spiralanvändning och allvarlig PID, som möjligen påverkas av lång tids (>5 år) spiralanvändning I den multivariata analysen var ÅLDER >35 den starkaste riskfaktorn för PID, starkare än spiralanvändning och duration på spiralanvändning

Kvarstående funderingar Resultaten innebär ny information om PID epidemiologi, men kan inte helt förklara hur en spiral påverkar patogenesen för PID Sambandet mellan allvarlig PID och högre ålder hos annars friska, menstruerande kvinnor är oklart och behöver studeras mera t.e.x med fokus på förändringar i lokal immunitet, hormonella förändringar och annat som kan inträffa med stigande ålder. Resultaten inger INTE anledning att avråda kvinnor>35 från spiral men möjligheten för PID bör uppmärksammas vid kliniska symptom Mycket mera data behövs vad gäller den manliga partnerns betydelse som riskfaktor för PID

slut