Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige?

Transkript

1 Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Hur skyddar sig kvinnor vid samlag som inte använder p-piller/spiral eller kondom/pessar och skulle Billingsmetoden kunna vara ett alternativ för dem? Författare: Anette Nilsson Fördjupningsarbete 7,5poäng Psykologi, klinisk sexologi, Göteborgs universitet Handledare: Lars-Gösta Dahlöf. Sammanfattning Många kvinnor i Sverige har inte hittat något preventivmedel som passar dem och kan därmed hamna i en situation, där risken för ofrivillig graviditet ökar. Syftet med studien var att se hur de kvinnor som uteslutit de konventionella preventivmedelsmetoderna (hormoner, spiral och sterilisering) skyddade sig mot graviditet, samt om de hade kunskap om när de var fruktsamma under menscykeln. Det underliggande syftet till dessa frågor var att se om Billingsmetoden skulle kunna vara ett alternativ för dessa kvinnor. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning med några öppna frågor i semistrukturerad form. Målgruppen var kvinnor i åldern år. I studien framkom att de flesta kvinnor som hade valt de icke konventionella preventivmetoderna använde en blandning av kondom, avbrutet samalg och säkra perioder. De utsätter sig för stora risker då kunskapen var låg om när de var fruktsamma under sin menscykel. Störst risk tar de kvinnor som har en kortare eller längre menscykel. Alla de kvinnor som använder sig av avbrutet samlag och säkra perioder skulle ha en säkrare preventivmetod med Billingsmetoden. Inledning Nästan en fjärdedel av de fruktsamma kvinnorna i Sverige har uteslutit hormoner och spiral och är också tveksamma till kondom eller pessar(sex i Sverige 1996). Kvar som preventivmetod blir då ofta avbrutet samlag och säkra perioder, två metoder som kan vara mycket riskfyllda, speciellt om kunskapen om när graviditet kan uppnås under menscykeln är bristfällig. I min studie ville jag ta reda på hur de kvinnor som inte använde sig av de konventionella preventivmedelsmetoderna (hormoner, spiral och sterilisering) skyddade sig mot graviditet och om de hade kunskap om när de var fruktsamma under menscykeln. Det sistnämnda frågade jag för att få en uppfattning om hur stora risker kvinnor tar när de använder sig av avbrutet samlag eller säkra perioder och om Billingsmetoden skulle kunna vara ett alternativ för dessa kvinnor. Målgruppen var kvinnor mellan år och jag använde mig av en kvantitativ enkätundersökning med några öppna frågor i semistrukturer. Bakgrund I bakgrunden tas följande upp, forskning om preventivmedelsanvändning i Sverige med fokus på den bristande preventivmedelsanvändningen och stigande abortsiffror, Pearl Index för olika preventivmedel och slutligen beskrivs Billingsmetoden och forskning kopplat till den. Preventivmedelsanvändningen för kvinnor i Sverige.

2 En nationell populationsundersökning genomfördes av Statens folkhälsoinsitut tillsammans med RFSU för att kartlägga svenskarnas sexualvanor. Undersökningen visade att 25 % av kvinnor i fruktsam ålder i Sverige inte använde något preventivmedel vid det senaste samlaget. Avbrutet samlag och säkra perioder var de vanligaste förkommande metoderna i den här gruppen. Förekomst av graviditetsskydd vid det senaste samlaget, exkluderat de som har en pågående respektive önskar graviditet. Åldersgrupp Inget kondom hormoner spiral sterilisering % 22 % 56 % 3 % 2 % % 19 % 29 % 13 % 3 % % 15 % 13 % 23 % 15 % I åldersgruppen år var det 16 %, i gruppen år var 36 % och i gruppen år var det 34 % som inte använde något preventivmedel vid det senaste samlaget. (Sex i Sverige 1996) Osäker preventivmedelsanvändning ökade abortsiffror Det finns en koppling mellan otillräcklig eller osäker preventivmedelsanvändning och ökade abortsiffror. År 2000 genomfördes en enkätundersökning på abortmottagningar på drygt 500 kvinnor i Örebro, Uppsala och Västerås. Studien visade att drygt en tredjedel av kvinnorna inte hade använt någon metod alls och att ytterligare drygt en tredjedel hade litat till osäkra metoder såsom avbrutet samlag (24 %) eller säkra perioder (12 %). Bland de kvinnor som försökt använda preventivmedel var kondomhaveri vanligast (22 %) medan 15 % uppgav att de använt sig av p-piller eller mini-piller vid tidpunkten för befruktning. Den vanligaste orsaken till att kvinnorna inte hade använt sig av preventivmedel var att de inte hade trott sig kunna bli gravida just då, eller att de tog risken. 43 % av kvinnorna hade genomgått en abort tidigare. (Larsson et al 2000) Vid en annan undersökning av Anneli Kero 2001, fann man att ungefär hälften av de abortsökande kvinnorna inte hade använt något preventivmedel vid konceptionstillfället. Vanliga skäl till att kvinnorna inte försökte förhindra graviditet var att de trodde att de var i en säker period, den sexuella lusten fick ta överhand eller att man chansade. (Tanja Tydén 2005) Antalet aborter i Sverige har sedan 1975 pendlat mellan och per år. Det innebär att var fjärde känd graviditet avslutas med abort och att varannan svensk kvinna i genomsnitt gör en abort under sin livstid. Forskning visar att en stor del av aborterna görs i stabila parförhållanden och att 40 % av aborterna görs av kvinnor som är över 30 år. (Anneli Kero, 2001) Osäker preventivmedelsanvändning ökade abortsiffror Det finns en koppling mellan otillräcklig eller osäker preventivmedelsanvändning och ökade abortsiffror. År 2000 genomfördes en enkätundersökning på abortmottagningar på drygt 500 kvinnor i Örebro, Uppsala och Västerås. Studien visade att drygt en tredjedel av kvinnorna inte hade använt någon metod alls och att ytterligare drygt en tredjedel hade litat till osäkra metoder såsom avbrutet samlag (24 %) eller säkra perioder (12 %). Bland de kvinnor som försökt använda preventivmedel var kondomhaveri vanligast (22 %) medan 15 % uppgav att de använt sig av p-piller eller mini-piller vid tidpunkten för befruktning. Den vanligaste orsaken till att kvinnorna inte hade använt sig av preventivmedel var att de inte hade trott sig kunna bli gravida just då, eller att de tog risken. 43 % av kvinnorna hade genomgått en abort tidigare. (Larsson et al 2000)

3 Vid en annan undersökning av Anneli Kero 2001, fann man att ungefär hälften av de abortsökande kvinnorna inte hade använt något preventivmedel vid konceptionstillfället. Vanliga skäl till att kvinnorna inte försökte förhindra graviditet var att de trodde att de var i en säker period, den sexuella lusten fick ta överhand eller att man chansade. (Tanja Tydén 2005) Antalet aborter i Sverige har sedan 1975 pendlat mellan och per år. Det innebär att var fjärde känd graviditet avslutas med abort och att varannan svensk kvinna i genomsnitt gör en abort under sin livstid. Forskning visar att en stor del av aborterna görs i stabila parförhållanden och att 40 % av aborterna görs av kvinnor som är över 30 år. (Anneli Kero, 2001) Den totala risken för graviditet vid ett oskyddat samlag är 6-7 %, och vid tidpunkten för ägglossning i genomsnitt 20 %. Det finns många möjligheter att undvika oönskad graviditet. Den enskilda individen väljer själv preventivmedel och det är rådgivarens roll att med sin kunskap hjälpa till att hitta den bästa metoden. (läkemedelsverket 2005) Pearl Index mäter säkerheten hos ett preventivmedel. Pearl Index är ett statistiskt mått som används för att benämna säkerheten hos ett preventivmedel. Det beskriver hur det statistiskt sett är möjligt att en graviditet inträffar under ett år hos 100 kvinnor som använder metoden. Om en av dessa 100 kvinnor blir gravid under detta år motsvarar Pearl Index 1. PI kan relateras till metodfel och användarfel, det senare är beroende av brukaren. Man brukar redovisa två siffror. Ett index för typisk användning där man se på hur användningen ser ut i verkligheten och ett index för perfekt användning där metoden används vid varje samlag på ett korrekt sätt. Olika preventivmetoder har olika säkerhet och därmed olika Pearl Index. Följande preventivmetoder har respektive Pearl Index: Kombinerade p-piller 0.5 % % Hormon-spiral: 0.2 % % Koppar-spiral: 0.7 % % Kondom: 2 % - 15 % Avbrutet samlag: 16 % - 30 % Säkra perioder 2 % - 20 % (Ellis,20 ) De kvinnor som hade en normallång cykel på dagar hade ringat in mer fruktsamma dagar än de kvinnor som hade en kort eller en lång cykel. Detta visar att kvinnorna har någon kunskap om kalender metoden eller säkra perioder. Kunskapen var dock mycket bristfällig, speciellt när menscykeln var kort eller lång. Slutdiskussion De flesta kvinnor som deltog i studien hade erfarenhet av att ha använt hormoner eller spiral tidigare. Oftast hade de slutat med metoden då de upplevt att de fått biverkningar eller också kände de något slags allmänt missnöje eller motstånd för att utsätta kroppen för något främmande. De flesta kvinnor som hade valt de icke konventionella preventivmedelsmetoderna använde en blandning av kondom, avbrutet samlag och säkra perioder. Kvinnorna var visserligen ganska nöjda med den preventivmetod eller de preventivmetoder de använde men de utsätter sig för stora risker då kunskapen var låg om när

4 de var fruktsamma under sin menscykel. Störst risk tar de kvinnor som har en kortare eller längre menscykel. Kvinnorna kände oftast till att de hade ägglossning mellan två menstruationer men de visste inte exakt när. En del av kvinnorna utgick från att ägglossningen kommer ungefär i mitten av menscykeln. Det stämmer när det handlar om en 28-dagarscykel då är det 14 dagar åt båda håll. Är menscykeln kortare eller längre stämmer inte detta längre. Att räkna sig fram till nästa ägglossning är också en osäker metod då fysisk eller psykisk stress kan påverka menscykels längd och förskjuta ägglossningen framåt eller bakåt i tiden. Alla de kvinnor som använder sig av avbrutet samlag och säkra perioder skulle ha en säkrare preventivmetod med Billingsmetoden. Enligt Billingsmetoden lär sig kvinnorna att skilja på fruktsamt och ofruktsamt sekret. När kvinnan kan särskilja de olika sekreten kan metoden användas vid alla olika slags menscykler vid korta eller långa menscykler och oregelbundna menscykler. Studien genomfördes på fyra barnmorskemottagningar och på tre av dessa finns det barnmorskor som är handledare i Billingsmetoden. I studien var det 5 kvinnor som kände till Billingsmetoden, vilket motsvarar10 % av kvinnorna. Tre av de fem kvinnorna använde sig av Billingsmetoden men om dessa kvinnor hade fått handledning går inte att utläsa eftersom den frågan inte ställdes. På frågan hur ofta de använde Billingsmetoden var siffran 8,3 på en skala Denna siffra kan jämföras med siffran för kondom som är 6,7, avbrutet samlag 6,6 och säkra perioder 4,7. På frågan hur nöjda kvinnorna var svarade två av kvinnorna 10 på en skala Då studien bara omfattar 53 kvinnor är dessa siffror dock inte signifikanta. Det skulle behövas en mycket större enkätundersökning för att få en hållbar validitet.

5