VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA?

Transkript

1 VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? MD, ST-läkare Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Who s at risk of catching Chlamydia trachomatis?

2 Catch-up Mutation Känsligare provtagningsmetoder Västerbotten Låg klamydiaincidens jämfört med resten av Sverige Hög provtagningsfrekvens Hela tiden använt test som kunnat detektera även den muterade varianten av Chlamydia trachomatis

3 Insatser i Västerbotten under 2000-talet Ökad tillgänglighet för provtagning med drop-in mottagning, <30 år erbjudits klamydiatest vid gynekologiska hälsokontrollen, preventivmedelsrådgivning, MVC Gratis kondomer delats ut på t.ex. krogar, studentkårer, Studenthälsan Motiverande samtal (MI) Effektiv partnerspårning Bioreklam, teatergrupper på skolor Utbildningar för skola, sjukvård m.m. Kärleksakuten Internetsatsningar:

4 Syfte med avhandlingen Huvudsyfte: Att finna faktorer associerade till ökad risk för klamydia, så att dessa högriskpersoner kan identifieras och erbjudas intervention för att förhindra infektion/reinfektion. Följande delstudier utfördes: 1. PARTNERSPÅRNING Utvärdering av resultat av partnerspårning. Är partnerspårning ett bra sätt att hitta klamydiasmittade personer? 2. SVALGKLAMYDIA Hur vanlig är det? Är det associerat med symtomet ont i halsen? När ska man ta prov? 3. RISKFAKTORER Finns det några korta screeningfrågor som man kan ställa för att identifiera en riskgrupp bland patienter som söker på en drop-in STD-mottagning?

5 Metoder Alla studier utförda i Västerbotten Partnerspårningsstudien inkluderade alla klamydiafall i hela Västerbotten under 2002 Svalgklamydiastudien utfördes på STD-mottagningen, Umeå. Personer som haft oralsex senaste 6 månaderna inkluderades. Klamydiaprov togs från underliv och svalg Studien om riskfaktorer associerade med klamydia utfördes på STD drop-inmottagningen, Umeå. Patienter sökte på eget initiativ till mottagningen p g a de vill testa sig och inkluderades efter informerat samtycke i studierna

6 Västerbotten 1/8 av Sveriges yta, 3 % av landets befolkning 70% av befolkningen bor i Umeå eller Skellefteå Befolkningen yngre än rikets genomsnitt Illustratör: Ego

7 Historisk tillbakablick Klamydiaförekomsten började öka under 80-talet Åtgärder: klassades klamydia som samhällsfarlig sjukdom enligt Smittskyddslagen - Utbildningsinsatser - Ungdomsmottagningar startades, - Lokala screeningprogram etablerades Klamydiaförekomsten och associerade komplikationer minskade Detta sammanföll med att hiv/aids blev allmänt känt och sexualvanor ändrades, kondomanvändningen ökade

8 Historisk tillbakablick Klamydia ökade åter under 90-talet. Varför? Ökad testning Känsligare provtagningsmetoder Sämre partnerspårning Ökat sexuellt risktagande Behandling tidigt i förloppet ger sämre immunitet? (Brunham, J Infect Dis, 2005) Aktuell strategi otillräcklig, mer behövde göras

9 Prevention idag Ingen allmän screening i Sverige Kontaktspårning inkl. testning av partners obligatorisk Opportunistisk screening vanligt (=provtagning erbjuds rutinmässigt vissa grupper av människor när de tar kontakt med sjukvården av andra anledningar, t ex vid preventivmedelsrådgivning, MVC-besök etc.) Alla landsting har egna strategier Ingen evidens för att opportunistisk screening fungerar långsiktigt Risk högriskpersoner testas sällan och att lågriskpersoner testas onödigt ofta

10 Hur identifierar man en riskgrupp bland patienter på en STD-mottagning? Följande faktorer var korrelerade till ökad risk för klamydiasmitta/sexuellt risktagande: Partner med nylig/aktuell klamydiasmitta. Dessa personer/partners hittar man vid en effektiv partnerspårning Minst en ny/tillfällig partner senaste månaderna i kombination med att man inte alltid använder kondom vid ny/tillfällig partner Riskbruk av alkohol var korrelerat till sexuellt risktagande Illustratör: Ego

11 PARTNERSPÅRNING Obligatoriskt enligt Smittskyddslagen vid klamydia Mål: hitta den som smittat patienten och de som patienten kan ha smittat samt att provta alla partner VÄSTERBOTTENSMODELLEN Centraliserad partnerspårning (=få, erfarna, certifierade spårare) Spårning minst ett år tillbaka i tiden Telefonintervju vid behov Index= smittad patient

12 PARTNERSPÅRNING Centraliserad partnerspårning 6 kuratorer utförde 78% av alla partnerspårningar LÄKARE 2% 1.4/index Spårning minst 12 månader Kuratorer 80% (2.6 partner/index) Barnmorskor 67% (2.5 partner/index) Läkare 29% (1.4 partner/index) 14 personer (varav 11 läkare) gjorde bara en spårning under studieåret: 40% av dem spårade minst 12 månader tillbaka i tiden, patienter uppgav i genomsnitt 1.3 partner/index

13 PARTNERSPÅRNING Hur många smittade partner identifieras vid partnerspårning? 1360 partner 2.5/index 1129 identifierade 994 provtagna 1.9/index 761 provsvar införda i enkäten Minst 65% av kontakterna med känt provsvar var smittade 494 positiva partner 0.9/index Carré H, Boman J, Österlund A, Gärdén B, Nylander E. Improved contact tracing for Chlamydia trachomatis with experienced tracers, interviewing for one year back in time and by phone in remote areas. Sex Transm Infect Jan 23

14 Partnerspårning Belägg för längre partnerspårningstider Antal kontakter månader 3-6 månader 7-12 månader >12 månader Kontakter Kontakter med känt provsvar Klamydiapostiva kontakter Antal kontakter, kontakter med känt provsvar respektive klamydiasmittade kontakter som uppges vid kontaktspårning 0-2, 3-6, 7-12 och >12 månader innan index fått sin klamydiadiagnos Antalet infekterade kontakter minskar med tid sedan senaste samlag 79% av kontakterna som index hade sex med 0-2 månader före klamydiadiagnos var infekterade 7-12 månader sedan senaste samlag var 30% av partner med känt provsvar infekterade

15 PARTNERSPÅRNING Telefonintervju fungerar bra MOTTAGNING TELEFON Partner/index Ålder 24 år 24 år % kvinnor 51% 55% 12 månader spårning 100% 99% 6 erfarna partnerspårare utförde intervjuerna Ingen signifikant skillnad mellan intervjusätten Personer med många partner uppmuntrades till mottagningsbesök av praktiska skäl

16 SVALGKLAMYDIA 172 patienter 22 klamydia i underliv (12,9%) Alla patienter med svalgklamydia hade samtidig underlivsinfektion 4 svalgklamydia (2,3%) (18% av samtliga med Klamydia i underlivet) ¼ hade symtom Carré H, Edman A-C, Boman J, Nylander E. Chlamydia trachomatis in the throat, is testing necessary? Acta Demato-Venerologica 2008, 28:2.

17 SVALGKLAMYDIA Slutsats Svalgklamydia är starkt korrelerat till underlivsinfektion. Provtagning från könsorganen tillräckligt, förutom om patienten bara har haft munsex

18 RISKFAKTORER Studien utförd på drop-in STD-mottagningen i Umeå. Patienter sökte på eget initiativ för att de ville testa sig och inkluderades i studien efter informerat samtycke 58% manliga patienter Medelålder 28 år 51% av de klamydiasmittade var 25 år

19 RISKFAKTORER Faktorer signifikant associerade till aktuell klamydiainfektion Män: Partner med klamydia Ny/tillfällig partner 6 månader Inkonsekvent kondomanvändning Symtom (sveda vid vattenkastning/ flytning) Singel Kvinnor: Partner med klamydia Ny/tillfällig partner 6 månader Inkonsekvent kondomanvändning Hormonellt preventivmedel Sjukskriven/arbetslös Låg utbildning

20 RISKFAKTORER Kondomanvändning 5% använde kondom under hela samlaget med senaste nya/tillfälliga partner 3/10 som hävdade att de alltid använde kondom med ny/tillfällig partner använde kondomen under hela samlaget

21 RISKFAKTORER P-piller och klamydia Hormonella preventivmedel var associerade med ökad förekomst av klamydia, även om hänsyn togs till kondomanvändning, antal nya partners m.m. Låg svarsfrekvens Fler studier behövs

22 RISKFAKTORER Depression och ångest 25% av männen och 38% av kvinnorna som sökte på drop-inmottagningen hade tecken på ångest. 7% av männen och 8% av kvinnorna hade tecken på depression Ångest var signifikant associerat till riskbruk av alkohol och till kvinnligt kön Varken ångest eller depression var associerat till sexuellt riskbeteende eller klamydia

23 Riskbruk av alkohol Lättöl Folköl Starköl Vin Starkvin Sprit =Potentiellt skadligt för hälsan (antingen fysiskt, psykiskt eller beroendeframkallande) Män: 2 enheter/dag Kvinnor: 1.5 enheter/dag Källa: Folkhälsoinstitutet

24 RISKFAKTORER Alkohol 53% av kvinnorna och 55% av männen hade ett riskbruk av alkohol Riskbruk var associerat till fler nya/tillfälliga partners och lägre kondomanvändning

25 Identifiera en riskgrupp På en drop-in STD-mottagning Minst en ny/tillfällig partner senaste 6 månaderna i kombination med att man inte alltid använder kondom vid ny/tillfällig partner 81% av patienterna, 91% av de klamydiainfekterade Minst 2 nya/tillfälliga partners senaste 6 månaderna i kombination med att man inte alltid använder kondom vid ny/tillfällig partner 33% av patienterna, 46% av de klamydiainfekterade Varför dessa frågor? Kondom är enda kända skyddet mot klamydia (förutom avhållsamhet). Viktigt att använda screeeningfrågor som ringar in en grupp med ett riskbeteende. Ett beteende som man kan försöka förändra t ex via motiverande samtal

26 Identifiera en riskgrupp På en drop-in STD-mottagning, fortsättning Riskbruk av alkohol är associerat till sexuellt riskbeteende. Viktigt att fråga om alkoholvanor, diskutera hur en persons inställning till säker sex förändras under inflytande av alkohol En centralt belägen STD drop-in mottagning attraherade grupper som vanligen har en låg provtagningsfrekvens; män och personer 25 år. Ett sätt att få dessa grupper att testa sig? I hela befolkningen Centraliserad partnerspårning enligt Västerbottensmodellen effektivt sätt att identifiera klamydiasmittade Partnerspårning enligt Västerbottensmodellen rekommenderas av Socialstyrelsen sedan Svalgklamydia är starkt korrelerat till underlivsinfektion. Provtagning från könsorganen tillräckligt, förutom om patienten bara har haft munsex

27 Who s at risk of catching Chlamydia trachomatis? Om ni vill läsa mer. Länk till hela avhandlingen