Befolkningsprognos Foto: Anders Rolfsson 2016-2025 för Sollentuna kommun www.sollentuna.se
Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden 2016-2025. Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december år 2015. Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet. I slutet av april publiceras prognosen för de tio kommundelarna: Rotebro, Viby, Norrviken, Vaxmora, Häggvik, Edsberg, Tureberg, Sjöberg, Helenelund och Järvafältet. Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Sollentuna kommun. Befolkningsprognosen för Sollentuna redovisas i slutet av rapporten i form av tabeller för kommunen totalt. Vid förfrågningar angående prognosen kontakta Marie Jesson, kommunledningskontoret, tel: 08-579 218 04, e-post: marie.jesson@sollentuna.se Sollentuna 2016-03-08 2 (24)
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Befolkningsutveckling 1970-2015... 5 3 Uppföljning av förra årets prognos... 7 4 Prognos... 8 4.1 Folkökning... 8 4.2 Folkmängd... 9 4.3 Åldersförändringar... 9 5 Antaganden... 12 5.1 Antaganden om barnafödandet... 12 5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling... 13 5.3 Födda och döda... 14 5.4 Antaganden om flyttningar... 15 5.4.1 Utflyttning... 15 5.4.2 Inflyttning... 16 5.4.3 Inflyttarnas åldersfördelning... 17 6 Osäkerhet i prognoser... 19 6.1 Slumpfel... 19 6.2 Fel i antaganden... 19 6.3 Fel på grund av planavvikelser... 19 6.4 Modellfel... 20 7 Tabellbilaga... 21 7.1.1 Folkmängd: planeringsåldersklasser... 21 7.1.2 Folkökning: planeringsåldersklasser... 21 7.1.3 Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser... 22 7.1.4 Folkmängd: 1-års klasser för personer 1-20 år... 22 7.1.5 Demografiska komponenterna. Utfall år 2015 och prognos 2016-2025... 23 7.1.6 Bostadsantaganden. Inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun... 23 3 (24)
1 Sammanfattning Sweco Society har på uppdrag av Sollentuna kommun tagit fram en befolkningsprognos för kommunen. Prognosen gäller perioden 2016-2025 och utgår ifrån befolkningen uppdelad på kön och ålder i ettårsklasser vid det senaste årsskiftet. Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också det antagande som Sollentuna kommun gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Under år 2015 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 926 personer, vilket motsvarar 1,3 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,5 procent och en något högre ökning jämfört med hela riket, som ökade med 1,1 procent. Sista december 2015 hade kommunen 70 251 invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 759 barn och 441 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 318 personer. Antalet personer som flyttade in var 6 041 och antalet som flyttade ut var 5 442 och flyttnettot var därmed 599 personer. Folkökningen antas vara som störst i mitten av prognosperioden, år 2019 och år 2020, när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet in i åldrar där barnafödandet är högt. Kommunens folkmängd var 70 251 personer vid årets slut år 2015. Under 2019 beräknas folkmängden överstiga 75 000 personer och fyra år senare, år 2023, överstiga 80 000. Vid utgången av år 2025 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt 82 000 personer. Fram till år 2025 beräknas folkmängden öka kraftigt i förskoleåldrar och skolåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 460 fler år 2020 jämfört med år 2015 och cirka 1 000 fler år 2025. Det beror främst på att personer i åldern 30 till 44 år antas öka under prognosperioden. I skolåldrar är det främst åldersgruppen 16 till 18 år som väntas öka mycket. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 2025 antas åldersgruppen 80 till 84 år att ha ökat med nästan 1 100 personer och 85 år eller äldre att ha ökat med 465 personer. 4 (24)
2 Befolkningsutveckling 1970-2015 Under år 2015 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 926 personer, vilket motsvarar 1,3 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,5 procent och en något högre ökning jämfört med hela riket som ökade med 1,1 procent. Sista december 2015 hade kommunen 70 251 invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 759 barn och 441 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 318 personer. Antalet personer som flyttade in var 6 041 och antalet som flyttade ut var 5 442 och flyttnettot var därmed 599 personer. Diagram 1 Folkökning och folkmängd i Sollentuna kommun perioden 1970-2015 Folkökning Folkmängd I Diagram 2 visas antalet födda och döda i Sollentuna kommun åren 1970-2015. Barnafödandet i kommunen har legat på en högre nivå än antalet döda samtliga år. Som mest barn har det fötts i mitten av 2000-talet men barnafödandet var även högt i början av 1990-talet. Antalet döda har utvecklats i en jämnare takt och återspeglar i stort ett ökat antal äldre. Även om Sollentuna har följt rikets utveckling med sjunkande dödsrisker och ökad medellivslängd, ger en större folkmängd ett högre antal döda. 5 (24)
Diagram 2 Födda och döda i Sollentuna kommun perioden 1970-2015 Antal I Diagram 3 visas in- och utflyttning för Sollentuna uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar. Ungefär hälften av åren har det varit fler personer som flyttat från Sollentuna till annan kommun i riket, än som flyttat till Sollentuna från annan kommun. De senaste dryga 10 åren har dock inrikes inflyttningen varit större än utflyttningen. Inflyttningen från utlandet har varit större än utvandringen ända sedan mitten av 1970-talet. 2015 var inrikes flyttningsöverskottet 274 personer och invandraröverskottet 325 personer. Invandringen bidrog således något mer till folkökningen år 2015, även om Sollentuna också hade en stor inrikes inflyttning och stort barnafödande. Diagram 3 Flyttningar i Sollentuna kommun perioden 1970-2015 Antal 6 (24)
3 Uppföljning av förra årets prognos Prognos 2015 överskattade folkökningen år 2015 med 622 personer. En förklaring till detta kan vara att det enligt en preliminär uppgift färdigställdes 600 bostäder år 2015 vilket är färre än de 757 bostäder som antogs i prognosen för 2015. Sett till antal personer var överskattningen störst i åldern 30 till 44 år och i åldern 45 till 64 år. Men dessa två åldersgrupper spänner över fler åldrar och omfattar fler personer. Ser man istället till det relativa prognosfelet, det vill säga prognosfelet i förhållande till antal personer i åldersklassen, är det som störst för 0-åringar. Detta kan till stor del förklaras av att fruktsamhetstalen i Sollentuna kommun sjönk år 2015. Sjunkande fruktsamhetstal år 2015 är inget unikt för Sollentuna utan något som skedde för länet som helhet och även för riket. Men fruktsamheten sjönk något mer i Sollentuna kommun än i övriga länet och riket. Tabell 1 Diagram 4 Prognos Utfall Absolut Relativ Ålder 2015 2015 skillnad skillnad 0 848 789 59 7.5% 1-5 4 724 4 633 91 2.0% 6-12 7 609 7 579 30 0.4% 13-15 2 796 2 776 20 0.7% 16-18 2 532 2 555-23 -0.9% 19 817 806 11 1.4% 20-29 8 156 8 077 79 1.0% 30-44 14 570 14 345 225 1.6% 45-64 17 771 17 671 100 0.6% 65-69 3 247 3 259-12 -0.4% 70-74 3 100 3 083 17 0.5% 75-79 2 022 1 987 35 1.8% 80-84 1 294 1 298-4 -0.3% 85-89 844 832 12 1.4% 90-w 542 561-19 -3.3% Summa 70 873 70 251 622 0.9% 7 (24)
4 Prognos I detta avsnitt beskrivs utvecklingen enligt prognosresultaten översiktligt. I bilaga 1 redovisas prognosen i tabellform. 4.1 Folkökning Folkökningen antas vara som störst i mitten av prognosperioden när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. För mer om bostadsplanerna se avsnitt 5.4.2. Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet upp i åldrar där barnafödandet är högt. Diagram 5 Folkökningen i Sollentuna kommun, observerat åren 1970-2015 och prognos för åren 2016-2025 Antal 8 (24)
4.2 Folkmängd Kommunens folkmängd var 70 251 personer vid årets slut år 2015. Under 2019 beräknas folkmängden överstiga 75 000 personer och fyra år senare, år 2023, överstiga 80 000. Vid utgången av år 2025 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt 82 000 personer. Diagram 6 Folkmängden i Sollentuna kommun, observerat åren 1970-2015 och prognos för åren 2016-2025 Antal 4.3 Åldersförändringar I Diagram 7 visas den observerade åldersfördelningen vid slutet av 2015 i jämförelse med prognosen för slutet av 2020. Den femåriga förskjutningen av födelsekohorterna syns tydligt utom för personer i åldrarna 25 till 40 år. Denna grupp ökar markant då många av inflyttarna kommer till kommunen i denna ålder. Antalet personer i åldern 25 till 35 beräknas öka kraftigt vilket är den främsta förklaringen till att antalet barn ökar. Antalet personer i 20 till 25 års ålder minskar i takt med att babyboom-barnen från slutet av 1980-talet och början av 1990-talet blir äldre. 9 (24)
Diagram 7 Folkmängden i Sollentuna kommun efter ålder, observerat 2015 och prognos för 2020 Antal Ålder Folkmängden antas öka i nästan samtliga åldersgrupper fram till år 2020. Åldersgrupperna 6-12 år, 65-69 år och 70-74 år väntas dock minska något. I de två äldre åldersgrupperna av dessa är det 40-talisterna som åldras och får genomslag när de åldras. Samma genomslag får 40-talisterna fram till år 2025 men då är det endast åldersgruppen 70 till 74 år som minskar. Fram till år 2025 beräknas folkmängden öka kraftigt i förskoleåldrar och skolåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 460 fler år 2020 jämfört med år 2015 och cirka 1 000 fler år 2025. Det beror främst på att personer i åldern 30 till 44 år antas öka under prognosperioden. I skolåldrar är det främst åldersgruppen 16 till 18 år som väntas öka mycket. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 2025 antas åldersgruppen 80 till 84 år att ha ökat med nästan 1 100 personer och 85 år eller äldre att ha ökat med 465 personer. 10 (24)
Diagram 8 Förändring jämfört med folkmängd 2015-12-31 Antal Ålder Tabell 2 Utfall 2015, prognos för 2020 och 2025 samt förändring jämfört med folkmängd 2015 Utfall Prognos Förändring jmf 2015 2015 2020 2025 2020 2025 0 789 954 998 165 209 1-5 4 633 5 095 5 640 462 1 007 6-12 7 579 7 569 7 931-10 352 13-15 2 776 3 328 3 320 552 544 16-18 2 555 3 176 3 481 621 926 19 806 936 1 138 130 332 20-29 8 077 8 368 8 229 291 152 30-44 14 345 15 584 17 285 1 239 2 940 45-64 17 671 19 785 20 918 2 114 3 247 65-69 3 259 3 079 3 477-180 218 70-74 3 083 3 073 2 896-10 -187 75-79 1 987 2 815 2 842 828 855 80-84 1 298 1 669 2 393 371 1 095 85-89 832 914 1 193 82 361 90-w 561 603 665 42 104 Totalt 70 251 76 947 82 404 6 696 12 153 11 (24)
5 Antaganden 5.1 Antaganden om barnafödandet I Diagram 9 visas den summerade fruktsamheten. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i senaste befolkningsprognosen för riket 1. Den summerade fruktsamheten skattar antalet barn som dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Under 2015 var den summerade fruktsamheten 1,83 barn per kvinna i Sollentuna kommun. Det var strax under nivån för hela riket som låg på 1,85 barn per kvinna. Fruktsamheten i Sveriges kommuner följer rikets upp- och nedgångar, även om nivån kan variera. Sollentuna har under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet haft en fruktsamhet som legat markant över riksgenomsnittet, för att de senaste åren närmat sig riksgenomsnittet. 2012 sjönk fruktsamheten under riksgenomsnittet för att året därpå åter vara på en högre nivå. 2014 låg fruktsamheten i Sollentuna kommun på samma nivå som fruktsamheten i hela riket och uppgick då till 1,88 barn per kvinna. Fruktsamhetsutvecklingen har varierat ganska mycket från år till år, liksom för flertalet andra kommuner med Sollentunas befolkningsstorlek. För att skapa mer stabilitet har den åldersspecifika fruktsamheten i kommunen beräknats baserat på de senaste fem årens observerade barnafödande. För att bestämma hur dessa fruktsamhetstal utvecklas under prognosperioden har det genomsnittliga avståndet till rikets summerade fruktsamhet beräknats för de senaste fem åren. Under prognosperioden antas fruktsamheten i kommunen sedan följa rikets utveckling, men på den marginellt högre nivån som observerats de senaste fem åren. Diagram 9 Summerad fruktsamhet (TFR) 1970-2015 och antaganden för åren 2016-2025 TFR 1 Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning 2015-2060, Demografiska rapporter 2015:2. 12 (24)
5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling Sollentuna kommuns dödsrisker beräknas baserat på observerad data för åren 2011-2015. Efter att det femåriga medelvärdet beräknats, justeras nivån upp på det femåriga medelvärdet så att det inte släpar efter. Detta görs genom att beräkna femårigt medelvärde för rikets köns- och åldersspecifika dödsrisker och samma beräkning baserat på senaste årets tillgängliga data, 2015. Skillnaden mellan det femåriga medelvärdet och ettåriga dödsriskerna för riket används sedan för att justera upp Sollentuna kommuns femåriga dödsrisker. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 10. Diagram 10 SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling Kvinnor Antal döda per 1 000 Ålder Antal döda per 1 000 Ålder Män 1000 1000 100 95 100 95 100 90 100 90 10 1 0,1 25 85 80 75 70 65 60 0 55 50 45 40 35 30 20 15 5 10 10 1 0,1 85 80 75 70 65 60 0 55 50 45 40 25, 35 30 20 15 5 10 0,01 1960 1980 2000 2020 2040 2060 Logaritmisk skala Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 2012-2060. 0,01 1960 1980 2000 2020 2040 2060 13 (24)
5.3 Födda och döda Beräkningarna av antalet födda och döda är baserade på tidigare nämnda antaganden om fruktsamheten och dödligheten, i kombination med befolkningens förändrade storlek i åldrar där barnafödandet och dödligheten är stor. Antalet födda förväntas öka i Sollentuna kommun under prognosperioden. Det beror främst på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Till detta kommer antagandet om en ökad inflyttning till kommunen vilken också bidrar till ett ökat barnafödande då inflyttarna till Sollentuna kommun till övervägande del är unga med många i åldrar då det är vanligt att bilda familj. Antalet döda förväntas öka trots SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 1940-talet når åldrar där dödsriskerna är höga. Diagram 11 Antal födda och döda, observerat åren 1970-2015 och prognos för åren 2016-2025 Antal 14 (24)
5.4 Antaganden om flyttningar Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för inrespektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram. 5.4.1 Utflyttning Den prognostiserade utflyttningen ur Sollentuna kommun bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur staden givet vilket kön och ålder man har. De risker som används är baserade på den observerade utflyttningen de fem senaste åren och redovisas i Diagram 12 nedan. Riskerna har utjämnats för de åldrar där utflyttningen är liten för att inte ge för stora slumpmässiga variationer. Utflyttningsriskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året. Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. De framräknade riskerna hålls konstanta genom prognosperioden och utflyttningen varierar med storleken på barnkullarna som når åldrar där utflyttningsriskerna är höga. Diagram 12 utflyttningsrisker för Sollentuna kommun, baserat på observerad utflyttning 2011-2015 Per 100 Ålder 15 (24)
5.4.2 Inflyttning En omvärldsanalys av kommunen kan i stora drag sammanfattas i följande punkter: Expansiv region Bostadsbrist i hela länet 2 Underskott på bostäder både i kommunens centralort och övriga delar 2 Planerat bostadsbyggande lämnar utrymme för befolkningsökning Det finns idag inga lägenheter i Sollentuna som står tomma. Då det finns en stor efterfrågan på bostäder är det rimligt att anta att ett ökat bostadsbyggande leder till en ökad inflyttning. I Sollentuna kommun planeras ett ökat bostadsbyggande under de kommande åren, vilket förväntas generera en stor befolkningstillväxt. Inflyttningens ålderssammansättning ser olika ut beroende på om det är hyresrätter, bostadsrätter eller småhus som färdigställs. Därför har olika inflyttningsfördelningar använts beroende på hustyp och juridisk form. Diagram 13 är en sammanställning som visar på utvecklingen historiskt och Sollentuna kommuns bedömning av det framtida färdigställandet av bostäder. Det faktiska bostadsbyggandet blir sällan i nivå med det planerade bostadsbyggandet. Det visas bland annat i Sveriges kommuner och landstings (SKL) rapport Hänger det ihop? 3 Då det generellt färdigställs färre bostäder än planerat har byggplanerna avseende flerbostadshus justerats ner något för att dessa antaganden inte ska generera en orimligt hög befolkningstillväxt i prognosen. För år 2016 har ingen justering gjorts, år 2017 har justerats ner med 15 procent, 2018 med 20 procent och övriga år med 25 procent. Det är denna något lägre nivå som redovisas i diagram 13. Även med denna lägre nivå är det ett stort antal bostäder som antas färdigställas de kommande tio åren, jämfört med det historiska färdigställandet av bostäder i kommunen. Än så länge finns endast ett preliminärt utfall för antalet färdigställda bostäder år 2015 och detta uppgår till 600 färdigställda bostäder i flerbostadshus. 2 Länsstyrelsen Stockholm, Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2015, Rapport 2015:11 3 Sveriges kommuner och landsting, Hänger det ihop? En studie av 25 kommuners planlagda mark och möjliga skäl till varför det inte byggs. 16 (24)
Diagram 13 Färdigställt bostadsbyggande i Sollentuna kommun 1975-2015 och prognos för åren 2016-2025 Antal Källa: Faktiskt färdigställande år 1975-2014 kommer från SCB. Färdigställande år 2015 kommer från Sollentuna kommun och är endast en preliminär siffra. Prognos över bostadsbyggande 2016-2025 är Sollentuna kommuns egen bedömning av färdigställandet. Inflyttningen antas vara större än utflyttningen under hela prognosperioden. Inflyttningen varierar i stort med bostadsbyggandet medan utflyttningen styrs av hur stora grupper det är i åldrar där utflyttning är vanligt. Diagram 14 Antagande om flyttningsöverskott för Sollentuna kommun 2016-2025 Antal 5.4.3 Inflyttarnas åldersfördelning Inflyttarnas åldersfördelning är till viss del beroende av hur stora de olika födelsekohorterna är som befinner sig i olika åldrar. För att ta hänsyn till de växlande storlekarna på födelsekohorter används en metodik där inflyttningsfördelningen ändras i takt med förändringar i rikets 17 (24)
ålderssammansättning. Speciellt för högskoleorter där inflyttningen är väldigt koncentrerad till vissa åldrar kan det vara god idé att använda sig av en sådan metod. Rent praktiskt går det till så att antalet inflyttare till kommun i hela landet divideras med medelfolkmängden i riket. På så vis fås köns- och åldersspecifika flyttrisker. Dessa flyttrisker appliceras sedan på SCB:s befolkningsprognos för riket och ger därmed en skattning av antalet kommuninflyttare för varje prognosår. Detta antal flyttare uppdelat på 1-årsklasser och kön görs om till fördelningar. Utifrån denna riksdata beräknas förändringarna i köns- och åldersfördelningen mätt i procentenheter. Denna framräknade förändringstakt appliceras sedan på Sollentuna kommuns inflyttarfördelning för basåret 2015. Denna ingångsfördelning har utjämnats med glidande femålders medelvärde för åldrarna 35 år eller äldre. I Diagram 15 visas exempel på hur denna metod ger sig uttryck i förändrade inflyttningsfördelningar för Sollentuna kommun. I diagrammet redovisas enbart kvinnor åren 2015-2019, för om båda könen och alla prognosår togs med skulle diagrammet bli svårtolkat. Just nu är de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet i de åldrar då inflyttningen till högskoleorterna är vanliga. Som framgår i diagrammet förväntas Sollentunas inflyttning fortfarande ha samma koncentration kring åldrarna 20-30 år men en viss omfördelning sker beroende på att det är mindre barnkullar som kommer upp i 20 till 25 års ålder samtidigt som babyboom-barnen lyfter fördelningen något kring 30-årsåldern. Diagram 15 Exempel: Inflyttarnas åldersfördelning 2015 förändras för kvinnor utifrån födelsekohorternas storlek i riket för prognosåren Antal 18 (24)
6 Osäkerhet i prognoser I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå kunna bli fel i prognosen på grund av slumpen. Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel: 6.1 Slumpfel Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat. Även om vi allvetande visste den sanna fruktsamheten, dödligheten och flyttriskerna skulle prognosen ändå innehålla fel på grund av slumpen. Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos. 6.2 Fel i antaganden Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden. 6.3 Fel på grund av planavvikelser I befolkningsprognosen görs en prognos för befolkningen i framtida nyproduktion. Den bygger på en uppskattning av när bostäder enligt planerna beräknas bli färdiga för inflyttning. Om det i praktiken sker en tidsförskjutning i genomförandet uppstår en skillnad mellan utfall och prognos. Detta fel ska inte lastas prognosmodellen men kan vara en viktig förklaring till varför prognosen inte slår in. 19 (24)
6.4 Modellfel Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende. Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik- och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant. 20 (24)
7 Tabellbilaga 7.1.1 Folkmängd: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 789 822 854 882 922 954 971 992 995 999 998 1-5 4 633 4 563 4 637 4 762 4 915 5 095 5 256 5 398 5 510 5 593 5 640 6-12 7 579 7 667 7 627 7 614 7 594 7 569 7 557 7 567 7 615 7 753 7 931 13-15 2 776 2 938 3 120 3 166 3 305 3 328 3 409 3 432 3 455 3 413 3 320 16-18 2 555 2 581 2 664 2 822 2 996 3 176 3 227 3 354 3 379 3 460 3 481 19 806 818 859 849 866 936 1 003 1 023 1 099 1 057 1 138 20-29 8 077 8 132 8 289 8 337 8 450 8 368 8 277 8 232 8 173 8 213 8 229 30-44 14 345 14 304 14 501 14 694 15 094 15 584 15 981 16 481 16 876 17 164 17 285 45-64 17 671 18 148 18 575 18 959 19 478 19 785 20 061 20 272 20 449 20 689 20 918 65-69 3 259 3 147 3 071 3 110 3 075 3 079 3 162 3 213 3 272 3 383 3 477 70-74 3 083 3 220 3 286 3 204 3 118 3 073 2 972 2 901 2 931 2 894 2 896 75-79 1 987 2 083 2 283 2 474 2 660 2 815 2 950 3 018 2 956 2 882 2 842 80-84 1 298 1 359 1 392 1 459 1 548 1 669 1 755 1 927 2 094 2 257 2 393 85-89 832 821 845 884 916 914 959 985 1 039 1 107 1 193 90-w 561 577 577 571 581 603 604 616 633 655 665 Totalt 70 251 71 181 72 579 73 787 75 520 76 947 78 146 79 411 80 477 81 520 82 404 7.1.2 Folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 6 33 32 28 41 31 18 21 3 4-2 1-5 -118-70 75 125 153 180 161 142 112 83 47 6-12 114 88-40 -13-20 -25-12 10 49 138 177 13-15 161 162 182 46 139 23 82 23 23-42 -93 16-18 62 26 83 158 174 180 51 127 25 81 21 19-73 12 41-10 17 70 67 20 76-42 81 20-29 220 55 156 49 113-82 -90-46 -59 40 15 30-44 15-41 197 193 401 490 398 500 395 288 120 45-64 290 477 427 384 519 307 276 212 177 240 228 65-69 -50-112 -76 39-35 4 83 51 59 111 93 70-74 133 137 66-82 -86-45 -101-71 30-38 2 75-79 122 96 201 191 186 155 135 68-62 -73-40 80-84 5 61 32 67 90 121 86 172 167 163 136 85-89 9-11 24 39 31-1 44 26 54 67 87 90-w 30 16 0-6 10 21 2 12 17 22 9 Totalt 926 930 1 398 1 208 1 733 1 427 1 199 1 265 1 066 1 043 884 21 (24)
7.1.3 Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 0.8 4.2 3.9 3.2 4.6 3.4 1.9 2.1 0.3 0.4-0.2 1-5 -2.5-1.5 1.6 2.7 3.2 3.7 3.2 2.7 2.1 1.5 0.8 6-12 1.5 1.2-0.5-0.2-0.3-0.3-0.2 0.1 0.6 1.8 2.3 13-15 6.2 5.8 6.2 1.5 4.4 0.7 2.5 0.7 0.7-1.2-2.7 16-18 2.5 1.0 3.2 5.9 6.2 6.0 1.6 3.9 0.7 2.4 0.6 19-8.3 1.5 5.0-1.2 2.0 8.1 7.1 2.0 7.4-3.9 7.6 20-29 2.8 0.7 1.9 0.6 1.4-1.0-1.1-0.6-0.7 0.5 0.2 30-44 0.1-0.3 1.4 1.3 2.7 3.2 2.6 3.1 2.4 1.7 0.7 45-64 1.7 2.7 2.4 2.1 2.7 1.6 1.4 1.1 0.9 1.2 1.1 65-69 -1.5-3.4-2.4 1.3-1.1 0.1 2.7 1.6 1.8 3.4 2.8 70-74 4.5 4.4 2.1-2.5-2.7-1.4-3.3-2.4 1.1-1.3 0.1 75-79 6.5 4.8 9.6 8.4 7.5 5.8 4.8 2.3-2.1-2.5-1.4 80-84 0.4 4.7 2.4 4.8 6.2 7.8 5.2 9.8 8.7 7.8 6.0 85-89 1.1-1.3 2.9 4.6 3.6-0.1 4.9 2.7 5.5 6.5 7.8 90-w 5.6 2.9 0.0-1.0 1.7 3.7 0.3 1.9 2.8 3.5 1.4 Totalt 1.3 1.3 2.0 1.7 2.3 1.9 1.6 1.6 1.3 1.3 1.1 7.1.4 Folkmängd: 1-års klasser för personer 1-20 år SCB Prognosår Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 789 822 854 882 922 954 971 992 995 999 998 1 824 844 889 916 958 991 1 016 1 035 1 050 1 053 1 054 2 901 869 898 939 978 1 014 1 042 1 068 1 084 1 099 1 099 3 893 944 923 949 1 000 1 035 1 067 1 096 1 119 1 135 1 147 4 964 922 977 956 989 1 036 1 068 1 102 1 128 1 151 1 165 5 1 051 985 951 1 002 989 1 019 1 063 1 096 1 128 1 154 1 175 6 1 108 1 072 1 013 980 1 036 1 022 1 049 1 093 1 125 1 156 1 181 7 1 094 1 119 1 092 1 032 1 006 1 058 1 043 1 070 1 112 1 144 1 174 8 1 096 1 097 1 126 1 100 1 045 1 019 1 067 1 053 1 079 1 121 1 152 9 1 130 1 102 1 108 1 135 1 117 1 060 1 034 1 081 1 067 1 093 1 133 10 1 040 1 135 1 113 1 118 1 150 1 132 1 074 1 050 1 094 1 081 1 106 11 1 105 1 038 1 135 1 113 1 122 1 153 1 135 1 078 1 054 1 097 1 084 12 1 006 1 103 1 041 1 136 1 119 1 127 1 156 1 141 1 083 1 061 1 102 13 997 1 005 1 102 1 042 1 139 1 121 1 129 1 159 1 144 1 087 1 064 14 932 1 001 1 013 1 108 1 054 1 148 1 130 1 139 1 168 1 155 1 097 15 847 932 1 004 1 016 1 112 1 058 1 150 1 134 1 143 1 171 1 159 16 856 857 943 1 013 1 032 1 124 1 071 1 163 1 146 1 156 1 183 17 872 858 864 945 1 020 1 038 1 125 1 076 1 164 1 149 1 158 18 827 866 857 863 944 1 015 1 032 1 116 1 069 1 155 1 140 19 806 818 859 849 866 936 1 003 1 023 1 099 1 057 1 138 20 838 780 792 824 824 841 897 964 984 1 052 1 014 22 (24)
7.1.5 Demografiska komponenterna. Utfall år 2015 och prognos 2016-2025 Födelse- Folkmängd Folkökning Födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto Flyttnings- 2015 70 251 926 759 441 318 6 041 5 442 599 2016 71 181 930 803 453 351 5 224 4 645 579 2017 72 579 1 398 829 459 370 5 731 4 702 1 028 2018 73 787 1 208 859 466 393 5 621 4 806 815 2019 75 520 1 733 893 473 420 6 189 4 876 1 313 2020 76 947 1 427 929 482 447 5 980 5 000 980 2021 78 146 1 199 950 490 460 5 821 5 082 740 2022 79 411 1 265 970 498 471 5 931 5 137 793 2023 80 477 1 066 975 508 468 5 801 5 203 598 2024 81 520 1 043 980 517 463 5 828 5 248 580 2025 82 404 884 980 527 453 5 726 5 295 431 7.1.6 Bostadsantaganden. Inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun Bostadstyp 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Totalt Flerbostadshus 220 520 528 887 705 599 615 540 545 475 5634 Småhus 52 72 54 45 51 31 40 25 25 25 420 Kategoribostäder 50 150 32 25 0 56 75 75 50 0 513 Totalt 322 742 614 957 756 686 730 640 620 500 6567 Anm. Bostadsantagandet i tabellen baseras på uppgifter från planerade projekt. Inför framtagandet av befolkningsprognosen har antagandet justerats ned något enligt beskrivning på sidan 16. 23 (24)
Sollentuna kommun e-post: kontaktcenter@sollentuna.se Kommunledningskontoret, Sollentuna kommun, 2016