Bord 1 Utifrån ett valideringsperspektiv: Vad ser ni för möjligheter och utmaningar för en matchad Europeiska socialfonden är ett viktigt verktyg, både för utveckling av samverkan mellan olika aktörer, men också för tillämpning exempelvis i mottagandet av nyanlända. Viktigt att även de privata arbetsgivarna är med i processen som aktiva aktörer. Det blir allt vanligare att kompetensförsörjning sker internt inom den egna organisationen, vilket gör att validering som verktyg blir allt viktigare för att identifiera medarbetares karriärmöjligheter. Färdigheter är ibland viktigare än formell utbildning, exempelvis för anställning inom handelssektorn, där studier visat att Handelsprogrammet på gymnasiet inte är direkt kopplat till förutsättningar för kommande anställning. Vid fordonskrisen validerades nyckelkompetenser i ett tidigt skede, vilket ökade förutsättningarna för effektiv omställning. Hur mäter/validerar man förhållningssätt, beteende, värderingar? T.ex. för servicesektorn, mötesindustrin, obekväma arbetstider. Men, är det de icke-mätbara kompetenserna som ska valideras? Kanske inte, det handlar om personlighetsdrag. Validering kräver att det finns något att validera! Därför är validering inte alltid det främsta verktyget för ungdomar. Man behöver tänka på validering i olika etapper. Som något som görs om igen efter mer erfarenhet/utbildning/kompetensutveckling. Hur tar vi steget vidare? Vilka hinder och möjligheter finns för att ta steget vidare till att validering möjliggör en välmatchad Det ser olika ut på olika nivåer. Det finns utförare med bra metoder och kompetens i utförarledet. Men går man upp ett steg till samverkan mellan kommunen och olika beslutsfattare så blir det svårare. Försörjningen ser olika ut och kan sätta käppar i hjulet för individens fortsatta utveckling. GR Vux yrkesutbildningar har många sökande med tydligt mål men de är inte behöriga (saknar svenskan). Men det räcker ändå alldeles utmärkt för att klara utbildningen. De kan sätta språket i ett sammanhang vilket är bra. Exempelvis bussförare men där sätter Trafikverket upp hinder genom att kräva svenskt körkort. Skapar vi onödiga hinder?
Inom GR funkar samarbetet bra mellan kommunerna. Att knyta validering till kompetensplattform som kopplas till näringslivets rekryteringsbehov måste finnas en uttalad efterfrågan. Validering måste gå hand i hand med arbetsträning och utbildning som är kopplat till ett reellt rekryteringsbehov. Fyrbodal jobbar i projekt för kompensförsörjning och försöker ta fram en gemensam plattform där olika aktörer skall mötas. Det är viktigt att få till modeller som motverkar stuprören. Kommunerna skall kunna dra nytta av varandra och tyvärr är inte AF särskilt involverad. Måste titta på den övergripande lagstiftningen, det är där stuprören skapas! Utveckling är på gång, flera ser problemet. Från statlig sida: Yrkes Vux skall permanentas de närmsta fyra åren om budgeten går igenom. Skulle kunna bryta stuprören om man bestämmer att kommunerna skall ansöka tillsammans. Behöver hjälp av staten att finansiera valideringen. Kunskapslyftet gav en grundplåt men idag är finansieringen kopplad till poäng i utbildningarna.
Bord 2 Utifrån ett valideringsperspektiv: Vad ser ni för möjligheter och utmaningar för en matchad Decentraliserad struktur - viktigt med överförbarhet från en bransch till en annan. Resultatet från en validering behöver bryggas mellan lärosäte och bransch. Vad personen är skriven är ett hinder, jobbar på en ort men skriven på en annan. Det krävs mer nationellt samarbete. Starta validering innan kursstart på Vux bör bli rimligt. Validering bör ske närmare arbetsmarknaden, höja statusen och rotationen på arbetsmarknaden. Mer fokus på validering inom högre nivå av kompetens. För dyrt att validering inom vissa branscher ex, Handels. Tom Har förmodligen skrivit in eftermiddagens sammanfattning i samma dokument som under förmiddagen.
Bord 3 Utifrån ett valideringsperspektiv: Vad ser ni för möjligheter och utmaningar för en matchad Ökad samverkan mellan AF och andra aktörer. Tolkar behövs för att tidigt möta våra deltagare med annat modersmål. Strikta regelverk stoppar oss från att ta hand om personer med kompetens. Det svenska språket och våra krav på att kunna det "perfekt" sätter stopp för många att komma in på arbetsmarknaden. Mycket fokus på det skriftliga språket. Hur värderar vi den reella kompetensen/icke formell? Har vi för mycket fokus på betyg? Det är orimliga krav på vad personer ska kunna för att överhuvudtaget få in en fot på vår arbetsmarknad, t.o.m. för språkpraktik. Alla måste vara med och bidra för att vi ska öppna och ta emot personer med kompetens även om de ännu inte kan språket fullt ut. Yrkesintroduktion vård, Volvo m.m. Branschparterna överens, fack-arbetsgivare. Lärling. Hur tar vi steget vidare? Vilka hinder och möjligheter finns för att ta steget vidare till att validering möjliggör en välmatchad Mer pengar till branscherna för att kunna ta emot individer! Stimulera företagen för att de ska ta emot! Det gäller att hitta en matchning mellan de som valideras och arbetsmarknaden. Det är inte alls säkert att de matchar och passar. Någon form av styrning på nationell nivå måste till för att planet ska kunna lyfta. Ett hinder är att man inte längre är anställd på samma vis. Slimmade organisationer är också ett problem.
Kartläggning av nyanlända vi diskuterar problematiken. Mer resurser till AF. Mer validering för nyanlända. Mer samverkan behövs mellan AF och utbildningsanordnare. Vi tror att själva valideringen fungerar ok men problemet ligger i början och i slutet av frågan. Vem ska valideras och vilka arbetsplatser tar emot? De nyanlända som kommer kan kosta på kort sikt men på lång sikt så ger de tillbaka till samhället, genom att de betalar skatt, startar företag och anställer m.m. Det krävs en större insats i början för att korta den långa vägen till svenskt arbetsliv.
Bord 4 Utifrån ett valideringsperspektiv: Vad ser ni för möjligheter och utmaningar för en matchad Validering är en möjlighet att snabba upp matchningsprocessen. Viktigt att finansieringen av valideringen är utklassad och säkrad, detta kan nu vara en hämsko. Arbetsgivare skattar svensk utbildning väldigt högt vilket kan hämma personer med utländsk utbildning. Viktigt att AF får möjlighet att jobba med validering mot andra arbetsgrupper än de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Anställningsbarhet. Det kan i framtiden vara aktuellt att införa yrkesexamen på vuxenutbildning. Det finns ett problem med parallella system gällande kompetensbedömning. Hur tar vi steget vidare? Vilka hinder och möjligheter finns för att ta steget vidare till att validering möjliggör en välmatchad Diskussion kring lärlingsplatser: det kan vara svårt att hitta arbetsgivare och finnas risk att vissa inte vill ta emot. Lärlingsplatser är en möjlighet. I Göteborg tror vi att många inte vet att de kan valideras och vart man hittar dessa möjligheter, detta bör vi överlag bli bättre på och öka kompetensen kring. Kommungränser kan vara ett hinder, liksom frågan om vem som betalar och var närmsta ställe finns för validering. Det finns också exempel där man varit flexibel och flyttat lärare till där den största gruppen fanns, och samarbetat flera kommuner tillsammans. Eller kört via nätet. En diskussion kring vilka möjligheter som finns för individen och individens beslut, t.ex. hur långt man vill åka för validering eller jobb. Det kan finnas en risk att olika kommuner resonerar olika kring validering och att kunskapen är spridd på olika ställen. Ett önskemål om mer samordning av vägledningsresurser över kommun- och skolgränser och en samsyn över gränserna, t.ex. tydligare nationell regelstyrning inom vuxenutbildning. Nationell validering efterfrågas och kan vara en möjlighet. Man skulle kunna implementera validering i arbetssätt som vi jobbar samordnat med inom utbildning.
Lärare kan tänka utifrån förutsättningar som finns så eleverna kan utgå från det för att nå och visa sin potential. Våga tänka nytt och enkelt kring validering, varför har vi en tendens att tänka omständigt och svårt kring detta? Efterfrågan kring nationellt tänk och struktur kring validering. I Göteborg är det rätt oklart vart man kan vända sig för validering enligt oss, det är inte helt enkelt. Kan en regional plattform användas? Det saknas bred kunskap hos allmänheten kring vad validering betyder och innebär och man kanske missar den möjligheten. Hur ska man öka medvetenheten och kunskapen kring detta? Det finns olika syften kring validering som tidigare föreläsare pratat om, funderingar kring detta och olika aktörer t.ex. bransch, arbetsförmedling, fack har olika intressen och syften. Anställningsbarhet tycker arbetsgivare ofta är intressant, vuxenutbildningen tänker mer kring kompetens och högre utbildning validerar vilken nivå utbildningen har. Komplext att då kanske ha ett system med validering då det är komplext med olika syften, det kan bli ett problem. Kanske ska man validera alla som ska gå Komvux och inte ha en speciell ingång? Valideringsmyndighet? I så fall måste det finnas verktyg att se vilken validering som passar individen bäst, då krävs kompetensutveckling. Att validering kan betyda olika saker och ha olika syften är nog oklart för många bland allmänheten som inte arbetar dagligen med detta. T.ex. en elektriker som arbetat i 25 år vilken validering är bäst för denna person? Handläggaren som möter den personen måste veta vilket syftet med valideringen är samt ha kompetens att avgöra och bedöma detta. Validering skulle integreras mer i organisationer och verksamheter, generellt behövs det mer kompetens kring detta t.ex. i mötet med arbetssökande. Validering behöver nog bli mer "vardagligt" något vi håller levande, diskuterar och utvecklar ständigt. Hur kan validering appliceras på andra branscher än vanligt förekommande som idag är vård och omsorg samt byggsektorn? T.ex. högre utbildning såsom lärare. Programmerare är t.ex. ett exempel som kommer att efterfrågas på sikt och där har vi många självlärda. Hur ska dessa t.ex. kunna valideras och få möjligheter? Detta är intressant att diskutera vidare. Mer resurser så som "öronmärkta" pengar till sådant som att utveckla valideringen också kring olika yrken och branscher. Arbetsförmedlingen upplever ibland att man inte fyller platser på validerings- eller arbetsmarknadsutbildningar.
Bord 5 Utifrån ett valideringsperspektiv: Vad ser ni för möjligheter och utmaningar för en matchad Inom vård och omsorg används validering i stor omfattning och fungerar väl. Inom industrin kan problemet vara att urskilja vilken kompetens som ska bedömas eftersom arbetsuppgifter och yrkesområden varierar kraftigt. Samsyn över branschgränserna när det gäller språkstudier i samband med validering, utbildning och yrkesintroduktion; de individer som validerar/yrkestränar/praktiserar samtidigt som de läser SFI eller yrkessvenska når ett snabbare resultat än om de ska klara av språkstudierna först. En knäckfråga är; vem betalar för en validering? Det finns varken intresse eller förmåga från arbetsgivarnas sida att göra detta. En lösning är att validera och komplettera de kunskaper som fattas genom lärlingsutbildning knuten till Vux. Hur tar vi steget vidare? Vilka hinder och möjligheter finns för att ta steget vidare till att validering möjliggör en välmatchad Ta bort de vattentäta skotten mellan Arbetsförmedlingen och kommunen och öppna för möjligheten att använda sig av de upphandlade tjänster och avtal som finns. Gör det mer intressant och attraktivt för arbetsgivare inom alla branscher att ta lärlingar för vidareutbildning och/eller komplettering av befintliga kunskaper. Ett stort hinder för många är försörjning under studier och utbildning. En tänkbar väg skulle kunna vara att göra det möjligt att studera på A-kassa och aktivitetsstöd för alla som inte har möjlighet till CSN-stöd. Ge AF och kommunerna större frihet att agera och sluta egna och gemensamma lokala avtal för att möta de behov som finns.
Bord 6 Utifrån ett valideringsperspektiv: Vad ser ni för möjligheter och utmaningar för en matchad Möjligheter: Det finns en stor vilja inom många branscher att ta in validering som begrepp inom verksamheten. Få in personer med kunskap i praktisk verksamhet. Fokusera mer på den kunskap som finns. Ta in mer "önskemål" om vad arbetsgivaren behöver ha, få matchad kunskap med den enskilde. Lärlingssystem är en möjlighet, viktigt att lära av dess fördelar. Behöver även kolla över ersättningen. Samverkan och ökad förståelse för de olika verksamheternas kommande behov. Utmaningar: Hur går det att utläsa den kunskap som den enskilde har och hur görs detta på ett bra och säkert sätt? Tolkningen är olika beroende på olika myndigheter, hur ska det bli en ökad samsyn? Det finns en stor otydlighet i samhälle, skola och hos arbetsgivare. Ibland hittar vi mer problem än möjligheter. Få in fler branscher i olika riktade utbildningar, t.ex. vård- och omsorgscollege. Prioritera tid med olika branscher. Det finns en rädsla för att bli validerad. Hur ska vi öka tryggheten och förståelsen för validering som begrepp? Fokusera mer på möjligheter än på begränsningar. Hur tar vi steget vidare? Vilka hinder och möjligheter finns för att ta steget vidare till att validering möjliggör en välmatchad
Informera om vad som finns, kolla över hemsidorna som finns idag. Se även till att på de lokala hemsidorna få till en länk/ informera om vad som händer på nationell nivå. Inventera behov i olika branscher. Fokusera/inventera kostnader kontra utgifter. Valideringscenter är på gång. Hur kan det utvecklas på nationell nivå? Ökat samarbete mellan regionerna/ alla myndigheter. Ökade statliga bidrag? Kopplade till redovisningskrav. Kommunicera med lokala politiker, ta fram siffror kring samhällsekonomin, vad det genererar att människor arbetar istället för att få t.ex. försörjningsstöd!!! Möjligheter: Få in fler människor i förvärvsarbete fortare än vad som sker i dag. Våga se möjligheterna, våga försöka, våga prova nytt. Hinder: Olika myndigheter olika regler olika pengar. Politiken, vad händer? Att inte gå för fort fram för då kan kvaliteten på valideringsuppdragen försämras. Viktigt att hålla sig till fasta rutiner/uppdrag. Tar lång tid innan "verkstad" sker.
Bord 7 Utifrån ett valideringsperspektiv: Vad ser ni för möjligheter och utmaningar för en matchad Möjligheter: Bättre matchning. Att snabbare länka människa mot arbete. Identifierade bristområden. Hot/Utmaningar: Behov av språkstöd. Behöver nya avtal, nya upphandlingar. Försöka samla i hop alla olika valideringsutförare/modeller. Information och stöd till små och medelstora företag vad det innebär. Ersättning till arbetsplats. Olika förutsättningar land stad. Anpassa lokalt. Behörighetsstegen. Hur tar vi steget vidare? Vilka hinder och möjligheter finns för att ta steget vidare till att validering möjliggör en välmatchad Det behövs samverkan mellan ALLA berörda parter. Säkerställa på nationell nivå. Gemensamma begrepp kring validering som verktyg. Ingen tar helhetsgrepp över frågan. Icke samordnat regelverk. Frågan bör i större utsträckning bli en arbetsmarknadsfråga. Identifiera arbetsmarknadens behov av kompetens samt de grupper som står utanför arbetsmarknaden och som kan vara presumtiva kandidater för att möta arbetsmarknadens behov.
Bord 8 Utifrån ett valideringsperspektiv vad ser ni för möjlighet och utmaning för en matchad Stor utmaning i stupröreffekten. Stora insatser kan ges men tillvaratas inte i den praktiska verksamheten. Kostnadseffektivisera valideringarna, tillgodoräknade poäng för en elev i validerringssammanhang ersätts ej till skolan. Vem betalar? Ansvarsfördelning? Valideringspeng, en specifik peng som faller ut vid ett valideringsuppdrag, nationell Stor utmaning i att få till en sammanhållen validringsplattform. Hur tar man fram ett allmängiltig bedömningsunderlag. Arbetsgivaransvar? Väldigt höga kompetenskrav vid anställning vilket är förståeligt. Vill dock att annan aktör ska betala den kunskap den arbetslöse ska ha innan en anställning kan ske. Varför ställs inte högre krav på arbetsgivare att dra sitt strå till stacken? Hur bedömer man reell kompetens? Hur verkar man för att valideringsbetyget ska ha ett allmänt värde inom ett branschområde. Större samarbete mellan arbetsgivare och skolväsen i vad arbetsgivare behöver och anser är viktigt för att utföra ett gott arbete. Mer utbildning av bedömare och validringsutförare, även på nationell nivå. Möjlighet till validering, vidare studier inom ramen för anställning. Arbetsgivare underlätta möjlighet till kompetensutveckling. Hur tar vi steget vidare? Vilka hinder och möjligheter finns för att ta steget vidare till att validering möjliggör en välmatchad Ta fram nationella dokument för hur en validering går till, vad den ska innehålla och hur den ska värderas! Validering i förhållande till bransch. Sätta upp tydliga kriterier utifrån allmängiltiga efterfrågade kunskaper kopplat till specifikt yrkesområde. Se på handel och bygg. Möjliggör utveckling rent ekonomiskt! Öronmärkta medel behövs. Kontroll/kravspecifikation på validringsaktörer utanför skolväsendet. Ersättningsmedel utfaller vid genomförd validering inte innan. Ersättningen står i förhållande till kartläggningens omfattning och tidsanspråk. Nationell samordning. Gemensamt grunddokument för kartläggning och beskrivning av kompetens.
Viktigt att marknadsföra värdet av validering mot både individ och arbetsgivare. Global databas för alla kursplaner i hela världen. Lite mindre prestigelöshet kring hur vi värderar svensk utbildning i förhållande till övriga världen. Inte nedvärdera kunskap som förvärvats utomlands.
Bord 9 Utifrån ett valideringsperspektiv: Vad ser ni för möjligheter och utmaningar för en matchad Att ta hand om nyanlända flyktingar snabbt Att den politiska nivån ska förstå vilken ekonomisk potential det finns i validering. Det krävs stora informationsinsatser för att ta nödvändiga beslut. Relationen mellan initiala kostnader och senare ekonomiska effekter är viktig. Vem som betalar behöver tydliggöras. För den gymnasiala nivån; färdigt kartläggningsmaterial. Viktigt att främja administration, ekonomisk ersättning till utförare och studiestöd för valideringen. Utbildningsanordnares möjlighet att tillvarata resultat av validering. Många överkvalificerade på arbeten idag som behöver komma vidare till andra befattningar för att frigöra mindre kvalificerade arbeten. Hur tar vi steget vidare? Vilka hinder och möjligheter finns för att ta steget vidare till att validering möjliggör en välmatchad Öka kunskapen om validering hos alla berörda. Bättre information till sökande till vuxenutbildning. Vi behöver vara tidiga med att tala om var jobben finns och erbjuda validering mot där det finns jobb. Viktigt att kartlägga generella kompetenser och utbilda mot det branschspecifika Ta tillvara valideringskompetensen inom vården och överför den till andra branscher. Visa på fler goda exempel. Ekonomiskt smörjmedel behövs. Validering inom den egna organisationen för att lyfta intern kompetens. Vad behöver de kommuner som inte validerar?
Bord 10 Utifrån ett valideringsperspektiv: Vad ser ni för möjligheter och utmaningar för en matchad Det finns personer som behöver en lång väg för att klara sig utan tolk. Hur ser man på detta och vad kan man göra för att underlätta för dessa personer? Fast personen kan validera dina kunskaper så blir personen inte anställningsbar eftersom svenskan fortfarande är dålig. Valideringen avser enbart kunskaperna och inte språket finns det branscher där man kan arbeta med att validera branschkunskaperna utan att kunna svenska? T.ex. kock kan fungera men vården går inte. Finns det säkerhetsbestämmelser inom köken som man inte kan ta till sig utan att kunna svenska? Det finns tolkar som har extra kunskaper inom vissa branscher. Valideringstolk.se är en hemsida som bör lyftas fram mer. Vi bör samtidigt vara försiktiga med att låsa upp oss med att personerna måste ha viss kunskap i svenska t.ex. att personerna måste vara på SFI D. Hur långt de kommit i SFI är irrelevant. Det som är relevant är hur bra svenska de kan. Språkstöd till personen innebär extra kostnader detta är givetvis ett problem. Kan man argumentera för att ha färre platser och att dessa får mer stöd? Möjligheten till validering är komplicerad och svårt. T.ex. så har handläggare från Arbetsförmedlingen möjlighet att ge personer rätt till validering men de gör inte detta i särskilt stor grad eftersom vägen till att personen ska få rätt till validering är krånglig och svår. Validering är någonting som skulle användas mer ifall vägen till detta skulle vara enklare och mer överskådlig. Syftet med validering varierar då det ibland handlar om att komplettera eller förkorta sin utbildning ELLER så är det att bli anställningsbar. Ska man bli anställningsbar så måste det svenska språket vara tillräckligt bra. Syftet med validering är olika och bör behandlas olika. En utmaning är att CSN kan sätta stopp och längden på utbildningen kan begränsas. Vid omskolning mitt i livet är validering ett väldigt bra verktyg. Isberget är en bra liknelse. Det är viktigt att validering inte enbart blir en fråga för invandrare och nyanlända utan det är lika viktigt för personer som inte är invandrare. Lärlingsakademin i Skåne är ett bra exempel med bra resultat. Det är en utbildningsform som fungerat väldigt bra. Man lär upp personerna på plats och har längre praktikperioder det är väldigt givande och uppskattat både av deltagare, arbetsgivare och anordnare. Hur tar vi steget vidare? Vilka hinder och möjligheter finns för att ta steget vidare till att validering möjliggör en välmatchad Arbetsförmedlingen menade att det ska vara självklart att man ska kunna validera sin kompetens fast man inte har tillräckliga svenskakunskaper. MEN har man verkligen arbetsmarknaden/arbetsgivarna med sig i det fallet?
Man måste diskutera vad syftet är med valideringen är och med eventuell praktik. Vad innebär det att ta steget vidare? Det är viktigt att klargöra ansvaret och finansieringen och klargöra målgrupperna som är aktuella för validering. Många vet inte vad validering är och vart man ska vända sig. Också inom Arbetsförmedlingen finns det kunskapsklyftor och många vet inte till vem eller vart man ska vända sig. Branscherna ser också olika ut. Ibland är det väldigt intressant med praktik och validering men inom vissa branscher är det inte alls aktuellt hur ska man veta vad som är intressant just nu? Vem kan man vända sig till? Finns det en gråzon mellan AF och vuxenutbildningen? Det finns personer som är aktuella för insatser men som just nu inte har tillgång till detta. Vi saknar tydlighet om vart man ska vända sig. Dalarna har ett smart projekt. Man ska heller inte skapa nya begrepp och titlar har branschen vissa yrkesbedömningar eller licenser så är det dessa man ska arbeta mot och följa. Man ska inte skapa eget/nytt, t.ex. kalla valideringen för intyg. Ett sådant intyg vet inte arbetsgivaren vad det är eller vad det är bra för. Det behövs färre projekt och mer reguljär verksamhet. Många projekt har startats kunskapen finns. Projekt är bra IFALL de sedan ska ingå i den reguljära verksamheten. Man tycker att personer som har utbildat sig utomlands inom en verksamhet, t.ex. bilmekaniker, men som inte har papper på det är besvärligt. En högutbildad person som har betyg och papper med sig är enkelt. Hur gör vi det enkelt också för personer som inte har papper på sin utbildning??!! Målsättningen ska vara att det ska vara enkelt för alla "sorters" personer. Det bör inte var samma privata företag som har ansvar för valideringen och utbildningen. Det finns exempel på företag som har ansvar för båda och det har aldrig slutat bra utan de rekommenderar att alla personer ska fortutbilda sig och såklart gå företagets egna utbildningar. Det tappar i trovärdighet. När kommunal verksamhet har ansvar för valideringen så uppstår mindre problem (?) Kriterierna för valideringen bör vara transparenta och kända. Detta skapar tydlighet och mer rättvisa. Bör man kalla allt för validering? Det finns så många olika syften och krav. Bör man använda flera begrepp för att klargöra syftet det man arbetar med? Branscherna bör också involveras mer för att tydligöra vad som krävs för arbete inom branscherna. Bygg har lång tradition.
Keep it simple! En och samma blankett, en och samma ansvarig och en och samma kontaktperson kan vara en bra start. Det händer att utbildningarna inom Vux och kraven som skolorna har krockar med arbetsmarknaden. Skolans kursplaner och branschens krav är inte alltid sammanflätade.
Bord 11 Utifrån ett valideringsperspektiv: Vad ser ni för möjligheter och utmaningar för en matchad Vi ser en lösning på arbetsmarknadens problematik via just validering: generationsväxlingen, nyanlända etableringsuppdraget, branschens efterfrågan på arbetskraft. Validering är ett sätt att inventera kompetensen för redan anställda? Avdragsrätt för företag vid kompetensinventering/utveckling som vid vilken annan investering som helst. Utmaning: kunskapen om valideringen som metod måste öka. Det är viktigt att kunna gå in tidigt med validering och kompetenskartläggning för nyanlända. Samarbetet med Vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen? Validering framstår som en enkel metod. Fler branscher bör göra yrkesrollsbeskrivningar som leder till branschmodeller så att branschen känner tillit till leverans av kompetens från t.ex. Arbetsförmedlingen. Kan man använda yrkeskompetensbedömning, den arbetsmarknadspolitiska insatsen, som en validering? Ett komplement till validering. Hur garanterar vi att en kvalitetssäkring sker inom validering? Hur tar vi steget vidare? Vilka hinder och möjligheter finns för att ta steget vidare till att validering möjliggör en välmatchad Arbetsförmedlingen ska använda valideringsmodellen i större utsträckning för att kunna leverera rätt kompetens till branscherna. Arbetsförmedlingen ska också säkerställa att befintliga branschmodeller upphandlas. En förutsättning för att kunna göra en första kartläggning är att arbetsförmedlarna måste ha yrkes/branschkunskap. Detta måste göras tidigt. Öronmärk medel på Arbetsförmedlingskontor till validering. Länsstyrelsen ska verka för samverkan genom att via diverse nätverk lyfta valideringsfrågor, t.ex. vikten av snabb insats, endast för nyanlända. Det är viktigt att stärka branschernas medverkan/intresse kring validering att göra kompetenskartläggningen för branschen och för att ta fram fler branschmodeller.
Vi måste ta hjälp av varandra myndigheter tillsammans måste ta fram lokala överenskommelser för gruppen nyanlända. Och förtydliga ansvarsfördelning, kontaktvägar och arbetsuppgifter för respektive myndighet. Språket är ett stort hinder SFI och praktik på arbetsplats hur sker detta så fort som möjligt?