Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1

Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån verksamhetsmålen i förskolan har arbetats med, och vilka åtgärder som behövs för att ytterligare utveckla kvalitén i förskolan, utifrån läroplan Lpfö, skolplan, skolledningens prioriterade område Språkets betydelse i alla ämnen samt arbetsplanerna. Kvalitetsredovisningen är ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. Organisation Organisationen på Ekens förskola har under läsåret 05/06 bestått av tre avdelningar med 47 barn i åldern 1 5 år inskrivna.barnen är fördelade på 3 avdelningar.två avdelningar med barn i åldern 1 3 år och en avdelning med barn i åldern 3 5 år. På förskolan arbetar 3 förskollärare och 6 barnskötare. Förutsättningar Barngrupp I gruppen med barn i åldern 3-5 år har 20 barn varit inskrivna. Personalen har lagt ner mycket arbete för att skapa lugn, ro och minska stressen som man upplevt fanns hos många barn. De yngre barnens grupper har också varit förhållandevis stora och personalen planerar verksamheten genom att dela barnen i grupper då man även ibland låter någon grupp vara ute. Det har varit många treåringar i gruppen vilket ger en positiv effekt för gruppen och för de yngre barnen. Förutsättningar Personal Personalen har deltagit i kompetensutveckling under året i form av föreläsningar och mera konkret utveckling i vardagsarbetet. Genom föreläsningen Portfolio i förskolan upplevdes att man fick lite nya infallsvinklar i arbetet, här finns även en bok som är nära kopplad till innehållet i föreläsningen. Man har även startat utvecklingen av att arbeta med TRAS, som är en metod för tidig kartläggning av barns språkutveckling och StegVis, som är ett konkret material för att utveckla barns tidiga sociala och emotionella kompetens. Vi har även startat ett fördjupningsarbete runt genuspedagogik i förskolan, vi arbetar i litteraturseminarieform med en bok av Kajsa Svaleryd: Genuspedagogik, och hade även turen att kunna åka på en föreläsningskväll med författaren som föreläsare i ämnet. Personal har även tagit del av föreläsning, Mattepåsen och Reggio Emilia. Förskolan deltog med en monter under AHA-mässan här presenterades arbetet med portfolio i förskolan. 2

Lokaler & Utemiljö Förskolan har under de senaste åren arbetat aktivt med innemiljön enl. Reggio Emilia tankar. Där tillgängligheten av material och möjligheter att uppleva lek och lärande med alla sinnen är grundtanken. För att uppnå detta är inredning och utformning av rummen viktiga, samt personalens insikt att se möjligheter och inte begränsningar. Övertygelsen är att innemijlön förmedlar vilken barnsyn personalen har. Förskolan ligger centralt i staden och gården består till stor del av sand, asfalt och berg vilket ger stora möjligheter att stimulera motoriken. Barnens upplevelser av utemiljö kompletteras regelbundet av promenader, utflykter och naturdagar i närmiljön. Arbetet i förskolan Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Alla barn ska ges möjligheter att tillägna sig bästa möjliga kunskaper och utvecklas utifrån sina förutsättningar för att verka i det framtida samhället. Lärandet på förskolan: Ett tema-inriktat arbetssätt ger baren möjlighet att utveckla sitt kunskapssökande. Genom att utgå från barnens intresse väljer man tema. Under året har det gemensamma temat varit Naturen. Varje månad började med en gemensam samling med sånger och vad månadens specifika arbete skulle fokusera på. Temat har mycket handlat om att ge barnen upplevelser, samt att sätta ord på vad man sett och gjort. Barnen var mest fascinerade av november och februari då experiment med snö-is-vatten var huvudinslag i temat. Man har även genom mycket vistelse utomhus på ett konkret sätt vävt in vad som händer i naturen, årstidernas växlingar, kretslopp osv. Man dokumenterade månad för månad vad man gjort med hjälp av en årscirkel. Personalen upplever att barnen har utvecklat sin känsla för naturen under året. Man arbetar sedan flera år med portfolio som dokumentationsmodell och förhållningssätt i verksamheten. Att dokumentera barnets utveckling genom foto, samt barnets egna kommentarer av upplevelser, synliggör barnets verkliga utveckling. En viktig del av dokumentationen finns tillgänglig i en egen pärm för varje enskilt barn, här kan barnet själv uppleva sin egen kunskapsutveckling jag kan och skapa förutsättningar för samtal med den vuxne om vad jag lärt och hur jag lär, vilket ger en grundläggande tillit till inlärning. 3

Barnens lust att leka, lust att lära och lust att utvecklas skall vara i centrum i en miljö som präglas av tillit och förtroende. Barns lek och lärande: Förskolan värnar om den fria leken och vill ge barnen tid och utrymme för denna, man ser även att den vuxnes deltagande och stödjande är viktigt i leken. Innemiljön inbjuder till mycket lärande och förskolan har arbetat mycket med att indela rummen för att inspirera barnen till lek och lärande. Ett rum har exempelvis inretts till upplevelserum ett annat till lugna rummet, barnen behöver lugn för att lära och bearbeta sina intryck. Personalen har lagt stor vikt vid det sociala lärandet, barnen ska utveckla sin identitetjagutveckling och hitta sin plats i gruppen och växa tillsammans med sina vänner på förskolan. För att nå detta arbetas mycket med det emotionella klimatet och att stärka barnens empatiska förmåga. Fokus har även lagts på motoriska utmaningar, personalen vill förmedla det positiva med att kunna hantera sin kropp och att ge barnen känslan av att jag kan. Självständighetsfostran har en viktig betydelse i arbetet. I gruppen med barn i åldern 3 5 år har ett arbetsmaterial StegVis använts för att stimulera och utveckla barns emotionella och sociala kompetens. Resultat från enkätundersökning: Föräldrar till 28 barn har svarat på enkäten. Utveckling och lärande: Hur nöjd är du med vad ditt barn lär sig? 71 % är i allra högsta grad nöjda med vad deras barn lär sig. Nivå 6 av 6 12 % nivå 5 av 6 13 % nivå 4 av 6 Verksamhetens skall prioritera barnens utveckling i språk. Att stimulera barns språkutveckling går som en röd tråd genom förskolans verksamhet. Att bjuda in barnen till mycket språk och kommunikation i de olika rutinsituationerna är en mycket viktig del av vardagen. Man samtalar hela tiden med barnen för att sätta ord på 4

deras upplevelser, tankar och känslor. I alla rutinsituationer är beröm en viktig och naturlig del. Under samligs-stunden försöker man alltid använda konkret material för ex. sagor, sånger, rim & ramsor som stöd för språkutvecklingen. På förskolan finns att antal tvåspråkiga barn och för dem är det viktigt att personalen även tänker på sitt kroppsspråk för att förtydliga och fördjupa ordens betydelse. På förskolan finns arbetsmaterial för pedagogerna som ger stöd för arbetet med barns språkutveckling. Utvecklingssamtalet mellan barn, föräldrar och personal skall utvecklas så att alla blir delaktiga och ansvarstagande i barnens utveckling. Inskolningstiden är det första viktiga mötet för personal med barn och föräldrar. Här läggs grunden för en god kontakt som ska bygga på ömsesidig tilltro för varandras kompetenser. Mötet varje dag i tamburen är viktigt, här har föräldrar möjlighet att berätta om det är något speciellt runt barnets behov och vid dagens slut berättar personalen hur barnets dag sett ut. Utvecklingssamtalet sker under våren då tas utgångspunkt i portfoliopärmen och de individuella utvecklingsplanerna på varje barn. De äldsta barnen har även ett utarbetat TRAS schema, detta är en tidig kartläggning av barns språkutveckling. Resultat från enkätundersökning: Föräldrar till 28 barn har svarat på enkäten. 24 föräldrar har vid tillfället för enkäten deltagit i utvecklingssamtal. 79 % är i allra högsta grad nöjda med hur utvecklingssamtalet genomfördes - nivå 6 av 6 17 % nivå 5 av 6 4 % nivå 3 av 6 Åtgärder för utveckling: Vidareutveckling av arbetet med portfolio. Få med barnen mera aktivt i sin egen dokumentation genom egna kommentarer. Utveckla arbetet med genusperspektivet i förskolan. Genomföra TRAS för samtliga barn Utveckla drama- och leksamling Öka samarbetet mellan avdelningarna- utnyttja varandras kompetenser. Komptensutveckling i TRAS, StegVis, Marte Meo samt datakunskaper. 5

Verksamhetskort Ekens förskola Brukare 2005-06 2006-07 2007-08 Medarbetare 2004-05 2005-06 2007-08 Utvecklingssamtal, förskolan 5,7 (av 6) Lärande, förskolan 5,5 (av 6) Trivs du på din arbetsplats? Förskola 5,4 (av 6) 5,4 (av 6) Andel barnskötare 70% Andel förskollärare 30% Ekonomi. Verksamhet och processer 2003 04 2004-05 2005-06 6