FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

Relevanta dokument
HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen

TRAFIKSÄKRA ÖREBRO! Eva-Li Westerberg, Örebro kommun. Malin Rosén, SWECO

Varför en översyn?

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Olyckor.

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

Skadade i trafiken 2009

Antal omkomna

Samverkan för säker cykling

Trafiksäkerhetsläget 2017

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Transportudvalget TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Personskador i trafiken STRADA Värmland

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion

TRAFIKSÄKRA ESKILSTUNA

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

NTF:s verksamhetsinriktning (Fastställd av NTF:s kongress )

Säkerhetsläget på cykel. Ylva Berg, Trafiksäkerhetsenheten

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN

Antal omkomna i vägtrafiken,

motorc för åren , version 1.0

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Antal omkomna

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Trafiksäkerhet för barn och unga

Disposition Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped Matteo och Johan

Det började NTF bildas. Alvar Thorson uppfinner reflexbrickan.

Leda samverkan av trafiksäkerhetsarbetet inom vägtrafiken. - Hur går vi vidare? GNS Väg Johan Lindberg. TMALL 0141 Presentation v 1.

av en revision se ut?

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f.

Yttrande över remiss - Eskilstuna kommuns trafiksäkerhetsplan

Olycksutveckling Moped

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN. Version 1.2 Remisshandling,

Aktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg. Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad

Yttrande över remiss Trafiksäkerhetsplan Trafiksäkra Eskilstuna

Trafiksäkerhet och konjunktur

Trafiksäkerhetsprogram

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Hög cykelhjälmsanvändning Hög bältesanvändning Trafiknykterhet Hög hastighetsefterlevnad Barns trafiksäkerhet. 8. Sjukhusrapporterade olyckor i STRADA

Analysrapport Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010 och Publikation 2012:124

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Oskyddade trafikanter lever farligt

Nollvisionen från ide till verklighet. Roger Johansson

STRADA rapport för 2012

Tidigare resonemang kring indikatorer

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Region Nord. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

Riktlinjer för passager i Västerås

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun

Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år Analysrapport, ver 0.9,

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Oskyddade Trafikanter

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

Ramböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm

Agenda Indikatorer i trafiksäkerhetsprogram Exempel på åtgärder och effekter Att tänka på vid utbyggnad av nya områden

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Samverkan för säker cykel o mopedtrafik

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2009

Vägtrafikskador 2018

Cykelbokslut.

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket

Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Trafiksäkerhet väg. Trafiksäkerhet väg. Översyn av etappmål och GNS Väg 2 juni Johan Lindberg, Trafikverket

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Trafikolyckor 2011 BILAGA 1. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm. - på väg mot ett Stockholm i världsklass

Underlagsrapport till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun KS-2016/2472

Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut samt godkännande av åtgärdsplan

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

Transkript:

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL MÅLSTYRDA KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM ROGER JOHANSSON SWECO, SE TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM - FÖR ATTRAKTIVA STADSRUM OCH ETT RIKT STADSLIV 1. Planering i tidigare skeden 2. Genomförande inom eget ansvarsområde Insatsområden med en potential som är > 50% Definition av god trafiksäkerhet inom resp. insatsområde Kommunala mål & mått för varje insatsområde Effektiva åtgärder för att nå målen 3. Samverkan med andra aktörer 4. Ständig förbättring 1

HANDBOKEN HAR TRE KAPITEL 1. Motiv 2. Kunskap 3. Process 1 GLOBALA OCH LOKALA MOTIV 1.1 Omvärlden 1.2 Hälsoeffekten 1.3 Mål 1.4 Ansvar 1.5 Helhetssyn 1.6 Ett systematiskt arbetssätt 1.7 Hushållning med resurser 2

EU/SE HALVERINGSMÅL Antalet omkomna inom vägtransportområdet ska halveras och antalet mycket allvarligt skadade reduceras med 40 procent mellan år 2010 och 2020. PROGNOS ÅR 2010 2020 DÖDADE PER TRAFIKANTKATEGORI 180 160 156 Antal omkomna 140 120 100 80 73 Residual 2020 63% (167) Åtgärdat 2020 37% (99) 60 40 20 0 35 31 31 25 21 19 7 8 8 3 2 2 1 1 2 2 3 3 P.bil/Lätt lb Tung lastbil Buss Motorredsk Motorcykel Snöskoter Fyrhjuling Moped Cykel Fotgängare 3

PROGNOS ÅR 2010 2020 MYCKET ALLVARLIGT SKADADE (RPMI 10 %) PER TRAFIKANTKATEGORI 350 300 314 Residual 2020: 84% (606) Åtgärdat 2020: 16% (118) Antal allvarligt skadade 250 200 150 100 50 0 233 228 222 Bas Residual 58 49 45 43 39 33 11 10 14 8 9 14 Personbil Lastbil Buss Motorcykel Moped +S Cykel + S Fotgängare Övrigt 2. NUVARANDE KUNSKAPSLÄGE Syfte: beskriva den kunskap som är aktuell om samband mellan olika faktorer och trafiksäkerhet samt effekter av olika åtgärder. 2.1 Trafikantens förmåga 2.2 Påverkansåtgärder genom kommunikation 2.3 Rörelseenergi 2.4 Exponering 2.5 Differentiering, separering och integrering 2.6 Utformning av trafikmiljön 2.7 Drift- och underhåll 2.8 Trafikantens skydd 4

2.3 RÖRELSEENERGI 2.3.1 Hastighet och stoppsträcka 2.3.2 Hastighet och krockvåld 2.3.3 Effekten av förändrad hastighet 2.3.4 Åtgärder och deras effekt 2.3.2 HASTIGHET OCH KROCKVÅLD 5

2.3.4 ÅTGÄRDER OCH DERAS EFFEKT 2.6.1 GÅNG- OCH CYKELPASSAGE Tre faktorer som påverkar de oskyddade trafikanterna vid en passage kan tydligt urskiljas. Biltrafikens hastighet, trafikflödena och passagens längd över gatan. Hastigheten påverkar också konsekvensen. När biltrafiken passerar passagen med en hastighet på över 30 km/tim ökar risken för personskada. Där hastigheten är över 40 km/tim är risken att dödas vid en kollision mer än 50 %. 6

2.6.4 ÅTGÄRDER OCH DERAS EFFEKT 3 PROCESSEN 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 Initiering Trafikolyckornas konsekvenser Mål Förankring Åtgärdsplan Förankring Genomförande och uppföljning 7

3.2.2 ANTAL TRAFIKSKADADE UNDER FEM ÅR Olyckstyp Personskada och allvarlighet Död Svårt skadad Lindrigt skadad ISS > 9 ISS 1-8 S Singel (motorfordon) 2 22 308 M Möte (motorfordon) 1 12 62 O Omkörning (motorfordon) 4 U Upphinnande (motorfordon) 8 527 A Avsvängande (motorfordon) 1 8 117 K Korsande (motorfordon) 9 338 C Cykel - motorfordon 1 31 345 F Fotgängare - motorfordon 21 126 G0 Fotgängare singel 1 62 886 G1 Cykel singel 1 48 810 G2 Moped singel 1 5 170 G3 Cykel - Fotgängare 4 20 G4 Cykel - Cykel 6 89 G5 Cykel - Moped 1 15 G6 Moped - Fotgängare 6 G7 Moped - Moped 13 FALLOLYCKOR - EN TREDJEDEL AV MYCKET ALLVARLIGT SKADADE 2010 3% 3% Fotgängare singel 4% 5% 34% I personbil På cykel 21% På motorcykel På moped Påkörda fotgängare 30% I buss/lastbil/övrigt 8

3.3 KOMMUNALT MÅL 3.3 NATIONELLA INSATSOMRÅDEN 9

3.3 VAL AV KOMMUNALA INSATSOMRÅDEN 3.3 VAL AV KOMMUNALA INSATSOMRÅDEN Med stöd av bilden av de lokala hälsoförlusterna kan de tio nationella insatsområdena (Nx) kompletteras med några lokala insatsområden (Lx). En sammanhållen lista av nationella och lokala insatsområden skulle kunna se ut så här: N2 Hastighetsefterlevnad, kommunalt vägnät N3 Nykter trafik N4 Bältesanvändning N5 Hjälmanvändning N6 Säkrare personbilar i trafik N9 Säkra GCM-passager i tätort N10 Drift och underhåll av GCM-vägar L11 Säkra kommunala gator L12 Säkra kommunala gatukorsningar L13 Säker GCM-yta 10

3.5 ÅTGÄRDSPLAN STEG 1. EXEMPEL: SÄKRA GCM-PASSAGER Definition En gång-, cykel- och mopedpassage klassificeras som säker om den är planskild eller om bilisterna som passerar den har en hastighet där 85-percetilen inte överstiger 30 km/tim. Trafiksäkerhetspotentialen Bedöms sammantaget till 3 färre dödade och 11 färre mycket allvarligt skadade. Nationellt inriktningsmål Ingår som nationellt inriktningsmål. Kvantifiering saknas. Kommunens inriktningsmål Det kommunal målet är att minst 80 % av GCM-passagerna ska vara säkra år 2020 i jämförelse med år 2010. 4.5 ÅTGÄRDSPLAN STEG 2. EXEMPEL: SÄKRA GCM-PASSAGER Nuläge För att få en lokal bild av hastighetsnivån vid GCM-passagerna har hastigheten mäts på samtliga GCM-passager på det kommunala vägnätet. Resultat 11

3.5 ÅTGÄRDSPLAN STEG 3. EXEMPEL: SÄKRA GCM-PASSAGER Olyckstyp Hastighetssäkring hastighetslås Hastighetssäkring med fysiska åtgärder Hastighetspåverkan med ATK, Automatisk hastighetskontr Alkolås i alla fordon som kommunen äger, leasar och upph Alkoholutandningsproven utökas. Information och utbildning om alkohol och trafik bland ba Bilbälteslås/påminnare i alla fordon som kommunen äger, Information och utbildning om bilbälte och trafik bland ba Cykelhjälm kampanj Krav på cykelhjälm för all cykeltrafik som sker genom komm Kommunen kan ställa krav på de egna personbilarna och Hastighetssäkringen med förhöjd passage Hastighetssäkringen med gupp i anslutning till passage elle Riktningsuppdelning med mittrefug. Avkortning av passagens längd med utbyggnad av GCM yt Snöröjnings som prioriterar GCM trafiken, och höjer kvalit Halkbekämpning som prioriterar GCM trafiken, och höjer k Underhåll av ytor så att de är hela och jämna Renhållning av GCM ytor Mittseparering av biltrafik, vid hastighet > 70 km/tim Sidoräcke för biltrafik > 60 km/tim Cirkulationsplats Cykelbox i signalkorsning Flervägsstopp Gupp Utbyte mot släta GCM ytor Singel (motorfordon) x x x x x x x x x x x Möte (motorfordon) x x x x x x x x x x Omkörning (motorfordon) x x x x x x x x x x Upphinnande (motorfordon) x x x x x x x x x Avsvängande (motorfordon) x x x x x x x x x Korsande (motorfordon) x x x x x x x x x x x x x x Cykel motorfordon x x x x x x x x x x x x x x x x Fotgängare motorfordon x x x x x x x x x x x x x Fotgängare singel x x x x x x Cykel singel x x x x x x x Moped singel x x x x Cykel - Fotgängare x x x x Cykel - Cykel x x Cykel - Moped x x Moped - Fotgängare Moped - Moped Fotgängare - Fotgängare Vilt (motorfordon) x x x x x x x x x Övrigt Tåg - motorfordon 4.5 ÅTGÄRDSPLAN STEG 4 : SAMMANSTÄLL ÅTGÄRDERNA OCH KONTROLLERA MOT MÅLEN 12

TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM - FÖR ATTRAKTIVA STADSRUM OCH ETT RIKT STADSLIV 1. Planering i tidigare skeden 2. Genomförande inom eget ansvarsområde Insatsområden med en potential som är > 50% Definition av god trafiksäkerhet inom resp. insatsområde Kommunala mål & mått för varje insatsområde Effektiva åtgärder för att nå målen 3. Samverkan med andra aktörer 4. Ständig förbättring 13