Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 14 april 2004 Närvarande ledamöter: Hasse Odenö, ordförande Gun Djerf Anita Kollerbaur Lars-Elve Larsson Lennart Ljung Kerstin Malmqvist Kjell Nilsson Staffan Sarbäck Benny Stridsberg Arne Sundström Sven Tafvelin Per Wernheim Övriga närvarande: Lennart Forsberg Hans Wallberg Olle Thylander, sekreterare Förhindrade: Ulf-Björn Rönn
1. Godkännande av dagordning Styrelsen beslöt arbeta efter utsänd dagordning med tillägg av dels en fråga avseende anslutning, dels en ordningsfråga. 2. Uppdrag justera protokoll Anita Kollerbaur utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde. 3. Gigasunet, statistik m m Hans Wallberg presenterade data från driften av SUNET dels summerat för hela 2003, dels avseende det första kvartalet 2004. Trots över 100 avbrott på DWDM-förbindelserna under 2003 har ingen högskola behövt sakna förbindelse med SUNET på grund av avbrotten, eftersom Gigasunet byggts upp med en hög grad av inbyggd redundans. Under kvartal 1 2004 registrerades 9 avbrott på DWDM-förbindelserna med en total varaktighet av 21 timmar, vilket ligger klart under den nivå som uppmätts under 2003. Även avbrotten avseende accessförbindelserna och SUNETs routrar ligger under detta kvartal på en klart lägre nivå än under 2003. För accessroutrarna registrerades t ex endast 1 avbrott under kvartalet, och det felet åtgärdades efter ett halvt dygn. De längsta avbrotten på förbindelser under perioden uppmättes på förbindelsen Malmö-Växjö (9 timmar) resp Luleå-Umeå (7 timmar). För totaltrafiken på nätet finns nu mätningar för hela perioden mars 2003 - februari 2003, alltså en hel tolvmånadersperiod. Den mäts i Terabyte per månad och var lägst i juli (800 Terabyte) och högst i februari 2004 (1700 Terabyte). Om man lägger ihop trafiken från samtliga månader får man 15 200 Terabyte. Fördelat på universitet och högskolor uppvisar trafiken i stort sett samma mönster som tidigare, med en kraftig dominans för universiteten i Luleå och Linköping. För dessa två redovisades också detaljer från de mätningar som gjorts lokalt av de nätansvariga. Det är nu möjligt att konstatera att studentbostadsområden på dessa orter står för den helt dominerande delen av trafiken. Särskilt gäller detta Linköping, men även i Luleå kommer över hälften av trafiken från studentbostäder. På önskemål från ledamöterna beslöts att Hans Wallbergs powerpoint-presentation skall distribueras till alla i styrelsen så att de kan studera siffrorna närmare.
Styrelsen beslöt också att be övriga högskolor göra samma typ av mätningar som gjorts i Luleå och Linköping för att få så mycket fakta som möjligt om trafiken på SUNET. För närvarande finns gott om kapacitet på nätet, men om ett par år kan det visa sig att trafiken till/från studenternas bostäder blir kostnadsdrivande, och det är då viktigt att SUNET inte till stor del används för trafik som inte är relaterad till studier, forskning och undervisning. SUNET bör publicera en "kokbok" om hur man kan göra mätningarna till ledning för de högskolor som ännu inte börjat analysera sin trafik. 4. KTHs uppsägning av avtalet med SUNET Med anledning av att KTH sagt upp avtalet med SUNET i syfte att få till stånd en översyn av villkoren hade Hans Wallberg träffat Anders Eriksson och Petter Green på KTH för att få mer information om KTHs missnöje med nuvarande avtal. Som skäl för behovet av en översyn anger KTH att verksamheten försetts med nyupprustade och verksamhetsanpassade lokaler, vilket enligt KTH skulle motivera en högre ersättningsnivå. Styrelsen konstaterade att nuvarande avtal kräver att KTH skall tillhandahålla en säker driftmiljö för den utrustning SUNET placerar på KTH och att flyttningen till nya lokaler ingått i förutsättningarna när detta avtal tecknades. När avtalet skrevs, efter förhandlingar genom en grupp utsedd av styrelsen, markerades också vikten av att KTHNOC skall ha en tydlig och formellt beslutad organisation och ansvars-fördelning. Styrelsen anser inte att KTH fullt ut levt upp till denna överenskommelse, varför SUNET fortfarande måste ägna alltför mycket kraft åt uppgifter som borde vara en del av en väl fungerande arbets- och projektledning vid KTHNOC. Styrelsen konstaterade att man efter KTHs uppsägning har anledning att hålla öppet för möjliga alternativa lösningar men rekommenderade i första hand förhandlingar med KTH för att om möjligt sluta ett nytt avtal med ungefär samma innehåll som hittills. 5. Utseende av ledamöter i den tekniska referensgruppen Styrelsen informerades om att Magnus Höglund i den tekniska referensgruppen meddelat att han p g a sin arbetsbörda inte önskar fortsätta som ledamot av referensgruppen och att en annan ledamot, Johan Sandfeldt, deklarerat att han gärna ställer sin plats till förfogande, då han ingått i gruppen en längre period. Som ersättare för dessa båda föreslogs Per Andersson och Conny Ohlsson.
Beslut: Styrelsen utsåg Per Andersson, Chalmers tekniska högskola, och Conny Ohlsson, Högskolan i Kalmar, att ingå i SUNETs tekniska referensgrupp under nästa mandatperiod (juli 2004 t o m juni 2006) tillsammans med de ledamöter som utöver Magnus Höglund och Johan Sandfeldt ingår i den existerande referensgruppen. 6. SUNETs regler för anslutning av externa organisationer Då det har visat sig att SUNETs regler med avseende på särskilt högskoleägda företag och företag i högskolans närmiljö inte alltid efterlevs diskuterade styrelsen dessa regler. Styrelsen fann att reglerna är tydliga och inte borde kunna misstolkas. Samtidigt blir det ibland svåra diskussioner när en verksamhet inom högskolan bolagiseras och plötsligt står inför kravet att betala en relativt hög avgift för något som tidigare uppfattats som en "fri resurs" eller i varje fall som något som högskolan redan betalar för. Styrelsen ansåg inte att undantag från regeln kan införas för vissa typer av företag. SUNET måste respektera principen om konkurrensneutralitet mellan aktörerna på en marknad, och högskolans företag konkurrerar de fakto med privata företag med liknande verksamhet. Däremot ansåg flera ledamöter att SUNETs nuvarande taxesättning borde ses över, då marknadspriset för motsvarande tjänster i dag i många fall ligger klart under de avgifter som SUNETs regler stipulerar. Beslut: Styrelsen uppdrog åt kansliet att se över principerna för taxesättningen och återkomma till styrelsen med ett förslag till mer nyanserade avgifter som är bättre anpassade till de marknadspriser som gäller idag. 7. Förslag till remissyttrande över rapport från ITPS Sekreteraren redogjorde för ett förslag till SUNET-synpunkter på en rapport från Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), som skickats ut på remiss av Näringsdepartementet. Ämnet för rattorten är den svenska IT-politiken. I förslaget till yttrande kommenterar SUNET främst förslag som rör den egna verksamheten och särskilt utredarnas synpunkter på SUNET i rapporten "IT vid universitet och högskolor". Beslut: Styrelsen beslöt att förslaget till yttrande - med de kompletteringar och modifieringar som blev resultatet av styrelsens diskussion - skall tjäna som underlag när ärendet föredras för Vetenskapsrådets ledning. (Remisser i ärenden där SUNET är remissinstans besvaras enligt arbetsordningen av Vetenskapsrådet.) 8. Investeringsläget - bindningar för tiden efter 2005
Vid föregående sammanträde framhölls vikten av att styrelsen är medveten om vilka framtida kostnader som SUNET redan iklätt sig genom de beslut om investeringar som fattats. Nu visades en sammanställning över beräknade kostnader för räntor och amorteringar t o m år 2009, varvid SUNET under 2004 och 2005 beräknas investera totalt 20 Mkr. SUNET kommer då i början av 2006 att ha 18,8 Mkr att amortera av (inklusive ännu ej slutamorterade lån som togs i samband med uppbyggnaden av Gigasunet). Den totala skulden minskar drastiskt från 55 Mkr vid ingången av år 2005 till knappt 19 Mkr i början av 2006. Den stora frågan blir vilka investeringar som måste göras i samband med nästa generations nät, och svaret kommer att påverkas av vilka rekommendationer som SUNETs framtidsgrupp kommer fram till. Räntan på lånen bestäms vid lånetillfället utifrån Riksgäldskontorets då gällande ränta. I dagsläget (april 2004) är denna ränta 3 procent. 9. MonNet-projektet Sven Tafvelin kommenterade sin omskrivna ansökan, där fokusering skett på de aspekter som bedöms ha ett särskilt intresse för SUNET. Projektet bör bl a kunna ge svar på vad SUNET används till och vilka applikationer som är dominerande i nättrafiken. Vilka tjänster är det som används peer to peer? Varifrån och vart går trafiken? Vilka egenskaper har den, t ex fördröjning och variationer i fördröjningen? Vilka gränser sätter ljushastigheten? Vad händer vid omkoppling av trafiken? Med det redan beslutade bidraget har undersökts om det faktiskt går att mäta trafik på det sätt som förutsetts i projektet. I åtminstone två projekt i världen genomförs liknande mätningar med en ganska speciell utrustning, som behöver anskaffas också för MonNet, om projektet skall vara möjligt att genomföra. Vissa av de mätningar som planeras kräver tillgång till två mätstationer, och tyvärr är dessa mätstationer inte billiga. Från styrelsens sida påpekades en del praktiska problem som hur utrustning skall kopplas in, och än en gång betonades starkt vikten av en nära kontakt med KTHNOC och med SUNETs ansvariga för teknisk samordning. Utan en sådan kontakt kommer det att bli svårt att få tillgång till de lokaler, där utrustning skall kopplas in, liksom att överhuvudtaget ansluta utrustning. Frågor ställdes också om behovet av att anskaffa all utrustning omedelbart. Alternativt skulle man kunna börja med en mätstation för att komplettera senare när man skaffat sig erfarenhet av utrustningen och behöver gå över till de typer av mätningar som kräver flera stationer. Sven Tafvelin lämnade därefter rummet för att låta styrelsen diskutera fritt inför beslutet. Styrelsen fann liksom tidigare att projektet är av stort intresse för SUNET, samtidigt som det innebär risker eftersom det inte går att i förväg få
garantier för att det kan genomföras helt enligt planerna. Därför bör projektet kunna avbrytas, om det visar sig att det blir omöjligt att nå de resultat som satts upp som mål. Projektet bör till att börja med få anskaffa en mätstation och garanterade medel för ett års verksamhet (inklusive de medel som redan beviljats för förstudien). Efter avstämning kan ytterligare medel beviljas och om mätningarna går bra kan man gå fortare fram. Kansliet bör få i uppdrag att träffa en överenskommelse med Sven Tafvelin och Chalmers tekniska högskola om de exakta villkoren. Beslut: Projektet beviljas medel i första hand för ett års verksamhet och investeringsmedel beviljas till att börja med endast för en mätstation. Medlen beviljas under förutsättning att projektledaren och Chalmers tekniska högskola accepterar SUNETs villkor i ett det avtal som förslag som SUNETs kansli arbetar fram baserat på styrelsens synpunkter. Innan avtalet kan undertecknas skall kontakt ha etablerats mellan projektledningen och driftgruppen vid KTHNOC samt med SUNETs ansvariga för teknisk samordning, så att förutsättningarna för genomförandefasen blir bättre belysta. Det konstaterades att SUNETs tekniska referensgrupp har ett möte den 28 april och att information då bör lämnas om projektet och om styrelsens beslut. 10. Statusrapporter: a. FTP-arkivet Hans Wallberg rapporterade om det aktuella läget i leveransprovet avseende ny utrustning för FTP-arkivet. Provet har avbrutits en gång sedan belastningstester visat på problem och ett nytt prov har startats den 18 mars. IBM har kallat in specialister för att lösa problemen och ITS i Uppsala arbetar målmedvetet med proven och har uppföljningar varje vecka med EnjoyIT/IBM. Inställningen är att projektet denna gång måste visa att det går att leva upp till de mycket höga krav som ställts i upphandlingen och att systemet måste vara igång med verkliga användare senast den 1 juni 2004. I annat fall kanske ftp-arkivet i nuvarande form måste avvecklas b. Telefoniprojektet
SUNET har tittat djupare på utrustningsalternativ och söker för närvarande en lämplig projektledare - dock avvaktar man först reaktionerna efter IP-telefoni-seminariet den 29 april där bl a erfarenheter från Lunds och Stockholms universitet kommer att redovisas. Inbjudan till IPtelefonidagen har gått ut till såväl IT-ansvariga som telefoniansvariga vid högskolorna. Om ett pilotprojekt med ett par högskolor startas bör flera andra högskolor få möjlighet att följa projektet, ansåg styrelsen, och även synpunkter från universitetsledningarna bör tas in i processen, då det är viktigt att projektet blir väl förankrat. c. Framtidsgruppen Staffan Sarbäck orienterade om framtidsgruppens arbete, som hittills fokuserat på nyttjandet av nätet och framför allt utbildningens behov vid möten i Stockholm, Lund och Göteborg. Nästa möte hålls i Uppsala med forskningens behov som tema, och sedan planeras ett studiebesök i Holland och ännu ett möte i Stockholm, som kommer att ta upp aspekterna organisation och finansiering. Rapportering kommer att ske till SUHF i oktober och därefter vid SUNET Forum i slutet av oktober. Vidare diskuteras ett miniseminarium med studenter för att få med mer av studenternas syn. Ett återkommande tema i gruppens arbete är vikten av att utveckla och implementera middleware för t ex autentisering och auktorisation. d. TREFpunkt i Kiruna Konstaterades att relativt många (80 st) deltagit i TREFpunkt i Kiruna trots att konferensen denna gång inte genomfördes som ett samarrangemang med SUSEC. Alla presentationer har sparats och finns tillgängliga på http://www.compodium.se/trefpunkt10/. e. Användarstudien Styrelsen informerades om att Håkan Selg erbjudit sig att - baserat på resultaten i SUNETs undersökning - göra en lättläst rapport om användningen av Internet i studierna för ett utskick till utvalda personer med intresse för användning av IT i undervisning. Högskoleverket med flera har visat ett positivt intresse. Styrelsen uppdrog åt kansliet att hantera denna fråga. f. NORDUnet
Hans Wallberg redogjorde för resultatet av NORDUnets senaste upphandling av IP transit service, som resulterade i att Telia och Level 3 blir nya leverantörer (tidigare Level 3 och Sprint). Styrelsen informerades vidare om att NORDUnet A/S fått 60 sökande till funktionen som utvecklingsansvarig och att befattningen tillsatts med dansken Lars Fischer. Nästa NORDUnet-konferens kommer att anordnas om ett år på Svalbard, dit Uninett nu dragit en gigabit/s-förbindelse. Information gavs också om prognoserna för NORDUnets ekonomi de närmaste åren genom dokumentation som delades ut vid sammanträdet. 11. Övriga frågor a. Ansökan från Folkuniversitetet i Örebro SUNET har fått en förfrågan från Folkuniversitetet i Örebro om villkoren för att få använda en SUNET-anslutning som back-up till en ordinarie förbindelse. Styrelsen konstaterade att SUNET i dag inte har någon taxa för enbart backup-förbindelser och att starka skäl talar mot att införa en sådan anslutningsmöjlighet med ett eget regelverk. Beskedet till Folkuniversitetet i Örebro blir alltså att ordinarie prislista gäller även i detta fall. b. Material till styrelsen Gun Djerf föreslog att SUNET helt går över till elektroniska handlingar i styrelsearbetet med tanke på att alla i styrelsen läser mail och både snabbare och lättare nås av den typen av dokument än av handlingar utsända på pappersmedium via postverket. Ingen i styrelsen invände och det beslöts att modellen med enbart elektronisk dokumentation skall tillämpas fr o m nästa sammanträde. c. Utvidgad verksamhetsberättelse Lennart Forsberg informerade om att han arbetar med att ta fram en mer innehållsrik verksamhetsberättelse som komplement till den årsberättelse som Vetenskapsrådet har att producera och där SUNET ingår med ett avsnitt. En färdig berättelse bör kunna föreligga vid nästa sammanträde
Vid protokollet: Olle Thylander Justeras: Anita Kollerbaur Hasse Odenö