Föräldrakooperativet Blixten Kvalitetsredovisning Läsåret 2006/07 1
1. INLEDNING 4 2. VÅR ARBETSORGANISATION 4 2.1. ANSVARSFÖRDELNING OCH BESLUTSORDNING 4 2.2. EKONOMI RESURSER 5 2.2.1. Ekonomi 5 2.2.2. Personal 5 3. VÅRT KVALITETSARBETE 5 3.3. BESLUT TAGNA INFÖR LÄSÅRET 2006/2007 5 3.4. VAD HAR FÖRBÄTTRATS I ÖVRIGT DET SENASTE LÄSÅRET 5 3.5. VAD BRISTER? VAD BEHÖVER FÖRBÄTTRAS? 6 4. ARBETET MED FÖRÄLDRAKOOPERATIVET BLIXTENS VERKSAMHETSMÅL 6 4.1. KREATIVITET, NYFIKENHET OCH FANTASI 6 4.1.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 6 4.1.2. Mål för 2006/2007 6 4.1.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 6 4.1.4. Resultat, måluppfyllelse och analys 6 4.2. SPRÅKUTVECKLING 7 4.2.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 7 4.2.2. Mål för 2006/2007 7 4.2.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 7 4.2.4. Resultat, måluppfyllelse och analys 7 4.3. EMPATI, HÄNSYN OCH RESPEKT 8 4.3.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 8 4.3.2. Mål för 2006/2007 8 4.3.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 8 4.3.4. Resultat, måluppfyllelse och analys 8 4.4. ANSVARSTAGANDE, SJÄLVSTÄNDIGHET OCH GRUPPKÄNSLA 8 4.4.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 8 4.4.2. Mål för 2006/2007 8 4.4.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 9 4.4.4. Resultat måluppfyllelse och analys 9 4.5. LYSSNA PÅ ANDRA OCH TALA INFÖR ANDRA 9 4.5.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 9 4.5.2. Mål för 2006/2007 9 4.5.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 9 4.5.4. Resultat måluppfyllelse och analys 9 4.6. MEDBESTÄMMANDE 9 4.6.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 9 4.6.2. Mål för 2006/2007 9 4.6.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 9 4.6.4. Resultat måluppfyllelse och analys 10 4.7. KROPPSUPPFATTNING 10 4.7.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 10 4.7.2. Mål för 2006/2007 10 4.7.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 10 4.7.4. Resultat måluppfyllelse och analys 10 4.8. KUNSKAP OCH AKTSAMHET OM NATUREN 11 4.8.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 11 4.8.2. Mål för 2006/2007 11 4.8.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 11 4.8.4. Resultat måluppfyllelse och analys 11 4.9. MATEMATISKT TÄNKANDE 11 4.9.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 11 4.9.2. Mål för 2006/2007 11 4.9.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 11 2
4.9.4. Resultat måluppfyllelse och analys 11 5. SAMARBETET MELLAN PERSONAL, FÖRÄLDRAR OCH STYRELSE 12 5.1. FÖRÄLDRARNAS MEDBESTÄMMANDE 12 5.1.2. Fixargrupper 12 5.1.3. Vikariejour 12 5.1.4. Gemensamma aktiviteter för föräldrar och personal 12 5.1.5. Resultat av föräldraenkät 12 6. PERSONALENS ARBETSMILJÖ 13 6.1. FORTBILDNING AV PERSONALEN 13 6.2. LAGUTVECKLINGSDAG 13 6.3. LÖNEFÖRMÅNER 13 6.4. SAMARBETE MED ANDRA FÖRSKOLOR 13 6.4.1. Föreståndarträffar och gemensamma aktiviteter 14 6.4.2. Språkombudsträffar 14 7. BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 14 8. ÅTGÄRDER ATT VIDTA INFÖR LÄSÅRET 2007/2008 14 BILAGOR 14 3
1. Inledning Kvalitetsredovisningen avser Föräldrakooperativet Blixtens verksamhet under läsåret 2006/2007. Kvalitetsredovisningen är utarbetad av Camilla Klang (föreståndare) och Marie Paulsson (förskollärare) i dialog med övrig personal och styrelse. Textens innehåll och formalia är kontrollerat och godkänt av verksamhetens ordförande Patrik Holm. Mottagare är Enköpings kommuns skolkansli samt kooperativets medlemmar. 2. Vår arbetsorganisation Föräldrakooperativet Blixten är en privat förskola för barn mellan 1 och 5 år som drivs som en ekonomisk förening. Vilket innebär att föräldrarna själva bestämmer över förskolans inriktning. Kooperativet startade år 1992. Idag finns två åldersblandade avdelningar, Blixten och Dunder. Under läsåret har vi haft 28 medlemsfamiljer, vilket har gett 35 barn inskrivna i förskolan. 2.1. Ansvarsfördelning och beslutsordning Föräldrakooperativet är en förening med egna stadgar fastställda av medlemmarna, dvs de familjer som har plats eller står i kö för plats på förskolan. Medlemmarna har till årsmötet möjlighet att lämna in motioner samt yttra sig och rösta angående dessa samt de propositioner styrelsen lämnat in. Medlemmarna väljer också de som ska sitta med i styrelsen. Styrelsen ska inom ramen för stadgarna svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer och tillvarata medlemmarnas intressen. Det åligger styrelsen särskilt att: - tillse att för föreningen gällande lagar och förordningar efterföljs. - verkställa av årsmötet fattade beslut. - planera, leda och fördela arbetet inom föreningen. - ansvara för och förvalta föreningens medel. - ansvara för anställd personal. - tillställa revisorerna räkenskaper enligt 22 och förbereda årsmöte. Styrelsen består bland annat av ordförande, sekreterare, kassör, personalansvarig, informationsansvarig, husansvarig, städansvarig och vikarieansvarig. Var och en av dessa ansvarar för uppgifter i enlighet med befattningsbeskrivningar. Det yttersta ekonomiska och pedagogiska ansvaret ligget på styrelsen, men ansvaret att följa och verkställa detta i den dagliga verksamheten ligger på föreståndaren. Kooperativets styrelse Föreståndare Blixten 4 personal (inkl förest) 160 tim/v 20 barn Dunder 2,8 personal 112 tim/v 15 barn 4
2.2. Ekonomi resurser 2.2.1. Ekonomi Kooperativets omsättning uppgår till knappt 3,1 miljoner kr. Intäkterna baseras i stort på sett på kommunala bidrag, resterande intäkter är månadsavgifter. Bland kostnaderna står personalkostnaderna för den största delen. 2.2.2. Personal Under läsåret har personalstyrkan uppgått till 6,80 tjänster. Personalstyrkan består av en föreståndare samt en förskolelärare och 5 barnskötare. 3. Vårt kvalitetsarbete I början av varje termin genomförs en planeringsdag där personalen gör en gemensam grovplanering över terminens veckor. Vi delar in barnen i mindre grupper som ansvariga pedagoger i sin tur gör en finplanering för. Vi går även igenom kvalitetsklockan (se bilaga) för eventuell revidering. Personalen diskuterar mycket om kvaliteten och eventuella förändringar på förskolan under personalmöten, utvärderingar, morgonmöten, det är en ständig process hos oss. För oss som pedagoger är det viktigt att vara lyhörda och öppna för förändringar under arbetets gång. Detta gör vi för att barnen skall få vistas i en optimal inlärningsmiljö. Informationsunderlaget för rapporten har vi även tagit in genom samtal med barn och föräldrar samt föräldraenkäten som går ut till alla föräldrar under vårterminen. Enkäten var utformad med de lokala verksamhetsmålen som grund och bestod av flervalsfrågor med möjlighet till personliga kommentarer. 25 enkäter (av 35 utdelade) lämnades in ifyllda. Utvecklingssamtalen samt föräldramötena ger oss pedagoger möjlighet till en öppen dialog med föräldrarna. Dessa tillfällen ger oss möjlighet att ta till oss föräldrarnas önskemål och åsikter så att vi kan försöka förändra i vår verksamhet. 3.3. Beslut tagna inför läsåret 2006/2007 Vi bestämde att vi skulle använda ett färdigt frågeformulär som mall vid utvärderingssamtalen samt att även klargöra för personalen vad som dokumenteras i utvärderingen. 3.4. Vad har förbättrats i övrigt det senaste läsåret Personalens medvetenhet avseende kvalitet har ökat. Vi pratar mycket om vad kvalitet är för oss samt för våra föräldrar. 5
3.5. Vad brister? Vad behöver förbättras? Vi behöver få bättre rutiner för hur vi skall lägga upp arbetet kring kvalitetsredovisningen, t.ex. hur vi skall dokumentera vårt arbete i själva processen. Föreståndaren och förskolläraren behöver fortbildas i ämnet. 4. Arbetet med Föräldrakooperativet Blixtens verksamhetsmål Under vårterminen år 2005 utarbetade personalen ett lokalt styrdokument för förskolans pedagogiska arbete, Föräldrakooperativet Blixtens verksamhetsmål (bilaga 1). Målen beskriver hur vi avser att arbeta för att förverkliga de nationella strävansmål som finns statuerade i den nationella läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Alla pedagoger på förskolan har i varierande grad pedagogiskt ansvar, dokumentationsansvar samt ansvarsbarn. Därför har vi under året infört barnfri tid varje vecka för all personal. Tiden ska användas till planering av den pedagogiska verksamheten samt dokumentation och arbete kring ansvarsbarn. På förskolan Blixten följer samlingarna ett veckoschema, där varje samling har ett speciellt tema, till exempel matematik, rim och ramsor eller sång. Detta säkerställer att alla verksamhetsmål bearbetas under samlingarna. Beroende på barnens dagsform och intresse måste vi pedagoger ibland vara flexibla för att tillmötesgå alla barn. Detta är särskilt viktigt när vi har barn med särskilda behov i barngrupperna och ibland snabbt måste ändra det vi har planerat. 4.1. Kreativitet, nyfikenhet och fantasi 4.1.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Införa veckans skapelse. Införa fritt skapande under en timme per vecka. Dela upp Smurfarna (dom minsta barnen) i två grupper och införa skapande aktiviteter. 4.1.2. Mål för 2006/2007 Alla barn skall ges möjlighet att visa upp sina alster under veckans skapelse. Att ge de äldsta barnen möjlighet till fritt skapande i ateljén i gång per vecka. Dela de yngsta barnen i två grupper, p.g.a att gruppen blir för stor samt att barnen ges möjlighet till både skapande och rörelse. 4.1.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 Vi har infört veckans skapelse på båda avdelningarna. Vi beslutade att ha fritt val istället för fritt skapande. Vi har delat in barnen i mindre grupper avseende skapande och rörelse. 4.1.4. Resultat, måluppfyllelse och analys Veckans skapelse har även introducerats på Blixten och är även där mycket uppskattad av barn och vuxna. Det är av stor vikt för oss pedagoger att barnen får möjlighet att visa upp sina skapelser för sina kamrater och föräldrar. Det är en enkel metod att bekräfta varje enskilt barn och på så sätt stärka barnets självförtroende. På grund av tidsbrist har vi gjort om det till månadens skapelse. Vi beslutade att införa fritt val istället för fritt skapande, fritt skapande var planerat som en daglig aktivitet i verksamheten. Men på grund av tidsbrist samt att barnen skall få möjlighet till medbestämmande valde vi istället fritt val. Fritt val är en aktivitet som vi har under en förmiddag i veckan där barnen födda -04 och uppåt ges möjlighet till att under 6
förmiddagssamlingen välja på fyra olika aktiviteter; skapande, snickra, massage samt lek ute på gården. Detta har varit mycket uppskattat av barnen samt oss pedagoger. Men ibland kunde vi pedagoger uppleva att det kunde bli rörigt under själva valen. Detta berodde på att vi gjorde valen på två olika avdelningar som ligger avskilda från varandra samt att de yngre barnen som inte skulle göra något aktivt val var med under denna samling. Inför nästa termin måste vi utveckla rutinerna kring de fria valen. Uppdelningen av de yngsta barnen, födda -04 och -05, har gett bra resultat i bägge grupperna. Ibland har det visat sig i skapande gruppen att en del barn haft svårt att exempelvis göra nya saker. Det har krävts noggrann planering inför aktiviteten samt mycket upprepningar i arbetsmomenten för att övervinna rädslan hos vissa barn. 4.2. Språkutveckling 4.2.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Införa språkjournal för varje enskilt barn. Förbättra rutinerna kring sagovilan på Dunder. Använda pärmen med rim och ramsor minst 1 gång i veckan på båda avdelningarna. Ta reda på information om språklekar och införa i verksamheten. 4.2.2. Mål för 2006/2007 Språkjournalen skall fungera som ett verktyg för att kartlägga barnens. språkutveckling. På så sätt blir varje barns individuella behov tydligare. Sagovilan på Dunder måste få fungerande rutiner på grund av att det finns barn i olika åldrar samt att det finns barn med koncentrationssvårigheter. Arbeta med rim och ramsor som är ett bra redskap i barnens språkutveckling. Att alla pedagoger har god kunskap om språklekar och som enkelt kan användas i verksamheten både spontant och under planerade aktiviteter. 4.2.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 Vi har ej infört språkjournal för varje enskilt barn. Sagovilan på Dunder har fått bättre rutiner och fungerar. Pärmen med rim och ramsor används regelbundet. Språklekar används inte i den utsträckning som var planerat 4.2.4. Resultat, måluppfyllelse och analys Språkjournalen har inte införts för varje enskilt barn på grund av att den som var språkansvarig slutade och hann aldrig med att ordentligt informera personalen om hur språkjournalen skulle användas i förskolans vardag. Vi inser dock att språkjournalen är ett bra verktyg så vi pedagoger måste sätta oss in i hur den skall användas på rätt sätt. Utförandet på språkjournalen måste ses över så att den lätt kan användas i våran tidspressade vardag. Sagovilan på Dunder fungerar numera bra. Under terminen har det funnits en extra resurs på avdelningen vissa dagar. Detta har lett till att vilan kunde delas upp bättre. Denna uppdelning har gjort att man får möjlighet att oftare läsa olika sagoböcker som är så viktiga i barns språkutveckling. Pärmen med rim och ramsor används ofta under våra samlingar, båda avdelningarna har en pärm som fylls på då och då så att vi kan förnya och variera oss ibland. Vi har märkt att det är viktigt att både förnya oss samt repetera utbudet. Detta för att kunskapen skall befästas samt locka barnen med variation. 7
Vi har mycket språklekar i vår verksamhet men vi har inte arbetat med Bornholmsmodellen som vi hade på förslag från den förskolläraren som slutade. Språklekar är en bra metod att använda sig av i barns språkinlärning, vi inser vikten av detta och kommer att jobba vidare med detta. 4.3. Empati, hänsyn och respekt 4.3.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Införa kompissolen på båda avdelningarna Inventera det sociala klimatet i barngruppen samt en handlingsplan Skapa en likabehandlingsplan 4.3.2. Mål för 2006/2007 Kompissolen skall fungera som ett enkelt hjälpmedel för att barnen skall veta hur de skall bete sig för att vara en bra kompis. Den skall vara synlig för alla på avdelningen så att vi ständigt kan arbeta kring den. Under höstterminen avser vi att göra en inventering av det sociala klimatet i barngruppen. Resultatet ska vi använda till att i personalgruppen diskutera huruvida vi når upp till de nationella målen gällande värderingar och normer, solidaritet etc. Utarbeta en likabehandlingsplan. 4.3.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 Vi har arbetat mycket med kompissolen. Vi har ej gjort en inventering av det sociala klimatet. Vi har utarbetat en likabehandlingsplan. 4.3.4. Resultat, måluppfyllelse och analys Kompissolen har fungerat mycket bra i båda barngrupperna, särskilt under vårterminen. De äldre barnen på avdelningen Blixten kom lätt i konflikt med varandra vilket gjorde att vi kom in i en negativ period. Den bröts genom att vi fokuserade oss på det positiva. Barnen fick under storbarnssamlingarna berätta om hur dom hade varit en bra kompis under dagen. Vi talade även om det tråkiga som hänt men fokuserade oss på det positiva. Barnen tog med sig det positiva hem och var stolta över det. Vi pedagoger fick beröm av föräldrar som upplevde sina barn gladare och mer harmoniska än tidigare. Nu ser dock våra barngrupper annorlunda ut, vi har många yngre barn vilket gör att vi måste utveckla kompissolen, exempelvis konkretisera oss med bilder. Vi har inte utfört den planerade inventeringen av det sociala klimatet i barngrupperna. Detta beror på att den som utformade inventeringen hastigt slutade. På grund av tidsbrist samt nyrekrytering har detta lagts åt sidan. Vi har för avsikt att utföra detta under kommande läsår. Vi har utarbetat en likabehandlingsplan som vi har utvärderat under hösten 2007. Vi enades om att en uppdatering inte var aktuellt det här läsåret utan arbetar vidare enligt gällande likabehandlingsplan. 4.4. Ansvarstagande, självständighet och gruppkänsla 4.4.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Ge ett eller två barn möjlighet till bakning ungefär en gång per vecka. 4.4.2. Mål för 2006/2007 Genom att låta barnen vara delaktiga i förskolans hushållsgöromål ger vi dom möjlighet till delaktighet samt ansvarstagande. Detta är viktigt för att stärka barnens syn på sig själva, ge dem självförtroende och gruppkänsla. 8
4.4.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 Vi har ej gett barnen möjlighet till bakning en gång per vecka. 4.4.4. Resultat måluppfyllelse och analys På grund av att tiden inte har räckt till så har vi ofta fått välja bort bakning med barnen. Vi koncentrerar oss på bakning vid högtider, traditioner samt vid drop-in kaffe. Istället får barnen vara delaktiga vid exempelvis matsituationen samt tvättning av förskolans handdukar. Barnen hjälper även dagligen till med inomhus samt utomhusstädning. Dessutom uppmuntras barnen att exempelvis klä på och av sig själv vid utgång, toalettbestyr, hjälpa sina kamrater vid matsituationen. Då vi ser att detta stärker både självförtroende, gruppkänsla och förmåga till empati är detta något som vi arbetar mycket med. 4.5. Lyssna på andra och tala inför andra 4.5.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Få barnen att lyssna aktivt på varandra. Vi pedagoger måste bli bättre på att samtala och lyssna på barnen och inte utbyta information med varandra under måltiderna. 4.5.2. Mål för 2006/2007 Barnen skall lära sig att kommunicera och lyssna på varandra. Det är viktigt att varje barn får komma till tals och att talutrymmet blir jämnt fördelat mellan barnen. Vi pedagoger skall fungera som goda förebilder för barnen. Vi skall visa barnen hur man är en aktiv lyssnare och därigenom får till stånd lugn och ro vid måltiderna. 4.5.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 Vi har köpt in ett soundear per avdelning. Detta har vi gjort för att sänka ljudnivån samt att få barnen medvetna om faran med höga ljud. Vi anser även att örat ger oss bättre förutsättningar till en god miljö där man lättare kan lyssna och kommunicera med varandra. Vi pedagoger försöker att i största mån prata med varandra under rasterna eller vid utevistelser så att vi under exempelvis måltiderna lägger vikten på samtal med barnen. 4.5.4. Resultat måluppfyllelse och analys Örat som köptes in har gett bra resultat. Både barn och vuxna är mer medvetna om ljudets betydelse. Tidigare innan örat fanns hade vi vuxna en tendens att trissa upp ljudvolymen. När vi samtalade med varandra försökte barnen överrösta oss. Nu försöker vi tänka på att prata med varandra vid andra tillfällen. Problemet som kvarstår och som är svår att påverka är de yngre barnen som gråter eller skriker högt. För oss pedagoger är det viktigt att vi prioriterar samtal med barnen vid matbordet för att få en lugn och harmonisk matsituation som främjar en god konversation med barnen. 4.6. Medbestämmande 4.6.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Öka varje enskild individs möjlighet till självbestämmande. 4.6.2. Mål för 2006/2007 Varje enskilt barn skall kunna påverka sin dag i större utsträckning på förskolan. 4.6.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 Vi har infört fritt val. 9
4.6.4. Resultat måluppfyllelse och analys Se punkt 4.1.4. 4.7. Kroppsuppfattning 4.7.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Se över organisationen av gymnastiken. Införa frivilliga rytmiksamlingar för de äldre barnen utomhus. Önskemål om en införskaffning av en större klätterställning. 4.7.2. Mål för 2006/2007 Se över organisationen av gymnastiken och ta fram fler samarbetsövningar och inte så många aktiviteter som innehåller tävlingsinslag. Samarbetsövningar kan stärka gruppens sammanhållning, såväl som varje individs roll i gruppen. Samtidigt är det viktigt att barnen lär sig ett sportsligt beteende, att vara goda vinnare och förlorare, så vissa tävlingsinslag bör förekomma för att öva på detta. Personalen ska även fortsättningsvis diskutera hur man är en bra, respektive dålig vinnare eller förlorare. Barnen skall i större utsträckning än tidigare bli mer delaktiga i valet av aktiviteter. Tre-åringarna skall få ha gymnastik enligt önskemål från föräldrarna. Även de äldre barnen på förskolan skall ges tillfälle att ägna sig åt rytmik. En klätterställning ger barnen utmaningar samt att barnen får jobba med sin kroppsuppfattning. 4.7.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 Ansvariga pedagoger för gymnastiken har lyft in fler samarbetsövningar och nya lekar. Vi delade in barnen i halvgrupper vilket ledde till att tre-åringarna gavs möjlighet till gymnastik. Vi har i viss mån lagt in rytmik i eftermiddagsverksamheten. Vi har ej köpt in en klätterställning. 4.7.4. Resultat måluppfyllelse och analys På gymnastiken har ansvariga pedagoger lyft in fler samarbetsövningar samt en del nya lekar. Tävlingslekar förekommer fortfarande men i och med att barnen har varit med och valt aktiviteter samt att pedagogerna har pratat med barnen om spelets regler fungerar det bättre. Det kan exempelvis innebära att barnen inte åker ur leken om de blir tagna utan får en annan roll i leken. Förändringen på gymnastiken har varit positiv för både barn och pedagoger. Barnen har även fått större möjlighet till medbestämmande. Pedagogerna på gymnastiken anser att barnen var för små för att klara av gruppaktiviteterna tillsammans med de äldre barnen. Resultatet var att de yngre barnen ofta förstörde aktiviteterna tillsammans med de äldre barnen. De förstod inte spelets regler. Om pedagogerna försökte ändra och förenkla olika aktiviteter resulterade det i att de äldre barnen upplevde gymnastiken som tråkig och en aktivitet som inte innehöll några utmaningar. Vi kommer istället att använda oss av rörelse för treåringarna under naturaktiviteten Troll-Stina, se punkt 4.8. Vi har inte infört rytmik enbart för dom stora utan ibland haft en rytmiksamling på eftermiddagarna tillsammans med hela barngruppen. Vi har använt oss av olika instrument, sjungit sånger, utfört danslekar mm. Det har varit en bra avslutning på dagen när alla barnen är lite trötta och inte riktigt orkar ta för sig något. Detta har lett till en lugnare hämtningssituation då det under vissa tider kan bli många hämtningar samtidigt. 10
Styrelsen har diskuterat ett införskaffande av en ny klätterställning, de kom fram till att det inte fanns något utrymme för detta inköp under läsåret 2006/2007. Men de är mycket positivt inställda till en ny klätterställning och kommer att fatta ett nytt beslut kring detta under läsåret 2007/2008. 4.8. Kunskap och aktsamhet om naturen 4.8.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Fortsätta med skogsgrupperna en gång per vecka med Rudde (fyra & femåringar) och Troll-Stina (treåringar). 4.8.2. Mål för 2006/2007 Väcka barnens intresse samt ge dem en grundläggande kunskap för djur och natur. Barnen skall under dessa tillfällen känna glädje till att vistas i naturen. 4.8.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 Ruddegruppen har genomförts varje vecka men i halvgrupper. Troll-Stina har ej genomförts. 4.8.4. Resultat måluppfyllelse och analys Ruddegruppen fungerade i det stora hela bra och är mycket uppskattad av både barn, föräldrar samt pedagoger. Den har dock inte kunnat genomföras i den utsträckning som var planerat på grund av personalbrist samt att grupperna har delats in i halvgrupper. Det blev inte någon riktig kontinuitet i gruppen. Kontentan av detta är att fyra och femåringarna kommer att fortsätta med det varje vecka. Troll-Stina kunde inte genomföras läsåret 2006/2007 på grund av för många små barn i gruppen samt för få pedagoger i den gruppen. Nu har vi ändrat i planeringen så att Troll-Stina åter kommer att stå på veckoschemat. Ett av målen i Ruddegruppen är att de äldsta barnen får gå en Hitta Vilsekurs, denna kurs har inte kunnat fullföljas. Under läsåret 2007/2008 har vi för avsikt att fullfölja detta. 4.9. Matematiskt tänkande 4.9.1. Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Konkretisera räkningen på Dunder i större utsträckning. Pedagogerna på båda avdelningarna bör spela spel tillsammans med barnen i större utsträckning. 4.9.2. Mål för 2006/2007 Vi vill utveckla barnens matematiska tänkande genom att ta tillvara matematiken i vardagen. Vi vill använda oss av lekar för att låta barnen närma sig matematiken på ett lustfyllt sätt. 4.9.3. Vidtagna åtgärder 2006/2007 Pedagogerna på Dunder samt Blixten har blivit bättre på att ta tillvara på tillfällen till matematiskt tänkande. Vi spelar spel samt har olika matematiklekar med barnen. 4.9.4. Resultat måluppfyllelse och analys Vi som pedagoger försöker att ta tillvara på tillfällen där man kan använda sig av matematiskt tänkande. Exempelvis matsituationen erbjuder många tillfällen till räkning i vardagen. Hur många 11
köttbullar äter alla barnen vid bordet tillsammans? Hur många fler köttbullar äter Kajsa än Stig? Källan är outtömlig. Andra vardagssituationer där vi tar vara på matematiken är vid bakning, dukning och byte av handdukar. Vi önskar dock att pedagogerna skulle ha mer tid för att spela spel med barnen men vi försöker så fort tid ges. 5. Samarbetet mellan personal, föräldrar och styrelse 5.1. Föräldrarnas medbestämmande Varje läsår erbjuds föräldrarna ett utvecklingssamtal gällande sitt barn. Barnets individuella utvecklingsplan med mål ska då skapas i samarbete mellan personal och vårdnadshavare och godkännas genom signatur. 5.1.2. Fixargrupper Medlemsfamiljerna är indelade i fem olika fixargrupper med olika ansvarsområden. I varje grupp ingår en personal och en styrelsemedlem som är med vid planeringen av gruppens arbete och 2-5 föräldrar som utför planerade projekt. De syften vi vill uppnå med fixargrupperna är att fördela arbetsuppgifterna i föräldrakooperativet, att få ett forum för idéer att kläckas och utvecklas samt få igång ett bra samarbete mellan personal och föräldrar vilket också skapar bra relationer som i förlängningen gagnar barnen. 5.1.3. Vikariejour Då personal tvingas vara frånvarande kallas föräldrar eller en namngiven person per familj in till arbete i barngruppen i personalens ställe. Varje medlemsfamilj har tre på förhand bestämda jourdagar per termin. Både personal och föräldrar upplever sig på många sätt berikade av detta samarbete 5.1.4. Gemensamma aktiviteter för föräldrar och personal Varje läsår anordnas drop-in kaffe, luciafirande och gårdsfest, då personal, föräldrar och barn deltar i firandet. Vi anordnar även olika temafester, exempelvis grekisk afton, kräftskiva där endast personal och föräldrar deltar. Städdagar har vi två gånger varje termin, en utomhus och en inomhus. Personalen skriver ner synpunkter och uppgifter som behöver utföras. Kooperativets städansvarige delegerar ut uppgifter bland medlemsfamiljerna och ser till att allt som behöver göras blir gjort. 5.1.5. Resultat av föräldraenkät Under slutet av vårterminen 2007 fick föräldrarna svara på en enkät för varje inskrivet barn på förskolan. Undersökningen var anonym. Enkäten var utformad med de lokala verksamhetsmålen som grund och bestod av flervalsfrågor med möjlighet till personliga kommentarer. Skillnaden i årets enkät är att ytterligare ett svarsalternativ har tillkommit, fråga ej relevant pg a barnets ålder. Detta alternativ tillkom efter önskemål från föräldrar till de yngre barnen. De ansåg att vissa frågor i enkäten var svåra att fylla i då många frågor riktar sig till de äldre barnens föräldrar. Detta gjorde att årets sammanställning inte kan jämföras till 100 % med den som är gjord tidigare. Vi anser dock att detta svarstillägg underlättade analysen av sammanställningen. Av de utlämnade enkäterna har 72 % inkommit med svar. Här nedan följer en sammanfattande text över resultatet. Överlag kan sägas att de flesta medlemsfamiljer är nöjda och anser att förskolan lever upp till de förväntningar som föräldrarna har på förskolans verksamhet. Verksamheten motsvarar i stort de förväntningar man har haft. Såväl barn som föräldrar känner sig trygga med personalen. Föräldrarna upplever sig ha tillfredsställande möjlighet till delaktighet och medbestämmande i verksamheten, vissa föräldrar anser sig dock inte ha denna tid pga. privata skäl. Närmare en 12
tredjedel är dock osäkra på huruvida barnen har något inflytande på verksamheten eller ej. Övriga föräldrar anser att barnen har möjlighet att påverka sin vardag i förskolans verksamhet i tillfredställande till mycket hög grad. Gällande barnets kreativitet, nyfikenhet och fantasi, språkutveckling, empatiska utveckling samt förmåga till självständighet är de flesta föräldrarna säkra på att förskolan bidrar till barnets utveckling i tillfredsställande till mycket hög grad. Det finns dock en liten osäkerhet gällande utvecklandet av det matematiska tänkandet och kunskaper om djur och natur. Gällande barnets sociala situation på förskolan uttrycker många föräldrar att de anser att deras barn känner sig som en viktig del av gruppen. Barnen känner sig trygga på förskolan och med personalen, föräldrarna anser även att förskolan tränar barnen i att både lyssna och tala om sina och andras åsikter och känslor. En liten del av föräldrarna anser dock att frågorna under rubriken barnets sociala situation på förskolan ej var relevant för dem pg a barnets ålder. Gällande förskolans rutiner, så som lämning och hämtning, blöjbyten och toalettbestyr, vila och matsituation, upplever majoriteten av föräldrarna att allt fungerar i tillfredsställande till mycket hög grad. I kvalitetsredovisningen 2005/2006 fick vi en viss kritik som vi tog till oss. Vi ändrade vissa rutiner ex. blöjbyten, röda lappar på barnets hylla när det hänt något under dagen samt var tydligare i informationen till föräldrarna. Vi pedagoger anser att den här kritiken har lett till förbättrade rutiner även för oss och inte bara i föräldraperspektiv. 6. Personalens arbetsmiljö Föräldrakooperativet har en fackrepresentant för kommunalanställda. 6.1. Fortbildning av personalen Ekonomiska resurser finns för personalens kompetensutveckling. Personalen har möjlighet att själva föreslå kurser etc. av intresse. I september 2006 gick hela arbetslaget på en kurs om Lpfö 98, Med läroplanen på fickan. En del av personalstyrkan gick på en tvådagars fördjupningskurs för barnskötare. Förskolans språkombud får viss språkutvecklingsrelaterad utbildning genom Enköpings kommun. Vår fackliga företrädare får arbetsrättsrelaterad utbildning under betald arbetstid. Hela arbetslaget gick på en föreläsning om personlighet och roller på jobbet, Alla är olika utom jag. Hela arbetslaget gick en kväll på föreläsningar om ADHD samt Asperger. 6.2. Lagutvecklingsdag Personalen har varje år en heldag för lagutvecklande aktiviteter. Aktiviteterna planeras av en del av personalstyrkan (olika personer varje år) och tyngdpunkten ligger i att ha en trevlig dag tillsammans. 6.3. Löneförmåner All personal har fria pedagogiska måltider samt ett privat pensionssparande. Ett friskvårdsbidrag utgår med 250kr/termin mot uppvisande av relevant kvitto. Arbetsgivaren står för nödvändiga vaccinationer såsom fästingsvaccin och influensavaccin. 6.4. Samarbete med andra förskolor Vi samarbetar med andra föräldrakooperativ och personalkooperativ i Enköping och Håbo. 13
6.4.1. Föreståndarträffar och gemensamma aktiviteter Under månatliga föreståndarträffar tar vi del av varandras tankar och erfarenheter. Vi bokar aktiviteter, tex kurser och evenemang och genomför temaarbeten tillsammans. 6.4.2. Språkombudsträffar Förskolans språkombud deltar vid träffar med förskollärare från hela kommunen samt diskussioner och föreläsningar. Meningen är att man i samarbete samt genom utbyte med varandra ska utveckla kunskaper kring barnens språkutveckling samt senare läs- och skrivinlärning. Språkombudet har sedan ansvaret för att implementera kunskapen i den egna förskolans verksamhet. 7. Barn i behov av särskilt stöd Vi arbetar kontinuerligt med att kartlägga barnens utveckling på olika områden så att vi kan sätta in tidiga åtgärder för barn med särskilda behov. Med hjälp av observationer gjorda av personal och förskolepsykolog förs diskussionen angående det enskilda barnets behov. Detta används sedan som underlag då vi gör en formell ansökan gällande resursmedel. För utredning gällande särskilda behov samarbetar vi med externa instanser via stöd- och resursteamet. Under läsåret 2006/07 har förskolan sökt och fått beviljat resursmedel som innebär att personalstyrkan utökas med en resursperson om ca 35 h/vecka. Under våren 2007 gick vi på föreläsningar angående ADHD samt Asperger. Denna föreläsning skulle ge oss en inblick i hur det är att leva med dessa handikapp samt ge oss en större förståelse för hur barn och deras familjer lever. Detta är väldigt viktigt för oss med tanke på att vi har barn på vår förskola med behov av särskilt stöd. 8. Åtgärder att vidta inför läsåret 2007/2008 Se över arbetsgången kring kvalitetsredovisningen. Utveckla rutinerna kring de fria valen. Införa språkjournalen. Arbeta vidare och hitta nya metoder för att stimulera barnens språkinlärning. Utveckla kompissolen. Utföra en inventering av det sociala klimatet i barngrupperna. Återinföra naturaktiviteten Troll-Stina för 3-åringarna. Se över möjligheten att införskaffa en ny klätterställning till gården. 5-åringarna skall få gå en Hitta Vilse kurs. Lösgöra tid till att spela spel i större utsträckning med barnen. Dokumentmallen för den individuella utvecklingsplanen skall göras om enligt gemensamma beslut. Tydliggöra och utveckla enkäten. BILAGOR 1. Verksamhetsmål för föräldrakooperativet Blixten 2. Kvalitetsklocka 14
Föräldrakooperativet Blixtens verksamhetsmål Den verksamhet vi bedriver ska ge barnen den trygghet de behöver för att under glädjefyllda former utveckla: kreativitet, nyfikenhet och fantasi genom bland annat - fria leken - skapande verksamhet språket genom bland annat - tillvarata alla tillfällen till utvecklande samtal - språklekar - bearbetning av sagor empati, hänsyn och respekt genom bland annat - värderingsövningar - samtal och reflektion kring etiska dilemman ansvar, självständighet och gruppkänsla genom bland annat - gemensamma sysslor i vardagen - att värna om varandra lyssnandet, modet att prata och vara öppen genom bland annat - samlingar - aktivt lyssnande medbestämmande genom bland annat - uttrycka och få gehör för sina åsikter - flexibilitet kroppsuppfattning och tillit till den egna kroppen genom bland annat - gymnastik - utelek - sång, musik och rytmik kunskap och aktsamhet om naturen och dess kretslopp genom bland annat - skogsgrupper - lustfyllt utforskande av naturen matematiskt tänkande genom bland annat - att upptäcka och uppleva matematiken i vardagen - matematiklekar Förutom ovanstående är hörnpelarna i vår verksamhet att ha roligt tillsammans, bekräfta barnen, ta vara på det oplanerade och vara en öppen famn. Viktigt att komma ihåg är att grunden för barnens trygghet är ni föräldrar. Därför ser vi er som en tillgång och en viktig samarbetspartner. 15
Kvalitetsklocka 2007/2008 Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Planeringsdag Inskolning av nya barn Informationsmöte för nya familjer Kvalitetsredovisning Föräldramöte Allergironden Uppföljningssamtal med nya familjer Medarbetarsamtal, föreståndare och personal Medarbetarsamtal, personalansvarig och föreståndare Avslutning av gruppverksamheter Fortbildningsdag för all personal Jul- och luciaaktiviteter Luciafest för personal, föräldrar och barn Utvärdering Planeringsdag Bokslut Föräldramöte Årsmöte Lönesamtal och genomgång av personalens personliga mål, föreståndare och personalansvarig Gemensam genomgång av ansvarsbarn Enkät till föräldrarna Utvecklingssamtal: personal och föräldrar Medarbetarsamtal: personalansvarig och föreståndare Avslutning av gruppverksamheterna samt barnintervjuerna Personaldag Avslutningsresa för de barn som går över till förskoleklass Förskolansdag Gårdsfest Utvärdering Sammanställning av enkäten samt kvalitetsredovisning Semesterstängt 3-4 veckor Personalmöte samt styrelsemöte är inbokade en gång i månaden under läsåren. 16