Verksamheten 2005
GD kmmentar 2005 2005 har till str del präglats av försvarsbeslutet ch ansträngningar att göra verksamheten mer kstnadseffektiv. Året kröntes av en stark ökning av våra kunders uppskattning av verksamheten, det framkm i en kundundersökning. Försvarsbeslutet fattades av riksdagen i december 2004. Beslutet km att få str påverkan på vår verksamhet under 2005. Försäljningen av fastigheter till följd av försvarsbeslutet har genmförts i huvudsak under detta år, vilket har gett högre försäljningsintäkter ch resultat än beräknat. Hanteringen av försäljningsärendena har varit snabb för att de fastigheter sm försvaret inte längre behöver ska kmma det civila samhället till del. Större delen av överskttet från försäljningarna, 155 miljner krnr, har inlevererats till statskassan. Verkets rganisatin anpassades utifrån försvarsbeslutet. Den lkala verksamheten på de nedlagda verksamhetsställena Östersund, Kristinehamn, Rindö, Strängnäs ch Gtland lades ner eller anpassades till den framtida arbetsmängden. Att den lkala verksamheten krympte fick även till följd att vi minskade den reginala rganisatinen. Av ni fastighetsmråden blev fyra kvar. Anpassningar av rganisatinen har ckså skett på huvudkntret, för att på bästa möjliga sätt stödja lkalt ch reginalt arbete. Den nya rganisatinen km att gälla från första mars 2005. I samverkan med Trygghetsstiftelsen har verkets separata avvecklingsrganisatin haft till uppgift att skapa bästa möjliga situatin för de medarbetare sm sagts upp till följd av försvarsbeslutet. Försvarsbeslutet har gett verket nya uppgifter. Dels har vi arbetat med att stödja lgisti- ken i flyttarbetet, dels har flera byggprjekt initierats sm en direkt följd av försvarsbeslutet. De sammantagna investeringskstnaderna 2005 blev 882 miljner krnr. Exempel på bjekt sm blivit helt klara under året är militärrestaurangen i Såtenäs, sklhus för Swedint i Kungsängen ch kntr i Uppsala. Arbetet med effektivitet ch kstnadsminskningar pågick under hela året. Regeringens krav på Frtifikatinsverket har varit att minska kstnaderna med åtta prcent mellan åren 2002 ch 2005. Det målet har uppnåtts ch överträffats, den faktiska kstnadssänkningen är 14 prcent. Kstnadsminskningen mellan åren 2004 ch 2005 är 154 miljner krnr. Exempel på effektivitetsinsatser sm gjrts är bland annat mfattande investeringar på energimrådet sm leder till minskad förbrukning, införandet av vårt tekniska förvaltningssystem (TFS) ch bemanningsanpassningar utifrån en driftnrmering. Under 2005 slutade 45 persner sin anställning inm verket till följd av pensinering, driftnrmering ch arbetsbrist. Resultatet för 2005, sm i strt överensstämde med budget, ger ss möjligheten att använda vårt upparbetade kapital på ett ffensivt sätt. 85 miljner krnr kmmer att avsättas till det viktiga arbetet med att rensa skjutfält från explderad ammunitin. 15 miljner krnr ska användas till att rusta upp statliga byggnadsminnen. Därutöver kmmer ckså en insats göras för att marknadsföra vårt skydds- ch anläggningstekniska kmpetenscenter. Bäst på nyttfastigheter ch skyddsteknik. Det är verkets nya visin, sm styrelsen fattade beslut m i december. Visinen är ledstjärnan ch de sex strategiska mål sm tagits fram i rganisatinen under året är verktygen för att nå framåt. Parallellt med strategiarbetet har medarbetarna ckså deltagit i ett kultur- ch värderingsprjekt, sm syftat till att identifiera de viktigaste värderingarna inm vår verksamhet, i relatin till varandra, våra kunder ch vår mvärld. Värderingsarbetets resultat blir klart tidigt under 2006. I slutet av året presenterades både en kundmätning ch en medarbetarmätning. Medarbetarmätningen låg i nivå med tidigare års resultat. Vi måste envist arbeta vidare med det interna klimatet, ledarskapet ch delaktigheten på det sätt sm påbörjats. Kundmätningen visade en markant ökning av nöjdheten. Men även det resultatet kan ch ska bli bättre. Sammanfattningsvis anser jag att vi sm arbetar på Frtifikatinsverket ska vara stlta över 2005 års verksamhet. Vi ser framtiden an med tillförsikt ch frtsätter att utveckla verksamheten i samverkan med kunderna. Sören Häggrth Generaldirektör 2 Verksamheten 2005
Året sm gick Innehåll Genmförande av riksdagens försvarsbeslut från december 2004, har pågått under hela året. Att verkställa försvarsbeslutet har inneburit många lika saker för Frtifikatinsverket. Dels har vi avvecklat egen verksamhet på de nedlagda rterna. Vi har sålt mark ch fastigheter sm försvaret inte längre behöver, men vi har ckså bidragit till att den kvarvarande verksamheten inm Försvarsmakten kan frtsätta att utvecklas. Bland annat finns vi med ch förbereder ch understödjer verksamhetsmflyttningar. Den största uppgiften är dck att anpassa byggnadsbeståndet för den frtsatta verksamhetens krav. Omkring 882 miljner krnr har investerats i byggprjekt under 2005. Ett strt antal prjekt har initierats, men det är först under 2006 ch 2007 sm flertalet av dessa blir helt klara. Exempel på byggnader sm färdigställts under 2005 är flygledartrnet i Luleå ch Tånguddens hamn i Götebrg. Under 2005 avyttrades cirka 654 000 kvadratmeter lkaler ch cirka 1 200 hektar mark. Lkalminskningen mtsvarar 14 prcent av verkets ttala innehav av lkaler. Försäljningsintäkterna under 2005 blev 239 miljner krnr. I samverkan med en rad andra aktörer genmförde Frtifikatinsverket i september månad ett arrangemang kallat Sveriges säkerhetsting. Omkring 500 besökare gick på seminarier ch föreläsningar för att lära sig mer m säkerhetsarbete. Frtifikatinsverkets kunder blir stadigt mer nöjda med vår verksamhet, det visar en kundnöjdhetsmätning sm gjrdes under 2005. Sedan vi började mäta kundernas nöjdhet 2002 har resultatet ökat från 49 till 59 på en skala mellan 1-100. Försvarsbeslutet från 2004 km att innebära förändrad verksamhet på central, reginal ch lkal nivå inm Frtifikatinsverket. Därför genmfördes en rganisatinsanpassning under 2005. Bland annat minskades antalet reginala fastighetsmråden från ni till fyra. Ett mfattande strategi- ch värderingsarbete har genmförts i Frtifikatinsverket under 2005. Detta ledde bland annat fram till en ny visinsfrmulering för verket, samt en strategiplan fram till år 2008. GD kmmentar 2 Året sm gick 3 Myndighetspresentatin 4 Detta är Frtifikatinsverket 5 Visin ch verksamhetsidé 6 Strategisammanfattning 7 Utvecklingsrapprten 8 Våra verksamhetsmråden 10 Full fart i driftverksamheten 14 Kunder 16 Eknmi 18 Medarbetare 20 Arbetssätt 22 Samhälle 26 Miljö 28 Full fart på byggverksamheten 30 Funktinalitet ch frm 31 Med säkerhet i fkus 32 För ett säkert samhälle 33 Finansiell infrmatin 34 Världens största lagringsplats 50 Styrelse 51 Ft: Kenneth Nilssn, Mnica Strandell, Kent Nrberg, Rist Svenssn, Mic Calvert, Ftgraf Niclas, Tbias Nygren, Magnus Elgqvist, Ulf B Jnssn, Ingela Anderssn, Pia Gyllin ch Anita Nrberg Text: Frtifikatinsverket Tryck ch repr: NRS Prjektledning: Magnus Sand, Kenneth Nilssn, Sfia Löfberg ch Trafalgar Grafisk frm ch riginal: Trafalgar Omslagsbild: Kenneth Nilssn (Kasern i Skövde) Verksamheten 2005 3
Myndighetspresentatin Frtifikatinsverket är försvarets hyresvärd. Vi äger ch förvaltar mark, anläggningar ch lkaler åt försvarssektrn. I nära samverkan med kunderna eftersträvas en kstnadseffektiv fastighetsförvaltning sm tar hänsyn till människr ch miljö. Det är verkets uppgift att tillhandahålla Försvarsmaktens grund- ch insatsrganisatin de anläggningar, lkaler ch övningsmråden de behöver för att utföra sina uppgifter. Utöver Försvarsmakten, sm är den största hyresgästen, finns bland andra Försvarets materielverk (FMV), Försvarets frskningsinstitut (FOI) ch Försvarets radianstalt (FRA) bland kunderna. Frtifikatinsverket finns över hela landet. Där försvaret har behv av lkaler eller mark finns ckså vi representerade. Huvudkntret är placerat i Eskilstuna. Generaldirektören har där expertis till hjälp för styrningen av verksamheten. Vår verksamhet bedrivs inm tre lika mråden: Verksamhetsmrådet Lkaler är indelat i 19 fastighetsenheter sm i de flesta fall är knutna till en garnisnsrt. Enheterna lyder under fyra reginala fastighetsavdelningar. Dessa är Nrrland, Svealand, Nrra Götaland ch Södra Götaland. Inm detta verksamhetsmråde förvaltar ch utvecklar vi vårt byggnadsbestånd. Merparten av medarbetarna finns inm verksamhetsmrådet Lkaler. Verksamhetsmrådet Frtifikatin rganiseras i sex reginala enheter, men styrs av en ledning i Eskilstuna. Frtifikatinsavdelningen förvaltar ch utvecklar verkets hemliga bestånd ch utvecklar skydds- ch anläggningstekniska lösningar. Verksamhetsmrådet Mark leds från Eskilstuna, men har ckså lkalt placerade medarbetare. Inm Markavdelningen arbetar vi med försäljning av fastigheter ch mark sm försvaret inte längre behöver. Här hanteras ckså inköp av fastigheter, verkets fastighetsregister ch våra nyttjanderätter (exempelvis jakt- ch fiskerätter ch jrdbruksarrenden). Verkets styrelse har fullt verksamhetsansvar ch ger en arbetsinriktning utifrån regeringens regleringsbrev ch gällande direktiv ch förrdningar. Finansdepartementet är, liksm för de andra statliga fastighetsförvaltarna, huvudman för Frtifikatinsverket. Mer infrmatin m verksamhetsmrådena finns längre fram. 4 Verksamheten 2005
Detta är Frtifikatinsverket Vi skapar funktinella arbetsmiljöer till våra kunder Vi är försvarets hyresvärd Bland kunderna finns Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV), Ttalförsvarets frskningsinstitut (FOI), Försvarets radianstalt (FRA) ch Pliktverket. Vi har ckså andra kunder inm den ffentliga sektrn Vi är en av Sveriges största fastighetsägare Kaserner, sldattrp, förråd, övningsmråden ch berganläggningar är exempel på bjekt sm vi förvaltar Vi är specialiserade på skydds- ch anläggningsteknik Vi är en förvaltningsmyndighet under finansdepartementet Frtifikatinsverket bildades 1994 sm en effekt av riksdagens fastighetsrefrm. Verket blev därmed fristående i relatin till brukarna Vid slutet av 2005 var vi cirka 750 anställda 1 600 nyttjanderättsavtal är tecknade på våra ägr Verket har 100 000 hektar skgsmark. Det gör ss till landets sjunde största skgsägare Verket äger 8 900 byggnader 3,9 miljner kvadratmeter lkaler 850 tunga befästningar 3 400 anläggningsbjekt 4 700 truppbefästningar 11 flygfält 383 000 hektar mark Utöver detta har vi ett antal brar, hamnar, bevakningstrn med mera Detta visste du inte! 14 prcent av verkets ttala innehav av lkaler avyttrades under 2005 Under 2005 slgs nytt rekrd! Skgsavverkningen uppgick till 250 000 kubikmeter. Detta berdde till str del på strmen Gudruns framfart All mark sm Frtifikatinsverket äger mtsvarar en 2,4 kilmeter bred väg mellan Sveriges nrdligaste ch sydligaste punkter Drar man ut all vår mark till en meterbred väg skulle den gå drygt 96 varv runt jrden Våra lkalytr mtsvarar ungefär 600 ftbllsplaner eller 52 000 medelstra trerummare Under ett vanligt verksamhetsår investerar vi för mkring 800 miljner krnr Den el sm går åt i vårt bestånd under ett år mtsvarar 15 000 eluppvärmda villrs energianvändning Vår elförbrukning under ett år räcker till att hålla 395 miljner vanliga glödlampr tända under ett dygn Verksamheten 2005 5
Visin ch verksamhetsidé Visinen bilden av den önskade framtiden är en viktig vägledare för att kunna fatta bra beslut. Bäst på nyttfastigheter ch skyddsteknik Så lyder frmuleringen av den nya visinen. Den sm ska leda ss mt framtiden. Visinen innebär att Frtifikatinsverket på alla nivåer i rganisatin hela tiden arbetar för att bli den bästa fastighetsförvaltaren bland aktörer med ett liknande bestånd. Med nyttfastigheter menar vi fastigheter sm byggts för speciella behv, exempelvis försvarets verksamhet. Vi ska ckså bli Sveriges bästa leverantör av anläggnings- ch skyddsteknik. Såväl staten sm andra aktörer har ett behv av att nya lösningar utvecklas för ökad säkerhet kring skyddsvärda bjekt. Frtifikatinsverket ska bli den viktigaste aktören i den teknikutvecklingen. Verksamhetsidé Frtifikatinsverkets ägaruppdrag är att tillhandahålla av försvarets myndigheter efterfrågade mark-, lkal- ch anläggningsresurser till lägsta möjliga kstnad för kunden med beaktande av: att verkets avkastningspliktiga statskapital ges en med hänsyn till verksamhetens risk ch övriga relevanta mständigheter marknadsmässig avkastning, att det i fastigheterna investerade kapitalet vårdas på ett långsiktigt väl avvägt sätt, att miljö-, kvalitets- ch kulturvärden bevaras på ett sätt sm anstår en str statlig fastighetsförvaltare. Utifrån detta ägaruppdrag har följande verksamhetsidé frmulerats: Frtifikatinsverket tillgdser försvarets behv av mark, anläggningar ch lkaler på ett effektivt sätt samtidigt sm vi stödjer övriga samhället med skyddsteknisk kmpetens. Övre: Ett transsprtplan står red på en uppställningsplatta i Karlsbrg. Nedre: Interiören i det nya flygledartrnet i Luleå. Trnet utifrån går att se på föregående sida. Detta innebär att vi ska vara specialister på försvarsfastigheter. Men vi ska utifrån denna inriktning ckså kunna ta uppdrag från andra delar av samhället ch internatinellt, särskilt m detta bidrar till att försvaret får lägre kstnader ch kmpetensen bibehålls. 6 Verksamheten 2005
Hela verket engagerades Ett mfattande strategi- ch värderingsarbete har genmförts i Frtifikatinsverket under 2005. Arbetet med att ta fram en ny visin ch strategiska mål för periden 2006 2008 inleddes i ledningsgruppen redan under försmmaren. Under hösten fick arbetet bredare förankring genm att strategidkumentet var ute på remiss i hela rganisatinen. Detta för att ge möjlighet till diskussin ch synpunkter på verkets framtida inriktning. Beslut kring visin ch strategi fattades av styrelsen den 19 december. Hur bör det vara? Under hösten startade även en prcess för att ta fram gemensamma värderingar ch därmed skapa en gemensam företagskultur. Arbetet har genmförts genm återkmmande diskussiner där samtliga medarbetare i verket diskuterat rådande kultur ch värderingar samt ett bör-läge, det vill säga vilken kultur ch vilka värderingar sm bör råda inm verket. Diskussinerna har skett i mindre grupper ch letts av interna prcessledare på lika rter i landet. Värderingsprcessen väckte strt intresse ch engagemang hs många. Resultatet blev de fyra värderingarna respekt, delaktighet, prfessinalism ch affärsmässighet. Vad gör vi nu? Ett långsiktigt arbete med att leva upp till värderingarna ska påbörjas under våren 2006. En sammanfattande bild av verkets strategiska plattfrm för periden 2006-2008 ser ut enligt nedan. Verksamheten 2005 7
Vässade ambitiner I en tid av förändring inm försvarssektrn har vi inm Frtifikatinsverket bestämt ss för att se möjligheter istället för ht. Vi vill se framtiden an. Så skrev generaldirektör Sören Häggrth i en utvecklingsrapprt sm tgs fram under 2005. I rapprten redvisades de senaste årens utvecklingsarbete. Här ger vi smakprv ur några av kapitlen i utvecklingsrapprten. Mer infrmatin m varje mrådes specifika utveckling under det gångna året finns på andra platser i Verksamheten 2005. Det går ckså bra att beställa hela utvecklingsrapprten från Frtifikatinsverkets infrmatinsstab. E-pst: inf@frtv.se Dialg ch delaktighet Sm ett resultat av låga betyg i medarbetarundersökningar påbörjades år 2003 ett arbete för att öppna upp debattklimatet inm verket. Satsningen gick under namnet Dialg 2003. Tanken med prjektet Dialg 2003 var att ta fasta på medarbetarnas missnöje ch långsiktigt arbeta för att förbättra arbetsmiljön. Medarbetardialger genmfördes lkalt. 25 medarbetare utsågs till diskussinsledare. Dessa fick ett material att utgå ifrån när de genmförde gruppsamtal med sina arbetskamrater. Alla verkets medarbetare bereddes möjligheten att säga sitt på dessa dialgträffar. Lista bckades av En knferens för alla medarbetare genmfördes under våren 2003, efter att det lkala arbetet avslutats ch summerats. Ett dkumentatinsarbete gjrdes för att inga tankar ch idéer från prjektet skulle glömmas brt. Efter knferensen delades en checklista ut i rganisatinen där det framgick vad sm skulle åtgärdas. Tillsammans med arbetstagarrganisatinerna kunde ledningen bcka av dessa punkter efter hand. En nyhet på detta mråde sm generaldirektören presenterade sent under 2005 är att det under 2006 ska genmföras uppföljningsknferenser på tre ställen i landet. Omstrukturering efter försvarsbeslutet Försvarsbeslutet 2004 (FB 04) innebar en str förändring för hela försvarssektrn. Även för ss inm Frtifikatinsverket. Förberedelsearbetet för att hantera FB 04 initierades redan under 2003 ch pågick under hela 2004 ch 2005. Till en början genmfördes en framtidsstudie. Syftet var att rusta rganisatinen med kunskaper inför det försvarsbeslut ch den påföljande förändringsprcess sm kmma skulle. Därutöver målades alternativa vägval för framtiden upp, på längre sikt. FB 04 km att innebära förändrad verksamhet på central, reginal ch lkal nivå inm verket. Därför behövdes en rganisatinsanpassning. Genmförandet av denna pågick till ch med första mars 2005. De största nyrdningarna i den nya rganisatinen var: Antalet lkala fastighetsenheter har reducerats till 19 De reginala fastighetsavdelningarna samrdnades från ni till fyra Försäljningsavdelningen ch Dmänavdelningen samrdnades. Tillsammans med fastighetsregistret ch kmpetensen för övnings- ch skjutfält bildade de en Markavdelning En central investeringsgrupp bildades. Den fungerar sm en sammanhållande funktin för verkets byggnatinsverksamhet En fastighetseknmisk grupp bildades på huvudkntret. Gruppen ansvarar för arbetet med verkets fastighetseknmiska nyckeltal ch analyser Staberna för juridik respektive säkerhet lades samman i en enhet på huvudkntret De administrativa resurserna på huvudkntret samt IT-avdelningen samrdnades i en enhet Verket valde att inrätta en separat avvecklingsrganisatin för att hantera försvarsbeslutets knsekvenser. FB 04 har inte bara inneburit avveckling det innebär även utveckling. Att verket ska investera för miljardbelpp under de kmmande åren upptar mycket kraft ch måste skötas bra för att försvarets verksamhet ska fungera. 8 Verksamheten 2005
Vi klarade kraven Inm Frtifikatinsverket har vi bestämt ss för att skingra alla tvivel kring hur effektivt vi arbetar. Vi arbetar hårt för att uppfylla regeringens krav på vår verksamhet ch därutöver sätter vi upp egna målsättningar på den interna effektiviteten. Arbetet med att dra ner på kstnaderna är strukturerat i någt vi kallar för Effektiviseringsprjektet. Det uppsatta målet är väldigt tydligt: utifrån 2004 års eknmiska utfall skulle 100 miljner krnr sparas fram till ch med år 2006. Därutöver har vi haft regeringens målsättningar i vårt regleringsbrev att hantera. Hur är det då med måluppfyllelsen? Regeringen angav i regleringsbrevet att verket skulle minska sina kstnader med åtta prcent fram till ch med 2005 års utfall, beräknat på 2002 års kstnadsmassa. Frtifikatinsverket kmmer att redvisa Värnpliktiga står på kö till ett serviceförråd i Arvidsjaur. en lägre kstnadsnivå i enlighet med regeringens önskemål. Kstnadsmassan har minskat med 14 prcent under periden. Regeringen angav i regleringsbrevet att verket skulle spara 50 miljner krnr, vilket avsågs ge direkt verkan på Försvarsmaktens eknmi under 2005. Detta inm ramen för målet i föregående punkt. Hyran reducerades med 50 miljner krnr under år 2005 ch därmed uppfylldes utgiftsminskningen för Försvarsmakten. Frtifikatinsverkets egen målsättning m minskade kstnader på 100 miljner krnr mellan åren 2004 ch 2006 på jämförbart fastighetsbestånd. Budgeten för 2006 är lagd så att målet ska uppfyllas. Mycket har gjrts ch mer är på gång. På sidan 24 i detta dkument går det att läsa m några av de knkreta satsningarna. För framtiden är ambitinen att sprida alla gda exempel på effektiviseringsarbete i rganisatinen. Strategisk kmpetensförsörjning Frtifikatinsverket står inför ett mfattande generatinsskifte. Under de närmaste ti åren kmmer över 30 prcent av medarbetarna att gå i pensin. Verksledningen har efterstävat ett fastare grepp kring arbetet med kmpetensförsörjning. Det har lett till att flera insatser har gjrts ch att fler är planerade inm mrådet. Värdet består i att verket kmmer att stå rustad med rätt kmpetens i framtiden, samt att rätt medarbetare ska ha rätt arbetsuppgifter. Det är tydligt att kmpetensförsörjningsarbetet måste knytas samman med övergripande strategiska mål ch med den praktiska verksamhetens behv i dag ch i framtiden. Målet med kmpetensförsörj- ningsarbetet är att säkerställa att Frtifikatinsverkets medarbetare har den kmpetens sm krävs för att klara det uppdrag sm verket har att utföra nu ch i framtiden. I krta rdalag kan man knstatera att ett inventeringsarbete har gjrts för att se vilka kmpetenser sm behöver nyrekryteras eller tillskapas inm rganisatinen. En databas med alla anställdas CV har upprättats ch verktyg för hur rekryteringen ska gå till utvecklas. Arbetet med strategisk kmpetensförsörjning är inte i hamn ännu, men på gd väg. Verksamheten 2005 9
Våra verksamhetsmråden Frtifikatinsverket driver sin verksamhet inm tre verksamhetsmråden. Dessa är Lkaler, Frtifikatin ch Mark. Lkaler är det största mrådet. Det är indelat i fyra lika fastighetsavdelningar sm beskrivs var för sig. Försvarsbeslut 2004 ändrade förutsättningarna för verkets verksamhet. En minskad verksamhetsvlym behövde mötas med en anpassad rganisatin, främst på lkal ch reginal nivå. Samtidigt utvecklades rganisatinen inm huvudkntret för att bättre stödja ansträngningarna att göra verksamheten mer kstnadseffektiv ch utvecklingsinriktad. För att stärka styrningen, sänka kstnader ch öka effektiviteten genmförde Frtifikatinsverket en rganisatinsförändring 1 mars 2005. Frtifikatinsverket har en rganisatin sm är spridd över hela landet. Organisatinen indelas i fyra fastighetsavdelningar, en frtifikatinsavdelning, en markavdelning ch ett huvudkntr. Lkaler Verksamhetsmrådet lkaler indelas i fyra fastighetsavdelningar, benämnda Nrrland, Svealand, Nrra Götaland samt Södra Götaland. Fastighetsavdelningarna ansvarar för uthyrning, förvaltning ch investeringar inm sitt gegrafiska mråde. De lika fastighetsavdelningarna genmför i grunden liknande arbetsuppgifter även m fastigheternas sammansättning skiljer sig åt. Södra Götaland Avdelningen förvaltar cirka 630 000 kvadratmeter lkaler, 20 000 hektar mark, 23 övnings- ch skjutfält. Dessutm förvaltas 120 000 kvadratmeter till externa ägare. Avdelningen har ett strt inslag av kulturbyggnader i beståndet. Den dminerande kunden är Försvarsmakten. Bland de övriga kunderna kan nämnas Plisen, Vasallen, Luftfartsverket, AB Garnisnen samt Telia Teknikfastigheter. De fyra fastighetsenheterna inm avdelningen är Karlskrna, Rnneby, Revingehed ch Halmstad. I Karlskrna äger verket en str del av världsarvet. Många byggnader är från 1600-1800-talet. Dessa byggnader är särskilt känsliga ch kräver mer underhåll. I Karlskrna finns bland annat 3. Ytstridsflttiljen, Marinbasen, Sjöstridssklan ch Dyksklan. Inm fastighetsenheten i Karlskrna finns flera övningsfält, bland annat Ksta, Rsenhlm, Sturkö, Tjurkö, Bllöarna samt Trhamn. I Rnneby finns det många byggnader från 40-talet. En hel del av dessa har blivit mbyggda därefter. Under 2005 har verket byggt m ch anpassat hangarerna till bland annat Förvarsmaktens helikpterverksamhet. I Rnneby finns bland annat Blekinge Flygflttilj F 17, Försvarsmaktens snabbinsatsförband SWAFRAP, Helikpterflttiljen Rnneby ch FMLOG. Inm fastighetsenheten finns övningsfältet Nrra Hulta vid Södra Östersjön där övning huvudsakligen sker över öppet hav. I Revingehed är de äldsta byggnaderna från slutet på 1800-talet. Många av byggnaderna är byggnadsminnen. På Revingefältet finns det ckså många gamla gårdar ch hus sm är bevarandevärda. På Revingehed finns Södra skånska regementet P 7. I Halmstad är de äldsta kasernbyggnaderna från början av 1900-talet. I mrådet på andra sidan Galgberget där de tekniska sklrna finns var det tidigare en flygflttilj sm byggdes på 40-talet. Flera av hangarerna byggdes m under 2005 för de tekniska utbildningarna. Verksamheten i Halmstad är fkuserad på högre militär utbildning genm Försvarsmaktens tekniska skla ch luftvärn genm Luftvärnregementet Lv 6. Nrra Götaland Avdelningen förvaltar knappt 678 000 kvadratmeter lkaler, 21 000 hektar mark, tre större övningsfält samt ett antal närövningsfält vid varje enhet. Dessutm förvaltas 177 000 kvadratmeter till externa ägare. Avdelningen har ett strt inslag av kulturbyggnader i beståndet. Den dminerande kunden inm avdelningen är Försvarsmakten. Bland övriga 10 Verksamheten 2005
Övre: En av de vackra lägerplatserna vid skjutfältet i Skillingaryd. Nedre: Brand- ch räddningssklan i Halmstad har lkaler sm är anpassade för sin verksamhet. Karlbergs sltt är en av pärlrna i Frtifikatinsverkets bestånd. kunder kan nämnas Räddningstjänsten, Pliktverket, Kustbevakningen, Luftfartsverket, Plisen, Sjöräddningen, Sjöfartsverket, Fiskeriverket samt Statens fastighetsverk. De fem fastighetsenheterna inm avdelningen är Småland, Karlsbrg, Skövde, Såtenäs ch Götebrg. I Småland (Eksjö) finns bland annat Göta Ingenjörregemente Ing 2, Ttalförsvarets ammunitins- ch minröjningscentrum Swedec ch FMLOG. Inm fastighetsenheten Småland finns övnings- ch skjutfälten i Skillingaryd/Hagshult, Ränneslätt ch Krnbergs Hed. I Karlsbrg utbildas jägar- ch specialförband. Inm Karlsbrgs garnisn finns förutm Livregementets husarer K3, ytterligare ett antal militära ch försvarsanknutna verksamheter. I Karlsbrg förser Frtifikatinsverket Försvarets materielverk med de speciella byggnader ch markmråden sm behövs för testverksamhet. Fastighetsenheten sköter utöver de egna byggnaderna, skjutfälten ch flygbasen ckså Karlsbrgs Fästning genm driftuppdrag åt Statens Fastighetsverk. I Skövde samsas flera verksamheter inm samma garnisn. Skarabrgs regemente P 4, är ett strt regemente med nyrenverade kaserner, mderna garage ch skjutbanr. I dag består garnisnsmrådet i Skövde av P 4, Göta trängregemente T 2 samt Markstridssklan. I Såtenäs finns Skarabrgs flygflttilj F7 ch delar av andra helikpterskvadrnen. Basjägarutbildning genmförs på flttiljen. Inm mrådet finns Gripencentrum med simulatr ch utbildningslkaler. I Götebrg är Försvarsmaktens sjukvårdscentrum den dminerande kunden. I hamnen Tångudden finns en unik samverkan mellan lika myndigheter, sm samsas kring samma hamn ch i samma byggnad. Enheten växer just nu, då mycket ny verksamhet flyttas dit. Svealand Avdelningen förvaltar knappt 1 027 000 kvadratmeter egna lkaler ch 91 000 hektar mark. Det finns fyra större skjutfält, samt ett 20-tal mindre. Den dminerande kunden är Försvarsmakten. Bland övriga kunder kan nämnas Försvarets materielverk, Försvarets frskningsinstitut, Försvarets radianstalt ch Statens fastighetsverk. De sex fastighetsenheterna inm avdelningen är Linköping, Kungsängen, Enköping, Uppsala, Stckhlm ch Södertörn. Inm Fastighetsenhet Linköping är det verksamheterna på Malmen ch Kvarn sm dminerar. På båda platserna pågår stra investeringsprjekt för att möta beslutad utveckling. På Malmen i Linköping finns Helikpterflttiljen. Dessutm är Flygsklan (LSS) etablerad i befintliga lkaler i avvaktan på närstående nyinvesteringar. Försvarets Materielverk (FMV) bedriver str prvningsverksamhet knuten till Försvarsmaktens flygverksamhet. På Kvarn med Prästtmta övnings- ch skjutfält bedrivs utbildningsverksamhet i huvudsak av Markstridssklan (MSS) ch P 4. Fastighetsenheten i Kungsängen mfattar Livgardet i Kungsängen, Bålsta samt Försvarets hundtjänstenhet i Rsersberg. Swedint, försvarets internatinella utbildningsplattfrm, flyttade i början av 2004 till Kungsängen från Södertälje. Nya byggnader har uppförts ch gamla har renverats för att möta behvet. På Kungsängen utbildas förband bland annat för försvaret av Stckhlm. Verksamheten 2005 11
Under 2005 genmgick enheten i Enköping en större rganisatinsförändring med anledning av försvarsbeslutet. Från att ha mfattat Enköpings garnisn samt Västmanlands län tillfördes bestånden i Arbga ch Härads skjutfält samt övriga delar av Södermanlands län. Dessutm tillfördes bestånden i Villingsberg ch Hrssjön samt övriga delar av Örebr ch Värmlands län. Allt sammantaget medförde att verksamheten inm enheten fördubblades avseende förvaltat bestånd, persnell ch eknmisk mslutning. I Enköping förser verket Upplands regemente S1 med lkaler ch övningsmråden för deras utbildning av stabs- ch sambandsförband. Fastighetsenhet Uppsala har under året frtsatt mdaningen av Uppsala garnisn från nedlagd flygflttilj till en effektiv utbildningsplattfrm ch ledningsplats, genm att anpassa ch bygga m ett större antal byggnader för förändrad verksamhet för Luftstridssklan, Underrättelse- ch säkerhetscentrum, Operatinsledningen samt FMLOG. Under året har även fastighetsgrupp Älvdalen tillförts enheten. Fastighetsenhet Stckhlm är lkaliserad till Karlberg i Slna. Fastighetsenheten förvaltar Militärhögsklan Karlberg, Livgardets Kavallerikasern i Stckhlm, där militärplisutbildning genmförs samt stallar för beridna högvaktens hästar, Försvarets Radianstalt på Lvön, Ekerö kmmun samt Väddö skjutfält. Fastighetsenhet Södertörn förvaltar i huvudsak Haninge garnisn bestående av etablissemangen Berga ch Muskö samt tillhörande övningsmråden i södra skärgården. Utöver detta förvaltas även Ttalförsvarets frskningsinstitut (FOI) anläggning Grindsjön samt en del förråd inm Södertörnsmrådet. Det finns några väldigt speciella hangarbyggnader på flttiljen i Luleå. Det växer träd ch gräs på taken på dessa. I byggnaderna bedrivs numer bland annat utbildning. Nrrland Avdelningen förvaltar knappt 733 000 kvadratmeter lkaler, 290 000 hektar mark, tre större övningsfält samt ett antal närövningsfält vid varje enhet. Endast mindre uppdrag genmförs till externa ägare. Inm mrådet sköts allt från mderna flyghangarer till Sveriges största skjutfält rbtprvplatsen i Vidsel. Den dminerande kunden är Försvarsmakten. Bland övriga kunder kan nämnas Försvarets materielverk ch Arbetsmarknadsverket. De tre fastighetsenheterna inm avdelningen är Arvidsjaur, Luleå ch Bden. Fastighetsenheten i Arvidsjaur ansvarar dels för verksamheten på Arméns jägarbataljn, dels för verksamheten på prvplats Vidsel ch Vidselfältet, där Försvarets materielverk ch F 21 är kunder. Kasernmrådet i Arvidsjaur byggdes under sent 1970-tal ch är mycket speciellt genm att flertalet funktiner samlats i en enda byggnad. Vidselbasen byggdes på 1960-talet ch har utvecklats ch kmpletterats hela tiden sedan dess. F 21 i Luleå byggdes på 1940-talet ch har sedan successivt kmpletterats. Inm enheten finns landets längsta rullbana för flyg. Omvandlingen till att fungera sm en JASflttilj pågår ch slutförs under 2006. Enheten i Luleå ansvarar även för verksamheten på Umeå skyddscentrum. Bdens fästning byggdes under 1900- talets första decennier vilket präglar miljön inm hela garnisnen ch dess speciella arkitektur. Enheten ansvarar även för det nyare beståndet på mtrmrådet ch på det numera uppsagda helikptermrådet. Sju statliga byggnadsminnen finns inm Bdens Garnisn. Garnisnen inklusive frten har ckså utpekats sm riksintresse för kulturmiljövården. Största förbandet inm Bden är I 19. Frtifikatinsavdelningen Frtifikatinsavdelningen ansvarar inm verksamhetsmrådet frtifikatin för uthyrning, förvaltning, investeringar samt avveckling av alla frtifikatinsanläggningar inm landet, det vill säga de anläggningar sm används av försvarets insatsrganisatin. Frtifikatinsavdelningen ansvarar för att leda frskning ch teknikutveckling av nya anläggningar ch anläggningskncept samt att leda anskaffning, förvaltning ch drift av anläggningsbjekt. Utöver detta skall avdelningen ckså avyttra de anläggningsbjekt verkets kunder inte längre behöver 12 Verksamheten 2005
Övre: Utsikt från flygledartrnet i Luleå. Nedre: Ett övningsmål på skjutfältet i Skillingaryd. för sin verksamhet. Antalet anläggningar reduceras kntinuerligt. Vid årsskiftet förvaltade avdelningen: 850 tunga befästningar 3 400 anläggningsbjekt 4 700 truppbefästningar Sju flygfält Försvarsmakten utgör avdelningens största ch främsta kund men även andra myndigheter ch verk samt företag förhyr anläggningsbjekt för sin verksamhet. Sm exempel kan nämnas Försvarets radianstalt (FRA), Ttalförsvarets frskningsinstitut (FOI), Pst- ch Telestyrelsen (PTS), Statens fastighetsverk (SFV), Plisen, Telia Net fastigheter AB, Vlv Aer supprt, Aertec Tellub AB, WM-data, Sdexh AB ch Namm Vingåkersverken AB. Markavdelningen Markavdelningen ansvarar för skgsförvaltning, nyttjanderätter ch försäljning samt för fastighetsinfrmatin. Dmänenhetens primära uppgifter är skgsförvaltning, nyttjanderättsförvaltning, arbeta fram övnings- ch miljöanpassade skötselplaner, hantera expderad ammunitin på skjutfält samt rådgivning, utredningar ch besiktningar i skjutfälts- ch skjutbanefrågr. Skgsförvaltningens huvudmål är att försvarsanpassa skgen ch skgsbruket. Cirka 250 000 kubikmeter skg avverkades ch såldes under året, vilket är en rekrdntering för verket, till största delen berende på strmen Gudrun. Enheten arbetar kntinuerligt med att upprätta skgsbruksplaner. Antalet Natura 2000-mråden på försvarsfastighet uppgår i dag till femti stycken mfattande en areal av drygt 161 000 hektar. Fastighetsinfrmatinsenhetens verksamhet mfattar ritnings- ch fastighetsarkiv samt stöd till persnal inm verksamhetsmrådena investering, förvaltning, försäljning ch frtifikatin avseende såväl öppen sm sekretessbelagd teknisk fastighetsinfrmatin. Försäljningsverksamheten under 2005 har, jämfört med de två föregående åren, innehållit ett strt antal stra försäljningar. Detta förklaras till viss del, men inte helt, av uppsägningar till följd av försvarsbeslutet. Verksamheten har dminerats av arbete med snabb försäljning av sju kasernmråden till Vasallen AB. Ytterligare ti försäljningar med köpeskilling över en miljn krnr har avslutats under 2005. Under 2005 avyttrades cirka 654 000 kvadratmeter lkaler ch cirka 1 200 hektar mark. Detta mtsvarar 14 prcent av verkets ttala innehav av lkaler. Försäljningsintäkterna under 2005 blev 239 miljner krnr. Under 2005 har enheten arbetat med hur fält innehållande explderad ammunitin (OXA) skall kunna säljas utan framtida risk. Arbetet har medfört att ett avtal är färdigförhandlat med köparen ch att en arbetsmdell finns för praktisk hantering av fälten. Huvudkntret På huvudkntret i Eskilstuna sitter ledningen med generaldirektör ch ställföreträdande generaldirektör. Här finns ckså ett antal staber ch enheter sm fungerar sm stödfunktin till ledning ch rganisatin. Huvudkntrets rll har rendlats ch inriktats på uppgifter sm rör verkets plicies, styrning, uppföljning ch analys, samt stöd till den decentraliserade verksamheten. På huvudkntret finns expertfunktiner inm juridik, persnal, eknmi, säkerhet, infrmatin, planering ch fastighetsutveckling. Verksamheten 2005 13
Med avancerad teknik sköts telekmmunikatinerna med de utlandsbaserade styrkr sm Sverige har på lika håll i världen från S1 i Enköping. Det kräver att elförsörjningen fungerar dygnet runt, året m utan avbrtt, knstaterar drifttekniker Ove Öhling, gruppchefen Lasse Blm ch enhetschefen Lars G Anderssn vid Fastighetsenhet Enköping, sm här ses framför de stra parablerna. Full fart i driftverksamheten Här jbbar vi med allt från vaggan till graven. Det kräver en väl sammansatt persnalstyrka med lika kmpetenser. Ungefär så beskriver Lars G Anderssn det mfattande arbete sm utförs vid en fastighetsenhet. Han är chef för Fe Enköping, en av Frtifikatinsverkets större enheter, med verksamhet över hela mellansverige. De 26 anställda ansvarar för förvaltningen av 720 lika bjekt, mfattande drygt 300 000 kvadratmeter. Dessutm tillkmmer över 18 000 ha mark med bland annat de stra skjutfälten Härad ch Villingsberg samt de någt mindre sm Hårssjön. I pengar räknat msätter fastighetsenhet (Fe) Enköping cirka 100 miljner krnr årligen. Vår huvuduppgift är att tillhandahålla väl fungerande lkaler ch utbildningsanrdningar främst för Försvarsmaktens behv. Det kräver kmpetens inm flera mråden, från kyla ch värme till park- ch markanläggning, säger Lars G Anderssn. Vi har även ett ansvar för nyanskaffning ch avyttring utifrån våra kunders behv, så ng bedriver vi en variatinsrik verksamhet. Aldrig långtråkigt Omväxlingen ch de nära kntakterna med kunden gör arbetet rligt, understryker driftteknikern Ove Öhling när han får sina arbetsrder på handdatrn. Ingen dag är den andra lik, säger han ch lggar in sig på den lilla dsan för att se vilka arbetsuppgifter sm väntar. Ove, sm är utbildad elektriker, km till enheten i Enköping år 2000 från ett jbb på SJ. Han trivs bra i statlig tjänst, med sina arbetskamrater ch jbbet. Samtidigt sm det är fritt har vi ckså ett strt ansvar. Hur skulle det se ut m inte elförsörjningen fungerade vid ett strt förband sm Upplands regemente med sin 14 Verksamheten 2005
mfattande signal- ch ledningsutbildning? Ett avbrtt skulle få stra knsekvenser för datatrafiken ch bland annat slå ut de här, säger Ove ch pekar på de stra parabler sm finns vid fastighetsenhetens kntrsbyggnad inne på regementsmrådet. Via dem sker telekmmunikatin med de utlandsbaserade styrkr sm Sverige har på lika håll över hela världen. Allsidig kmpetens Vikten av en väl fungerande infrastruktur understryks ckså av Oves närmaste chef, fastighetsgruppchefen Lasse Blm. I hans arbetsgrupp ingår drifttekniker med kmpetens inm bland annat el, ventilatin, kyla, styr- ch reglerövervakning ch miljöfrågr liksm hantverkare med strt kunnande inm såväl snickeriarbeten sm mark- ch parkförvaltning. Vi anlitar även entreprenörer utifrån m det är uppgifter vi inte kan klara själva eller har behörighet till, säger Lasse, sm är lite av spindeln i nätet. Förutm att leda ch fördela arbetsuppgifterna inm gruppen tar han ckså hand m felanmälningar ch sköter kundkntakterna. Det kan vara allt möjligt sm kunden vill ha hjälp med, inte bara det sm ingår i hyresavtalet utan även tilläggstjänster av lika slag, sm anpassningsåtgärder, markarbeten ch liknande, säger Lasse. Handdatrn ser han sm ett viktigt hjälpmedel för att utveckla arbetet. Den nya tekniken gör jbbet både effektivare ch ratinellare. Samtidigt får vi ett bra planeringsunderlag för att kunna göra bästa kundnytta, kmmenterar Lars G Anderssn. Att relatinen med kunderna är gd redan i dag finns belägg för. Det visar den Nöjd Kundmätning sm Frtifikatinsverket gör. Där hamnar Fe Enköping på den övre halvan bland de nittn fastighetsenheterna ch har för tredje året i rad fått allt högre betyg av hyresgästerna, dit förutm Försvarsmakten även FOI ch FMV hör. Inget är dck så bra att det inte kan bli bättre. Därför jbbar vi hela tiden på att förbättra våra kundrelatiner ch möta de krav sm ställs på en mdern ch kmpetent fastighetsförvaltare, säger Lars G Anderssn. Handdatrn är ett effektivt hjälpmedel. Med den nya tekniken underlättas vårt jbb. Samtidigt får vi ett bra planeringsunderlag för att utveckla verksamheten, säger gruppchefen Lasse Blm vid fastighetsenheten i Enköping. Elförsörjningen är viktig för att verksamheten ska fungera smidigt. Driftteknikern Ove Öhling gör en inkppling i en elcentral vid Upplands regemente. Verksamheten 2005 15
Regeringsuppdrag: Verket skall tillhandahålla ändamålsenliga ch knkurrenskraftiga fastigheter åt hyresgästen. Verket skall uppfattas sm en serviceinriktad hyresvärd sm tillgdser en kundernas behv. Frtifikatinsverket skall iaktta str öppenhet ch föra en aktiv dialg med sina hyresgäster. I kundnyttan ingår att Frtifikatinsverket ch hyresgästen gemensamt skall upprätta garnisnsplaner inklusive underhållsplaner för de lika bestånden. Investeringsverksamheten skall bedrivas kstnadseffektivt. Kunder Kunderna får pengar tillbaka Frtifikatinsverket arbetar hårt för att sänka kstnaderna för sina hyresgäster. Regeringens regleringsbrev för 2005 angav att Försvarsmakten skulle få 50 miljner krnr i minskad hyreskstnad. Uppdraget har genmförts ch därutöver har verket genm effektivisering av verksamheten kunnat minska hyreskstnaderna med ytterligare 70 miljner krnr. Sammantaget har 120 miljner krnr kmmit kunderna till del. Detta innebär att Försvarsmakten sammantaget får minskade hyreskstnader med 115 miljner krnr 2005. Övriga kunder sm får del av den reducerade hyran är Försvarets materielverk, Ttalförsvarets frskningsinstitut ch Försvarets radianstalt. Gemensamma planer Under året har Frtifikatinsverket ch Försvarsmakten gemensamt arbetat med att uppdatera ch fördjupa befintliga garnisnsplaner efter delvis nya ingångsvärden på grund av försvarsbeslutet. Serviceinriktad hyresvärd Frtifikatinsverkets kunder blir stadigt mer nöjda, det visar en färsk kundnöjdhetsmätning. Sedan vi började mäta kundernas nöjdhet 2002 har resultatet ökat från 49 till 59 på en skala mellan 1-100. Företaget sm gjrt undersökningen visar att verkets värden nu är lika höga eller högre än för fastighetsförvaltare inm den kmmunala sektrn ch landstingssektrn. Effektiv investeringsverksamhet Verkets investeringsverksamhet håller i strt de överenskmna kstnaderna ch tidsramarna. Under hösten 2005 bör det påpekas att tempt varit uppdrivet med tanke på försvarsbeslutet 2004. Detta har ställt stra krav på verkets prjektledare ch övriga medarbetare. Det är kunderna sm ställer krav på Frtifikatinsverket när det gäller utförandet, även m verket blir mer ch mer invlverat i tidiga skeden. Detta samarbete bidrar till en ökad kstnadseffektivitet. Ett knkret exempel på kundernas uppskattning av våra medarbetare är då Sture Rs, sm tidigare arbetade sm hantverkare på Malmen i Linköping, förärats en egen plats av Försvarsmakten, den så kallade Stureplan, med inskriptin på en guldplakett. Ombyggnad av förläggningskaserner i Bden. Om- ch tillbyggnad av uppställningsplatta för transprtflygplan vid Skarabrgs flygflttilj i Såtenäs (F7), Lidköpings kmmun. Ombyggnad av förläggningskasern för Skarabrgs regemente (P4) i Skövde. Exempel på större byggprjekt under 2005: Ny- ch mbyggnad av försvarets flygskla på Malmen, Linköpings kmmun. Nrrbttens flygflttilj i Luleå byggs m till en JAS-flttilj, i enlighet med försvarsbeslut 2000. Tabell Frtifikatinsverkets största kunder 2000-2005 (tusentals kvadratmeter BTA) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Försvarsmakten 5 168 4 559 4 438 3 971 3 964 3 301 Försvarets materielverk 89 116 93 91 85 83 Försvarets radianstalt 29 31 29 30 31 31 Försvarets frskningsinstitut 25 22 22 22 21 21 Övriga 189 373 118 486 499 480 Summa 5 500 5 100 4 700 4 600 4 600 3 916 16 Verksamheten 2005
Peter Fredrikssn, bataljnschef AJB tillika särskild företrädare för detachementet Nrrlands Dragner, sm lyder under I 19, Bden. Vi är berende av att Frtifikatinsverket är insatsberett... Är Frtifikatinsverket ett nödigt nt för Försvarsmakten? Nej, jag anser det klkt med uppdelningen hyresvärd ch hyresgäst. På så sätt vi slipper vi bry ss m förvaltning ch kan istället fkusera på Försvarsmaktens uppgifter. Det säger Peter Fredrikssn, chef för Arméns jägarbataljn ch särskild företrädare för detachementet Nrrlands Dragner, Arvidsjaur. Enligt Peter fungerar samarbetet med Frtifikatinsverket i Arvidsjaur väldigt fint. Båda parterna är väldigt tydliga med rllfördelningen, dessutm förekmmer det en lagm infrmell dialg. En gång i månaden samlas respektive chefer för lkala samverkansmöten. Det är jättebra faktainsamling. Vi ger varandra infrmatin m vad sm är aktuellt ch diskuterar fram lika tänkbara lösningar, dck utan att besluta någt. Viktigt att förstå behven Peter skulle gärna se att beslutsvägarna blev krtare. För även m Frtifikatinsverket lkalt ch han är överens, är beslutsgången: bataljn regementsstab fastighetskntret Frtifikatinsverket bataljn. En nödig administratin enligt hnm. Ett annat viktigt knstaterande är att hyresvärden förstår gästens verksamhet ch behv: Jag upplever persnalen här sm prfessinella. De agerat snabbt när någt påtalas. Peter säger vidare att han inte ser Frtifikatinsverket sm en vanligt leverantör, utan sm skarp verksamhet. Ta exempelvis när vi utbildar internatinella förband ch förbereder ss för internatinella insatser, då kan vi inte nöja ss med att det är stängt. Vi behöver service dag sm natt ch även helger. Det kan handla m allt från vattenskadr ch bränder till ambulansskjutsar. Vi har därför fått ett jurnummer vi kan ringa när sm helst. För mig är det en säkerhetsaspekt. Vill vara pririterad Bataljnschefen tvekar inte att säga att han sm hyresgäst gillar att känna sig sm pririterad kund. Inte minst nu när de befinner sig i ett expansivt läge, både när det gäller internatinell samverkan ch utveckling av jägarfunktinen: Vi är berende av att även Frtifikatinsverket är insatsberett i det nya försvaret. Peters framgångsfaktrer: 1) Täta kntakter 2) Lkal samverkan 3) Prestigelöst Peters önskan: 1) Ännu tätare kntakter i Arvidsjaur 2) Fler beslut ner på lkal nivå Verksamheten 2005 17
Regeringsuppdrag: Frtifikatinsverket skall i sin verksamhet uppnå ett resultat efter finansiella pster mtsvarande en avkastning på genmsnittligt myndighetskapital på 6,6 prcent. Vid försäljning av fastigheter skall bästa möjliga netteffekt eftersträvas. Detta skall uppnås genm affärsmässighet. Verket skall redvisa nyckeltal för att beskriva verksamhetens utveckling. Frtifikatinsverket skall minska kstnaderna för verksamheten med åtta prcent fram till ch med 2005. Inm ramen för detta mål skall en besparing m minst 50 miljner krnr i förhållande till kstnaderna för 2004 göras under 2005. Nyckeltal Utfall 2005 Sliditet % 34 Driftnett i kr/kvm 267 Direktavkastning % 11 Andel uthyrd area i % 96 Hyresintäkt i kr/kvm 482 Driftskstnad i kr/kvm 47 Mediaförbrukning i kwh/kvm 156 Underhållskstnader i kr/kvm 46 Administratin i kr/kvm 21 Eknmi Insatser för att uppnå målen Utfallet blev ett undersktt på 4,2 miljner krnr. Detta är två miljner krnr lägre än beräknat, någt sm anses vara bra då året präglats av stra verksamhetsförändringar. De viktigaste faktrerna till detta resultat är: Bättre resultat av verksamheten med 126,7 miljner krnr. Avkastningskravet blev 27,7 miljner krnr lägre än beräknat. Avsättningen av försäljningsresultat avräknat med förbrukade medel för avveckling blev 1,6 miljner krnr lägre än beräknat. Enligt regeringsbeslut Fi2005/579 inlevererades 155 miljner krnr av översktt från fastighetsförsäljningar avseende försvarsbeslut 2004. Beslutet var inte känt när budgeten för år 2005 fastställdes. Avkastning Avkastning på det genmsnittliga myndighetskapitalet uppgick till 272 miljner krnr, vilket mtsvarar avkastningskravet på 6,6 prcent. Affärsmässig försäljning Försäljningsverksamheten under 2005 har jämfört med de två föregående åren innehållit ett antal stra försäljningar. På grund av försvarsbeslutet har arbetet dminerats av försäljning av sju kasernmråden till Vasallen AB. Försäljningsintäkterna under 2005 blev 239 miljner krnr. Vasallen AB tg över kasernmrådena P 18 i Visby, P 10 i Strängnäs, A 9 i Kristinehamn, I 5 ch F 4 i Östersund, Arméns tekniska skla i Östersund ch Amf 1 på Rindö vid tre tidpunkter, 1 juni, 1 augusti ch 1 ktber. Den ttala ytan sm Vasallen AB tg över var cirka 500 000 kvadratmeter (BTA). För att förbättra försäljningsresultatet har anbud kmpletterats med förhandling i flera försäljningar. Avyttringsplanen innehöll vid budgetårets början cirka 160 000 kvadratmeter lkaler ch 2 800 hektar mark. Vid budgetårets slut var mtsvarande siffrr 140 000 kvadratmeter ch 2 700 hektar. Under 2005 har avyttrats cirka 654 000 kvadratmeter lkaler ch cirka 1 200 hektar mark. Detta mtsvarar 14 prcent av verkets ttala innehav av lkaler. Nyckeltal I enlighet med regeringsuppdraget redvisar verket nyckeltal för att beskriva utvecklingen av verksamheten (se tabell van). Besparingar Under 2005 har strt fkus satts på att verket ska uppnå besparingskraven. Under tidsperiden 2003-2005 har verket vidtagit ett antal besparingsåtgärder för att uppnå målen. Ett mfattande effektiviseringsprjekt startades med syfte att sänka kstnaderna inm drift, media ch administratin. Läs mer m effektiviseringsprjektet på sidan 24. Besparingsuppdraget har uppnåtts. Målet att minska kstnaderna för år 2005 i jämförelse med år 2002, samt målet att minska kstnaderna med minst 50 Mkr mellan åren 2004 ch 2005 har uppnåtts. Kstnadsutfallet för 2005 i jämförelse med 2004 har minskat med 154 Mkr. 18 Verksamheten 2005
I denna byggnad på garnisnen i Eksjö har det under 2005 genmförts planerat underhåll. Vi har gjrt en str fasad ch takrenvering på byggnaden. Underhållet har skett enligt vår plan ch har kstat 6,5 miljner krnr sammanlagt under två år, säger Rist Svenssn, fastighetsenhetschef i Eksjö. Långsiktigt bevarade värden Frtifikatinsverket ska förvalta varje fastighet på ett eknmiskt effektivt sätt så att värden bevaras ch m möjligt ökas. För att möta detta krav från ägaren staten genmför Frtifikatinsverket planerat underhåll, det vill säga åtgärder sm är mera sällan återkmmande men i stället dest mer genmgripande. Frtifikatinsverket ser fastighetsunderhåll sm någt sm syftar till att behålla en byggnads eller anläggnings funktinalitet ch standard under dess tekniska livslängd. Det planerade underhållet genmförs för att bjektet ska kunna nyttjas för sitt avsedda ändamål på avsett sätt. Det räcker inte med att göra akuta insatser när någt går sönder, för att långsiktigt bevara ett bjekt det är därför det planerade underhållet är så viktigt. Standarden ska bevaras Underhållet ska ske till en rimligt avvägd kstnad, sm diskuteras tillsammans med kunderna. Det planerade underhållet är en del av hyran ch påverkar därför hyresnivåerna. I det planerade underhållet ingår inte åtgärder sm görs på årlig basis, utan större ch mer sällan förekmmande insatser sm behövs för att bibehålla förvaltningsbjektens ursprungliga funktinalitet, standard ch funktinsvärde. Sm grund för genmförande av det planerade underhållet förs en kntinuerlig sexårig underhållsplan vid varje fastighetsenhet inm verket. Under 2005 genmfördes planerat underhåll för cirka 175 miljner krnr vilket mtsvarar cirka 47 krnr per kvadratmeter bruttarea lkaler. Vidare användes cirka 43 miljner krnr för underhållsåtgärder i de anläggningar sm Frtifikatinsverket förvaltar. Enskilda större underhållsåtgärder under 2005 har bland annat genmförts i hamnen i Karlskrna samt på kansli- ch kasernbyggnader i Eksjö ch Skövde. Betydande underhållsinsatser har även genmförts i de frtifikatriska anläggningarna. Verksamheten 2005 19
Regeringsuppdrag: Frtifikatinsverket skall redvisa i vilken mfattning myndighetens mål för kmpetensförsörjningen under 2005 har uppnåtts ch vilka åtgärder sm har vidtagits. Myndighetens insatser för att främja etnisk ch kulturell mångfald, ökad hälsa samt för att åstadkmma en ändamålsenlig åldersstruktur, könsfördelning ch rörlighet bland persnalen skall framgå. Medarbetare Färre medarbetare Vid årets slut hade verket 756 anställda ch detta är en minskning med 45 persner jämfört med 2004. Att antalet anställda minskat berr på en genmförd mrganisatin, driftnrmering ch naturliga pensinsavgångar. Ytterligare persnalminskningar till följd av försvarsbeslutet kmmer att synas först under 2006. Persnalmsättningen under året har varit 5,6 prcent. Intern persnalrörlighet har stimulerats ch har ökat under de senaste tre åren, från att ha varit cirka en ch en halv prcent under 2003 till att vara 3,7 prcent under 2005. Kmpetensförsörjning Verksledningen har eftersträvat ett fastare grepp kring arbetet med strategisk kmpetensförsörjning. Krav/kmpetensprfiler på alla rller i verket har tagits fram En ledarskapsutbildning för alla chefer startades under 2004 ch slutfördes under 2005 90 prcent av alla medarbetare har en utvecklingsplan upprättad I snitt har verkets medarbetare använt fem arbetsdagar för kmpetensutveckling Sex studenter genmförde examensarbeten inm verket under 2005 Andelen medarbetare med högskleutbildning ligger på 14 prcent vilket är en Åldersstruktur antal ökning jämfört med 2003 då cirka ti prcent hade en akademisk utbildning. Jämställdhet Frtifikatinsverket har sm mål att öka andelen kvinnr inm verksamheten. Kvinnr på ledande befattningar har ökat från 7,3 prcent (2003) till 8,6 prcent (2005). Ledningsgruppen har ckså en jämnare könsfördelning där 29 prcent nu är kvinnr. Minst antal kvinnr finns inm fastighetsdriften. Prblemen med att åtgärda detta berr på en låg persnalmsättning ch få kvinnliga sökande. Under 2005 har bland annat följande insatser genmförts: Förstärkning av ny kmpetens har varit nödvändig, därför rekryterades 13 persner under 2005 En databas med alla anställdas CV har upprättats Verktyg för hur rekryteringen ska gå till har utvecklats Ttalt Män Kvinnr ålder 20 Verksamheten 2005