HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN?

Relevanta dokument
HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN? Politisk och militär syn på försvarsdoktrin under 1990-talet

Motivet finns att beställa i följande storlekar

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK

MONICA WEIKERT. I sjukdom och nöd. Offerkyrkoseden i Sverige från 1600-tal till 1800-tal. With an English summary

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

EXAMENSARBETE. Ledning och planering. Skillnader mellan militär och entreprenadledning. Robin Boqvist Högskoleexamen Bygg och anläggning

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

5 November 6 December 2012

DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Allemansrätten och marknyttjande

Betänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar:

Folkrätten i svensk säkerhets politik

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (17) Delredovisning. Opinioner 2011 MSB-51.1

Teoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia HT 2019

Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter

Allmän teologi inom öppna universitetet

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Sociologisk analys, Sociologi III, VT 2015 Kvalitativ del (3 hp)

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun Pernilla Asp, Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Romanen som vardagsvara

Delkurs 1 Socialt arbete med inriktning social omsorg 10 p (1-20) 20 p Social omsorg äldre och handikapp

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

PA Projektarbete

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

SKYDDSÄNDAMÄL OCH ADEKVANS

Att skriva PM. En promemoria ska innehålla följande:

Maktbalans och alliansfrihet

Mobilitet och tillgänglighet

Skriv uppsatsens titel här

Master Thesis Proposal Uppsatsplan

Berättelser om ungdomsgäng i förorten

Försvarspolitiska ställningstaganden

"Med vårt västra grannland som förebild"

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Särskild prövning Historia B

Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science education

STUDIEHANDLEDNING för kursen

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

Rutiner för opposition

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

Nya medborgarskapslagen

Rubrik Examensarbete under arbete

Det svenska nationella försvarets nedgång och fall

STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen

F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext

Redogörelse över avslutad praktik

Regeringens proposition 2018/19:18

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Militärstatens arvegods

Gymnasiearbetet för det naturvetenskapliga programmet

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Jämförelse av granskningsrapporter från haverikommissionerna i Sverige, Norge och Danmark

OPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar


Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

OPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar

ATT SKRIVA PM. En anpassad guide, baserad på förlagan med samma titel (Daniel Jansson, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, HT2012).

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering

Diskriminering av finsktalande i Sverige

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Rapport Inställningen till Nato Frivärld

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Statsvetenskaplig Metod Metod-PM Adam Linder, Pol. Kand. Metod-PM

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen. Grundläggande sociologi (7,5 p.), Sociologi I, VT Innehåll. 2. Lärandemål

KURSBESKRIVNING STRATEGI SOM TEORI OCH PRAKTIK, 15HP. (3 bilagor)

Platser för rovdjursturism?

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013

Under hösten 2007 har flera skrifter

Skattelagstiftningsprojektet

Praktikrapport. Riksdagens utredningstjänst

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

PRÖVNINGSANVISNINGAR

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (22) Delredovisning. Opinioner 2012 MSB-51.1

KANDIDATuppsats. Gemensamt mål eller gemensamma medel? Uppdragsutbildningsprogram för Försvarsmakten i samarbete med Högskolan i Halmstad

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

KOMMERSIELLA HYRESAVTAL

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå

Sveriges internationella överenskommelser

Transkript:

HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN? Politisk och militär syn på försvarsdoktrin under 1990-talet Håkan Edström Institutionen för statsvetenskap Umeå universitet

Innehåll Förord 10 DEL I Introduktion KAPITEL 1 Problem, syfte och inledande introduktion 1. Kort sammandrag Detta har läsaren att vänta sig 14 2. Problemet och dess inramning 15 3. Syfte och frågeställningar 18 3.1 Syftena Jämföra och förklara 18 3.2 Frågorna Skillnader i synsätt och olika vägval 19 4. Inledande avgränsningar 19 4.1 Aktörer och politisk kognition 19 4.2 Jämförelser på djup och bredd 20 5. Introduktion av doktrin och strategi 20 5.1 Beskriva och jämföra doktrin 20 5.2 Underordnade vägval som förklaring 21 6. Norge och Finland som referenser 21 6.1 Det jämförande syftet 21 6.2 Det förklarande syftet 22 7. Disposition 22 KAPITEL 2 Teorier, begrepp, avgränsningar och forskningsläge 1. Teorier inom forskningsområdet 26 1.1 Modeller inom förvaltningspolitik 26 1.2 Kontroll av Försvarsmakten 28 1.3 Försvarsdoktrin 29 1.4 Strategi 29 1.5 Sammanfattning 30 2. Begrepp och vissa avgränsningar 31 2.1 Säkerhet 32 2.2 Säkerhetspolitik 32 2.3 Försvarspolitik 32 2.4 Doktrin 33 2.5 Strategi 34

3. Avhandlingen i ett vidare sammanhang och fler avgränsningar 35 3.1 Avhandlingen och de olika nivåerna 35 3.2 Avhandlingen och de olika situationerna 36 4. Kort om forskningsläget inom området 38 DEL II Resonemang kring metod och teori KAPITEL 3 Inledande resonemang 1. Problemområdets problematik 44 1.1 Deklaratoriska kontra operationella doktriner 44 1.2 Verkliga målsättningar eller ej 44 2. Praktiska överväganden 45 2.1 Operationalisering 45 3. Det faktiska tillvägagångssättet 48 3.1 Muntligt material 48 3.2 Skriftligt material 50 4. Muntligt kontra skriftligt material 52 4.1 Ett ellerflerasvarsalternativ 52 4.2 Relativ fördelning 53 4.3 Triangulering? 53 4.4 Avslutande kommentarer 54 KAPITEL 4 Beskrivning och jämförelse av doktrinsyn 1. Utveckling av avhandlingens analysram 57 1.1 VEM hotar landet militärt? 57 1.2 VAD skall det militära försvaret skydda? 58 1.3 HUR skall/bör det militära försvaret lösa sina krigsuppgifter? 59 1.4 Avhandlingens utvecklade analysram 60 2. Ytterligare förfining och syntes 62 KAPITEL 5 Förklaring i vägval som påverkar strategival 1. Perspektiv på förklaring 66 2. Förklaring utifrån underordnade vägval 67 3. Åter till styrningsproblematiken 68 3.1 Förklaring utifrån doktrinutveckling 69 3.2 Avslutning Introduktion av del III 70

DEL III Empiri KAPITEL 6 Svensk försvarspolitik 1990-1998 1. 1992-års försvarsbeslut (FB92) 74 1.1 Politiska uppfattningar 74 1.2 Militära uppfattningar 80 1.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 84 1.4 Sammanfattning och slutsatser avseende FB92 86 2. 1996-års försvarsbeslut (FB96) 88 2.1 Politiska uppfattningar 88 2.2 Militära uppfattningar 96 2.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 105 2.4 Sammanfattning och slutsatser avseende FB96 107 3. Sammanställning av intervjuer genomförda våren 1998 (198) 108 3.1 Intervjuer med den politiska ledningen 108 3.2 Intervjuer med den militära ledningen 114 3.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 123 3.4 Sammanfattning och slutsatser avseende 198 125 4. Sammanfattning och slutsatser av svensk försvarspolitik 1990 1998 125 4.1 VEM hotar Sverige militärt? 125 4.2 VAD skall Sveriges försvarsmakt skydda mot militära hot? 126 4.3 HUR bör Sveriges försvarsmakt lösa dess krigsuppgifter? 127 4.4 Avslutande slutsatser 128 KAPITEL 7 Norsk försvarspolitik 1992-1999 1. 1993-års Hovedretmngslinjer (HRL93) 136 1.1 Politiska uppfattningar 136 1.2 Militära uppfattningar 145 1.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 151 1.4 Sammanfattning och slutsatser avseende HRL93 153 2. 1998-års Hovedretningslinjer (HRL98) 154 2.1 Politiska uppfattningar 154 2.2 Militära uppfattningar 162 2.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 167 2.4 Sammanfattning och slutsatser avseende HRL98 169 3. Sammanställning av intervjuer genomförda våren 1999 (199) 170 3.1 Intervjuer med den politiska ledningen 170 3.2 Intervjuer med den militära ledningen 175

3.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 181 3.4 Sammanfattning och slutsatser avseende 199 182 4. Sammanfattning och slutsatser av norsk försvarspolitik 1992-1999 183 4.1 VEM hotar Norge militärt? 183 4.2 VAD skall Norges försvarsmakt skydda mot militära hot? 184 4.3 HUR bör Norges försvarsmakt lösa dess krigsuppgifter? 185 4.4 Avslutande slutsatser 186 KAPITEL 8 Finsk försvarspolitik 1995-2000 1. Säkerheten för en föränderlig värld (SR95) 194 1.1 Politiska uppfattningar. 194 1.2 Militära uppfattningar 201 1.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 204 1.4 Sammanfattning och slutsatser avseende SR95 205 2. Säkerhetsutvecklingen i Europa och Finlands försvar (SR97) 206 2.1 Politiska uppfattningar 206 2.2 Militära uppfattningar 214 2.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 217 2.4 Sammanfattning och slutsatser avseende SR97 219 3. Sammanställning av intervjuer hösten 2000 (100) 220 3.1 Intervjuer med den politiska ledningen 220 3.2 Intervjuer med den militära ledningen 226 3.3 Jämförelse mellan den politiska och den militära ledningens synsätt 229 3.4 Sammanfattning och slutsatser avseende 100 231 4. Sammanfattning och slutsatser av finsk försvarspolitik 1995 2000 232 4.1 VEM hotar Finland militärt? 232 4.2 VAD skall Finlands försvarsmakt skydda mot militära hot? 233 4.3 HUR bör Finlands försvarsmakt lösa dess krigsuppgifter? 233 4.4 Avslutande slutsatser 234 DEL IV Avslutande resonemang KAPITEL 9 Resultat och resonemang 1. Jämförelse av resultaten från de olika staterna 242 1.1 VEM hotar landet militärt? 242 1.2 VAD skall landets försvarsmakt skydda mot militära hot? 243 1.3 HUR bör landets försvarsmakt lösa dess krigsuppgifter? 244 2. Resonemang kring idealbilder Ett sätt att beskriva och jämföra 245

3. Resonemang kring underordnade vägval Ett sätt att förklara? 247 4. Resonemang kring doktrinutveckling _ Ett utvecklat sätt att förklara? 251 4.1 Koordinerad försvarspolitisk doktrinutveckling 253 4.2 Okoordinerad försvarspolitisk doktrinutveckling 254 4.3 Otillräcklig eller obefintlig försvarspolitisk doktrinutveckling 256 5. De tre fallen Ett försök till förklaring 257 5.1 Sverige Okoordinerad försvarspolitisk doktrinutveckling? 259 5.2 Norge Otillräcklig försvarspolitisk doktrinutveckling? 260 5.3 Finland Koordinerad försvarspolitisk doktrinutveckling? 265 6. Sammanfattning av försöken till förklaring 262 7. Sammanfattning av avhandlingen 262 7.1 Avhandlingens resultat 262 7.2 Besvarande av den inledande frågeställningen 264 8. Förslag till fortsatt forskning 264 8.1 Vägval som undersökningsobjekt 265 8.2 Operativt vägval 265 8.3 Taktiskt vägval 265 8.4 Tekniskt vägval 266 8.5 Situationernas ömsesidiga påverkan 266 8.6 Styrning i andra politikområden 266 Litteratur- och källförteckning 1. Litteratur 269 2. Källmaterial 262 2.1 Svenskt textmaterial 272 2.2 Norskt textmaterial 272 2.3 Finskt textmaterial 273 2.4 Intervjuer i Sverige 274 2.5 Intervjuer i Norge 275 2.6 Intervjuer i Finland 277 BILAGA EXEMPEL PÅ KATEGORISERING AV UTTALANDEN 1. Exempel på kategorisering av uttalanden kopplat till frågan VEM 279 2. Exempel på kategorisering av uttalanden kopplat till frågan VAD 282 3. Exempel på kategorisering av uttalanden kopplat till frågan HUR 283