SVENSK FÖRSVARSPOLITIK

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757"

Jakob Eliasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 SVENSK FÖRSVARSPOLITIK I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG

2 Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING. vm xn xni xxm xxiv Första Kap. Översikt över Sveriges försvarspolitik ' I. Utvecklingen i dess allmänna drag 1 17 Det nya försvarspolitiska läget Övergången från krigs- till fredsorganisation Försvarspolitiken och alliansfrågan Två försvarspolitiska system Kursförändringen i början av 30-talet 1734 års riksdag och åren därefter och års riksdagar. II. Den finländska försvarsfrågan Finlands ställning i svensk försvarspolitik före 1741 Löwens två försvarsplaner Det Löwenska försvarsprogrammet inför riksdagarna. III. Flottans utveckling Flottans betydelse för Sveriges försvar De nya marinpolitiska förhållandena. Svenska flottan vid det nordiska krigels slut 1722 års flottplan. Flottans utveckling under 1720-talet och början av 30-talet 1734 års floltplan Flottans utveckling Den svenska flottans sammansättning. Galärflottan. Andra Kap. Det. försvarspolitiska läget efter freden i Åbo 1743; Den danska krisens uppkomst och utveckling I. Det nya försvarspolitiska läget ' Allmän karakteristik Ryska baser och anfallslinjer Kymmene älv som försvarslinje. Angreppsmöjligheterna i de övre gränstrakterna och mot det inre av Finland Nödvändigheten av hjälp från Sverige Angreppsmöjligheterna mot del egentliga Sveriges ostkust Ålands och Gotlands försvarspolitiska betydelse Gränsen mot Norge Skåne ur försvarssynpunkt.

i början av 30-talet 1734 års riksdag och åren därefter 1738 39 och 1740 41 års riksdagar. II.

3 IV 3 II. Försvarsväsendets tillstånd, Armé Fästningar Flotta. III. Sverige hotas av krig från Danmark. Försvarsåtgärder Åbofredens betydelse för Danmark Dansk-norska rustningar Mobilisering av svenska armén och flottan Överbefälhavare utses. IV. Det militära läget inför det danska angreppshotel hösten Den dansk-norska arméns styrka Den svenska arméns styrka och tillstånd Den svenska flottans styrka och tillstånd jämförd med den danska. V. Sveriges förhandlingar med Ryssland om militär hjälp mot Danmark Sveriges utrikespolitik efter Åbofreden Sverige begär Rysslands hjälp mot Danmark. Förhandlingarna härom Vad innebar den ryska hjälpen? VI. Det inre läget i Sverige sommaren och hösten Allmänna.opinionen och den ryska hjälpen Dalupprorets följdverkningar. Den danskvänliga agitationens utbredning Den svenska arméns lojalitet. VII. Försvarsplaner mot Danmark Förutsättningar Planer för flottans och arméns operationer v. Rosens plan Motsättningar inom det högre armébefälet Bohusläns försvar. Tredje Kap. Den danska krisens avveckling I. Rustningarna avtaga. Förhandlingarna med Danmark. Den ryska hjälpsändningen II. Förhållandet mellan Sverige och Ryssland efter konventionen med Danmark Förhandlingarna om Sveriges desarmering De ryska hjälptrupperna återvända hem. Fjärde Kap. Försvarsfrågan i den politiska diskussionen Försvarspolitiska riktlinjer I. Försvarsfrågan och allianserna. Arméreduktionen II. Finlands försvarsfråga Läget efter kriget års riksdag Den finländska försvarsfrågan III. Militära reformströmningar : talet en brytningstid Krigskonsten i Europa under kabinettspolitikens inflytande Reformströmningar i Sverige. Ehrensvärd, Liewen och Adolf Fredrik.

Det militära läget inför det danska angreppshotel hösten 1743 65 73 Den dansk-norska arméns styrka Den svenska arméns styrka och tillstånd Den svenska flottans styrka och tillstånd jämförd med den

4 Femte Kap. Riksdagen I. Det utrikespolitiska läget. Försvarsfrågan och allianserna II. Rysslands angreppsplaner gentemot Sverige. Deras samband med mössornas konspirationer, v. Korffs uttalanden om Sveriges försvar III. De ryska demonstrationernas återverkan på Sverige. Försvarsdiskussionen hösten 1746 ocli våren Försvarsanstalter i Finland Rådets utlåtanden om rikets försvar Ständerna taga ledningen i försvarsfrågan. De aktivt försvarsvänliga intressena i rådet förstärkas Diskussionen kring Finlands försvar i rådet, defensionsdeputationen och mindre sekreta deputationen febr Faran för ett tvåfrontskrig. IV års försvarsbeslut och det Liewen-Ehrensvärdska försvarsprogrammet Beslut om Finlands, Skånes och Gotlands befästande Det Liewen-Ehrensvärdska försvarsproprogrammet och dess samband med Adolf Fredriks Promemoria nov Generalissimusämbetet fixeras närmare. Innebörden härav. V. Finlands försvars/råga Läget 1746 Diskussionen i defensionsdeputationen Ehrensvärds och Liewens insatser för den finländska försvarsfrågans lösning Den finländska befäst- ' ningsplanen. VI. Gotland i försvarsdiskussionen Gotlands strategiska betydelse för Sverige 1747 års försvarsbeslut rörande Gotland.- VII. Västgränsens försvar Skånes befästande och det Liewen-Ehrensvärdska försvarsprogrammet Landskrona Bohuslän. Sjätte Kap. Försvarsfrågan under den nordiska krisen I. Sverige inför tvåfrontsproblemet. Dess uppkomst, innebörd och lösning Suveränitelsfrågan och Rysslands anfallsplaner mot Sverige Rustningarna i ryska Finland och i Norge samt den svenska regeringens hållning därtill An- v

Försvarsdiskussionen hösten 1746 ocli våren 1747 162 190 Försvarsanstalter i Finland Rådets utlåtanden om rikets försvar Ständerna taga ledningen i försvarsfrågan.

5 VI. ställer vidtagas för att möta ett tvåfrontskrig Försvarsplaner mot Danmark och Ryssland Uppgörelsen med Danmark. Bundsförvanternas hållning.- II. Diskussionen kring Finlands försvar hösten 1749 och våren Fortsatt beredskap contra fästnings- och flottbyggc Preussens oro för Finlands försvar Panins tre deklarationer och Sveriges hållning mot Ryssland Förhandlingarna med Preussen och Frankrike om en gemensam försvarsplan Generalernas utlåtanden om Finlands försvar och försvarsdiskussionen i rådet våren 1750 Liewens resa till Finland. Beslut fattas om att förstärka Finlands försvar.» Sjunde Kap. Riksdagen 175IT 1752 och angreppen på Augustin Ehrensvärd I. Tronskiftet 1751 och riksdagen Adolf Fredriks tronbestigning och förändringarna i hans militära ställning Riksdagen och försvarspolitiken Frågan om de värvade regementena Befästningsfrågan. II. Angreppen på Ehrensvärd Förhållandet mellan Ehrensvärd, Liewen och Adolf Fredrik Adolf Fredriks resa till Finland och hans" utlåtande över det finländska fästningsbygget 1752 Förelåg en förberedd plan? Syftet med angreppet på Ehrensvärd Rådets förhandlingar om Adolf Fredriks betänkande Ehrensvärds hållning. Hans svar på rådets frågepunkter Adolf Fredriks andra aktion mot Ehrensvärd. Avgörandet faller i den finländska fästningsbyggnadsfrågan Följderna av 1752 år.s misslyckade angrepp för Adolf Fredriks militära ställning ' Nya angrepp på Ehrensvärd. Ättonde Kap; Riksdagen I. Hattpartiets ställning vid riksdagen och 1756 års försvarsprogram Hattarnas ökade inflytande i defensionsdeputationen. Ehrensvärds och Liewens ställning Försvarspolitiken såsom uttryck för en nationell fredspolitik Dennas inre och ytlre förutsättningar Försvaret och finanserna Liewens försvarsplan.

hållning mot Ryssland Förhandlingarna med Preussen och Frankrike om en gemensam försvarsplan Generalernas utlåtanden om Finlands försvar och försvarsdiskussionen i rådet våren 1750 Liewens resa till

6 II. Diskussionen kring 1756 års försvarsprogram Hattarnas uppgörelse med Cronstedl Mareks von Wiirtenbergs betänkande Den finländska försvarskommissionen. III. Det Liewenska försvarsprogrammet och riksdagens försvarsbeslut Befäslningsfrågan Flottans nybyggnader Galärflottans -"skiljande från örlogslloltan 1756 års iorsvarsprogram och 1757 års krigsbeslut. Nionde Kap. Försvarsväsendets utveckling I. Fästningarna Finland Skåne Gotland Fäslningsbyggel contra armé och flotla. II. Armén Indelningsverkets bristande clasticilcl. Ersättningsproblemet Frånvaron av enhetlig ledning och disciplin Arméns orörlighet Officerskårens utbildning och befordringsmöjlighelcr. III. Flottan Flottans ökade betydelse för Sveriges försvar års floltdiskussion Skärgårdsflottans tillväxt 1752 års flottplan -Flottans ersättningsproblem och 1756 års flottplan Skeppens bemanning. Sammanfattning Exkurs. Sveriges krigsberedskap > Personregister VII

krigsbeslut. Nionde Kap. Försvarsväsendets utveckling 1743 1757. 337 370 I. Fästningarna 337 351 Finland Skåne Gotland Fäslningsbyggel contra armé och flotla. II.

Relevanta dokument

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området. Läget i Syrien "I Syrien rasar ett inbördeskrig sedan några år. Hur borde det internationella samfundet och Finland enligt er åsikt agera för att en lösning på situationen ska kunna hittas?" Ja Nej Figur