Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (22) Delredovisning. Opinioner 2012 MSB-51.1

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap () Delredovisning Opinioner 0 MSB-.

2 samhällsskydd och beredskap () Kontaktpersoner: Thomas Gell, 0-0, Ingela Stenbäck, 0-0,

3 samhällsskydd och beredskap () Inledning Opinioner är en undersökning med lång historik. Frågeställningarna har rört allmänhetens uppfattningar i frågor som har betydelse för försvar och säkerhetspolitik. Vissa av de frågor som ställs har varit i stort sett likalydande sedan -talet. Nya frågor som rör samhällsskydd och beredskap i ett vidare perspektiv har dock tillkommit under senare år. Idag är till exempel inställningen till samhällets roll vid terroristattentat, naturkatastrofer eller andra allvarliga störningar några frågor som berörs i undersökningen. Detta är tredje gången som undersökningen har genomförts i MSB:s regi. I denna delredovisning presenteras resultat från ett urval av frågor. En komplett resultat- och analysrapport kommer att ges ut i mars 0. Kort om 0 års undersökning Undersökningen genomfördes i form av en webbpanelundersökning (Sifo) under december 0. Enkäten skickades till personer i åldern till år. Frågeställningarna var med något enstaka undantag de samma som vid undersökningen 0. När det gäller bortfallredovisning i webbundersökningar går det inte att göra sådana i samma utsträckning som i till exempel telefonintervjuundersökningar. Vid telefonintervjuer markerar intervjuaren ett bortfall då en person inte vill svara på frågorna. Detta går inte att göra i webbundersökningar. Enkäten besvarades av 000 personer. Resultaten från denna typ av undersökning är inte exakta. För att en förändring - en ökning eller minskning - av ett värde med säkerhet ska kunna betecknas som signifikant i förhållande till förgående år bör värdet ha förändrats minst fem till sex procentenheter.

4 samhällsskydd och beredskap () Resultat I det följande redovisas resultat från ett urval av frågeställningar. De frågeställningar som valts ut är: Tycker du att Sverige för dig är ett bra eller dåligt land att leva i? Om du tänker dig Sverige fem år framåt, tror du att det blir bättre eller sämre att leva i det här landet? Nedan framgår förhållanden som skulle kunna påverka såväl vårt land som andra länder. Om du tänker på Sverige de närmsta fem åren hur oroande tycker du då att följande förhållanden är för vårt land? Tycker du att Sverige bör ha ett militärt försvar? Vad tycker du om den förvarspolitik som förts av Sverige under de senaste tre åren? Hur stor betydelse har följande förhållanden för att Sveriges militära försvar skall vara trovärdigt enligt din uppfattning? Tycker du att statsutgifterna för Sveriges militära försvar bör ökas, behållas oförändrade eller minskas? Vilken typ av militärt försvar skulle du föredra att vi har i Sverige? Försvarsalliansen Nato ansluter med jämna mellanrum nya medlemmar. Tycker du att Sverige skall söka medlemskap i Nato eller skall vi stå utanför Nato?

5 samhällsskydd och beredskap () Uppfattningen om Sverige som land Frågeställningar: Tycker du att Sverige för dig är ett bra eller dåligt land att leva i? Om du tänker dig Sverige fem år framåt, tror du det blir bättre eller sämre att leva i det här landet? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram : Inställning till Sverige som land att leva i Liksom tidigare anser en överväldigande majoritet (över procent) att Sverige är ett mycket eller ganska bra land att leva i. Andelen som tycker att Sverige är

6 samhällsskydd och beredskap () ett mycket bra land att leva i har ökat från till 0 procent mellan 00 och 0. En viss minskning av framtidstron kan dock skönjas; andelen som tror att det blir något eller mycket sämre på fem års sikt har ökat från procent 00 till procent 0. Som framgår av diagram nedan har dock svaren på denna fråga varierat över tid, och påverkas sannolikt i huvudsak av rådande konjunkturläge. Mycket bättre Något bättre Ungefär som idag Något sämre Mycket sämre % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram : Inställning till om Sverige inom fem år blir ett bättre eller sämre land att leva i

7 samhällsskydd och beredskap () Oro för olika förhållanden på fem års sikt Frågeställning: Nedan framgår förhållanden som skulle kunna påverka såväl vårt land som andra länder. Om du tänker på Sverige de närmsta fem åren hur oroande tycker du då att följande förhållanden är för oss i vårt land? Organiserad internationell brottslighet 0 Relationerna mellan den muslimska världen och den kristna världen Användandet av jordens naturresurser 0 Utvecklingen i Mellanöstern Globala klimatförändringar Europeiska unionens överstatlighet Internationell terrorism Stora flyktingströmmar 0 Oljetransporter på Östersjön Brister i samhällsviktiga IT-system (ITsäkerhet) Olycka i kärnkraftverk 0 Utvecklingen i Ryssland 0 Terroristattack i Sverige Spridning av smittsamma sjukdomar Långvariga avbrott i elförsörjningen Spridning av kärnvapen Naturkatastrof med stor materiell förödelse Spridningen av kemiska och biologiska stridsmedel En väpnad konflikt i vår närhet 0% 0% 0% 0% 0% 0% Diagram : Oro för olika förhållanden. Resultaten gäller för 0.

8 samhällsskydd och beredskap () Störst oro känner svenskarna liksom i mätningen 0 för organiserad internationell brottslighet. Andelen som anser detta förhållande mycket eller ganska oroande är procent. Oron över mer långsiktiga hot, såsom globala klimatförändringar respektive användande av jorden naturresurser är fortsatt hög och andelen som anser dessa förhållanden mycket eller ganska oroande har stadigt legat över 0 procent de senaste mätningarna. Förhållanden och skeenden som rapporterats i svenska nyhetsmedier under de senaste åren kan på olika sätt, direkt eller indirekt, positivt eller negativt, antas ha påverkat inställningen och färga svaren på flera av de frågor som ingår i undersökningen. Det kan därför vara värt att här kort erinra om några händelser som utspelades under perioden 00 0 med anknytning till de frågeområden studien omfattar. Morden i Malmö Bomben och morden i Oslo och Utøya Bomben i Stockholm Översvämningar i olika delar av världen Orkanen Sandy Tsunamin och kärnkraftshaveriet i Japan Den nya influensan, vaccinationsprogram och efterföljande debatt om narkolepsi Arabiska våren, kriget i Libyen och inbördeskriget i Syrien Således noterades en signifikant uppgång i oron för en terroristattack i Sverige mellan 00 och 0, under vilken period såväl Stockholmsbomben som händelserna i Norge inträffade. Denna ökning av oron kvarstår även 0, även om fortfarande majoriteten av de tillfrågade (0 procent) svarat att de inte är särskilt eller inte alls oroade. Någon kvarvarande effekt av den nya influensan på opinionen kan inte noteras. Här ökade visserligen oron för smittsamma sjukdomar mellan åren 00 och 00, men har minskat såväl 0 som 0. Andelen som är mycket eller ganska oroade är nu procent, det lägsta värdet sedan frågan introducerades (00). Samtidigt har tilltron till samhällets förmåga att hantera en omfattande epidemi minskat. Andelen som tror att förmågan är otillräcklig uppgår 0 till procent (0 var motsvarande andel procent), andelen som anser förmågan tillräcklig uppgår till 0 procent (0 var motsvarande andel 0 procent). Händelserna i Fukushima har inte haft någon mätbar inverkan på oron för olycka i kärnkraftverk. Utvecklingen i Mellanöstern slår igenom starkt i årets mätning. Andelen som är mycket eller ganska oroade över denna har ökat med över procentenheter och är nu procent.

9 samhällsskydd och beredskap () Det finns goda skäl att anta att problematiken i Mellanöstern även påverkar oron för relationen mellan den muslimska och kristna världen respektive oron för stora flyktingströmmar. Andelen som är mycket eller ganska oroade för relationen mellan den kristna och muslimska världen är nu uppe i procent, motsvarande andel 0 var procent. Andelen som är mycket eller ganska oroade för stora flyktingströmmar har ökat från procent till procent mellan 0 och 0. Övriga förhållanden som oroar mer än hälften av alla tillfrågade i undersökningen är användandet av jordens naturresurser, globala klimatförändringar, Europeiska unionens överstatlighet, internationell terrorism samt oljetransporter på Östersjön. När det gäller oron för spridning av kärnvapen respektive kemiska och biologiska stridsmedel, så har det skett en radikal nedgång sedan 00. Den andel som är mycket eller ganska oroade över spridning av sådana vapen har mer än halverats. Utveckling över tid för respektive förhållande visas i diagram.. nedan % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Organiserad internationell brottslighet

10 samhällsskydd och beredskap () % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Relationerna mellan den muslimska världen och den kristna världen % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Användandet av jordens naturresurser

11 samhällsskydd och beredskap () % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Utvecklingen i Mellanöstern % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Globala klimatförändringar

12 samhällsskydd och beredskap () % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Europeiska unionens överstatlighet % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Internationell terrorism % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Stora flyktingströmmar

13 samhällsskydd och beredskap () % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Oljetransporter på Östersjön % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Brister i samhällsviktiga IT-system (IT-säkerhet) % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Olycka i kärnkraftverk

14 samhällsskydd och beredskap () % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Utvecklingen i Ryssland % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Terroristattack i Sverige

15 samhällsskydd och beredskap () % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Spridning av smittsamma sjukdomar % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Långvariga avbrott i elförsörjningen % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Spridning av kärnvapen

16 samhällsskydd och beredskap () % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Naturkatastrof med stor materiell förödelse % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Spridning av kemiska och biologiska stridsmedel % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. En väpnad konflikt i vår närhet

17 samhällsskydd och beredskap () Inställning rörande det militära försvaret Frågeställning: Tycker du att Sverige bör ha ett militärt försvar? Vi bör absolut ha ett militärt försvar Vi bör nog ha ett militärt försvar Det är tveksamt om vi behöver ett militärt försvar Vi bör absolut inte ha ett militärt försvar % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram : Inställning till det Svenska militära försvaret En majoritet är för ett svenskt militärt försvar medan knappt en femtedel är tveksamma till om vi behöver ett militärt försvar. Frågan om Sverige bör ha ett militärt försvar har ingått i det psykologiska försvarets opinionsstudier sedan trettio år tillbaka. Frågan har verbalt förändrats några gånger men åtminstone från är svarsfördelningarna jämförbara. I undersökningarna åren -00 är i snitt procent absolut för ett svenskt militärt försvar medan procent i medeltal anser att Sverige

18 samhällsskydd och beredskap () nog bör ha ett sådant. I studien 00 när postenkäter för första gången ligger till grund för studierna minskar andelen klara förespråkare för ett militärt försvar till procent medan andelen uttalat tveksamma ökar från fem till procent. Avståndstagarnas skara är liten i befolkningen och är mer eller mindre konstant sedan frågan ställdes första gången. Frågeställning: Vad tycker du om den försvarspolitik som förts av Sverige under de senaste tre åren? Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram : Inställning till Sveriges försvarspolitik Uppfattningarna om den förda försvarspolitiken varierar förhållandevis mycket över åren. Cirka en tredjedel av de tillfrågade anser att den förvarspolitik som förts under de tre senaste åren varit mycket eller ganska bra. Andelen som anser att den förda politiken är ganska eller mycket dålig är något större och uppgår 0 till procent. Observera att det är en stor andel som inte har någon åsikt i frågan.

19 samhällsskydd och beredskap () Frågeställning: Hur stor betydelse har följande förhållanden för att Sveriges militära försvar skall vara trovärdigt enligt din uppfattning? Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Ganska liten betydelse Mycket liten betydelse Förmåga att försvara hela landet Moderna vapensystem Medborgarnas försvarsvilja Försvarsanslagens storlek Allmän värnplikt Förmåga att delta i internationella insatser Ett renodlat yrkesförsvar Ett försvar helt byggt på frivillighet 0% 0% 0% 0% 0% 0% Diagram : Olika förhållandens betydelse för ett trovärdigt försvar. Resultat 0. Den försvarsaspekt som flest bedömer ha mycket stor betydelse för trovärdigheten är i likhet med tidigare undersökningar förmågan att försvara hela landet ( procent). Därefter kommer, också i likhet med tidigare, att försvaret baseras på moderna vapensystem ( procent) samt att det finns en vilja till försvar i befolkningen ( procent).

20 samhällsskydd och beredskap 0 () Frågeställning: Tycker du att statsutgifterna för Sveriges militära försvar bör ökas, behållas oförändrade eller minskas? Ökas Behållas oförändrade Minskas % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram : Inställning till statsutgifterna för det militära försvaret Knappt 0 procent är för ökade försvarskostnader. Detta är samma nivå som 0 men en minskning jämfört med 00. Gruppen utan åsikt i anslagsfrågan är fortsatt stor.

21 samhällsskydd och beredskap () Frågeställning: Vilken typ av militärt försvar skulle du föredra att vi har i Sverige? Ett renodlat yrkesförsvar (enbart anställda) Ett försvar som bygger på värnplikt Ett försvar som helt och hållet bygger på frivillighet % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram : Inställning till typ av militärt försvar Andelen som har en positiv inställning till ett renodlat yrkesförsvar har ökat under senare år, men de som föredrar ett värnpliktsbaserat förvar är återigen den största gruppen ( procent). Andelen som förspråkar ett försvar med frivillighet som grund har minskat sedan frågan introducerades 00 och ligger nu på procent.

22 samhällsskydd och beredskap () Frågeställning: Försvarsalliansen Nato har nyligen anslutit nya europeiska medlemmar. Tycker du att Sverige skall söka medlemskap i Nato eller skall vi stå utanför Nato? Sverige bör snarast/på sikt söka medlemskap i Nato Sverige bör också framöver stå utanför Nato % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram : Inställning till medlemskap i Nato Fortfarande anser en majoritet av de tillfrågade ( procent) att Sverige även framöver bör stå utanför Nato, även om gruppen positiva etablerats på en något högre nivå efter 00 jämfört med tidigare år. Gruppen utan åsikt i frågan är fortfarande förhållandevis stor.