Välkommen *ll Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvalls kommun
Systematiskt kvalitetsarbete utifrån ett lärande perspektiv Eva Jönsson, Skolutvecklingschef, Sundsvalls kommun Lars Karlstrand, Chef för elevhälsan i Sundsvalls kommun Katina Thelin, Vetenskaplig ledare Tankar bakom Centrum för kunskapsbildning, Sundsvalls kommun. Hur utvecklingsenhet och elevhälsa arbetar utifrån dessa tankar.
Organisation: Barn och utbildning Barn- och utbildningsnämnden Skoldirektör Skolområdeschefer Förskola / Grundskola Sundsvalls gymnasium Skolområdeschefer Centrum för kunskapsbildning Barn- och utbildningskontor Stab HR-enhet Ekonomienhet
K U N D E R H U V U D P R O C E S S BARN/ELEVERS LÄRANDE OCH UTVECKLING SKOLLEDARES LÄRANDE OCH UTVECKLING LÄRARES LÄRANDE OCH UTVECKLING U T B I L D N I N G E L E V E R S T Ö D P R O C E S S E R BoU LEDNINGSPROCESS
Nivå aktör styrande dokument Regering Riksdag Skolverket Kommunallag, arbetsmiljölag, övr. lagar och förordningar Skollag Allmänna råd Kommunfullmäkti ge Kommunstyrelse BoU-nämnd Mål- och Resursplan BoUförvaltning Skoldirektör Läroplan Kursplan Verksamhetsplan Barnkonven1onen Regional utvecklingsplan HT21/Rikare Bästa skola 2021 Skolledare Medarbetare Verksamhetsplan Resultatprofil Kvalitetsutvecklingsrapport
Sundsvalls kvalitetssystem MRP VP Kvalitetsverktyg (resultatprofil och kvalitetsutvecklingsrapport)
Kommunfullmäktiges Mål MRP. Det övergripande processmålet för utbildning lyder: Barn och ungdomar i Sundsvall ska i en sammanhållen skola lägga grunden för eg livslångt lärande och för ag bli ak1va medborgare med många möjligheter i livet. Kommunfullmäk1ge ger uppdrag 1ll barn och utbildning. (vissa är kvar från 1digare år andra är nya) Barn och Utbildningsnämnden prioriterar områden för ag nå de uppsaga målen.
Barn och utbildningsnämndens prioriterade områden, strategi, för att nå de uppsatta målen. Trygghet Utvecklande lärmiljö Kunskaper Utveckla sin fulla poten1al Barn och elevinflytande Rektors/förskolechefers pedagogiska uppdrag Effek1vt resursanvändande Personal Hälsa Sveriges Bästa skola 2021
Förvaltningen Målen i verksamhetsplanen utrycker nämndens förväntningar på verksamheten. Målen förverkligas genom verksamhetens processer. Resultaten av förskolans/ skolans arbete är beroende av kvaliteten i processerna. Den kvaliteten avgörs av hur väl vi kan 1llämpa kunskapen om vad som bidrar 1ll elevers lärande och utveckling
Bärande idéer Skolutveckling och Elevhälsa Arbetsorganisation och Utvecklingsorganisation Systematiskt kvalitetsarbete Kollegialt lärande Process och Resultat
Skolutveckling- Elevhälsa Stöd i gällande styrdokument Stöd i forskning
Arbetsorganisation - Utvecklingsorganisation Arbetsorganisation (AO) Utvecklingsorganisation (UO) Det som får verksamheten att fungera Stabiliserande struktur Det som får verksamheten att utvecklas Struktur för förändring Utveckling i AO syftar till att vi ska bli bättre på att göra det vi redan gör medan utveckling i UO gör det möjligt för oss att göra något annat än det vi gör idag. KARLSTADS UNIVERSITET Institutionen för pedagogiska studier Katina Thelin 2013-08-30
Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete: uppföljning och utveckling Skolutveckling
Skolutveckling på vetenskaplig grund 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Implementering av effektiva metoder Förlitar sig på redan befintlig kunskap, kunskap som byggts upp av andra, företrädesvis forskare Best practice Professionell reflekterad praktik Deltar i arbetet med att bygga upp ny kunskap som grund för utveckling, med eller utan stöd av forskare. Tillämpar vetenskaplig praxis Systematisk kunskapsbildning Next practice
Implementering av evidensbaserade metoder (best practice) Kunskapsbildning som grund för utveckling (next practice) Ta del av befintlig kunskap (forskning) Ta del av befintlig kunskap (forskning) Implementering Ny praktik
Kollegialt lärande
The remarkable feature of the evidence is that the biggest effects on student learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers. (Hattie, 2009, p. 22)
Metastudie baserad på 96 olika forskningsprojekt Syfte: öka kunskapen om vad som krävs för att de kompetensutvecklingsinsatser som görs i skolan ska ge resultat i form av gains in academic achievement; enhancement of personal identity, self- esteem, self-concept, and attitudes towards learning; and improvement in interactions with and acceptance by peers and teachers, as well as attachment to schools. (Timpeley et al, 2007, p. 33).
(forts. Timperley et al. 2007) Slutsatser: Lärares sätt att tänka och samtala kring undervisning och elevers lärande behöver utmanas. Detta görs bäst om de får delta i en lärprocess som tar sin utgångspunkt i vardagen och de problem som lärarna själva upplever som angelägna och möjliga att göra något åt. Processen bör helst pågå under en längre tid och vara undersökande till sin karaktär. Vidare bör arbetet vara förankrat i och samtidigt bidra till att utveckla en gemensam teoretisk bas för arbetet i skolan.
Skolledarskapets betydelse för elevers studieresultat Robinsons (2007) Som ett resultat av studien beskriver hon fem olika dimensioner i skolledarskapet vilka i olika hög grad samvarierar med höga elevresultat: 1) Fastställa mål och förväntningar 2) Strategisk resursfördelning 3) Planering, samordning och utvärdering av undervisning och undervisningsinnehåll (curriculum) 4) Främja och delta i lärares lärande och utveckling 5) Skapa en fungerande och stödjande miljö
Holtappels (2009) studie av 278 skolor Enligt Holtappels utgör professionellt samarbete och kollegialt lärande en av de viktigaste förutsättningarna för utveckling i termer av ökad effektivitet d v s bättre elevresultat.
Skolverkets Att fånga kunnandet om lärande och undervisning (Ds 2005:15) Läkare och sjuksköterskor bidrar i högre grad än lärare och skolledare till den egna kunskapsproduktionen och blir därigenom även mer intresserade av att ta del av annan systematisk kunskapsbildning inom sitt område Skolverket rekommenderar att man i skolan tar vara på de möjligheter som redan finns och dessutom skapar förutsättningar för och stimulerar medarbetare i skolan att mer aktivt bidra till den systematiska kunskapsbildningen om lärande och undervisning
Slutsats Skolors utveckling främjas om pedagoger (och skolledare) ges möjlighet att träffas regelbundet för att tillsammans bygga upp kunskap om och utifrån sin egen vardagspraktik Skolan som professionell, reflekterad praktik Skolan som lärande organisation Läraren som forskare i sitt eget klassrum Forskande skolor, Lärgrupper Learning Networks, Professional learning communities (PLC) Aktionsforskning, Lesson study, Learning study, PBS
Process och resultat
Bärande idéer Skolutveckling - Elevhälsa Arbetsorganisation - Utvecklingsorganisation ü Effektivisering respektive Nyorientering Systematiskt kvalitetsarbete ü Skolutveckling på vetenskaplig grund ü Best practice respektive Next practice ü Kollegialt lärande Process - Resultat
Kunskapen ugrycks i denna verksamhetsplan som eg antal lärdomar för respek1ve mål. Hur duk1g vi är på ag omsäga dessa lärdomar i prak1ken är alltså avgörande för hur väl vi når nämndens mål.
Lärdom exempel: U1från de erfarenheter som gjorts i Sundsvall under det gångna året har vi lärt oss ag det är av betydelse ag vi utvecklar goda rela1oner. En indikator är en riktningsvisare, eg måg som visar om vi är på räg väg. En indikator kan ge oss en indika1on om vi är på väg ag nå eg mål eller inte. Indikatorer i denna verksamhetsplan är alltså eg måg på i vilken utsträckning verksamhetens lärdomar har vetenskapligt stöd eller i vilken utsträckning de 1llämpas i prak1ken.
Underlaget för lärdomarna kommer från kvalitetsamtal, analyssamtal, de utvärderingar och rapporter som publicerats i verksamheten.
Verksamhetens mål och indikatorer Trygghet. Mål: Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner sig trygga. Vad har vi lärt om vad som bidrar till barns och elevers trygghet? Lärdomar: Utifrån de erfarenheter som gjorts i Sundsvall under det gångna året har vi lärt oss att det är av betydelse att Vi utvecklar goda relationer Vi ser till att varje barn och elev känner sig sedd och tagen på allvar. Vi skapar miljöer som upplevs trygga av barn och elever.
Erfarenheter och beprövad erfarenhet. Här beskrivs i vilken dokumenta1on erfarenheterna och beprövad erfarenhet är hämtade. Vetenskaplig grund. Här beskrivs vad forskningen säger om vad som bidrar 1ll ag barn och elever känner trygghet
Utvecklande lärmiljö Mål: Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner ag de s1muleras 1ll utveckling och lärande. Vad har vi lärt om vad som är utmärkande för en utvecklande lärmiljö? Lärdomar: U1från de erfarenheter som gjorts i Sundsvall under det gångna året har vi lärt oss ag det är av betydelse ag Vi möter barnen och eleverna där de befinner sig när vi skapar förutsägningar, planerar och genomför olika ak1viteter. Vi kommunicerar våra höga förväntningar Vi ger återkoppling som främjar lärande och s1mulerar 1ll utveckling.
Utvärdering och Uppföljning Med förvaltningens verksamhetsplan som underlag tar varje förskolechef, rektor och enhetschef fram en kvalitetsutvecklingsrapport och verksamhetsplan för hur man avser ag förverkliga målen i verksamhetsplanen i sin verksamhet. Materialet är tänkt ag vara eg stöd i arbetet med ag utveckla den lokala verksamheten, sam1digt som det bildar det underlag för det kommungemensamma lärandet om förskolan och skolans utveckling.
Resultatprofil och kvalitetsutvecklingsrapport Resultatprofil Fokus resultat (kvalitet) Huvudmannens uppföljningsansvar Vad behöver huvudmannen följa upp? - Måluppfyllelse - FörutsäGningar (resurser) - Resursanvändning Vilket underlag behövs? Kvalitetsutvecklingsrapport Fokus process (kvalitetsutveckling) Skolans/Förskolans utvecklingsansvar Vad behöver skolan/förskolan dokumentera? - Iden1fierade problem/ utvecklingsområden - Lärprocess (1llvägagångssäG; metoder, underlag för lärande) - Lärdomar - Förändringar och resultat av förändringar
Teorier och forskning om Lärande Barns utveckling Undervisning Ledarskap Verksamhetsutveckling Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och Beprövad erfarenhet Centrum för kunskapsbildning Elevhälsa - Utvecklingsenhet Läroplan Sundsvalls kommun: Det goda livet Utbildningsförvaltningen: Alltid bästa möjliga möte för fortsatt lärande à Relation, dialog, Likvärdighet,inkludering Sveriges bästa skola Mål i Vp Kunskap, Inflytande, utveckla elevernas fulla potential, Trygghet, Lärmiljö, SBS Främja Förebygga Uppdrag från verksamheten Kortsiktigt stöd i vardagen för att möjliggöra långsiktigt lärande Stödja barns, medarbetares n och skolledares lärprocesser. Stärka skolors utvecklingsorganisation Stödja, samordna, implementera, följa upp, utveckla samverka.
I Centrum för kunskapsbildning ingår: Skolhälsovård (5) Mediotek (14) Kulturskolan (50) Utvecklingspedagoger (9) Träningsskola (22) Stödteam (35) Centrum för flerspråkigt lärande (80) Närvaroteam (5) Forskningsavdelning (3)
Centrum för Kunskapsbildning Helhetsidé Tillsammans med förskolor och skolor skapar vi ny kunskap om att leda lärande och utveckling. Vi arbetar med systematisk kunskapsbildning
Tänk er en låda med fyra hål, eg hål på varje sida.
I första hålet ser man:
I andra hålet ser man:
I tredje hålet ser man:
I Kärde hålet ser man:
Vad skulle ni säga att ni sett?
Meningsskapande och vägledande helhetsidé Helhet Händelse Uppdrag Agerande
Då Elevhälsa Skolutveckling Nu -Individ-, -Grupp-, -Organisationsnivå Utveckling av skolan Ledarskap, Organisationsstrukturer (AO- UO) Stöd Akut, kort sikt, snabba resultat Utveckling Lång sikt Handledning av rektor/förskolechef, Rektors/förskolechefers kompetensutveckling, Fortbildning av rektor/förskolechef Kollegialt lärande Nätverk av rektorer/förskolechefer etc. -Organisationsnivå En förutsättning för Leder till -Individ-, -Gruppnivå
Uppdrag från Politiker: exempelvis Utveckla kvaliteten i våra fritidshem Skoldirektör/Förvaltningslednig: exempelvis Bedöning för lärande, Kvalitetsindikatorer för förskolan, Elevhälsoplan Skolledare: exempelvis Lägga upp ett systematiskt utvecklingsarbete, Utveckla skolans elevhälsoteam
Uppdrag Överenskommelse: med skolledare Mål. Syfte. Förväntade effekter. Förväntade områden att lära kring. Ansvarsfördelning. Insatser från andra delar av CfK. Datum för avstämning/uppföljning. Utvärdering: Har insatsen gett förväntat resultat? Vad var målet för insatsen? Beskrivning av genomförd insats. Nya lärdomar. Förändring som insats lett till. Nya frågor som väckts. Tillgänglighet, Användbarhet, Bemötande.
Det är detta vi avser att bidra med i arbetet med förskolor och skolor: Hitta och lyfta fram olika infallsvinklar, lärdomar, erfarenheter - för att förstå helheten. Lyfta fram forskning och beprövad erfarenhet - för att lära nytt och se saker på ett nytt sätt. Arbeta med dokumentation som stöttar och bidrar till lärande. Använda vardagsarbetet för att lära om hur vi kan stötta elevers lärande och utveckling. Systematiskt kvalitetsarbete utifrån ett lärande perspektiv!