Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Gröna skott syns mest i psykologin uthållig tillväxt dröjer Hittills har ljusglimtar i konjunkturen mer handlat om en starkare framtidstro och något ökad riskaptit än tydliga tecken på tillväxt. Emellertid innebär en stabilisering om än på låg nivå att det värsta inom ett eller ett par kvartal kan vara bakom oss i termer av BNP-utveckling. Däremot tar det tid för arbetsmarknader att återhämta sig efter en kraftig nedgång. Vi reviderar återigen ned den globala BNP-prognosen för 2009, denna gång från -0,9 % till -1,4 %. Huvudsakligen är nedrevideringen koncentrerad till europeiska länder där vi förväntar oss ett mycket svagt första kvartal. Även om en vändning redan kan ha inletts i Kina, och den kan komma i USA i slutet av året och nå Europa under nästa år finns risk att själva kraften i uppgången kommer att förbli svag. Att korrigera balansräkningar tar tid. Försämringen på arbetsmarknader håller tillbaka köpkraften. Därefter väntar en period av konsolidering av offentliga finanser efter alla åtaganden för att stimulera efterfrågan och undvika deflation. När finans- och fastighetssektorer världen över inte kan agera draglok i likhet med tidigare måste nya tillväxtmotorer uppkomma: Tillväxtländer måste kunna attrahera mer av kapitalflöden och sparandeobalanser reduceras när den inhemska efterfrågan ges stöd. Därtill kan vi hitta tillväxtmotorer i omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle och i kölvattnet av den demografiska utvecklingen som ökar efterfrågan på välfärdstjänster. Den finansiella sektorn måste aktivt stödja satsningar på nya tillväxtmotorer. Trots gröna skott global BNP faller än mer När gröna skott uppkommer i naturen då handlar det om verklig tillväxt. I konjunktursammanhang tycks det räcka med att nedgången i industriproduktionen bromsats upp. Eller att förväntningarna på finansmarknader, tillgångsmarknader och bland hushåll/placerare blivit mer positiva (eller mindre negativa). Några exempel: En allmänt stärkt framtidstro och en något ökad riskaptit, men risken för bakslag är stor vilket inte minst noterades i samband med svagare än förväntad detaljhandelsstatistik i USA. Stigande råvarupriser (exempelvis på råvaror såsom olja och koppar). Förbättrade förutsättningar på de finansiella marknaderna (börsutveckling, positiv syn på amerikanska banker efter stresstester, osv). De underliggande problemen i banksektorn kvarstår och det tar tid att förbättra balansräkningar. Den amerikanska husmarknaden är på väg att stabiliseras. Emellertid finns risk att husmarknaden i termer av prisutveckling utvecklas sidledes en tid, eftersom lagren av osålda hus fortfarande är stort och det omfattande antalet utmätningar fortsätter att pressa huspriserna nedåt. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000 E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 1588. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Det vore märkligt om de stora stimulanserna som annonserats och delvis genomförts inte skulle ha haft någon positiv verkan på den reala ekonomin eller på de finansiella marknaderna. Hittills handlar det dock mer om psykologi än verklig tillväxt. Utvecklingen är ett steg i rätt riktning eftersom en ökad optimism om framtiden är en nödvändig ingrediens för vändning. Det fria fallet har vi sannolikt bakom oss. Likväl har ekonomier som redovisat sina BNP-utfall för första kvartalet överraskat på nedåtsidan. Vår reviderade prognos för världsekonomin har således tagit hänsyn till att nedgången i BNP i USA för första kvartalet blev större än förväntat. En nedgång på drygt 6 % i uppräknad årstakt liknar fallet under fjärde kvartalet i fjol. Positivt är dock att lagren justerats ned mer detta kvartal. Även tidiga BNP-utfall från Europa (Storbritannien, Belgien och inte minst de baltiska länderna) indikerar ett betydligt större tapp i de europeiska ländernas produktion. Däremot har stimulanspaketen (statliga investeringar och en massiv kreditexpansion) i Kina börjat göra viss nytta, vilket talar för en något högre kinesisk BNP-tillväxt. I år väntas därför global BNP sjunka med 1,4 %, vilket är en ½ procentenhet mer än i vår föregående prognos. Beräknas dessutom global BNP utifrån gällande växelkurser istället för att använda köpkraftskorrigerade vikter (PPP-vikter) som ger tillväxtländer större tyngd blir fallet större än 3 %. För våra svenska exportföretag är snarare denna sistnämnda siffra mer relevant, eftersom handelsoch investeringsflöden snarare bör bedömas utifrån växelkurser än PPP-vikter. Prognos över BNP-utveckling (årstakt) i ett antal länder/regioner Majprognos Aprilprognos BNP-tillväxt (%) 2007 2008 2009 2010 2008 2009 2010 USA 2.0 1.2-2.7 1.2 1.2-2.0 1.0 EMU-länder 2.6 0.8-4.2 0.1 0.8-3.4 0.2 varav Tyskland 2.6 1.1-5.5 0.1 1.1-4.0 0.3 Frankrike 2.1 0.7-3.5 0.3 0.7-3.0 0.3 Italien 1.4-0.6-3.8 0.2-0.6-3.5 0.2 Spanien 3.7 1.1-3.5-0.3 1.1-3.2-0.3 Storbritannien 3.0 0.8-4.0 0.2 0.8-3.3-0.2 Förhoppningsvis kommer perioden av ständiga prognosrevideringar nedåt att snart gå mot sitt slut. Att nå botten innebär en stabilisering och en utplaning av produktionsnivåer på en låg nivå, men det behöver inte betyda en kraftfull vändning tillbaka till tidigare höga tillväxttal. Det finns flera orsaker till att den potentiella tillväxten kommer att vara lägre i världsekonomin de närmaste åren, jämfört med utvecklingen åren före 2008. För det första saknas nu tidigare tillväxtmotorer i form av de amerikanska hushållens konsumtion och fastighetssektorn världen över. Skuldsanering, en nedgång i förmögenheter och en svagare inkomstutveckling till följd av försämringen på arbetsmarknaderna dämpar hushållens köpkraft. För det andra är den finansiella sektorn fortfarande inne en period av reningsbad. För det tredje kommer om några år försämrade statsfinanser kräva en konsolidering som kan hålla tillbaka tillväxten i den privata sektorn åtskilliga år framöver. Skulle vi åter och relativt snabbt komma upp i mycket höga tillväxttal är det snarare tecken på att utvecklingen inte är uthållig och att olika typer av obalanser uppkommer vilka skapar nya kriser längre fram. En W-varning i konjunkturen är således motiverad. Summa summarum: De omtalade gröna skotten i amerikansk ekonomi är mikroskopiskt små. Psykologin spelar stor roll. Utfallsdata är inte lika tydligt positiva. Läget är dock inte fullt så illa som det var för några månader sedan. Vägen mot en stabilisering har inletts, men det dröjer innan en uthållig tillväxt kan identifieras. Fokus på amerikanska hushåll Konsumenterna i USA har lättat på sina plånböcker. Första kvartalet i år steg den privata konsumtionen återigen. Frågan är om uppgången är uthållig. Den senaste detaljhandelsstatistiken från april tyder på motsatsen. Japan 2.4-0.2-6.0-0.2-0.2-6.0-0.2 Kina 13.0 9.0 6.5 9.0 6.0 Indien 9.3 5.3 4.5 5.5 5.3 4.5 5.5 Brasilien 5.4 5.3 0.5 5.3 1.5 3.0 Ryssland 8.1 6.0-3.0 2.0 6.0-3.0 2.0 Global BNP 4.9 2.9-1.4 2.1 2.9-0.9 2.1 Källa: Swedbank och nationell statistik 2 (5)
Utvecklingen för amerikansk detaljhandel och påbörjade hus (årlig procentuell förändring i %) 100 1 75 50 25 0-25 -50 <<<------ Påbörjade hus Detaljhandel ---->>> -75 80 85 90 95 00 05 - - -1 Not: Detaljhandelsstatistiken är länkad för att få en längre tidsserie. Det finns flera orsaker till att konsumtionstillväxten riskerar att vara dämpad de närmaste åren: 1) Hushållens inkomster i USA kommer att utvecklas svagt eftersom arbetslösheten fortsätter att stiga och lönetillväxten hålls tillbaka när arbetsmarknaden försvagas. Utöver de ca 600 000 personer som förlorat sina arbeten per månad under senare tid måste adderas de ca 400 000 personer som uppger att de tvingats arbeta deltid. Kommande stängningar av bilfabriker innebär att arbetsmarknaden försvagas ytterligare. 2) Även om banksektorn tillfrisknar kan inte hushållen räkna med att kreditexpansionen når samma höjder som tidigare. Dessutom finns inte längre samma innovationsförmåga i den finansiella sektorn som ökar kreditgivningen i form av nya låneprodukter. Lägre ökningstakt i huspriserna håller också tillbaka låneutrymmet. 3) De amerikanska hushållens förmögenheter har krympt kraftigt (med ca 20 000 miljarder USD) och hushållens skulder är höga. Det finns ett stort behov att reparera balansräkningar både från skuld- och från tillgångssidan. Ett sparande som återgår till tidigare höga nivåer, d v s från 0 till 10 % av disponibelinkomsten håller tillbaka konsumtionen. Även om sparkvoten endast stiger till 6 % dämpas konsumtions-utvecklingen. Vart den nya långsiktiga sparkvoten når upp till är nämligen svårt att bedöma. Hittills har sparkvoten stigit till 4,2 %. Sparande i procent av disponibelinkomst Amerikanska hushålls sparkvot och skuldkvot (%) 1 1.4 1 1 1 <---- Sparkvot Skuldkvot ---> Historiska genomsnitt - 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 1.3 1.2 1.1 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 Skuld som andel av disponibel inkomst 4) Pensionärerna samt de inom kort tillkommande pensionärerna har sett sina besparingar i form av aktier minska dramatiskt. När inte längre finanssektorns belåningsgrad kan stiga som tidigare, finns anledning att förvänta både en svagare potentiell tillväxt i världsekonomin och en svagare börsutveckling, jämfört med när en högre belåningsgrad drev upp förmögenheter och tillgångspriser. Konsumtionsutrymmet beskärs kraftigt. 5) Om några år inleds budgetkonsolideringen i USA vilket innebär ett högre skattetryck och ett mindre utrymme för offentliga utgifter. Sannolikt måste skattebasen breddas. Oavsett hur skattebördan fördelas, kommer det privata konsumtionsutrymmet att hållas tillbaka. Även om konsumtionstillväxten i uppräknad årstakt blev positiv första kvartalet, finns anledning att förvänta fler kvartal med negativ tillväxt. I tidigare recessioner har den uppräknade årstakten haft ett svängigt förlopp som mycket väl kan upprepas i den nuvarande recessionen. 1 - Privat konsumtion i USA (%) USA, Privat konsumtion, Uppräknad årstakt (Q/Q*4) USA, Privat konsumtion, årstakt (Y/Y) - -1 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 3 (5)
Några tecken på gröna skott i Europa? Det första kvartalet ser inte ut att bidra med några större ljusglimtar för Europas del. OECD:s ledande indikatorer ger signaler om att Frankrike och Italien kan ha nått sin konjunkturbotten under första kvartalet. Risken för bakslag skall naturligtvis inte underskattas. Arbetslösheten fortsätter att stiga i hela regionen. Tysklands regering har reviderat ned sin BNPprognos för 2009 från -2,25 till -6 %. En svagare efterfrågan på tyska produkter i kombination med en stark euro har försvårat för den viktiga exportindustrin och håller tillbaka investeringarna. Därutöver minskar konsumtionsviljan till följd av den svaga löneutvecklingen. En lägre inflation kan underlätta för hushållen framöver, samtidigt som en stigande arbetslöshet betyder mer för konsumtionsbeslutet. Något ytterligare stimulanspaket utöver de tidigare 80 miljarder euro ligger inte korten. Stimulanserna ger gradvis en positiv effekt på tillväxten. Utifrån utvecklingen av real M1 som historiskt varit en god indikator för BNP-tillväxten i euroområdet finns anledning till att förvänta att BNP kan nå tillväxtzonen under nästa år. 4.0 3.0 2.0 1.0-1.0-2.0-3.0 Real BNP och real M1 i euroområdet (%) <---- BNP-tillväxt Tillväxt i Real M1 ---> 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 1 12.0 9.0 6.0 3.0-3.0 Not. M1 är sedlar och mynt samt alla depositioner som omedelbart kan lyftas till fullt belopp. Den europeiska centralbanken (ECB) har sänkt sin styrränta till 1 % och minskat räntekorridoren så att inlåningsräntan är kvar på 0,25 %. ECB har också beslutat att köpa eurodenominerade obligationer som ges ut i euroområdet (s k covered bonds som banker skapar utifrån bolån eller offentliga lån som till skillnad från värdepapperiseringen har hög säkerhet och därför anses ha låg risk) till ett värde av 60 miljarder euro, eller ca 5 % av marknaden för covered bonds. Storbritannien å andra sidan köper obligationer till ett värde av 125 miljarder pund, eller ca 20 % av den brittiska marknaden. ECB:s åtgärder ger ett underliggande stöd åt bolånemarknaden och offentliga investeringar i euroområdet. Var hittar vi världsekonomins nya draglok? När inte de amerikanska hushållen agerar draglok för världsekonomin är frågan var de nya tillväxtmotorerna skall uppkomma. Finans- och fastighetssektorerna ger inte längre skjuts åt den globala tillväxten. Stimulanserna i Kina gör nytta och konsumtionen ökar där, men förmår inte lyfta världsekonomin i någon större utsträckning. Råvarupriser stiger visserligen, och även börsutvecklingen kan gynnas. Länderna runt Kina inte minst Japan kan också få en något starkare exportutveckling så småningom. Utvecklings- och tillväxtländer måste hitta nya tillväxtmodeller som stärker den inhemska efterfrågan i större utsträckning än tidigare. Det innebär reformer som skapar attraktivitet för att behålla mer kapital i dessa länder där avkastningen potentiellt är högre än i de mogna ekonomierna. Under en lång tid har USA attraherat en stor del, närmare 70 % av världens överskottssparande, och kapital har flödat från u-länder och tillväxtländer till de mer mogna ekonomierna. Att vända mer av kapitalströmmarna till mindre mogna ekonomier förutsätter bättre spelregler i dessa länder när det gäller corporate governance, rättssystem och äganderättsfrågor. Staterna där måste satsa mer på att bygga institutioner som inger framtidstro annars tar kapitalet andra vägar. En annan viktig tillväxtmotor i världsekonomin borde vara att ställa om våra samhällen till att bli mer ekologiskt hållbara. Klimathotet medför också ett ökat behov av teknologi som stödjer denna omställning. I förlängningen finns affärsidéer som kan utgöra nya tillväxtmodeller. Samtidigt måste en del av de gamla kastas ut. Därutöver innebär den demografiska utvecklingen en kraftigt ökad efterfrågan på välfärdstjänster som också förädlas och utvecklas. Handeln med tjänster världen över kommer att fortsätta att öka. Tjänstesektorer som hittills inte är öppna för export och import kan utgöra nya tillväxtmotorer, som påverkar både tillverkning av varor och tjänster med koppling till vård, skola och omsorg. 4 (5)
Den finansiella sektorn måste stödja utvecklingen av nya produkter vare sig det är varor eller tjänster och bidra till ökad innovation. Samspelet mellan finansiell och real ekonomin fortsätter att vara viktigt, så även om den finansiella sektorn i mindre utsträckning framöver agerar eget draglok måste den bidra till att nya tillväxtmotorer skapas. Cecilia Hermansson Swedbanks Ekonomiska sekretariat 105 34 Stockholm tfn 08-5859 1028 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 1588. Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 Swedbanks Månadsbrev om den Globala Ekonomin ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. 5 (5)