Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa



Relevanta dokument
Vad kännetecknar doftöverkänslighet?

Miljööverkänslighet Specifik entitet?

Byggnadsrelaterad ohälsa Många frågor en del svar

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Doftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin

Doftöverkänslighet sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Värt att veta om mögel

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

ARTROS OCH SMÄRTA VARFÖR GÖR DET ONT? BIRGITTA GATENHOLM ST-LÄKARE ORTOPEDEN DOKTORAND, AVDELNINGEN FÖR ORTOPEDI SAHLGRENSKA AKADEMIN

Burnout in parents of chronically ill children

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Att leva med sensorisk hyperreaktivitet

Åter i arbete efter stress

Samband mellan arbete och hälsa

Påverkan av luktämnen i innemiljön. Steven Nordin

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

DOFT ÖVER KÄNSLIG HET

Hälsoaspekter vid boende

Placebo och självläkning som

Barn med psykisk ohälsa

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

LINUS ANDERSSON, Umeå universitet

epidemiologi, [1, 2]

Viktiga faktorer i innemiljön

INFORMATION OM INVEGA

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun

Att (in)se innan det går för långt

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

BYGGNADSRELATERAD OHÄLSA - kompetensutveckling inom hälsovården

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Checklista - vanliga stressorer

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Astma och allergier effekter av miljön

Astma, allergi och laboratoriearbete

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Svår huvudvärk och arbetsliv. Svenska Migränförbundets undersökning 2013

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA)

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

SHR är. Sensorisk hyperreaktivitet och kronisk hosta några heta nyheter? Kriterier för diagnosen SHR

Vår tids sjuklighet. Uppsala universitet

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Hur förklarar man störd central

Framgångsrik Rehabilitering

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Modern hälsooro, stress och somatisering som möjliga riskfaktorer för utveckling av särskild miljökänslighet. Joakim Suikki.

Pervasive Refusal Syndrome (PRS)

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET?

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Inneklima og risikokommunikasjon

Vad är psykisk ohälsa?

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Kemisk intolerans och livskvalitet en litteraturstudie

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Transkript:

Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa Steven Nordin Institutionen för psykologi Umeå universitet Inomhusklimat Örebro 2012, 14-15 mars Bakgrund Fokus Låg komfort Temperatur Luftfuktighet CO 2 Lukt Sjukdom Lungcancer (radon) Legionärssjuka (legionella) Astma/allergi (inomhusallergen) Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa Multipel kemisk känslighet (MCS) 1

Bakgrund Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa i relation till MCS Vanligt att långvarig ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa övergår till MCS 23.2% 23.2% Intolerance to odorants/irritants: Initially health problems in certain buildings 75.0% Bakgrund Diagnoskriterier för MCS Symtomen är reproducerbara Kroniskt tillstånd Låga nivåer av exponering Symptomen avtar/försvinner då exponeringen avlägsnas Responser uppstår för flera kemiskt orelaterade ämnen Symtomen rör flera organsystem 1999 Consensus on Multiple Chemical Sensitivity Arch Environ Health 2

Bakgrund Vanliga symtom vid MCS Andersson et al. 2009 J Occup Environ Health Bakgrund Mer komplext än enkel dos respons Tre årtionden av forskning kring ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa: Icke toxisk kemisk/fysisk exponering? Hälsosymtom 3

Bakgrund Mer komplext än enkel dos respons Behov av att studera individfaktorers roll: Icke toxisk kemisk/fysisk exponering Hälsosymtom Att leva med dessa miljökänsligheter? 4

Att leva med dessa miljökänsligheter? Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa: Attityder från omgivningen Ifrågasättande och bristande förståelse Från fullt stöd till inget stöd Att leva med dessa miljökänsligheter? Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa: Konsekvenser Vardagliga aktiviteter försvåras Ekonomiska problem Familj och vänner drabbas Känslomässig påverkan 5

Att leva med dessa miljökänsligheter? Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa: Egenhantering Undvika Försöka acceptera & hitta lösningar Kämpa på Se det positiva Göra sin bostad till fristad Att leva med dessa miljökänsligheter? Multipel kemisk känslighet Identifierade kategorier Tillgänglighet i samhället Transportera sig med färdmedel Besöka allmänna byggnader & inrättningar Hitta lämplig bostad Ekonomisk trygghet Sänkt inkomst Ökade utgifter Dåligt stöd från myndigheter Sociala relationer Umgänge & sociala aktiviteter Begränsar andra Vägrar att ändra sitt sociala liv Söderholm et al. 2011 Health Care Women Int 6

Att leva med dessa miljökänsligheter? Multipel kemisk känslighet Identifierade teman Begränsad i deltagandet med samhället Tillgängligheten till samhället är noll. Jag kan varken gå bio, teater, konserter eller andra ställen dit jag ofta gick tidigare. Restauranger/ kaféer är nästan uteslutet. Tvingad att bete sig inkompatibelt med ens värderingar och självbild Det är svårt att göra sociala aktiviteter spontant. Många förberedelser behövs om jag t ex ska gå på en fest. Att kontakta alla i förväg och försäkra sig om att alla är luktfria. Det känns väldigt svårt eftersom jag är en mycket spontan person. Brist på förståelse och respekt från andra Jag har blivit trakasserad av min chef som sprayade parfym på arbetsplatsen och som kände sig förolämpad för att jag inte ville säga upp mig. Hon satte ett ultimatum att jag skulle förflyttas, annars skulle hon sjukskriva sig. Så jag förflyttades till en annan arbetsplats där det fanns mer irritanter. Söderholm et al. 2011 Health Care Women Int Att leva med dessa miljökänsligheter? Multipel kemisk känslighet Osäkerhet Det har varit omöjligt för mig att hitta en bostad där jag kan må bra. Jag har blivit avvisad hjälp från myndigheter och har flyttat åtta gånger sedan jag blev allvarligt sjuk i juni 2003. Jag har förlorat mitt hem... Jag har tvingats lämna min dotter, mina vänner och kvalificerad sjukvård i sökandet efter en lämplig bostad... Idag bor jag i ett gammalt hus... Huset håller på bli för dyrt för mig och jag kan inte få bostadsbidrag. Identifierade teman Beroende av andra En av de svåraste sakerna med detta tillstånd är att det är så svårt att umgås med andra människor. Jag har blivit så beroende av att även andra måste förändra sina liv för att kunna umgås med mig. Tvingad att välja mellan pest och kolera Svårigheten med att besvära andra att avstå från lukter får mig ofta att välja bort sociala aktiviteter som jag inte tycker är värda att bli sjuka för. Dessa anpassningar och prioriteringar är något jag brottas med varje dag och varje vecka eftersom jag mycket gärna skulle vilja delta i barnens alla aktiviteter, föräldramöten, etc. Söderholm et al. 2011 Health Care Women Int 7

Även andra former av miljökänslighet? Även andra former av miljökänslighet? Miljöhälsostudien i Västerbotten 20 18 16 Västerbotten Sweden % of the population 14 12 10 8 6 4 2 0 18-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 Age strata (yrs) 8

Även andra former av miljökänslighet? Miljöhälsostudien i Västerbotten Västerbotten som population (18 79 år) Stratifiering för ålder och kön n = 3 406 (40%) Planerad som longitudinell Demografi Diagnostiserade sjukdomstillstånd Karaktär och grad av miljökänsligheter Somatisering Stress & utmattningssyndrom Hjälplöshet & hopplöshet Ångest & depression Hälso oro för miljöfaktorer Sömn Symtombild Triggerfaktorer Copingstrategier & socialt stöd Även andra former av miljökänslighet? Enskild förekomst (%) 21,6% Minst en känslighet Ospecifik Lukter/ Ljud Elektrobyggnadsrelaterad irritanter magnetiska ohälsa fält Diagnos given av läkare 1 1,4 3,3 2,8 0,4 WHOs lista + attribuering 2 2,5 Besvär mer än normalt 3 5,0 12,3 9,4 2,7 WHOs lista 4 17,3 IEI 5 6,7 1,6 MCS 6 3,6 1 Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa, MCS/SHR, ljud respektive elöverkänslighet 2 WHOs lista över typiska SBS symtom i kombination med besvär vid vistelse i vissa byggnader 3 Besvärar mer än normalt av vistelse i vissa byggnader, luktande/stickande ämnen, vardagliga ljud respektive påslagen elektrisk utrustning 4 WHOs lista över typiska SBS symtom 5 Kriterier för idiopathic environmental intolerance 6 1999 konsensuskriterier för MCS 9

Även andra former av miljökänslighet? Samförekomst Intolerance to certain buildings Odorants/ irritants Sounds Electrical equipment 58.1% 15.8% 23.0% At least 1 other At least 2 other All 3 other 70.3% 23.0% 3.6% Även andra former av miljökänslighet? Samförekomst Intolerance to odorants/irritants Certain buildings Sounds Electrical equipment 23.2% 20.5% 7.2% At least 1 other At least 2 other All 3 other 41.8% 9.6% 1.4% 10

Även andra former av miljökänslighet? Samförekomst Clinical diagnosis Nonspecific building related symptoms Multiple chemical sensitivity MCS 53% NBS 23% Underliggande mekanismer? 11

Underliggande mekanismer? Ingen toxikologisk förklaring Underliggande mekanismer? Exponeringens egenskaper Kemiska eller kemosensoriska egenskaper hos exponeringen? 12

Underliggande mekanismer? Två kemiska sinnen i näshålan Luktsinnet Typisk innemiljö: Ca 6000 ämnen med luktande & sensoriskt irriterande egenskaper Kemestetiska sinnet Wargocki 2004 Indoor Air Underliggande mekanismer? Luktsinnet det första sinnet i arternas utvecklingen Attraction of Escherichia coli bacteria to aspatate Adler 1969 Science Vårt evolutionära arv: Luktsinnet ska styra vårt beteende (även omedvetet) Dåliga erfarenheter av ett kemiskt ämne ska få oss att ta avstånd: 1. Ökad vakenhet & negativ emotion 2. Lukten blir obehaglig & stark 3. Ofarliga hälsosymtom (stressrespons via bl a ANS) Dåliga erfarenheter inkluderar tron om att det kemiska ämnet är farligt Negativ affekt och relaterade tillstånd förstärker dessa försvarsmekanismer Encyclopedia Britannica 2005 13

Underliggande mekanismer? Negativ affekt och relaterade tillstånd PHQ-15 score 12 10 8 6 4 2 Somatization 0 HADS score 8 6 4 2 0 8 6 4 2 Anxiety Depression 2D Graph 9 SMBS score PSS score 25 20 15 10 5 0 5 4 3 2 1 Stress Burnout 0 Odorants/irritants Certain buildings Odorants/irritants & certain buildings Electromagnetic fields Noise Referents 0 Odorants/irritants Certain buildings Odorants/irritants & certain buildings Electromagnetic fields Noise Referents Underliggande mekanismer? Hälsoriskperception Modern Health Worries Scale Extreme 5 concern 4 3 2 Worry for personal health Environmental pollution 5 4 3 2 Toxic interventions No 1 concern 1 Extreme 5 concern 4 3 2 Worry for personal health Radiation 5 4 3 2 1 Tainted food No 1 concern Odorants/irritants Certain buildings Electromagnetic fields Odorants/irritants & certain buildings Noise Referents 0 Odorants/irritants Certain buildings Odorants/irritants & certain buildings Electromagnetic fields Noise Referents 14

Underliggande mekanismer? Kemosensorik & hälsoriskperception som mediatorer Damm och sotexponering Luktexponering Stenlund et al. 2009 Public Health Claeson et al. Submitted Underliggande mekanismer? Mild form av ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa The chemosensory psychobiological stress model Nordin 2009 Inomhusklimat Örebro 15

Underliggande mekanismer? Kemisk intolerans Neural sensitisering Kemisk intolerans Neurogen inflammation Klassisk betingning + Underliggande mekanismer? Neurogen inflammation Förändrad perception HPAaxeln Neuropeptider (t ex substans P, CRF): Inflammatoriska mediatorer & stresshormoner Inflammation Limbiska systemet nociceptorer (sensoriska C fibrer) Diverse symptom Autonoma nervsystemet Endokrina systemet Meggs 1999 Toxicol Ind Health Black 2002 Brain Behav immun 16

Underliggande mekanismer? Neurogen inflammation Odds kvoter för kronisk sinusit Intolerans för lukter/irritanter 3.5 Intolerans för vissa byggnader 6.7 Läkar diagnostiserad MCS 13.6 Läkar diagnostiserad ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa 21.3 Underliggande mekanismer? Neural sensitisering Obehaglig exponering Opredicerbar exponering Hög stressnivå Initial stimulering Upprepad stimulerring Habituering Sensitisering Neural respons Stimulus Minnesprocess Bell et al. 1992 Biol Psychiat Sorg & Prasad 1997 Environ Health Perspect Overmier, 2002 Scand J Psychol 17

Underliggande mekanismer? Neural sensitisering Endokrina systemet Autonoma nervsystemet Förändrad perception Dopaminerga systemet Limbisk kindling Bell et al. 1992 Biol Psychiat Sorg & Prasad 1997 Environ Health Perspect Overmier 2002 Scand J Psychol Underliggande mekanismer? Neural sensitisering Upplevd intensitet (log 10 ) 0.6 0.4 0.2 0-0.2-0.4 Tid (kontinuerlig exponering) Andersson et al. 2009 J Psychosom Res 18

Underliggande mekanismer? Neural sensitisering Underliggande mekanismer? Neural sensitisering 19

Underliggande mekanismer? Neural sensitisering Förändrad hjärnaktivitet hos sensitiserare vs habituerare Främre cingulum Amygdala Främre insula Orbitofrontalkortex Underliggande mekanismer? Kemisk intolerans Förändrad hjärnaktivitet hos sensitiserare vs habituerare Samma aktiveringsmönster som vid fibromyalgi (vid smärtstimulering) (Jensen et al. 2009) Främre cingulum Amygdala Främre insula Orbitofrontalkortex Vilken roll spelar dessa områden? Habituering (sensitisering i detta fall) Hotfulla situationer (t ex lukt) Klassisk betingning Förhöjd vakenhet Aktivering av ANS (symtom) Stimulus (t ex lukt) upplevs starkare Negativa känslor Förhöjd uppmärksamhet Stimulus (t ex lukt) upplevs starkare Stimulus (t ex lukt) upplevs obehaglig 20

Psykologi Umeå universitet Tack för uppmärksamheten! & Tack till kollegorna: Folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Astma & allergi Sahlgrenska universitetssjukhuset Linus Andersson Anna Sara Claeson Nina Lind Berndt Stenberg Maria Nordin Eva Millqvist Strålningsvetenskaper Umeå universitet Öron, näsa, hals Kärnsjukhuset, Skövde Greg Neely Eva Palmquist Anna Söderholm Lars Nyberg Mats Bende 21