Föreläsning om makt Jonas 1. Vad är makt? 2. Makt över a. Auktoritet b. Politik 1. Vad är makt? Problematiskt att svara på, eftersom makt brukar ses som essentially contested concept. Alltså ett begrepp som är väsentligen omstritt, särskilt svårt att definiera. Det betyder inte att det är omöjligt att hitta svaret på vad makt är, men att det är svårt. Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt. Dimensionerna är: makt att makt över individuell-kollektiv makt decentralistisk centralistisk syn på makt Är makt huvudsakligen makt att, det vill säga handlar makt främst om en förmåga att göra saker en förmåga att göra skillnad. Om vi har denna syn på makt blir makt något ganska ofarligt, det är inte en makt som hotar någon. Olika personers/gruppers makt att kan harmoniera med varandra. Om makt är makt över däremot har vi en mer hotfull bild av makt, där makt innebär ojämlikheter osv. Detta är den traditionella synen på makt. Nästa viktiga dimension: Är makt något som främst berör individer eller är makt något som främst tillhör kollektiv? Individsynen är den traditionella, vi har lätt för att se makt som något som individer driver fram osv, makt har att göra med viljestarka individer. Kungar, presidenter, chefer Men den kollektiva synen på makt finns t ex i marxism betoningen av motsättningen mellan arbetare och kapitalister handlar ju om kollektiv. Det är detta som då bedöms som det centrala i samhällsutvecklingen Eller feminismen. Här ses också kollektiv makt som avgörande. Den kollektiva könsmakten som män har gentemot kvinnor. Vi kan också peka på makten som heterosexuella har över HBT-personer. 1
Nästa dimension: Är makt decentraliserad eller centraliserad. Har makten ett centrum eller finns den mer överallt? Den gamla synen på makt var mycket centraliserad. All makts källa var Gud som sedan delade ut makt till påven och vidare till kungar av Guds nåde, kungarna delegerade sedan makt till feodalherrar osv. En modern syn på makt är däremot mer decentraliserad. Tänk till exempel på demokrati. Makt ses som underifrån kommande, från folket, makten går sedan in till ett centrum. Denna syn kontrasterar tydligt mot den mer traditionella synen. Man kan här anknyta till Foucaults väldigt decentraliserade syn på makt som tidigare har diskuterats. 2 makt över Jag fokuserar nu på makt över. Denna makt möjliggörs förstås av att vi människor på många sätt är sårbara och har olika livsmöjligheter. Vi är utsatta varelser och utsatthet kan utnyttjas (men behöver inte utnyttjas). En del av utsattheten är att vi lever i en värld med begränsade resurser. En första distinktion att göra är: Makt över utan utnyttjande/ makt över med utnyttjande. Den första maktformen kan till exempel gälla en förälders makt över sitt barn i en fungerande familj. Makt över med utnyttjande, finns ju i oändligt många former. Olika dimensioner av makt över Steven Lukes (diskuteras i Thompson & McHugh s. 103-105) är en viktig teoretiker om makt, främst makt över. Han pekar på tre dimensioner i makt över. 1. Direkt makt över. Denna typ av makt fokuserades av Weber. Makt som dominans. Makt är att få någon annat att göra något som denne inte vill. Någon har kallat denna makt för pistolen-mot-pannan-makt. Men våld eller hot om våld behöver inte ingå. 2. Makt över dagordningen. Detta är en makt att avgöra vad det överhuvudtaget är som det skall beslutas om. Makt att föra en viss fråga åt sidan. 3. Manipulation av andras tankar, attityder, behov, önskemål. Den mest förrädiska formen av makt, som kanske inte uppfattas som makt. Sådan här makt kan bli aktuell t ex när vissa värderingar, normer och idéer skall implementeras på ett företag. Denna dimension blir aktuell i Foucaults tänkande. Olika konkreta sätt att upprätthålla makt över, enligt Morgan s. 192-222: 2
Formell auktoritet Kontroll över knappa resurser (främst pengar) Utnyttjande av organisationens struktur och regler (hitta kryphålen i regelverken osv) Kontroll över beslutsprocessen (att besluta över vad som skall vara med på dagordningen osv) Kontroll över information, kunskap Förmåga att hantera osäkerheter (t ex genom att ha lager, att ha rutiner) Kontroll över teknologi Allianser, nätverk Kontroll över mot-organisationer (till exempel genom stark position i facket) Könstillhörighet (män har fortfarande extra fördelar på grund av könsmaktsordningen) Maktens egna dynamik (makt ger mer makt eftersom makt attraherar) Makt och organisationer Stewart Clegg intressant teoretiker härvidlag. Han har sagt att makt och organisationer hänger ihop som andningen och syret. Makt var länge ett rätt ovanligt ämne inom organisationsteorin. Detta kan ha att göra med att kopplingen till företagsledning, och till business schools har varit så stark. Då har makt varit ett för känsligt begrepp att använda det kastar ett problematiskt ljus över företagsledningars verksamhet. Men det finns även gammal forskning om makt och organisationer. En klassiker är Michels och hans idé om oligarkins järnlag. Oligarki=fåtalsvälde. Han menar att all organisering spårar ur och blir brutal maktutövning. Så här tänker han: All organisering kräver administration. All administration utvecklar så småningom ett byråkratiskt system. Ett byråkratiskt system leder till ansamling av makt. Och makt korrumperar. Intresse och konflikt Man kan nämna begreppen intresse och konflikt i samband med makt över. Makt över leder nästan alltid till att människor får olika intressen. Alltså: intresse i meningen att man drar fördelar av olika saker. Folk som är överordnade har intressen att bevara sin makt t ex. Folk som är underordnade har intresse av att situationen förändras. Morgan tar också upp, s 182, hur en och samma anställd kan präglas av olika intressen i en organisation. Bra figur på denna sida som ni bör kolla på. 3
Morgan, s 189, tar upp olika typer av konflikter i en organisation: mellan personer, mellan grupper/ koalitioner, och strukturella konflikter. Alla dessa varianter kan finnas i antingen öppen eller dold form dessutom. Den intressantaste konflikten att fokusera kanske är den strukturella konflikten som innebär att det finns oundvikliga konflikter som inte kan upphöra med mindre än att organisationen upphör. Typexempel på sådan konflikt är mellan ledning och anställda i ett privat företag. Anställda har intresse av att få så mycket i lön som möjligt; ledningen har intresse av att få ut så mycket vinst som möjligt. Två intressen krockar. Men ofta döljs den här konflikten t ex genom en företagskultur där det betonas att alla på företaget är en enda stor gemenskap, eller liknande. 2a Auktoritet Auktoritet=godkänd/erkänd makt. Auktoriteten spelar oerhört stor roll i vårt samhälle. Vi kanske inte tänker så ofta på att samtycket spelar så stor roll för att vi skall kunna styras. Tänk till exempel på det tillmötesgående som behövs från vår sida när vi skall deklarera inkomster. Staten skulle inte fungera utan det tillmötesgåendet. Men auktoritet kräver inte hundraprocentigt godkännande, det finns förstås alltid folk som inte kan erkänna makt, rebelliska personer osv. Men en stor majoritet behöver i alla fall erkänna/godkänna makt för att det skall fungera i till exempel en organisation. Olika former av auktoritet: Legal-rationell auktoritet, som bygger på att rationella lagar, regler följs, finns till exempel i byråkratiska system. Traditionell auktoritet, detta är rätt, för så har vi alltid gjort. Monarkin kan sägas ha traditionell auktoritet. Karismatisk auktoritet, auktoritet som bygger på till exempel en ledares karisma. Obamas framgångar kanske kan vara ett exempel. Professionell auktoritet (Etzionis tillägg till Webers diskussion om auktoritet), auktoritet som bygger på yrkeskunskap. Vi litar till exempel på att hjärnkirurgen kan göra rätt bedömningar när operationer skall göras. Tätt kopplat till auktoritet har vi politikbegreppet: 2b Politik Politik kan definieras som: Auktoritativ fördelning av värden med giltighet för hela samhället. (David Easton) Det speciella med politik är alltså att det gäller helheten i samhället. Organisationer (som företag) kan ses som politiska, de utför också auktoritativ fördelning av värden, men det handlar ju inte om hela samhället. Den tidigare nämnde Easton talar om organisationer som para-politiska. De fördelar värden auktoritativt, men det gäller bara för en del av samhället. 4
Om organisationer är para-politiska kan vi fråga oss om politiska begrepp som demokrati och diktatur kan överföras till vanliga organisationer. Är det rimligt att kalla ett företag för diktatur om företaget styrs på vanligt företagarsätt? Kanske är det inte så lätt att överföra en diskussion om demokrati till företagsvärlden? Intressant att tänka på hur problematiskt det har varit för kooperativa företag att utvecklas. Dvs företag som i hög grad är demokratiska. Viktigt att tänka på: mer demokrati i företag kan finnas utan att samhället förändras på socialistiskt och/eller revolutionärt sätt. I Tyskland t ex finns det lagar som gör att styrningen av företag måste präglas av mer demokrati än i Sverige. När det gäller att läsa in det politiska organisationer så kan ni ta en titt på sidan 224 i Morgans bok. Där kan man se vad som händer om man tolkar en organisation (t ex ett företag) på politiskt sätt. Vad händer om man ser med de politiska ideologiernas glasögon. Morgan talar om enhetligt (konservativt), pluralistiskt (liberalt) samt radikalt (socialistiskt) perspektiv på organisationer. 5