Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa Center för skolutveckling, Göteborg 2015-04-28 Henry Ascher MD, professor i Folkhälsovetenskap, NHV docent i barnmedicin Flyktingbarnteamet Göteborg Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn henry.ascher@gu.se Rosengrenska
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 14.1. Envar har rätt a* i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse.
Varför prata om hälsa? Begreppet hälsa Hälsa en förutsättning för att lära sig och kunna tillgodogöra sig skolundervisning Skolan/förskolan en av de viktigaste hälsofrämjande faktorerna för barn
Hälsa och välbefinnande Det förflutna Det som sker i nuet Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön
Hur mår nyanlända barn? Traumatiserande faktorer Salutogena faktorer
Dåtid Nutid livet före flykten flykten asylprocessen det nya livet hur skall det gå? Framtid planer, drömmar
Begreppet trauma HÄNDELSE Potentiellt traumatiserande Akut reaktion Fight Fright Flight Kronisk reaktion Avklingande reaktion
Symtom: PTSD Återupplevande Undvikande Överspändhet
Traumasymtom i skolan Inlärningssvårigheter Koncentrationssvårigheter Svårt med tid och plats Påträngande minnesbilder Trötthet Överspändhet bristande impulskontroll Undvikande Nedstämdhet depression Ont i magen, huvudvärk
Vanliga hälsoproblem Alla åldersgrupper: PTSD Depression Utagerande symtom Sömnproblem invasiva mardrömmar Ångest Buksmärtor, huvudvärk Aptitlöshet Påverkan på sociala, kognitiva och känslomässiga funktioner
Vanliga hälsoproblem Skolåldern Ångest (inkl separationsångest) Koncentrationsstörningar Flashbacks Sömnstörningar, mardrömmar Utagerande beteende Depression, inåtvändhet Enures Förlorad barndom tidigt vuxenansvar
Vanliga hälsoproblem Tonåringar Stort ansvar Kompetenta ç è depression Suicidförsök, apati Förlust av tonårsperiod
Skyddande faktorer Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet KASAM (Aaron Antonovsky) Föräldrarnas betydelse
Föräldrarnas betydelse Anknytning Omsorg och skydd Förmedla KASAM à TILLIT OCH TRYGGHET BARNET à DEN OMNIPOTENTA ILLUSIONEN FÖRÄLDRAR Vad händer vid hot och fara?
Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnande Vad är viktigt för att må bra? 1. Föräldrar och familj 2. Skolan 3. Vänner och fritid 4. Ekonomi 5. Hopp om framtiden http://www.cergu.gu.se/publikationer/
Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnande Vad mår man dåligt av? 1. Mardrömmar och plågsamma minnen 2. Familjesplittring och oro för dem som är kvar 3. Brist på pengar 4. Utanförskap och ensamhet 5. Att inte gå i skola 6. Framtiden Avslag
Ensamkommande barn i asylprocessen Bevisbördan på barnet ålder asylskäl svårt att berätta Misstroende, ifrågasättande
Ensamkommande barn Vanliga barn? Sårbara barn? Vanliga OCH sårbara?? eller
Hälsa och välbefinnande Det förflutna Framtiden Det som sker i nuet Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön
Hur går det på sikt? Sarah Moskowitz (USA, England, Israel) Hans Keilson (Holland) Dalianis-Karambatzakis (Grekland) Anders Hjern Birgitta Angel (Sverige) Edith Montgomery (Danmark) Händelser före flykten har stor betydelse för psykisk hälsa den första perioden efter ankomsten Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande
Betydelsen av Breda och långsiktiga befolkningsstrategier! Betrakta alla nyanlända flyktingbarn som sårbara barn men också som resursstarka Helhetsperspektiv
Barns basbehov Mat och sömn Omsorg Lek och lärande Trygg livssituation 1. Familj 2. Boende 3. Skola 4. Vänner 5. Fritid
Andra viktiga behov Återskapa trygghet och tillit Bekräftelse Skydd mot våld, främlingsfientlighet, rasism, kriminalitet Skydd mot fattigdom och utanförskap Trygga och kärleksfulla vuxna Kontinuitet i relationer ersättningsfamilj för ensamkommande barn nya sociala nätverk
Andra viktiga behov Återknyta och upprätthålla relationer till viktiga personer i ursprungslandet Psykosocialt stöd, t.ex. identitetsstöd traumasymtom överlevnadsskuld Tillhörighet Delaktighet, möjlighet att påverka sin situation Framtidshopp
Föräldrastöd Viktigt att stärka föräldrarna så att de kan utgöra starka trygga föräldrar för sina barn Stärk föräldrars egenmakt, gör dem delaktiga i t.ex. skolarbetet Motverka isolering genom stöd till att skapa nya sociala nätverk Motverka rollförskjutningar föräldrar-barn
Linje 1 Stödjande vardagsmiljöer Skola Förskola Fritidshem Fritidsgårdar Fotbollsklubbar, typ
Förskolans / skolans / fritids betydelse 1. Kunskap i bred bemärkelse 2. Tillhörighet, sammanhang Men även: Struktur Ingång till det svenska samhället Vänner Socialt nätverk Viktiga vuxna à En bra skola/förskola är den bästa medicinen för ledsna flyktingbarn (Anders Hjern)
Hurdå?? Ru<ner och vardagsak<viteter Goda rela<oner Göra roliga saker Hög omsorg Låg emo<onell nivå Inte prata om känslor och trauma<ska erfarenheter
Praktiskt om papperslösa barn i förskolan / skolan? Vilka ska veta? Vad ska man veta? Klasslistor? Klassfoton Säkerhet Kontaktuppgifter Ø Utgå från det vi redan har rutiner för: barn med skyddad identitet Ø Rådgör med föräldrarna!
Praktiskt om papperslösa barn i skolan? v Anmälningsplikt?
Undocumented refugee children What can we do? (Preliminary conclusions) Individual level Reduce the vulnerability support children s strategies of protection and security support parents Support the strategies of resilience support the creating of spaces of normality, e.g. football, music, dance activities support the creation of networks around child and family
Ska vi inte fråga om traumatiska upplevelser??
Linje 2 Resurser på basnivå Skolhälsovård Barnhälsovård Primärvård Ungdomshälsa
Linje 2 Exempel på insatser Stöd till linje 1 Basutredning Initiativ till åtgärdsprogram Elevvårdskonferens à insatser Uppmärksamma behov av samverkan Uppmärksamma behov av specialistinsatser
Linje 3 Resurser på specialistnivå Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomspsykiatri Flyktingbarnteam
UNHCR/M.Maguire E* samarbete mellan: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky
Flyk<ngbarnteamet - Gamlestaden Barnkonven<onen Ar<kel 3: Verksamheter som ansvarar för barns vård eller skydd ska ha barnets bästa i fokus Ar<kel 6: Rä* <ll överlevnad och utveckling Ar<kel 12: Rä* a* u*rycka sin mening Barnets åsikt ska beaktas Ar<kel 24: Rä* <ll god hälsa och sjukvård Uppdrag: 1. Barnmedicinska och barnpsykiatriska bedömnings och behandlingsinsatser <ll flyk<ngbarn och deras familjer. 2. Utgöra en samlad kompetens kring medicinska och barnpsykiatriska aspekter av flyk<ngproblema<k, genom a* erbjuda utbildning och konsulta<oner Flyktingbarnteamet ett samarbete mellan: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Gamlestaden
Bakomliggande tankar Barnkonven<onen Ar<kel 28-29: Barns rä* <ll skolgång anpassad <ll barnets förutsä*ningar Ar<kel 31: Barns rä* <ll lek, vila och fri<d Ar<kel 39: E* barn som utsa*s för övergrepp eller utny*jande har rä* <ll rehabilitering och social återanpassning Holis<skt perspek<v: Kropp - själ Sjukdom - hälsa Salutogent arbetssä* Vetenskap och beprövad erfarenhet Barnkonven<onen och e* barnrä[ghetstänk Utgångspunkt från barnens och föräldrarnas önskemål Empowerment är salutogent Flyktingbarnteamet ett samarbete mellan: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Gamlestaden
Bakomliggande tankar Barnkonven<onen Ar<kel 3: Verksamheter som ansvarar för barns vård eller skydd ska ha barnets bästa i fokus Ar<kel 6: Rä* <ll överlevnad och utveckling Ar<kel 12: Rä* a* u*rycka sin mening Barnets åsikt ska beaktas Teamarbete Gemensam kunskapsbas olika specialistkompetens Gemensamma ronder samsyn Kombina<on omhändertagande/hållande och högspecialiserade insatser Ar<kel 24: Rä* <ll god hälsa och sjukvård Flyktingbarnteamet ett samarbete mellan: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Gamlestaden
Behandling Barnkonven<onen Ar<kel 3: Verksamheter som ansvarar för barns vård eller skydd ska ha barnets bästa i fokus Ar<kel 6: Rä* <ll överlevnad och utveckling Ar<kel 12: Rä* a* u*rycka sin mening Barnets åsikt ska beaktas Ar<kel 24: Rä* <ll god hälsa och sjukvård Stabiliserande insatser: Vardagsru<ner och fungerande skolgång Stärka det som fungerar i familjen/ nätverket Psykoeduka<on om PTSD och depression Stödjande samtal <ll barn/ungdom eller förälder Soma<ska insatser Samverkan Traumaterapi på specialistnivå Flyktingbarnteamet ett samarbete mellan: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Gamlestaden
Samverkan i nätverket Lokalsamhälle Skola Elevhälsan Frivillig- organisa<oner Barn hälsovård Migra<ons- verket Barn Föräldrar Familj Barnmedicin Primärvård Socialtjänst BUP Psykiatri
Slutsatser En trygg och bra vardagsmiljö är den viktigaste hälsofrämjande faktorn för traumatiserade flyktingbarn Små insatser har stor betydelsen Bygg bra och tydliga strukturer runt nyanlända barn Arbeta tillsammans Samverkan Stöd till stödjarna
Vad kan vi göra? Bygg bra strukturer Samverka! Tillräckligt många vuxna! Stöd till personalen! utrymme för reflexion arbeta från en gemensam och levande! värdegrund utbildning fortbildning handledning stöd och uppmuntran Betydelsen av mänskliga rättigheter
http://www.allmannabarnhuset.se/ data/files/ Satsa_p_barnens_vardagsmilj_er.p df
Nobody need wait a single moment before starting to improve the world