Övriga sensoriska stimuleringsmetoder

Relevanta dokument
EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande.

Akut och långvarig smärta (EB)

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Klinisk smärtfysiologi

Akut och långvarig smärta (MF)

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Nikolaos Christidis. Värme. Kyla TENS. Akupunktur. Biofeedback

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta?

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Kropp själ eller mittemellan?

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Vad är smärta? Smärtfysiologi med fokus på den affektiva komplexiteten. Pain. Limbiska strukturer. Smärta är en upplevelse!!!

Hur förklarar man störd central

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Behandling av långvarig smärta

Smärtmekanismer och samsjuklighet

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola

Vestibulit och vaginism Föreläsning sexuell hälsa

Fysioterapeut/sjukgymnast

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden

Smärta hos barn och ungdomar (AH)

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Tentamen i smärta 5 poäng per fråga. Totalt 100 poäng. GK 70% = 70 poäng. VG 90% = 90 poäng.

Träningsrekommendationer vid kroniskt trötthetssyndrom and fibromyalgi

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

När det gör ont innehåll

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta

SMÄRTGUIDE. För dig med ryggmärgsskada

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Fibromyalgi, smärta och fysisk aktivitet

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Långvarig smärta OLM 1

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Neuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Skuldersmärta efter stroke (TL)

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Smärta. Palliativa rådet

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Belastningsskador och Stress. Forskning vid CBF

Fysioterapeutiskt perspektiv

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

Vad gör vi med smärta?

ARTROS OCH SMÄRTA VARFÖR GÖR DET ONT? BIRGITTA GATENHOLM ST-LÄKARE ORTOPEDEN DOKTORAND, AVDELNINGEN FÖR ORTOPEDI SAHLGRENSKA AKADEMIN

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Information om långvarig smärta

KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

Effektiv behandling av smärta

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås

MASSAGE SOM SMÄRTLINDRING

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Vad jag tänker prata om

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Cervikogen huvudvärk. Huvudvärk; Cervikogen huvudvärk. Bakgrund

Nya sätt att återställa reaktiva cellulära nätverk vid neuroinflammation: utveckling av en högkänslig metod och användning av farmaka i kombination

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin)

Smärtlindring vid amputation. Annika Kragh, geriatriker 2016, ISPO Hässleholm

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning

Behandling av smärta sett ur TCM- och västerländskt perspektiv. Av Ingela Isaksson

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Behandling av långvarig smärta en systematisk litteraturöversikt SBUs sammanfattning och slutsatser

Artros Ickekirurgisk behandling

Massagehäfte. Att tänka på. Referenser:

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS

SMÄRTGUIDE. För dig som är amputerad

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Smärta och smärtskattning

Patientinformation tennisarmbåge

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Klåda i palliativ vård

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Transkript:

Övriga sensoriska stimuleringsmetoder SENSORISK STIMULERING Stimulering av receptorer och nerver i hud, muskler, djupare liggande vävnad Aktivering av kroppsegna system Omställningar i autonoma system, endokrinologiska och immunologiska system, smärt- och cirkulationssystemen EXEMPEL PÅ SENSORISK STIMULERING massage, vibration, transkutan elektrisk nervstimulering (TENS), mobilisering, manipulation, akupunktur, muskelarbete, laser värme, kyla 1

Metoder som kan användas för sensorisk stimulering Mekaniska Termiska Elektriska Massage, vibration, mobilisering, manipulation, stretching, tejp, akupunktur, muskelarbete, stötvåg Värme; bad, värmedyna, ultraljud, laser Kyla; is, kalla bad TENS, NMES, Elakupunktur Massage Energimassage Shiatsu Effleurage - strykningar Petrissage - knådning Tryck Tapotement - vibration, perkussion Friktion (tvära friktioner) 2

- Ökat hudblodflöde Mekanismer massage - Minskad överföring av smärtimpulser the gate control theory - Ev aktivering nedåtstigande smärthämmande banor vid kraftig stimulering - Minskat muskeltonus - Modulering av sympatiska nervsystemet - Deaktivering limbiska strukturer via s.k. taktila C-fibrer NA, A Stimulering av beröringskänsliga CT-fibrer Långsam mjuk beröring Impulser projiceras till posteriora insula regionen, inte till SI, SII (ej i kognitiva processer) Specifika C-fibrer producar behaglig sensation Olausson H. et al. Unmyelinated tactile afferents signal touch and project to insular cortex. Nat Neurosci 2002;doi:10.1038/nn896. The particular role of the CT system is to promote emotional, hormonal and behavioral responses during contextually appropriate intra- and interactive tactile behaviors, such as nurturing and grooming. Touching and feeling: differences in pleasant touch processing between glabrous and hairy skin in humans McGlone et al, Eur J Neurosci,17 MAY 2012 3

Mobilisering/Manipulation Stimulering: ökat sensoriskt inflöde från olika typer av receptorer (snabbt o långsamt adapterande i hud, ligament, ledkapsel) och nervfibrer (Aß-C) aktiveras beroende på intensitet. Även motoriskt tonus och sympatiskt tonus kan påverkas Smärthämmande effekter vid manipulation har föreslagits beror på - frigörande av inklämd synovial vävnad/plica - relaxation av hyperton muskulatur - lösning av adheranser - normalisering av felställda rörelsesegment Mekanismer TENS Schwa medico bok om TENS Frekvensberoende frisättning av endogena opioider/andra substanser HF - enkefalin, Adenosin, GABA / glutamat LF - β-endorfin, serotonin Nisell, Lundeberg. Smärta och inflammation. 1999 Minskar primär och sekundär hyperalgesi. Effekt av både HF och LF är intensitetsberoende. God effekt på långvarig muskuloskeletal smärta och akut postoperativ smärta. De Santana et al. 08 Effectiveness of TENS for treatment of hyperalgesia and pain. Curr Rheumatol Rep 2008;10:492-499. 4

Mekanismer värme (ytlig-djup) -Reglering av blodcirkulation Vasodilatation -Ökad metabolism -Minskad överföring av smärtimpulser the gate control theory -Minskat muskeltonus -Central effekt - avspänning, omhändertagande, modulering av sympatisk aktivitet Mekanismer kyla (cryoterapi) o Nedsatt nervledningshastighet o Reglerad blodcirkulation vasokonstriktion/vasodilatation o Minskad svullnad (extravasation från kapillärer) o Nedsatt metabolism, minskat syrgasbehov o Minskad överföring av smärtimpulser the gate control theory o Minskat muskeltonus 5

Mekanismer - akupunktur Perifert ökad cirkulation Spinalt smärthämning, modulering ryggmärgsreflexer (mot.+symp) Supraspinalt aktivering descenderande smärthämmande bansystem, deaktivering limbiska strukturer, påverkan av hjärnans viloaktivitet, modulerad sympatikusaktivitet Generellt Utsöndring av hormomer i blodbanan Perifera mekanismer av akupunktur stimulering Frisatt Adenosin minskar aktivitet i smärtnervfibrer. Påverkan intag av födoämnen med caffein eller theofyllin Zylka. Needling adenosine receptors for pain relief. Nature Neuroscience 2010;13:783 784. Goldman et al. Adenosine A1 receptors mediate loc al anti nociceptive effects of acupuncture. Nature Neuroscience 2010;13:883 888 6

Mekanismer - Fysisk aktivitet Sänkt sympatikusaktivitet Förbättrad sömn Påverkan på depression Minskad stresskänslighet Ökad muskelstyrka, prestationsförmåga Positiva effekter på livsstilsrelaterad ohälsa Ökad cirkulation - förbättrat läkningsförlopp Intensitet: Störst frisättning av β-endorfin vid arbete med hög intensitet (75-80% av VO 2 max) men ses också vid lågintensivt arbete med ca 63 % av VO 2 max Norrbrink och Lundeberg (red). Om smärta ett fysiologiskt perspektiv. 2010 Duration: Minimum 10 min Kontinuitet och regelbundenhet viktigt! VIKTIGA EFFEKTER Utformning av fysisk aktivitet MEN Vad är syftet med träningen och därmed vilken form av träning ska väljas? (träning: koncentrisk-excentrisk, uthållighet, styrka, koordination, balans) Hur ska den doseras? Ska samma typ av träning ordineras för smärta med olika vävnadsursprung? (Smärtsam träning vid sensmärta besvär positiv; Smärtsam träning vid ledbesvär -????) Ska hänsyn tas till smärttypen vid utformning av träning? När ska träning som terapi sättas in vid det enskilda fallet av smärta? Träningsprogram ska utformas individuellt, ta hänsyn till patientens preferens och helst övervakas av sjukgymnast Nijs et al. Dysfunctional endogenous analgesia during exercise in patients with chronic pain: to exercise or not to exercise? Pain Physicial 2012;15:ES205-ES213. Gaught, et al. Evidence for Determining the Exercise Prescription in Patients With Osteoarthritis. Phys Sportsmed 2013;41:58-65 7

Icke kraftfull Kraftfull TENS Värme Massage Akupunktur Träning Hetta Minskad smärta Ökat välbehag Kortvarig effekt Kumulativ effekt beh. 5-10 ggr Minskad smärta Avslappning efter avslutad beh. Långvarig effekt Kumulativ effekt beh ca 5 ggr Fysikalisk behandlingsstrategi inflammatorisk smärta TENS Akupunktur Träning (excentrisk, annan) Värme/kyla (UL, laser) Massage Stretch Mobilisering, manipulation Avslappningstekniker 8

Fysikalisk behandlingsstrategi neuropatisk smärta TENS Akupunktur Massage? Ryggmärgs-stimulering Intrathekal behandling Fysikalisk behandlingsstrategi dysfunktionell smärta TENS Värme Akupunktur ev Avslappningstekniker, Kognitiv beteendeterapi Träning obs dosering Massage ev ------------------------------------------------------- Multimodal smärtrehabilitering (av multiprofessionellt team) smärtförklaring patientpedagogik kognitiv beteendeterapi (KBT) anpassad, lätt fysioterapi och aktivering anpassad, varsam arbetsprövning 9

Om patienten själv får välja Patienter med LBP valde massage och chiropraktik före akupunktur och meditation för att påverka sitt tillstånd. Sherman et al. Complementary and alternative medical therapies for chronic low back pain: What treatment are patients willing to try? BMC Compl Alt Med 2004;4:9 Individuella behov 10

Smärtskattningsinstrument A. Skalor, uni-dimensionella (single item scales) B. Frågeformulär, multi-dimensionella (multi item scales) C. Smärt teckning Ingen smärta D. Associerade skalor (multi item scales) E. Tröskel bedömningar Ingen smärta Verbal skattnings skala Ingen smärta Mild Måttlig Svår Värsta tänkbara smärta 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Värsta tänkbara smärta Borgs CR 10 skala 0 Ingen 0,3 0,5 Mycket, mycket svag 0,7 1 Mycket svag 1,5 2 Svag 2,5 3 Måttlig 4 5 Stark 6 7 Mycket stark 8 9 10 Extremt stark 11 Maximal Värsta tänkbara smärta Träning vid långvarig smärta Frisk individ smärtstim + träning smärttröskel Smärt patient OBS! Doserad träning anpassad till patientens möjlighet viktigt för att undvika ökad smärta Meus N, Nijs J. Central sensitization: a biopsychosocial explanation for chronic widespread pain in patients with fibromyalgia and chronic fatigue syndrome. Clin Rheumatol 2007;26:465-473. 11

Nijs et al. Manual Therapy 2009;14:3-12 12

SAMMANFATTNING Det finns anledning att behandla smärta Det finns anledning att använda sensorisk stimulering 13