Fibromyalgi, smärta och fysisk aktivitet

Transkript

1 Fibromyalgi, smärta och fysisk aktivitet Monika Löfgren, docent rehabiliteringsmedicin, leg sjukgymnast Smärtcentrum Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Karolinska Institutet inst Kliniska Vetenskaper, Danderyds sjukhus 1 2 Agenda Fibromyalgi Fibromyalgi och smärta Fibromyalgi och fysisk aktivitet Styrketräning vid fibromyalgi Rekommendationer för fysisk aktivitet vid fibromyalgi Fibromyalgi finns hos ca 2% av befolkningen, varav 85% är kvinnor Kroppens smärtmodulerande system har en ökad känslighet Trötthet >90%, Nedstämdhet och oro, 30-40% Påverkan på minnet, koncentrationen Uttröttbarhet, svaghet, stelhet, huvudvärk Nedsatt livskvalitet sänkt aktivitetsnivå svårigheter att klara arbete, fritid 3 4 M Lofgren

2 Långvarig smärta varierar i svårighetsgrad och över tid Diagnos: ACR 1990 kriterier för FM Lokal smärta Regional smärta Utbredd smärta 1. Långvarig smärta > 3 mån 2. Smärta ovanför och nedanför midjan, på hö/vä sida, axialt 3. Minst 11 tenderpunkter vid palpation av 18 punkter Mildare fibromyalgi Wolfe et al Svårare fibromyalgi 5 Bergman S 6 Ökad känslighet i nervsystemet Sänkt smärttröskel Stimuli som normalt inte är smärtsamma ger smärta Utebliven smärthämning vid fysisk aktivitet, tvärtom ökar smärtkänsligheten i samband med muskelspänning Smärta försämras av all stress för nervsystemet (ljud, ljus, kyla, stark värme) Tidigare internationell indelning av smärta Nociceptiv smärta = sensoriska nervsystemet är aktiverat av skada eller hot om skada Neuropatisk smärta = skada eller sjukdom i nerv Idiopatisk smärta = smärta av okänd orsak 7 8 M Lofgren

3 Ny internationell indelning av smärta Nociplastisk smärta definition: Nociceptiv smärta = sensoriska nervsystemet är aktiverat av skada eller hot om skada Nociplastisk smärta (ny) Neuropatisk smärta = skada eller sjukdom i nerv Idiopatisk smärta = smärta av okänd orsak Smärta som uppkommer från förändrad nociception (svar i sensoriska nervsystemets) utan att skada eller hotande skada orsakar aktivering av kroppens smärtsensorer eller att någon sjukdom eller skada orsakar smärtan, till exempel som vid fibromyalgi. OBS! samtidig nociceptiv och nociplastisk smärta kan förekomma 9 10 Rekommenderad behandling vid fibromyalgi (EULAR 2018) Fysisk aktivitet vid fibromyalgi Diagnos Patientutbildning Fysioterapi inkl individuellt anpassad, succesivt stegrad fysisk aktivitet Om ej resultat Bedömning för skräddarsydd individuell behandling Psykologiska behandlingar Farmakologisk behandling Multimodal Smärtrehabilitering Vanligt med Minskad fysisk aktivitetsnivå Nedsatt muskulär styrka och uthållighet Träningsrelaterad smärta hindrar egenträning på adekvat nivå Träning ska planeras utifrån individens resurser Träningens mål: Ökad fysisk aktivitetsnivå för förbättrad fysisk funktion Ökad tilltro till egna resurser i aktivitet och träning M Lofgren

4 Fibromyalgi: Förändringar i kroppens system vid som medför svårigheter vid träning Centrala (hjärna och ryggmärg) nervsystemets smärtmodulering Generellt ökad smärtkänslighet Centrala nervsystemets smärtreglering Perifera smärtreglerande system Blodflöde och energimetabolism Stressreglering, sömnstörning Rörelsesinnet Ökad känslighet i ryggmärgens fortledning Försämrad hämning i ryggmärgens fortledning Förändrat aktiveringsmönster av hjärnans smärthämmande områden Förändrat kommunikationsmönster mellan hjärnans områden Tecken på inflammation Perifera smärtreglerande system, blodflöde i muskulatur, energimetabolism i cellerna Ökad känslighet i smärtreceptorer i kroppens vävnader Ökad mängd smärtökande ämnen i området nära smärtreceptorer Minskad blodcirkulation i smärtande muskulatur, minskad energi i cellerna Stressreglering och sömn Minskad variation i det sympatiska nervsystemet (stressreglering) Minskad aktivering av det sympatiska nervsystemet vid stress (ex fysisk aktivitet) Störningar av djup sömn (försvårar återhämtning) Elvin, Siösteen, Nilsson, Kosek, Eur J Pain, 2006;10; M Lofgren

5 Störningar i rörelsesinnet Långvarig smärta och fysisk aktivitet Rörelsesinnet = känselorgan i muskler, senor, leder Smärta ökar aktiviteten i känselorganen vilket leder till ökad muskelspänning Försämrad balans Försämrad finmotorik Stelare rörelsemönster Smärthämning förstärks av fysisk aktivitet och minskar vid inaktivitet och depression Smärtupplevelsen påverkas av kognitiva (tankar, minnen och erfarenheter) och emotionella (rädsla, oro och depression) faktorer Aktivitetsmönster och tankar har betydelse för smärtupplevelsen och bidrar till fortsatt smärta viktigt att bryta onda cirklar Fysisk aktivitet kan orsaka och försämra smärta på kort sikt Försiktighet med ansträngande fysisk aktivitet vid ökad känslighet i smärtsystemet Direkta effekter av fysisk aktivitet vid långvarig smärta Smärta och smärtmodulering vid fysisk aktivitet skiljer sig mellan friska och personer med långvarig utbredd smärta Vid störningar i smärtmodulerande system: Sänkt smärttröskel Fysisk aktivitet utlöser smärta, direkt eller med fördröjning 19 Svantesson, Jonsdottir, Stener- Viktorin, Willén 2007 Fysisk aktivitet som smärtlindring vid långvarig smärta (på sikt) Minskad känslighet i smärtreceptorer (ökad cirkulation ger minskad retning) Ökad aktivitet i icke-smärtledande sensoriska fibrer Ökad aktivitet i smärthämmande system Minskad inflammation Positiv inverkan på tillväxthormoner Förbättrad funktion i rörelse- och stödjeorgan Avledning av uppmärksamhet Ökad tilltro till egen förmåga Förväntningar och placebo Adaptionsreaktioner vid stress 20 Svantesson, Jonsdottir, Stener- Viktorin, Willén 2007 M Lofgren

6 Förebygga andra sjukdomar med fysisk aktivitet vid långvarig smärta Paus Vanligt med otillräcklig mängd och nivå av fysisk aktivitet Låg fysisk kapacitet Hög risk för sjukdom och ohälsa Viktigt med regelbunden fysisk aktivitet oberoende av effekten på smärtan! Styrketräning vid fibromyalgi en multicenterstudie Individcentrerad styrketräning vid fibromyalgi Multicenterstudie Stockholm, Göteborg, Linköping Drygt 70 personer med FM tränade styrketräning 2 ggr/vecka i 15 veckor Nästan 70 tränade avspänning 2 ggr/vecka i 15 veckor M Lofgren

7 Styrketräningsprogram Genomförande att tänka på Börja med ca 10 min uppvärmning, t ex cykel med valfri belastning (varm, ej trött) Högintensiva övningar tidigt i programmet (koncentration och muskulär energi störst) Övningar för ben, rygg, mage Övningar med mindre muskelgrupper senare i programmet, ffa axlar, armar och händer Avsluta med stretching Under vecka 1-4 primärt mål att hitta utgångsläge och rörelse Vila 45 sekunder mellan varje set (i alla övningar), gärna avslappningsövning Uppföljning i början av varje träningstillfälle; smärta, trötthet, annat Vid tillfällig försämring, minska belastning och antal repetitioner Vid behov, ta bort någon övning Vid grundsmärta över 7 (av 10) -stor försiktighet Vid lägre grundsmärta ta i Exempel övningar Resultat Styrketräning 63% nådde hög belastning (80% av 1RM) 10% nådde 60% av 1 RM De som nådde 80% hade högre gånghastighet och hälsotillstånd 25% avbröt träningen i förtid M Lofgren

8 Resultat Styrketräning Resultat styrketräning Förbättringar i träningsgruppen jmf med avslappningsgruppen: Styrka knästräckarmuskulaturen gånghastighet Styrka armbågsböjarmuskuler Hälsotillstånd både fysiskt och mentalt Nuvarande smärtintensitet Smärtrelaterad funktionsnedsättning Acceptans Inga skillnader vid uppföljning efter 1 år förutom i acceptans Ingen effekt på smärthämning via kroppsegna smärthämmande system Efter träning sågs normalisering av grundläggande känslomässig bearbetning av kroppsliga stimuli (tryck) Förbättrad kognitiv förmåga ökad aktivering av amygdala efter träning (sympatisk reglering) Ingen effekt sågs på smärtrelaterad hjärnaktivering Minskad smärtkänslighet har samband till minskad frisättning av smärtaktiverande substanser i muskulaturen FYSS Fysisk aktivitet vid långvariga utbredda smärttillstånd Gott vetenskapligt underlag för fysisk träning vid fibromyalgi Författare Monika Löfgren, docent, universitetslektor, leg sjukgymnast, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Inst Kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus, Stockholm Kaisa Mannerkorpi, leg fysioterapeut, professor, Göteborgs universitet, Sahlgrenska Akademin, Institutionen för neurovetenskap/fysioterapi, Göteborg Stefan Bergman, M.D. professor, specialist i allmänmedicin, FoU Spenshult, Halmstad Stein Knardahl, leg psykolog, professor, avdelningsdirektör, Statens arbetsmiljöinstitut, Oslo 31 Underlag grundad framför allt på systematiska översikter och metaanalyser Stort antal studier Kvalitetsgranskning enligt riktlinjer Gradering av vetenskapligt underlag för olika typer av fysisk träning Rekommendationer för dosering 32 M Lofgren

9 Rekommendationer fibromyalgi Personer med FM rekommenderas: Individanpassad träning för att minska smärta och förbättra välbefinnande och fysisk kapacitet Individanpassad konditionsträning för att förbättra fysisk funktion och kapacitet Individanpassad styrketräning för att minska smärta och förbättra muskelstyrka och allmänt hälsotillstånd Fibromyalgi vetenskapligt underlag Konditionsträning hög intensitet (> 60% av VO 2 max) förbättrar fysisk kapacitet (kondition, styrka, snabbhet) (evidensstyrka +++) Rekommendation minst 20 minuter, minst 2-3 ggr/vecka i minst 6 veckor. Starta på personens utgångsnivå och höj successivt till > 60% av VO 2 max. Personer som klarar ytterligare höjning ökar till % av VO 2 max Fibromyalgi vetenskapligt underlag Styrketräning (80% av 1RM två gånger /vecka) Bäst effekt för patienter som klarar styrketräning på 80% av 1RM två gånger /vecka. Förbättrar multidimensionell funktion, smärta och muskelstyrka (evidensstyrka ++) Fibromyalgi vetenskapligt underlag Bassängträning förbättrar multidimensionell funktion och fysisk funktion (evidensstyrka ++) Rekommenderas Rekommendation: Starta på låg belastning (40-50% av 1RM) med 2 set, repetitioner. Öka motståndet med 3 4 veckors intervaller med mål 80% av 1RM med 2-3 set, 5-10 repetitioner. Rekommenderad träningsperiod 15 veckor 35 Intervallträning Har visats fungera men otillräckligt studerad (evidensstyrka +) 36 M Lofgren

10 Behandling av fibromyalgi, svårare smärta, trötthet och/eller svåra funktionsnedsättningar Dos & verkan Mål: öka toleransen för fysisk aktivitet Lätt och behaglig nivå individuellt anpassad 30 min/ dag (2x15), 3-5 ggr/vecka Bassängträning, promenader, stavgång på låg måttlig ansträngningsnivå Konditionsökande träning när ansträngning klaras När symptom minskar följ rekommendationer för mildare symptom (evidensstyrka +) Aerob fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet ger bättre effekt på gångförmåga och aerob kapacitet jämfört med lågintensiv träning Risk att smärta ökar i samband med fysisk belastning Anpassa intensitet utifrån symptomens svårighetsgrad Vid fortsatt självträning kvarstår förbättring av symptom i två år Lycka till! 39 Referenser Löfgren M, Mannerkorpi K, Bergman S, Knardahl S. Kap 2.8 Långvariga utbredda smärttillstånd, i Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling FYSS Busch AJ, Schachter CL, Overend TJ, Peloso PM, Barber KA. Exercise for fibromyalgia: a systematic review. The Journal of rheumatology. 2008;35: Hauser W, Klose P, Langhorst J, Moradi B, Steinbach M, Schiltenwolf M, et al. Efficacy of different types of aerobic exercise in fibromyalgia syndrome: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. Arthritis research & therapy. 2010;12:R79. Busch AJ, Webber SC, Richards RS, Bidonde J, Schachter CL, Schafer LA, et al. Resistance exercise training for fibromyalgia. The Cochrane database of systematic reviews. 2013;12:CD Bidonde J, Busch AJ, Webber SC, Schachter CL, Danyliw A, Overend TJ, et al. Aquatic exercise training for fibromyalgia. The Cochrane database of systematic reviews. 2014;10:CD Larsson A, Palstam A, Löfgren M, Ernberg M, Bjersing J, Bileviciute-Ljungar I, Gerdle B, Kosek E, Mannerkorpi K. Resistance exercise improves muscle function, health status and pain intensity in fibromyalgia a randomized controlled trial. Arthrithis Research and Theraphy. 2015;18: M Lofgren

11 Frågor???? Tack för mig! Läs mer på Vid frågor: M Lofgren