Information om friskvårdsprojekt i Norge

Relevanta dokument
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Falls and dizziness in frail older people

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Nyttan med ett register. Peter Molander

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Falls and dizziness in frail older people

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Rehabilitering vid neurologiska funktionshinder

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Äldre Personer i Riskzon Livslots

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

MS och kognitiv påverkan

Stroke = slaganfall WHO

Motoriska symtom. Fysisk träning för personer med demens Falun 7 september Motoriska symtom. Definition av rehabilitering

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Neuropsykologiskt batteri DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef

FaR-nätverk VC. 9 oktober

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

En ortosär aldrig fel?

Ätstörningar vid fetma

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Neuroteam

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Resultat efter rehabilitering

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande?

VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Åter i arbete efter stress

Vad gör en sjukgymnast/fysioterapeut inom specialiserad palliativ vård egentligen? Ulrika Olsson Möller, FT, lektor, dr vårdvet

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

ESMO Intryck från Europas största cancerkonferens Fredrik Östman, Melanomföreningen

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Transkript:

Information om friskvårdsprojekt i Norge Jan Frich Universitetet i Oslo / Oslo universitetssykehus Riksförbundet Huntingtons Sjukdom Lund, 15. april 2016 Prof. Jan Frich, University of Oslo 1

Bakgrund Intresse för att studera effekter av träning och rehabilitering vid Huntingtons sykdom Olika format: Hem-baserat träning Träning/rehabilitering i primärsjukvården Rehabilitering i institutioner (For example: Khalil et al, 2013; Busse et al 2013; Zinzi et al 2007; Piira et al 2013) Prof. Jan Frich, University of Oslo 2

Aktiviteter Prof. Jan Frich, University of Oslo 3

Aktiviteter (Photo: North Norway Rehabilitation Center) Prof. Jan Frich, University of Oslo 4

Forskning Målgrupper: Tidig- till mellanfas av HS (TFC: I-III) Observationsstudier visar positiva effekter av multiprofessionell rehabilitering för fysisk funktion/balans, svälgfunktion, självständighet och social funktion (Zinzi et al, Clin Rehab 2007; Ciancarelli et al, Eur J Phys Rehabil Med, 2013; Thompson et al Eur J Neurol 2013) Det är publicerat i en randomisert studie: 12 veckors program inom primärsjukvården där fanns möjlighet att genomföra programmet som gav positiva effekter (Busse et al, JNPT, 2013) Prof. Jan Frich, University of Oslo 5

Rehabiliteringsprojekt Intensiv rehabiliteringsprojekt för HS finansierades av Direktoratet for vård i Norge 2009 Initiativet inspirerades av resultaten från den första observationsstudien (Zinzi et al, Clin Rehab, 2007) Syftet med studien var att bedöma genomförbarhet och effekterna av att delta i ett tvärvetenskapligt rehabiliteringsprogram som varade ett år Ethical approval by Norwegian Social Science Data Services (ref. 26587) and The Regional Ethics Committee, Health Region South-East (ref. 2010/1026-1) Prof. Jan Frich, University of Oslo 6

Inklusionskriterier Klinisk HS-diagnos Deltagare Tidig- till mellanfasen (Shoulson & Fahn, stage I-III) Ålder > 18 år Exklusionskriterier Allvarliga psykiatriska tillstånd Ingen uppenbar reducerad kognitiv funktion i början av programmet ( dvs. vara oberoende i ADL) Piira A, van Welsam MR, Mikalsen G, Nilsen KH, Knutsen S, Frich JC. Effects of a one year intensive multidisciplinary rehabilitation program for patients with Huntington s disease: a prospective intervention study. PLOS Curr 2013. doi: 10.1371/currents.hd.9504af71e0d1f87830c25c394be47027 Prof. Jan Frich, University of Oslo 7

Ettårigt program: 3 x 3 veckor + evaluering Uppehåll 1 (3 veckor) Uppehåll 2 (3 veckor) Uppehåll 3 (3 veckor) Evalueringsupphåll 3 mnd (95.4 dager (SD ±34.2) efter utskrivning från upphåll nr. 3 North Norway Rehabilitation Center Prof. Jan Frich, University of Oslo Vikersund 8

Start Cognitive function (MSSE), depression (HADS), motor function, balance, gait (ABC, 6 Min. Walk Test ) ADL (Barthel) Exit Motor function, balance, gait Tre veckor - 8 hours of various activities 5 days a week - Groups of 4-6 - Physiotherapy / exercise - Group meetings, trips, making food, etc 3 mnd Prof. Jan Frich, University of Oslo 9

Multiprofessionellt team Sjuksköterska Sjukgymnast (physiotherapist) Arbetsterapeut (occupational therapist) Logoped (speech therapist) Dietist (dietician) Socionom (social worker) Psykolog (psychologist) Läkare/neurolog Institutionerna var specaliserade rehabiliteringscentra (stroke rehabilitering etc.) Prof. Jan Frich, University of Oslo 10

Variables Deltagare (baseline), n = 37 Male N = 18 (48,6%) Female N = 19 (51,4%) Age 52,4 SD = 13,1 Symptom duration 7,2 år SD = 5,7 TFC (0-13) 8,9 SD = 2,3 Stage (Shoulson & Fahn) I 9 (24,3%) II 21 (56,8%) III 7 (18,9%) UHDRS motor 36,6 16,8 UHDRS behavior 9,2 8,5 Piira A, et al PLOS Curr 2013 Prof. Jan Frich, University of Oslo 11

Kliniska mål vid baslinje, n = 37 Clinical measures Mean SD MMSE 25,4 3,5 BMI 22,8 3,2 Activities of Balance Confidence (ABC) 72,6 23,9 Bergs Balance Scale (BBS) 52,1 3,8 Timed up and og (TUG) 8,1 3,1 10 Meter Walk test (10MWT) 6,8 2,6 6 Min Walk test (6MWT) 484,9 147,5 Barthel index 19,2 1,3 HADS 8,2 8,7 SF-12 (physical health) 43,9 9,4 SF-12 (mental health) 52,2 11,2 Piira A, et al PLOS Curr 2013 Prof. Jan Frich, University of Oslo 12

Resultat 31 av 37 (83,8 %) av deltagarna fullföljde ettårigt program som planerat Prof. Jan Frich, University of Oslo 13

Score Resultat Fig 1. Förändringar i HRQOL (SF-12) 60 50 ns p=0,000 40 30 20 Baseline Evaluation stay 10 0 Mental health Physical health Piira A, et al PLOS Curr 2013 Prof. Jan Frich, University of Oslo 14

Meter Resultat Fig 2) Förändringari 6 Minutes Walk Test (meter) 580 560 p=0,000 540 520 500 Baseline Evaluation stay 480 460 440 6 Minute Walk Test Piira A, et al PLOS Curr 2013 Prof. Jan Frich, University of Oslo 15

6 minuter gångtest Prof. Jan Frich, University of Oslo 16

M/S or seconds Resultat Fig 3) Förändringar i gång funktion 9 8 7 p=0,000 6 5 4 3 2 p=0,000 Timed-up-and-go test (Seconds) 10 Meter Walk Test (m/s) 1 0 Baseline Evaluation stay Timed-up-and-go and 10 Meter Walk Test Piira A, et al PLOS Curr 2013 Prof. Jan Frich, University of Oslo 17

Scores Resultat Fig 4) Förändringar i balans: Berg Balance Scale (BBS) and Activities of Balance Confidence scale (ABC) 78 ns 74 70 66 62 58 54 50 p = 0.032 BBS Piira A, et al PLOS Curr 2013 Prof. Jan Frich, University of Oslo ABC Baseline Evaluation stay 18

Score Resultat Fig 5) Förändringar i BMI, HADS and Barthel Index 25 p=,013 20 ns 15 10 p=,004 Baseline Evaluation stay 5 0 HADS BMI Barthel index Piira A, et al PLOS Curr 2013 Prof. Jan Frich, University of Oslo 19

Ångest og depression (HADS) Prof. Jan Frich, University of Oslo 20

Score Fig 6) Kognitiva tester Resultat 70 60 50 ns ns Baseline Evaluation stay 40 30 ns ns p=0,019 ns 20 10 0 Stroop word Stroop colour Stroop interference Verbal fluency Symbol digit modality test MMSE Piira A, et al PLOS Curr 2013 Prof. Jan Frich, University of Oslo 21

Resultat: två års uppföljning 6 deltagare som fullföljde två uppehåll (två år): 4 av 6 lika eller förbättrad motorik, medan motorisk funktion försämrades på två fig. Timed up and go Piira A, Van Walsem RM, Mikalsen G, Øie L, Frich JC, Knutsen SF. Effects of a two-year intensive multidisciplinary rehabilitation program for patients with Huntington s disease: a prospective intervention study. PLOS Currents 2014; doi: 10.1371/currents.hd.2c56ceef7f9f8e239a59ecf2d94cddac Prof. Jan Frich, University of Oslo 22

Resultat Betydande positiva förändringar observerades i gång, balans, livskvalitet, med reducerad score for ångest och depression ADL förblev stabil utan försämring Sämre poäng på ett kognitiv test (SDMT) men ingen försämring i andra kognitiva mål Piira A, et al PLOS Curr 2013 Prof. Jan Frich, University of Oslo 23

Deltagarnas erfarenheter Kvalitativ explorativ studie Individuella intervjuer med 11 patienter och 9 familjmedlemmar Två fokusgruppintervjuer med 15 hälso- och sjukvårdspersonal Forskningsfrågan: Vilka upplevelser hade deltagare med struktur och innehåll i programmet? Vilka effekter rapporterade deltagare? Vilka utmaningar och framgångsfaktorer upplevde vårdpersonal? Frich JC, Røthing M, Berge AR. Participants, caregivers, and professionals experiences with a group-based rehabilitation program for Huntington s disease: a qualitative study. BMC Health Serv Res 2014; 14: 395. Prof. Jan Frich, University of Oslo 24

Nya erfarenheter Jag fruktade att för att möta Huntingtons -patienter och att vara med dem, för jag har aldrig haft, aldrig varit med dem. Jag trodde att de verkligen var mycket konstiga [... ] Jag tänkte på min mor och hur hon var (VKB, deltagare 6). Prof. Jan Frich, University of Oslo 25

Självrapporterade effekter Balans og sociala vinster: Nu är hon mycket mer positiv när hon kommer hem, så det stämningen är bättre [... ] Hon var mer slö tidigare, bara satt rakt upp och ner, så det har varit en stor skillnad (RNNK, familjemedlem 4). Jag tror att det har hänt mycket med balansen och så har hon blivit mer aktiv, inte bara sitta i soffan.. Det verkar som om hon har mer energi för att hjälpa också (RNNK, familjemedlem 4). Prof. Jan Frich, University of Oslo 26

Upplevelser i grupper Fördelar att ansluta sig till HS -gruppen, men det kan också inträffa utmaningar för grupper: Hon var så... det var så upprörd, vi var så trötta, och ingen talade till henne alls, så hon var ansträngande [... ] Nu fick vi talat om det [... ] och hon hade bett en syster: är det sjukdom som gör att hon talar så mycket? Nej, det var inte det, svarade hon, så då. Det är vad vi tror, att det är sjukdom som gör det (VKB, deltagare 1). Prof. Jan Frich, University of Oslo 27

Målsamtal En deltagare hade problem med att formulera mål och berättar om sin frustration : Det verkade var hopplöst för min del. Det var allt. Gå vackrare. Gå snabbare [... ] Nej, jag hittade inte något annat mål jag [... ] Ja. Måste ha bättre balans. Jag hittade inte något bättre [... ] Det verkar vara hopplöst, ja. Hur långt från målet är du den här gången? Tio procent, tjugo procent, trettio procent eller fyrtio procent av målet, den här gången? (VKB, deltagare 6). Prof. Jan Frich, University of Oslo 28

Framgångsfaktorer Hälso- och sjukvårdspersonal: Viktigt att ge varje patient en kontakt Använda kliniska tester / testresultat som motivation Dialog med lokala tjänster Ge tillräckligt med tid för at äta och klädsel mellan aktiviteter Frich JC et al 2014 Prof. Jan Frich, University of Oslo 29

Slutsatser Intensiv tvärprofessionellt rehabilitering för personer med tidig och mellanfas av HS är genomförbart Förbättrad motorik och livskvalitet Deltagarna betonar sociala fördelarna med programmet - detta mättes inte i vår studie, men framkom genom kvalitativa intervjuer En kontakt for den enskild är viktig Prof. Jan Frich, University of Oslo 30

Slutsatser Randomiserade studier behövs - vad har störst effekt? Individuellt anpassat program vs standardprogram Busse, Multidisciplinary rehabilitation: what future? EHDN News, 2014 Prof. Jan Frich, University of Oslo 31

Thanks The research team: Anu Piira (PI), Jan Frich (PI), Marleen van Walsem, Synnøve F. Knutsen, Geir Mikalsen, Kjell Havik Nilsen, Alf Reiar Berge, Merete Røthing, Lars Øie http://www.med.uio.no/helsam/english/research/projects/rehabilitation-huntingtons/ Thanks to: Patients, families and The Norwegian Association for HD North Norway Rehabilitation Center Vikersund Rehabilitation Center Centre for Rare Disorders, Oslo University Hospital The Norwegian Directorate of Health Bodil Stokke & Arvid Heiberg Prof. Jan Frich, University of Oslo 32