Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

Relevanta dokument
av MDR gramnegativa bakterier

Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier

Behandling av infektioner med multiresistenta gramnegativer

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikaresistens i blododlingar

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Antibiotikaresistens i blododlingar

Behandling av bakteriella infektioner i en värld av ökande resistens

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Antibiotikaresistens i blododlingar

Behandling av infektioner orsakade av ESBLproducerande. karbapenemresistenta gramnegativa bakterier

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Behandling av infektioner med multiresistenta gramnegativer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Handläggning av infektioner orsakade av ESBL-producerande Enterobacteriaceae och karbapenemresistenta gramnegativa bakterier remissversion

APPENDIX II, PREPARAT

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Antibiotikaresistens i blododlingar

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Behandling av infektioner orsakade av ESBLproducerande. karbapenemresistenta gramnegativa bakterier

Antibiotikaresistens i blododlingar

Amikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier

APPENDIX II, PREPARAT. Innehåll

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Behandling av bakteriella infektioner i framtiden och nya antibiotika

ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Antibiotikakompendium

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv!

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens

Fallseminarium. SILFs höstutbildning Hesselby slott Elisabet Nielsen och Thomas Tängdén

Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket

Mekanismer för antibiotikaresistens

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007

Klinisk evidens för behandling av multiresistenta Acinetobacter

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik. Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Behandling av infektioner med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Erik Torell Infektionskliniken Gävle

Antibiotikaronder. Daniel Bremell Infektion SU

ANTIBIOTIKAKOMPENDIUM. Anja Rosdahl & Mårten Prag

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF)

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Implementering av en ny ESBL-definition

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Sveriges åtgärdsprogram mot ESBLresistens. Karin Tegmark Wisell, MD PhD Sektionschef antibiotikaresistens och vårdhygien Smittskyddsinstitutet

Inhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni. Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset

Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset. T o m juni 2018

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing

Farmakadynamik för antibiotika

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Icke-registrerade antibiotika framtida tillgänglighet

Antibiotikaanvändning

Okomplicerad cystit i slutenvård. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

Antibiotikaronder Erfarenheter från SU. Daniel Bremell Infektion SU

Kommentarer till resistensläget 2012

Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen

Antibiotikaanvändning. Lasarettet i Enköping T o m juni 2017

URINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Transkript:

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Thomas Tängdén Infektionskliniken Uppsala

Behandling av ESBL A -producerande Enterobacteriaceae Nedre UVI Pyelonefrit Pneumoni Bukinfektioner Fosfomycin, nitrofurantoin, mecillinam, amoxicillin/klavulansyra Karbapenem, piperacillin/tazobactam, cefalosporin, aminoglykosid, ciprofloxacin Imipenem, meropenem, piperacillin/tazobactam (4g x 4) Imipenem, meropenem Svår sepsis/septisk chock Imipenem/meropenem + aminoglykosid

Behandlingsalternativ ESBL CARBA - producerande Enterobacteriaceae Baserat på resistensbestämning in vitro: Kolistin, tigecyklin, fosfomycin, aminoglykosider, karbapenemer MEN: Kolistin underdoserat pga risk för njurtoxicitet! Tigecyklin bakteriostatiskt, underdoserat, sämre än jämförelsepreparat till kritiskt sjuka patienter! Kliniska studier saknas för fosfomycin! Aminoglykosid ensamt otillräckligt vid svår sepsis! Kan man lita på karbapenemer även om MIC är lågt?

Kliniska studier, ESBL CARBA Fallrapporter och retrospektiva studier Nästan utselutande KPC-producerande K. pneumoniae Kombinationsbehandling bättre än monoterapi Kolistin + karbapenem (meropenem eller doripenem) och kolistin + tigecyklin vanligast Om MIC 4 mg/l bäst effekt av kombination med karbapenem och kolistin, aminoglykosid eller tigecyklin Höga doser av meropenem med förlängd infusion (1-2 g x 3 på 3-4 h) eller kontinuerlig infusion vid MIC 4 mg/l

In vitro studier, ESBL CARBA Kolistin + doripenem + rifampicin hade baktericid effekt på 4/5 karba-r K. pneumoniae och 5/5 E. coli Fosfomycin + meropenem synergistiskt mot 11/17 KPCbildande K. pneumoniae Kolistin + fosfomycin eller tigecyklin synergistiskt mot 4/28 NDM-producerande Enterobacteriaceae Ertapenem + doripenem + kolistin Amikacin + doripenem Fosfomycin + meropenem + kolistin

Rekommendationer ESBL CARBA Alltid kombinationsbehandling! 1.Om MIC 4 mg/l meropenem i kombination med annat effektivt preparat, i första hand kolistin 2.Kolistin + tigecyklin (förutsatt S in vitro) 3.Andra kombinationer av kolistin, tigecyklin, aminoglykosid, karbapenem och iv fosfomycin kan prövas beroende resistensmönster 4.Vid känslighet för 1 preparat kolistin + doripenem/meropenem + rifampicin (mycket svag evidens)

Kombinationsbehandling av MDR Acinetobacter baumannii Motstridiga resultat om nyttan av empirisk kombinationsbehandling Svårt att värdera effekten pga hög mortalitet och ofta kolonisation snarare än infektion Efter odlingssvar kombinationsbehandling 3-5 dagar Kolistin, ampicillin/sulbactam och/eller imipenem In vitro: Tigecyklin + kolistin, pip/tazo eller imipenem Kolistin + vancomycin +/- karbapenem

Kombinationsbehandling av MDR Pseudomonas aeruginosa Empirisk kombinationsbehandling kanske ingen vinst om effektivt betalaktamantibiotika ges initialt Vid invasiv infektion kombinationsbehandling 3-5 dagar Oftast kombinationer av betalaktam (meropenem, doripenem, piperacillin/tazobactam, ceftazidim, cefepim) och aminoglykosid, kolistin eller kinolon In vitro: Kolistin + vancomycin Kolistin + daptomycin

Framtiden I ökande utsträckning MDR gramnegativa bakterier Ökande behov av kombinationsbehandling som empirisk och definitiv behandling Gamla, nya och ineffektiva preparat Valet av kombinationer baseras på in vitro data eftersom kliniska studier saknas In vitro studier måste designas för att kunna ge klinisk vägledning Realtidstestning för kombinationer?

Standardmetoder för synergitestning in vitro 1. Avdödningsförsök 2. Checkerboard 3. Etest-metodik

Metod 1: Avdödningsförsök

Metod 2: Checkerboard Statiska antibiotikakoncentrationer med gradient Effekt: växt/inte växt Fractional Inhibitory Concentration Index = (MIC X i kombination med Y/MIC X ) + (MIC Y i kombination med X/MIC Y ) Synergi = FICI 0,5 Additiv effekt = FICI 0,5-1 Antagonism = FICI 4

Metod 3: Etest med fast eller MIC/MIC koncentrationsförhållande 1. Bakterier sprids på platta 2. Etest-remsa för antibiotika X läggs på under 1h 3. Etest-remsa för antibiotika Y på samma ställe (fast) eller så att MIC-värdena överlappar (MIC/MIC) Figur 2. E-test med fast koncentrationsförhållande. Synergi = 2 spädningssteg lägre MIC-värde med kombinationen Antagonism = 2 spädningssteg högre MIC-värde med kombinationen E-test med M I C/M I C koncentrationsförhållande

Jämförelse mellan metoder för synergi-testning Kinetiska avdödningsförsök Statiska avdödningsförsök Checkerboard Resurser ++++ +++ ++ + Etest Tidsåtgång 72 h 72 h 48 h 24-48 h Upplösning på avdödningseffekt ++ (++++) ++ (++++) + + Relevanta antibiotikakoncentrationer ++++ + (++) + (++) + (++)

Problem med metoderna Tidskrävande och kostsamma Endast kinetiska avdödningsförsök tar hänsyn till humankinetiken av antibiotika Effektdefinitionerna varierar påtagligt Bakterieinokulaten avgörande för effekten och risk för resistensutveckling Effekten av olika kombinationer är sannolikt till stor del stamberoende Den kliniska relevansen är oklar

Log cfu/ml Log cfu/ml Vilken kombination är bäst? 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 5 10 15 20 25 30 Time (h) >2 log A B A+B 9 8 7 6 5 4 3 2 A C A+C 1 0 0 10 20 30 Time (h) Synergi = >2 log10 bättre avdödning med kombinationen efter 24 h jämfört med bästa enskilda preparatet

Log cfu/ml Log cfu/ml Vad är viktigast: synergi eller baktericid effekt? 10 8 6 4 2 0 NDM-KP IR8 (kolistin/aztreonam/meropenem) 0 1 2 4 6 24 Tid (h) Synergi Control CST ATM MEM ATM+CST MEM+CST ATM+MEM ATM+MEM+CST 10 8 6 4 2 0 VIM-KP ÖN-2211 (kolistin/aztreonam/meropenem) 0 1 2 4 6 24 Tid (h) Baktericid effekt Control CST ATM MEM ATM+CST MEM+CST ATM+MEM ATM+MEM+CST Synergi = >2 log10 bättre avdödning med kombinationen efter 24 h jämfört med bästa enskilda preparatet Baktericid effekt: >3 log10 lägre CFU/mL efter 24 h

Realtidstestning för kombinationer Varför? Mortaliteten vid septisk chock ökar vid fördröjd effektiv behandling Svårigheter Tidsåtgången styrs av bakteriernas tillväxthastighet och detektionsgränsen för metoden Effekten kan vara inokulatberoende Resistenta subpopulationer syns inte initialt Vedertagna metoder (MIC) baseras på 24 h

En mekanistisk approach Tilltalande därför att effekten av kombinationer är beroende av vilka resistensmekanismer som finns Karakterisering av isolerad bakterie i realtid eller Sannolikhetsbedömning baserat på vanligaste resistensmekanismerna OCH Kunskap om antibiotikas verkningsmekanismer och förutsättningar för effekt Kunskap om övriga effekter av antibiotika: påverkan av permeabilitet, inhibitoriska effekter på betalaktamaser etc

Sammanfattning Det finns behov av en snabb och informativ metod testning av kombinationer En fungerande metod kan minska mortaliteten vid infektioner med MDR gramnegativa bakterier Nuvarande metoder relativt tidskrävande och svåra att tolka Utmaningar: tidsaspekten, bakterieinokulat, antibiotikakoncentrationer, definitioner, klinisk relevans, kostnad