INVASIV VERSUS NON-INVASIV BEHANDLING AV CLAUDICATIO INTERMITTENS

Relevanta dokument
AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Adventskalender 2016 med bästa medicinska behandling vid BAS. -riktlinjer och praktik. Anders Gottsäter Birgitta Sigvant

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Regionhabiliteringen i Göteborg

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Fysisk aktivitet vid benartärsjukdom

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Kvalitetsregistrens möjligheter till forskning och utveckling

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Vardulaki et al

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Stillasittande & ohälsa

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

FASTIC Follow up After Surgical Treatment for Intermittent Claudication

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Fysisk aktivitet vid benartärsjukdom

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Stentinläggning som alternativ till kirurgi

Hörselskadade i arbetslivet: Hälsorelaterad livskvalité och kognitiva förmågor. Håkan Hua. Handledare: Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

Vilka resultat ger epilepsikirurgi? Anna Edelvik Specialistläkare, doktorand Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,

En del av Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och Landstinget i Uppsala län.

Vilka ska vi inte operera?

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Äldre Personer i Riskzon Livslots

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Robin Hofmann Kardiologen, Södersjukhuset Bo Lagerqvist Kardiologen, Akademiska sjukhuset

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Familjär Hyperkolesterolemi

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN

Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens

Gör andningsträning för patienter med multipel skleros någon nytta?

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Ett gott åldrande - ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Helena Hörder, Med dr, leg sjukgymnast

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

NPO Hjärt- kärlsjukdomar

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Inandningsmuskelträning (IMT)

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Bättre koll på KOL Hem-monitorering och videovård

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

Kärlundersökningar Fall 2

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Evidensbaserad medicin

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Hälsoeffekter av motion?

Erfarenheter från Sverige Swedeheart (Riks-Hia) Bertil Lindahl, professor i kardiologi, SKL och Uppsala Clinical Research center.

Humörbiverkningar av p- piller SFOG

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS. Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

Transkript:

INVASIV VERSUS NON-INVASIV BEHANDLING AV CLAUDICATIO INTERMITTENS JOAKIM NORDANSTIG MD, PHD

Myt eller sanning? SEX MYTER OM CLAUDICATIOBEHANDLING ENLIGT DR. NORDANSTIG

Myt no. 1 vid claudicatiobehandling? Vi vill inte erbjuda Dig invasiv behandling eftersom komplikationer kan uppstå i samband med ingreppet som gör Dig sämre och då kan leda till amputation av Ditt ben Fakta: Inga patienter randomiserade till invasiv behandling amputerades under över 300 uppföljda patienterår 1,2. Nationellt är den årliga amputationsraten 0.2-0.5 % bland revaskulariserade CI-patienter vilket är lägre än naturalförloppet 1. Two-year results from a randomized clinical trial of revascularization in patients with intermittent claudication. Nordanstig J, Taft C, Hensäter M, Perlander A, Österberg K, Jivegård L. Br J Surg. 2016 Sep;103(10):1290-9. 2. Walking performance and health-related quality of life after surgical or endovascular invasive versus non-invasive treatment for intermittent claudication--a prospective randomised trial. Nordanstig J, Gelin J, Hensäter M, Taft C, Österberg K, Jivegård L. Eur J Vasc Endovasc Surg. 2011 Aug;42(2):220-7.

Myt no. 2 vid claudicatiobehandling? Handledd fysisk träning (Supervised excercise therapy, SET) är bra för Dig och kommer att förbättra Din gångsträcka jättemycket Fakta: Adherence till SET är tveksam (40-60 % efter 1 år) 1, vetenskapligt underlag saknas avseende långsiktig effekt (> 6 månader) 2, SET är endast tillgängligt för ett fåtal CI-patienter (30%, väldigt hererogena program) i Europa 3 och SET har mest utvärderats vid gångmatteprov (risk för bias) 1. Treatment efficacy of intermittent claudication by surgical intervention, supervised physical exercise training compared to no treatment in unselected randomised patients I: one year results of functional and physiological improvements. Gelin J, Jivegård L, Taft C, Karlsson J, Sullivan M, Dahllöf AG, Sandström R, Arfvidsson B, Lundholm K. Eur J Vasc Endovasc Surg. 2001 Aug;22(2):107-13. 2. Supervised exercise therapy versus non-supervised exercise therapy for intermittent claudication. Fokkenrood HJ, Bendermacher BL, Lauret GJ, Willigendael EM, Prins MH, Teijink JA. Cochrane Database Syst Rev. 2013 Aug 23;(8):CD005263. doi: 10.1002/14651858.CD005263.pub3. Review. 3. Availability of supervised exercise programs and the role of structured home-based exercise in peripheral arterial disease. Makris GC, Lattimer CR, Lavida A, Geroulakos G. Eur J Vasc Endovasc Surg. 2012 Dec;44(6):569-75; discussion 576. doi: 10.1016/j.ejvs.2012.09.009. Epub 2012 Sep 30. Review.

Myt no. 3 vid claudicatiobehandling? Eftersom Du har en aortoiliakal lesion kommer inte gångträning Fakta: att fungera särskilt bra varför Du nog måste bli invasivt behandlad VascuQoL total score Femoropopliteal - NON Femoropopliteal - INV SF-36 PSC Aortoiliacal - NON Aortoiliacal - INV 0 0,5 1 1,5 Isolerad aortoiliakal lesion n=29 Isolerad femoropopliteal lesion n=90

Myt no. 4 vid claudicatiobehandling Detta med Dina bensymptom är väl inget att bry sig om det finns ju annat att göra än att promenera!

1521 interventioner för claudicatio 2015 (Swedvasc) Claudicatio* & Friska Prevalensen av de två sjukdomarna är jämförbar Artros & Friska Patienter som söker DL för höftt- eller knäledsartros Röntgenverifierad sjukdom Ankle-brachial index 0.67 (SD 0.17) Time to maximal pain (min:sec) 8:40 (SD 5:27) 6-minute walk distance (feet) 1,239 (SD 277)=378 meter Mild claudicatio är nära jämförbar med artros Azquierdo-Porrera et al, J Vasc Surg 2005;41:625-30 Rannou F et al Osteoarthritis Cartilage. 2007 Sep;15(9):1013-8 7

Myt no. 5 vid claudicatiobehandling? Du är riktigt illa ute nu, eftersom nästan alla patienter med CI dör en tidig död till följd av hjärt-kärlkomplikationer. Dina bensymptom är inte viktiga i sammanhanget Fakta: Av revaskulariserade CI-patienter i Sverige drabbas 14% av en allvarlig hjärt-kärlhändelse inom tre år. 45 % av patienterna som avlider dör till följd av kärlsjukdom. 31 % dör av cancer och resten av andra orsaker 1. Contemporary cardiovascular risk and secondary preventive drug treatment patterns in peripheral artery disease patients undergoing revascularization. Sigvant B, Kragsterman B, Falkenberg M, Hasvold P, Johansson S, Thuresson M, Nordanstig J.

Myt no. 6 vid claudicatiobehandling? Jag räknar med att Din vårdcentral eller invärtesmedicinare ser till att Du får adekvat riskfaktorintervention och en korrekt farmakologisk behandling

Proportion on treatment (%) Proportion on treatment (%) Medicinanvändning över tid efter revaskularisering för PAD i Sverige - fakta 100 75 50 25 100 0 12 6 0 6 12 Time (months) 75 50 25 Antiplatelets Statins 0 12 6 0 6 12 Time (months) Aspirin Clopidogrel ACEi, angiotensin-converting enzyme inhibitor; ARB, angiotensin receptor blocker IC CLI Revascularization 3 months postoperative Aspirin 66% 75% Clopidogrel 7% 24% Statins 62% 70% β-blockers ACEi/ARB No major changes No major changes MOTSVARANDE SIFFROR EN MÅNAD EFTER CORONAR REVASKULARISERING 90 % (TROMBOCYTHÄMMARE) OCH 92 % (STATINER) (källa: Swedeheart) Contemporary cardiovascular risk and secondary preventive drug treatment patterns in peripheral artery disease patients undergoing revascularization. Sigvant B, Kragsterman B, Falkenberg M, Hasvold P, Johansson S, Thuresson M, Nordanstig J.

Invasive Revascularization Or Not in Intermittent Claudication (IRONIC) SAHLGRENSKA AKADEMIN

IRONIC-studien key facts Relativt aggressiv revaskulariseringsstrategi Mild till svår claudicatio Inkluderade patienter med (uni- och bilaterala) aortoiliakalaoch/eller femoropopliteala lesioner (t. o. m. trunkus tibiofibulare) BMT och icke-handledd gångträning gavs till alla

Syfte Att jämföra resultatet av en primärt invasiv versus en primärt non-invasiv behandlingsstrategi hos patienter med claudicatio intermittens som erhåller modern medicinsk behandling och gångträning

Studiedesign Prospektiv randomiserad studie Inklusion av 158 konsekutiva patienter <80 år Randomisering till bästa medicinska terapi (BMT) eller BMT + kärlkirurgisk intervention Uppföljning efter 12 och 24 månader Primärt effektmått: hälsorelaterad livskvalitet Sekundära effektmått: gångmattetest, patient-specifik måluppfyllelse, ABI/tåtryck

Invasive Non-invasive! DEMOGRAFI OCH KOMORBIDITET group group (n=79) (n=79) Age, years 68 (7) 68 (6) Gender male/female, % 52/48 53/47 Smoking habits, %, yes/ex-smoker/no 30/28/42 28/40/32 Diabetes mellitus, % 18 20 Body Mass Index 26(5) 26(4) Duration of symptoms, <1y/1-2 y/>2y, % 22/25/53 13/49/38 Ankle-brachial index 0.73(0.17) 0.74(0.14) MULTIFAKTORIELL MINIMISERING INGA SIGNIFIKANTA SKILLNADER Femoral pulse normal/reduced/absent, % Aortoiliac lesion (duplex ultrasound), no. Femoropopliteal lesion (duplex ultrasound), no. 52/29/19 32 63 56/27/18 30 62 Infrapopliteal lesion (duplex ultrasound), no. 2 2 Intermittent claudication treadmill distance, m 78 (59) 87 (60) Maximal treadmill distance, m 189(106) 194(103) S-hemoglobin, g/l 135(13) 137(13) S-cholesterol, mmol/l 4.9(1.1) 4.7(1.2) S-triglycerides, mmol/l 1.5(1.0) 1.5(1.0) S-creatinine, µmol/l 81(26) 89(30) Kidney failure (s-creatinine >170 µmol/l), % 4 1 Angina pectoris, % 9 13 Previous myocardial infarction, % 15 13 Cerebrovascular disease, % 9 11 Chronic pulmonary disease, % 13 6

Enrollment) Assessed for eligibility (n=338) Excluded (n=180)!!!not meeting inclusion criteria (n=134)!!!declined to participate (n=46)!!!other reasons (n=0) Randomized (n=158) Allocated to invasive treatment (n=79)!received allocated intervention (n=70)!!did not receive allocated intervention (n=9) (Improving symptoms n=6, poor run-off requiring distal bypass n=1, non-significant stenosis on angiography n=2)! Allocation) Allocated to intervention (n=79)!received allocated intervention (n=73)!!did not receive allocated intervention (n=6) (Deterioration of IC n=5, development of acute limb ischemia n=1)! Lost to follow-up (n=11) (Death n=2, liver cancer n=1, severe cardiac disease n=1, hip fracture n=1, withdrawn consent n=6) Discontinued intervention (n=0) Follow.Up) Lost to follow-up (n=8) (Death n=1, major stroke n=3, herniated disc n=1, withdrawn consent n=3) Discontinued intervention (n=0) Analysed (n=68)!excluded from analysis (n=0)! Analysis) Analysed (n=71)!excluded from analysis (n=0)!! 88% uppföljda efter två år

Förändring i hälsorelaterad livskvalitet VQ-Activity VQ-Symptoms VQ-Pain VQ-Emotional 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 PCS PF RP BP GH INV plus BMT BMT VQ-Social VT VQ-Total MCS MH RE Spider plot for the SF-36 and the VascuQoL sum- and subscale effect sizes (ES) calculated between baseline and 24 months for INV + BMT and BMT patients. Cohen s criteria for ES: 0.0-0.2=trivial; 0.2-0.5=small; 0.5-0.8=moderate; >0.8=large. PF= physical functioning; RP= role physical; BP= bodily pain; GH= general health; VT= vitality; RE = role emotional; SF= social functioning, MH= mental health, PCS=Physical Component Summary and MCS=Mental Component Summary. VQ=VascuQoL. SF Samtliga livskvalitetskomponenter som avspeglar fysisk funktion förbättrades mer av invasiv behandling

Resultat (SF-36) i förhållande till normpopulation

Förändring i gångprestation ICD 117 m versus 55 m; p = 0 003 Ett-årsresultat Två-årsresultat

Patientspecificerad måluppfyllelse 44 % av invasivt behandlade patienter nådde sitt behandlingsmål helt, jämfört med 10 % i den non-invasiva behandingsgruppen

Konklusioner En revaskulariseringsstrategi i kombination med icke-handledd gångträning och BMT förbättrar hälsorelaterad livskvalitet och smärtfri gångsträcka samt uppfyller patient-specifikta mål upp till två år mer än enbart BMT och icke-handledd gångträning hos patienter med livsstilsbegränsande claudicatio intermittens Givet studiens höga inklusionsandel (47 % av samtliga remitterade CI-patienter) bör studieresultaten vara generaliserbara för claudicatiopatienter < 80 år remitterade till kärlmottagningar i Sverige Kostnadseffektivitetsanalys en viktig utstående forskningsfråga Men möjligen underbehandlar vi claudicatiopatienter i Sverige, både medicinskt och invasivt?