Våld mot kvinnor. 7,5 poäng, Folkhälsovetenskap, Karlstads Universitet. GULLBRITT RAHM S O C I O N O M, L E G. P S Y K O T E R A P E U T, D R P H
ANKNYTNING. John Bowlby Anknytning evolutionsbiologisk bas och den process som leder till ett psykologiskt band mellan vårdare och spädbarn. Barn kan inte låta bli att knyta an! Anknytning är beroende av fysisk närhet mellan barnet och dess vårdare under första levnadsåret. Kvaliteten på anknytning varierar beroende av hur lyhört/samstämt det känslomässiga samspelet är mellan barn o vårdare. GB Rahm, KAU, 2010
ANKNYTNING John Bowlby Trygg anknytning Otrygg undvikande anknytning Otrygg ambivalent anknytning Desorganiserad anknytning Via den kognitiva förmågan skapar barnet inre arbetsmodeller utifrån anknytnings-samspelet föreställningar om sig själv o sina relationer GB Rahm, Kau, 2010
ANKNYTNING forts. Anknytningsteori inte en enkel traumateori. Svåra barndomsupplevelser ger inte med nödvändighet en viss utveckling. Forskning visar: Förändring är möjlig Barn kan utvecklas förvånansvärt väl trots svåra uppväxtvillkor GB Rahm, KAU, 2010
GRUNDAFFEKTER Tomkins Positiva Välbehag/extas Intresse/iver Neutral Förvåning/häpnad Negativa Ilska/raseri Rädsla/skräck Ledsnad/förtvivlan Avsmak Avsky Skam/förödmjukelse GB Rahm, KAU, 2010
SKAM och SKULD SKULD - handlar om vad du gjort SKAM - handlar om vem du är (Tomkins, 1987) GB Rahm,KAU, 2010
Skam - kontinuum Mild känsla av genans----------------------------------- förödmjukelse GB Rahm, KAU,2006
SHAME In order for shame to occur, there must be a relationship between the self and the other in which the self cares about the other s evaluation Shame is the experience of loosing self-esteem in one s own and other s eyes. Helen Lewis GB Rahm, KAU, 2010
In order to be able to ask one must want to know, and that means knowing that one does not know. Gadamer GB Rahm, KAU, 2010
Vi kan aldrig veta vad en person vill utan att den sagt det till oss lika lite kan vi veta vad en person behöver utan att den sagt det till oss. Olsson & Petitt GB Rahm, KAU, 2010
Salutogenes Vilka är de faktorer som förgiftar vissa delar av den flod som vi alla simmar i och renar andra och som gör det möjligt för vissa att med lätthet navigera sig fram och tvingar in andra i forsar och strömvirvlar? Och oberoende av hurdan floden som vi befinner oss i är, vad är det som för en del befrämjar förmågan att simma bra och med glädje och för andra gör det till en ständig kamp för att ens hålla sig flytande Aron Antonovsky GB Rahm,KAU, 2010
KASAM Känsla av sammanhang. Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet GB Rahm, KAU, 2010
BEGRIPLIGHET Begriplighet handlar om att stimuli både från ens inre och yttre värld under livets gång skall vara strukturerade, förutsägbara och begripliga. GB Rahm, KAU, 2010
HANTERBARHET Hanterbarhet handlar om att ha de resurser som krävs för att kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en. GB Rahm, KAU, 2010
MENINGSFULLHET Meningsfullheten innebär att kraven kan uppfattas som utmaningar, värda investering och engagemang. GB Rahm, KAU, 2010
Vi må prate så att vi finner ut vad vi tänker. Vi söker oss genom språket frem till en mening. Tom Anderson GB Rahm, KAU, 2010
Viktigt i mötet med misshandlade kvinnor Att visa att man tror på deras berättelse Att vara tydlig med var ansvaret ligger, hos den som slår Att vara respektfull Att stärka det starka Att dela den generaliserade kunskapen Att få en bild av vad hon önskar och behöver hjälp med Att ställa salutogena, lösningsfokuserade frågor GB Rahm, KAU, 2010
Den salutogena frågan! Vad var det som fick henne att bryta upp och vilka krafter använde hon till det? GB Rahm 2010
Trauma.. är en extremt påfrestande händelse/situation som varken går att fly ifrån eller är möjlig att hantera med de tillgängliga resurser individen har GBR, 2010
..trauma Typiskt för trauma tiden står stilla! Så länge trauma inte blir bearbetat fortsätter man att leva idet Trauma spelar större roll för utvecklingen av psykiska sjukdomar än man trott
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD Förekomsten under en livstid i normalbefolkning 1-3 % Förekomst i grupper av personer som utsatts för svårt psykiskt trauma 20 30 %.....alltså utvecklar i snitt 75 % som utsatts för trauma inte PTSD individuella faktorer påverkar.. GBR, 2010
Påverkande faktorer Sårbarhet: medfödda som t.ex. temperament som kan försvåra samspelet Riskfaktorer: faktorer i miljön som föräldrars psykiska sjukdom el missbruk som kan påverka samspelet negativt Motståndskraft: medfödda faktorer hos barnet som god begåvning o god social förmåga Friskfaktorer utanför barnet: i miljön t.ex. en välfungerande skola, stödjande socialt nätverk GBR, 2010
PTSD en diagnos som härleds till viss händelse Man ska ha upplevt en händelse som innebar död, allvarlig skada eller hot om det, hot mot egen el. andras fysiska integritet. En händelse som ligger bortom vad man kan förvänta sig att möta Man ska ha reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck Barn kan uppvisa agiterat eller desorganiserat beteende GBR, 2010
Intrusive påträngande minnen eller förnimmelser Återkommande, påträngande/plågsamma minnesbilder/förnimmelser ( barn kan återkommande leka teman/aspekter av vad som hänt) Återkommande mardrömmar om händelsen Handlingar el. känslor som om den traumatiska händelsen inträffar på nytt (barn kan återupprepa traumaspecifika handlingar) Intensivt fysiskt obehag inför triggers som liknar ngn aspekt av den traumatiska händelsen
Avoidance - undvikande Aktivt undvikande av tankar, känslor o samtal som förknippas med trauma Aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av trauma Oförmåga att minnas viktig del av händelsen Minskat intresse för/delaktighet i viktiga aktiviteter Känsla av likgiltighet/främlingskap inför andra människor Begränsningar i känslolivet Inga förväntningar på framtiden GBR, 2010
Hyperarousal - överspändhet Sömnsvårigheter Irritabilitet/vredesutbrot Koncentrationssvårigheter Överdriven vaksamhet Lättskrämdhet GBR, 2010
Tids- och effektperspektiv Störningen ska ha varat mer än en månad. och orsaka kliniskt signifikant lidande och/eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra avseenden GBR,2010
Komplext PTSD el. DESNOS (Disorder of Extreme Stress not Otherwise Specified) Affektiva störningar o svårighet reglera affekter Psykologisk avskärmning o dissociation Förändringar i självperception o identitetsuppfattning Förändringar i relation till andra Förändrad syn på förövare Risk för retraumatisering Somatisering GBR,2010
Dissociation.är en psykofysiologisk process som ändrar tankar, känslor och handlingar så att viss information under en period inte integreras med annan information på vanligt sätt. Tecken på dissociation: minnesluckor, identitetsförvirring, depersonalisering o derealisation, förlust av tid eller tidsperspektiv. Svårigheter att integrera kunskap, känsla o minne. GBR, 2010
Dissociativ identitetsstörning -DID Utvecklande av en eller flera personligheter /delidentiteter för att kunna hantera svåra traumatiska upplevelser Kreativ överlevnadsstrategi i samband med övergreppen som kan bli kvarstående och då kan ställa till besvär i vardagen GBR, 2010
Teoretiska referenser Tomkins S.S. (1987) Shame. In: The Many Faces of Shame (ed Nathanson, D.), pp. 133 161. The Guildford Press, New York. Bowlby J. (1988) A Secure Base. Tavistock, London. Retzinger S. (1991) Violent Emotions Shame and Rage in Marital Quarrels. Sage Publications, Newbury Park, CA. Antonovsky A (1987).Unraveling the Mystery of Healt. San Francisco, Jossey-Bass. Olsson & Petitt (1992). Om svar anhålles! Mareld, Stockholm. GB Rahm, KAU, 2010