Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.



Relevanta dokument
Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering

Implementering - möte forskning och praktik. Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsstrategier n Använda teori n Betydelsen av kontext

Kunskapens väg. Implementeringsforskning WHO (2004)

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Implementering Mårten Åhström 20 september 2016

Sjukvårdens processer och styrning

Implementering - Forskning, teori och

Tema 2 Implementering

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Att Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder. A C Eldh

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Förändring, evidens och lärande

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

Att använda evidensbaserade metoder i praktiken: följa, anpassa eller utmönstra?

Svensk sjuksköterskeförening om

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Alla kan göra skillnad att handla i praktiken

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Vilken fortbildning är r effektiv?

Implementering hur lyckas man?

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst

Implementering inom folkhälsoområdet

Evidensbaserad praktik

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering

Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

Svensk sjuksköterskeförening om

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd

Evidensgrader för slutsatser

Från nyhet till vardagsnytta

Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas?

Förbättringskunskap. 16 september

Från nyhet till vardagsnytta

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Behandling vid samsjuklighet

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Design av Deplyftet och aktuell implementeringsforskning. Robert Holmberg och Jens Knutsson. Lunds universitet

Implementering av FaR från ord till handling

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

Agneta Lantz

Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det?

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Antibiotic stewardship på sjukhus

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet

Spridning och implementering

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen

Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning.

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator

IMPLEMENTERING UPPLÄGG. Vad är implementering och. Per Nilsen Institutionen för medicin och hälsa (IMH), Linköpings universitet 15 maj 2013

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

Anne Persson, Professor

Pedagogisk ledning i ett systemiskt perspektiv

Att kritiskt granska forskningsresultat

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

Patientsäkerhet september Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne

Implementeringens svåra konst. Mats Anderberg, Institutionen för pedagogik och lärande

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

EBLIP i Sverige och internationellt

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Har chefer i vården rätt förutsättningar att driva förbättringsarbete? Jesper Olsson Utvecklingsansvarig

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet

Transkript:

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se

Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering Använda teori Summering

30-40% av alla patienter erhåller inte vård i enlighet med aktuell vetenskaplig kunskap 20-25% av vården är onödig eller potentiellt skadlig Grol & Grimshaw, Lancet 2003

Handhygien Sjukvårdsrelaterade infektioner en av top- 10 orsaker till död på sjukhus Många studier pekar på <50% följsamhet till handhygienriktlinjer Läkare lägre följsamhet än andra personalkategorier

Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär att val och beslut i alla delar av systemet baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinsk kunskap. Translating knowledge into practice the exchange, synthesis and ethically sound application of knowledge within a complex system of interactions among researchers and users Implementation research the scientific study of methods to promote the systematic uptake of research findings and other evidence-based practices into routine practice Kunskapsstyrning Kunskapsöverföring Evidensbaserad vård Forskningsanvändning Implementeringsforskning Tatroe 2008

Kunskap Implementeringsmetod(er) Riktlinjer Innovationer Personal Individer/grupper Kultur/Klimat Ledarskap Organisation Tid Resurser Process Förändrade rutiner Förändrat beteende Resultat Patientutfall Patientpreferenser Implementeringsforskning

Spridning Utbildning Socialt inflytande Samarbetsstrategier Incitament Påminnelser och återkoppling Underlättande åtgärder Kombinerade metoder Metoder för att stödja implementering Nilsen 2010

Följsamhet till handhygienriktlinjer Cochrane översikt (Gould 2010) 4 studier Interventioner: utbildningsaktiviteter, byte av produkter, kampanjer av olika slag Varierade resultat, ökad följsamhet i 1 studie. Generellt låg studiekvalitet. Sammanfattar med att kampanjer och involvering av personal verkar ha effekt men det går inte att dra säkra slutsatser. Behövs fler och bättre studier.

Följsamhet till handhygienriktlinjer The feedback intervention trial (Fuller 2012) 60 vårdavdelningar i Storbritannien Teoribaserad intervention (beteendevetenskap) Individualiserad observation och återkoppling om handhygienbeteende, samma på avdnivå, åtföljd av åtgärdsplanering Resultat följsamhet: intention-to-treat : 7-9% förbättring på IVA, ingen förbättring på vanliga vårdavdelningar per protocol : 13-18% förbättring på IVA, 10-13% förbättring på vanliga vårdavdelningar

Implikationer handhygienstudier Varierade resultat Måttliga förbättringar där man sett effekt Lovande effekt av observationer - återkoppling Använt teori från beteendevetenskap för att underbygga interventioner Behövs fler och bra genomförda experimentella studier (Studieprotokoll publicerat i Implementation Science fokus på läkares följsamhet Squires m fl 2013)

Effekter av metoder för att stödja implementering baserat på systematiska reviews Cochrane EPOC (Grimshaw 2012) Skriftliga (undervisnings)material 12 RCTs, 11 nonrcts, median förbättring +4,3% Undervisningsmöten 81 RCTs, +6% Undervisningsmöten med experter 69 RCTs: ordinationsbeteende +4.8% Lokala opinionsledare 18 RCTs, +12.0% Audit och återkoppling 118 RCTs, +5.0% Datoriserade påminnelsesystem 28 RCTs, +4.2% Strategier skräddarsydda efter identifierade hinder 26 studier. Odds ratio 1.54 Ekonomiska incitament (primärvård) 7 studier. Otillräckligt underlag för slutsatser

Implikationer Huvudsakligen positiva resultat, men måttliga förbättringar Finns ingen gold standard för implementering Välj billiga och enkla sätt att stödja implementering istället för dyra och svåra Basera spridnings- och implementeringsstrategi på kunskap om hinder och möjligheter i den kliniska miljön Behövs mer forskning om påverkan av kontext Öka användningen av teori

Teorianvändning?

Teori för att arbeta med förändring Kognitiva teorier (rationellt beslutsfattande) Teorier inom lärande (problembaserat lärande) Motivationsteorier (planerat beteende) Kommunikationsteorier (meddelandet) Socialt lärande/nätverk/påverkan (opinionsledare) Teorier om ledarskap (transformellt ledarskap) Professionell utveckling (prof kunskapsbas) Organisationsrelaterade teorier (TQM, lärande organisation, organisationskultur) Ekonomiska teorier Grol 2007

Diffusion of Innovation Elements The Innovation Communication Channels Time Social System Stages Awareness Persuasion Decision Implementation Adoption Influencing factors Attributes of the innovation Individual Organizational

Vad krävs av en innovation för att tillämpas? relativ fördel kompatibel inte för komplex testbar observerbar Diffusion of innovations Rogers 2003

innovators early adopters early majority late majority laggards

The Knowledge to Action Cycle (Graham 2006) Identify problem Select knowledge Sustain knowledge use Knowledge tools / products Adapt knowledge to local context Evaluate outcomes Knowledge synthesis Knowledge inquiry Assess barriers to knowledge use Monitor knowledge use Select, tailor implement interventions

Greenhalgs (2004) begreppsmodell Faktorer som påverkar införande av innovationer Evidensen eller informationen som ska implementeras. Den individuella praktikern som ska lära nytt och förändra beteende. Strukturen och funktionen i hälso- och sjukvårdsorganisationen, dvs den kontext som förändringen sker i. Kommunikationsmönster och stöd för förändring inom organisationen. Patientens erfarenheter, uppfattningar och preferenser.

The Alberta Context Tool (ACT) Åtta organisations områden som har koppling till kunskapsanvändning 1. Ledarskap 2. Kultur 3. Utvärdering och återkoppling 4. Formell interaktion 5. Informell interaktion 6. Relationer 7. Strukturella och elektroniska resurser 8. Organisatoriska resurser (bemanning, tid, utrymme)

Känslor Värderingar och attityder Intention

Ett försök till sammanfattning Kunskapen ökar men inga kompletta svar Finns ingen alltid fungerande implementeringsstrategi Implementering är en social process Som påverkas av många faktorer Evidens Människor Kontext Vi behöver förstå vad som händer vid implementering, inte bara vilka resultat som åstadkoms Behövs aktiva, engagerande, kontextspecifika strategier Mer forskning om påverkande faktorer och aktiva ingredienser

Råd för implementering Utgå från en stabil kunskapsbas Involvera ledningen Arbeta i grupp Se över organisationen där implementering ska ske Utveckla en plan Ha en klar idé om varför din implementeringsstrategi skulle kunna fungera (teoriunderstöd) Genomför planen Följ upp, utvärdera och återkoppla

Implementering - en kontaktsport