ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT?



Relevanta dokument
Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Bakom våra råd om bra matvanor

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Ämnesutbildning: Mat

Inspirationsfilm HFS matvanor

Matprat i primärvården

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Goda levnadsvanor gör skillnad

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Vad påverkar vår hälsa?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Testa dina levnadsvanor!

Ämnesutbildning: Mat

Tio steg till goda matvanor

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Mat på vetenskaplig grund

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Vad räknas till frukt och grönt?

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Diabetesutbildning del 2 Maten

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Matvanor hos elever i årskurs 5

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Dina levnadsvanor din hälsa

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Individualiserade kostråd

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Ämnesutbildning: Mat. Carina Svärd, Folkhälsostrateg, leg.dietist. Avd. för kunskapsstöd

Testa dina vanor Hälsotest

Riksmaten ungdom

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Maten under graviditeten

Information via media

Namn: Anders Andersson Datum:

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

WHO = World Health Organization

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Goda levnadsvanor gör skillnad

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Transkript:

ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT? * Man kan lika gärna äta omega 3 kapslar som fet fisk * En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn * Odlad lax innehåller nästan inga långa omega-3 fettsyror (EPA och DHA) * Män har generellt bättre matvanor än kvinnor * Vitamin B 12 finns det rikligt av i frukt och grönsaker

HUR VANLIGA ÄR OHÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR I SVERIGE? Daglig rökning 13 % Riskabla alkoholvanor 14 % Ohälsosamma matvanor 20 % Otillräcklig fysisk aktivitet 35 %

RANKNING AV RISKFAKTORER FÖR MORTALITET 2010 1. Ohälsosamma matvanor 2. Hypertoni 3. Rökning 4. Högt body-mass index 5. Fysisk inaktivitet 6. Högt totalkolesterol 7. Högt fasteblodsocker 8. Alkohol 9. Luftföroreningar (PM) 10. Källa: Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME) Osteoporos

MATVANOR 1. Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? 2 gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan el mer sällan (0 p) 2. Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc)? 2 gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan el mer sällan (0 p) 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? 3 gånger i veckan eller oftare (3 p) Två gånger i veckan (2 p) En gång i veckan (1 p) Några ggr/mån el mer sällan (0 p) 4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? 2 gånger per dag eller oftare (0 p) En gång per dag (1 p) Några gånger i veckan (2 p) En gång i veckan el mer sällan (3 p) Några ggr i veckan En gång i veckan eller mer sällan 5. Hur ofta äter du frukost? Dagligen Nästan varje dag

KOSTINDEX 9-12 poäng Hälsosamma matvanor (ca 10 % av vuxna befolkningen i Sverige) 5-8 poäng Potential för hälsosammare matvanor finns 0-4 poäng Ohälsosamma matvanor (drygt 20 % av vuxna befolkningen i Sverige) Frukostvanor Vetenskapligt stöd för att regelbundet intag av frukost kan minska risken för överätande under dagen. Kan också tyda på att man är mera fysiskt aktiv och att man har en förmåga att planera matvanorna

RIKTLINJERNA HANDLAR INTE OM VILKA LEVNADSVANOR SOM ÄR NYTTIGA UTAN OM HUR VÅRDEN BÄST KAN PÅVERKA DEM. 6

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN BÖR ERBJUDA PATIENTER FÖLJANDE ÅTGÄRDER LEVNADSVANA ÅTGÄRD Rökning Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande samtal Otillräcklig fysisk aktivitet Rådgivande samtal med tillägg och särskild uppföljning Ohälsosamma matvanor Kvalificerat rådgivande samtal

TRE OLIKA RÅDGIVNINGSNIVÅER Mycket korta, standardiserade råd eller ENKLA RÅD rekommendationer. Ingen särskild uppföljning. Tar max 5 minuter. Kan kompletteras med skriftlig information RÅDGIVANDE SAMTAL KVALIFICERAT RÅDGIVANDE SAMTAL Dialog mellan personal och patient, anpassad till personens ålder, hälsa och risknivå. Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel, skriftlig information och särskild uppföljning. Oftast 10-30 minuter Som rådgivande samtal men oftast längre, ca 30-60 minuter. Kan inkludera motiverande strategier. Strukturerat, teoribaserat samtal som genomförs av särskilt utbildad personal

MAT ÄR MER ÄN NÄRING OCH PÅVERKAS AV... Stress, oro Måltidsstruktur Sömnvanor TV-tittande Motivation Livssituation Tid Alkoholkonsumtion Tillgänglighet Sjukdom Psykisk hälsa Kunskap Matkultur, normer och värderingar Social situation Erfarenheter

HÄLSOFRÄMJANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT Perspektivskifte Vem är experten egentligen? I förändringssamtal är det individen själv, som är expert på sitt eget liv, sina värderingar och prioriteringar, sin egen kapacitet att genomföra förändringar Vid ett hälsofrämjande förhållningssätt känner sig patienten respekterad och lyssnad på, stärkt i tron på sin egen förmåga

"Ett hälsofrämjande möte handlar i grunden om ett förhållningssätt. Att använda den tid man har till förfogande för att på olika sätt stärka individen i den situation hon/han befinner sig."

KOKBÖCKER

RIKSMATEN 2010-2011 Två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker per dag, eller mer. Tre av tio äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka. Sex av tio använder olja eller flytande margarin i matlagningen. Nio av tio äter för lite fullkorn. Sju av tio äter för lite fibrer. Fyra av tio äter för mycket socker. Sju av tio äter för mycket salt, men många väljer joderat salt. Åtta av tio äter för mycket mättat fett. 15 procent av energiintaget kalorierna kommer från godis, läsk, bakverk och snacks. Unga kvinnor och män, 18 30 år, har sämst matvanor. Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män.

MEDVETEN OCH SYSTEMATISK ANVÄNDNING AV BÄSTA TILLGÄNGLIGA VETENSKAPLIGA FAKTA Den som tillhör hälso- och sjukvårdpersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Källa: LYHS kap 2 1 1198:531

VAD HAR VI ATT FÖRHÅLLA OSS TILL?

NNR 2012 Femte upplagan av NNR Arbetet har främst inriktat sig på områden där det kommit nya vetenskapliga rön Betonar helheten i kosten Fokus livsmedel / grupper ej enskilda näringsämnen Fysisk aktivitet har lyfts in i NNR

NNR 2012 Vad används NNR till? Näringsrekommendationer är inte samma sak som kostråd utan används för att utforma kostråd. Riktlinjer för att planera kost för grupper av människor Underlag för nyckelhålsmärknignen Ett verktyg för att utvärdera olika gruppers intag av näringsämnen Underlag för livsmedels och näringspolitik

NNR 2012 Kolhydratmängd och kvalitet 50-60E%-- 45-60E% fiber minst 25-35g/dag socker lägre än 10E% Fettmängd och kvalitet 25-35E%-- 25-40E% cis enkelomättade höjts 10-20E% Proteinintag 10-20E% 1.1 g / kg / dag Kött och charkuterivaror

NNR 2012 Minska intaget av salt 6 g /d Höjd rekommendation av vitamin D 7.5ug/d- 10ug/d >75 år 20ug/d Höjd rekommendation av selen 40 kv, 50 män ug/d- 50,60ug/d Rekommendation om fysisk aktivitet för vuxna och barn

NORDISKA NÄRINGSREKOMMENDATIONER 2012 Fokus på helhet, kostmönster, summering av önskade förändringar Källa: Livsmedelsverket

VAD HAR VI FÖR KOSTRÅD I SVERIGE IDAG? Ät mycket frukt och grönt - gärna 500g per dag! Välj gärna nyckelhålsmärkt! Byt till flytande margarin och olja när du lagar mat! Välj i första hand fullkorn då du äter Bröd, flingor, gryn, pasta och ris! Ät fisk ofta - gärna två till tre gånger i veckan! *Minska på sötsakerna! *Minska på saltet!

WCRF råd för att förebygga cancer 1. Undvik att bli överviktig, behåll normal kroppsvikt hela livet. 2. Motionera regelbundet. Minst en halvtimmes fysisk aktivitet per dag, helst en timme. 3. Begränsa konsumtionen av energitäta livsmedel, det vill säga livsmedel som innehåller mycket socker och fett och lite fibrer. Undvik sötade drycker. 4. Ät huvudsakligen mat från växtriket. Ät minst 5 portioner frukt och grönsaker varje dag och rikligt med baljväxter och fullkornsprodukter. Dessa livsmedel är rika på fibrer, vitaminer och mineraler. 5. Begränsa intaget av rött kött (i rapporten definierat som kött från nöt, gris, lamm och get) till 500 gram (tillagad vikt) per vecka och undvik charkuteriprodukter. Läs mer på länkarna till höger. 6. Om du dricker alkohol, drick högst en mängd som motsvarar 2 små glas vin per dag om du är man och ett litet glas vin per dag om du är kvinna. 7. Begränsa konsumtionen av salt och salt mat till en mängd som motsvarar högst 6 gram salt per dag. Läs mer i "Råd om salt" på länken till höger. 8. Ät inte kosttillskott för att förebygga cancer. Studier visar på motstridiga resultat och i vissa studier har cancerrisken ökat när man ätit kosttillskott. 9. Ge enbart bröstmjölk under barnets sex första levnadsmånader. Detta skyddar mamman mot bröstcancer och förebygger övervikt och fetma hos barnet. 10. Personer som har haft och överlevt cancer bör också följa råden eftersom mycket tyder på att de skyddar mot canceråterfall.

FÖRVIRRAD? Att ta fram ny kunskap är forskarnas grundläggande uppgift det innebär att man ständigt ifrågasätter andras och egna forskningsresultat!

DEMOSKOP OM MODEDIETER *fyra av tio svenskar följer en diet *fler kvinnor än män *varannan kvinna *5:2 populärast 10 % *GI 7 % *lågfett 5 % *LCHF 4 %, vanligare på landet *vegetarian/vegan 4 % *viktminskningsprogram 3 % Livsmedelsföretagen, bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige, nov 2013

5:2 1 Vanlig vecka 3114 kcal x 7 = 21 798 kcal Mån Tis 3114 2 Ons Tor s 3114 Fre 3114 Lör Sön 3114 3114 5:2-vecka 3114 kcal x 5 + 500 kcal x 2 = 16 570 kcal Minskning - 5228 kcal/v -10 kg på 3 månader 500 500

TVPROGRAM Vetenskapens värld 21 april 2014 Fett eller socker vad är värst? Vad kom man fram till? ÄT INTE FET OCH SOCKERRIK MAT RÖR PÅ DIG

VAD SA ARTIKELN? Artificial sweeteners induce glucose intolerance by altering the gutmicrobiota Jotham Suez1, Tal Korem2*, David Zeevi2*, Gili Zilberman-Schapira1*, Christoph A. Thaiss1, Ori Maza1, David Israeli3,Niv Zmora4,5,6, Shlomit Gilad7, Adina Weinberger2, Yael Kuperman8, Alon Harmelin8, Ilana Kolodkin-Gal9, Hagit Shapiro1,Zamir Halpern5,6, Eran Segal2 & Eran Elinav1 Tre studier * En djurstudie med hanmöss (sukralos, sackarin, aspartam) * En pågående israelisk klinisk nutritionsstudie (NCT01892956) på människa (381 M+K, utan diabetes, 43±13 år) (Sötningsmedel ej. specifierade) * En experimentell humanstudie om 7 friska individer (28-36 år). (Sackarin) Vad innebär det i praktiken? Finns det fler studier som visar samma resultat? Det finns flera studier över lång tid på människor som visar tydligt att effekten av att dricka sockersötad läsk är värre än att dricka lightläsk. Diabetologia. 2013 Jul;56(7):1520-30. doi: 10.1007/s00125-013-2899-8. Epub 2013 Apr 26 Br J Nutr. 2014 Sep;112(5):725-34. doi: 10.1017/S0007114514001329. Epub 2014 Jun 16. Ändrar denna studie dagens kostråd?

ÄR MJÖLK FARLIGT? 29 oktober 2014 Medialarm igen!! Forskare från Uppsala har funnit samband mellan ökad dödlighet, benbrott och mjölkkonsumtion. Forskarna följde 61 000 kvinnor och 45 000 män från Uppsala, Västmanland och Örebro, som på 1980- och 1990-talet fick fylla i enkäter om kost och livsstil. Personerna fick bland annat svara på hur mycket och hur ofta de åt och drack av 96 olika livsmedel, däribland mjölk. Personerna, som vid enkäterna var i medelåldern eller äldre, följdes sedan upp för att se om det fanns någon koppling till dödlighet och benbrott beroende på hur mycket mjölk som personerna konsumerade. Efter drygt 20 år hade en fjärdedel av kvinnorna avlidit, och 17 000 hade haft någon typ av fraktur. Bland männen, som följdes upp elva år efter utfrågningen, hade 10000 avlidit, och 5000 hade haft en fraktur. Dessa siffror jämfördes sedan med personernas mjölkkonsumtion. Milk intake and risk of mortality and fractures in women and men: cohort studies BMJ 2014; 349 doi: http://dx.doi.org/10.1136/bmj.g6015 (Published 28 October 2014) Cite this as: BMJ 2014;349:g6015

ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT? * Man kan lika gärna äta omega 3 kapslar som fet fisk * En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn * Odlad lax innehåller nästan inga långa omega-3 fettsyror (EPA och DHA) * Män har generellt bättre matvanor än kvinnor * Vitamin B 12 finns det rikligt av i frukt och grönsaker

SOCIALSTYRELSEN OCH SLV:s WEBUTBILDNING http://www.kunskapsguiden.se/utbildning/sidor/default.aspx http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/konferenser/webbutbildningar/samtalo

TILLS VIDARE... http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/stod_till_varden/

TACK FÖR ATT NI LYSSNADE!