Tenaen (TN) i ML5 yik A för baåre/baerin Tida 4-8- kl. -7 Tillåna hjälpedel: Godkänd iniräknare Godkänd forelalin. Svarblad: Skriv nan och peronnuer på varje blad. lad uan nan räa ej. Använd enda ena idan. akidan räa ej. Använd ej röd penna. Lärare: Nihad Subaic, Per Ahlén xainaor: Per Ahlén Poänrän: ör odkänd enaen fordra poän. 4 poän > bey 5 7 poän > bey D 8 poän > bey poän > bey 4 6 poän > bey A. U-rör fyll ed kvickilver använd för a äa rycke i en ånpanna. na känkeln av U-röre är anlue ill ånpannan edan den andra känkeln är öppen o lufen. Nivåkillnaden ellan kvickilveryorna i de båda känklarna är,75. Röre diaeer är 5,. Lufrycke är kpa. Hur or ryck råder i ånpannan? Lufryck kpa (p) Ånpanna,75 5,. bean är en handhållen vå en rörli upphänninpunk. ena ändan av ånen ier en ovik. andra ändan A häner an de föreål an ka väa. Vid vänin flya upphänninpunken å a ånen häner horionell.
dea fall ka an beäa viken av en låda. Moviken har aan, k, och ånen har aan, k. Upphänninpunkerna för låda och ovik ane lia län u i ändarna på ånen (fa de ine er u å i fiuren). Sånen länd är,5. Vid jävik är avånde ellan den A och 7. Hur ycke väer lådan? (p). n ero innehåller,4 lier kranvaen ed eperauren, º. Man illäer i ed eperauren -8, º. Hur ycke i åe in illäa för a eroen innehåll ka beå av enbar vaen vid eperauren, º efer a eperauren har abiliera? örua väreubye ed oivninen och föruä od oblandnin. (p) 4. eä pänninen ellan punkerna A och i kreen. (p) 5. n lin ed brännvidden, c placera, c från en vä. föreål placera fraför linen. a) Ria en kalenli fiur över rålånen (p) b) På vilke avånd från väen ka föreåle placera för a de ka avbilda karp på väen? (p) 6. n bil åker ed haiheen 5, k/h rak uppför en backe ed rader lunin. ilen har aan 95 k. Krafen o overkar rörelen är, kn. Vilken effek behöv för a hålla haiheen konan? (p) 7. chea finn vå röar arkerade. eä kvoen. Reianen R är okänd. (p)
8. Två bilar ed olika ooryrka ävlar ed varandra. Den ena accelererar från -9, k/h på den andra på,. O bilarna acceleraion ane likfori upp ill 9, k/h och o de därefer åker ed konan far, hur åna ekunder förprån åe den lånaare bilen e o de ka lua jäide när båda bilarna har nå haiheen 9, k/h? (p) 9. n heliufylld ballon är faa ed e nöre i änden på en ån enli fiur. Sånen har länden 5 c, aan och kan vrida fri krin upphänninpunken A. allonen uan innehåll och nöre har illaan aan 7,. Hur ycke heliu åe ballonen fylla ed för a ånen ka anna i vila i horionell läe? Noral ryck och eperaur (NTP) råder inui ballonen och i den oivande lufen. (p)
. n klo arar från vila och lider räckan 54, c län e räv luande plan. Vid plane lu överår rörelen i en horionell rörele och lider yerliare räckan 4, c innan den annar. Plane vinkel o horionalplane,8º. eä frikionale. rikionale är aa på de vå planen. (p). Tre laddninar är placerade enli fiuren. Krafreulanen o verkar på den poiiva laddninen Q A är rikad rak å väner. Laddninen Q -,6. eä laddninen Q. (p)
Löninförla.Trycke i pannan är deaa o de oala rycke på djupe h,75 i kvickilver. p oal p luf h p oal ( 5 9,8,75) Pa 466 kpa. Svar: Trycke i ånpannan är 466 kpa.. Moenjävik krin er L : L x S x M ( L x) L L x S x M ( L x) L L x S x M ( L x) L L L S M x x,5,5 L,,, k,7,7 Svar: Lådan väer, k.. rån de ioradia vane friör eneri när eperauren änk: T c vaen vaen Denna eneri kall preci räcka ill a vära ien från -8 º ill º, a ill a äla ien. T8 ci i c i ( T8 ci c ) i T cvaen vaen ( T8 ci c ) i vaen Vvaen vaen T cvaen vaen T cvaen Vvaen vaen i ( T c c ) ( T c c ) 8 i ( ) 4,,4 998 i,6 k (8 ), 4 Svar: Man åe illäa in,6 k i. 8 i 4. Alla re oånden är eriekopplade. De er en oal eräninreian R (5,, 7,4) kω 5,54 kω. Sröen i kreen e av Oh la U/R,775 A. Mellan A och ier vå eriekopplade oånd ed en oal reian R A,54 kω. Oh la er den öka pänninen U A R A U A 8,9446 V. Svar: Spänninen ellan A och är 8, V.
5. a Lin Objek ild b. Linforeln er direk avånde a ellan lin och föreål f a b a f b a,5 f b,, Avånde d ellan föreål och kär blir då d a b,5,,45 Svar: öreåle ka placera,45 från väen. 6. Arbee o uräa av en kraf är kraf åner räcka W ffek är arbee per idenhe W P v Krafen o verkar i bilen färdriknin är via krafjävik (likfori rörele) in D P D x v ( in) v ( Svar: ffeken o kräv är 9 kw. in) v (, 95 9,8 in ) 5,6 9, kw
7. Vid fri fall är rörelen likfori accelererad. Då äller a v dea fall är 9,4 v 4, / a 9, 8 / a v v a a v a ± v a a 4, 4, 9,4 ±,48 ±,45 9,8 9,8 9,8,,889 fero en poiiv id ök förkaa Svar: Kroppen når arken efer, 8. Kreen kan eräa enli fiur. De lier aa pännin över R och R, varför röarna kan eckna: U R U R U R R U R R,5 4 ehåll ill Hanine: Poenialvandrin i den höra linan er
,5 4 R R R R R R Svar: 5, 9. ilarna v- rafer viar förloppe. Vid arar den oorvaa bilen en likfori accelererad rörele o forår ill haiheen v 5 / uppnå vid. Den oorarka bilen arar vid idpunken och accelererar likfori ill, då haiheen v 5 / uppnå. Därefer åker bilen ed konan haihe ill. Arean/räckan S A åe vara lika or o S S efero bilarna lier jäide vid. v v v S S S v S v S v S A A A A A A 4 4 4 6 Svar: Den lånaare bilen behöver 4, förprån.
. Moenjävik krin A er 57, lier 57,,8,6 kan volyen beräkna (ej krav) : venuell,6 k,8,9,7, luf b luf b luf b luf b luf b luf luf lyf b b lyf b lyf b V V L L L L M Svar: ballonen åe fylla ed, k (al. 57 lier) heliu
.,7,4 co,8,54 in,8,54 co in ) co ( in ) co ( ) co ( co Krafjäviker vinkelrä o planen er in W W h W frikion p y N y N N N lid lid frikion p k k p frikion k p k p Svar: rikionale är,7
. QA Q A k Rikad rak uppå o ra Avånde ellan A och är ra,4,,5 QA Q A k Rikad ne nedå bor från ra Vinkeln blir L A, arcan arcan 6,87 L 4, fero krafreulanen är rikad rak å väner råder krafjävik i verikalled, vilke er A Ay A in QA Q QA Q k k in ra ra Q Q in ra ra ra Q Q ra in 6,5,6-6 Q,667,7,,6 fero Q A och Q repellerar varandra har de aa ecken, dv Q är poiiv. Svar: Q,7μ
Räninall Räknefel -p nhefel -p Värdeifferfel, andra ånen på enan -p Avrundninfel, andra ånen på enan -p : Rä denie, kan ine dra luaen: - p : Kraffiur akna eller felaki: - p Korrek kraffiur ed oenarar: p : orer från älenalpin: -p 4: Rä rö: p 5: a) Rä eller fel; b) Svarar ed avånde objek-lin: ne avdra 6: Korrek kraffiur: p 7: Rä eller fel. 8: Anar a förhållande ellan röarna är ovända förhållande ellan reianerna uan oiverin: -p 9: Korrek läe-iddiara för båda bilarna: p : Korrek kraffiur ed oenarar: p ne ai ed heliue ynd: -p : ne räkna ed frikion på luande plane: -p : el avånd A: -p Korrek kraffiur: p el ecken på Q : -p