BILGA 6 MINNESANTECKNING UPPDRAG VF_Kncessin_Prjus UPPDRAGSLEDARE 18 UPPDRAGSNUMMER 1662061000 UPPRÄTTAD AV PLATS Unna tjerusj kntr, Östra kyrkallén 2, Gällivare 06 T D 11.30-12.30 NÄRVARANDE Unna tjerusj Vattenfall Swec Swec KOPIA T LL Unna tjerusj Samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 med Unna tjerusj sameby gällande förlängning av kncessin för 150 kv ledningen Prjus-Gällivare. - Krt presentatinsrunda där mötesdeltagarna fick presentera sig ch sin respektive rll i uppdraget. - Eva redgör för hela prjektet ch vad den nya tillståndsansökan innebär; Vattenfall söker tillstånd m att få frtsätta använda fyra befintliga ledningar mellan Prjus-Gällivare, Prjus-Kiruna, Prjus-Kirunavaara samt Prjus-Prsi. Utöver detta planeras en ny kraftstatin att byggas i Prjus på Prjusberget. Med anledning av denna byggnatin söker Vattenfall ckså tillstånd m att anlägga fyra nya ledningar i två parallellgående stlpar (150 kv) mellan Prjus ch Prjusberget. Miljöbalken kräver att det i tillståndsärenden sm dessa presenteras ett möjligt alternativ till de befintliga ledningarna sm kallas befintliga ledningsstråk. Alternativen är benämnda alternativa ledningsstråk ch dessa har i möjligaste mån dragits så att de följer befintliga ledningar ch vägar. De befintliga ch alternativa stråken passerar flera mtstående intressen. Förutm riksintresse rennäring finns riksintressemråden sm innefattar fjällmråden, friluftsliv, naturvård, kulturmiljövård, järnväg ch vägnät. Utöver detta finns värdefulla naturmråden i frm av våtmarker av lika klasser, naturvärden, naturvårdsavtal, nyckelbitper, naturreservat samt sumpskgar. 1 (5) mm02.dcx 2012-03-2814 Swec Kaserngatan 14 SE-981 37 Kiruna, Sverige Telefn +46 (0)980 393000 Fax www.swec.se Swec Envirnment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stckhlm tjerusj.dcx
Alla parter sm hittills yttrat sig i samrådet förrdar befintliga ledningsstråk. Beslut m förlängd kncessin fattas av Energimarknadsinspektinen. - Mötet frtsätter med frågr ch diskussiner: Fråga : Vad är det egentligen sm ska göras? Svar Vattenfall förespråkar ch önskar att befintlig ledning ska stå kvar med samma utförande sm idag. De enda åtgärder sm därmed kan bli aktuella är underhållsarbete sm exempelvis röjning av ledningsgatr. Om däremt Energimarknadsinspektinen anser att andrahandsalternativet, dvs. alternativt ledningsstråk, är mer lämpligt behöver befintliga ledningar rivas vilket bland annat innebär arbeten med att mntera ner stlpar ch linr. : Unna tjerusj sameby ser inga andra alternativ än att nyttja befintligt ledningsstråk. De har erfarenheter i närtid från anläggandet av två nya ledningar, Messaure-Aitik ch Messaure-Ekrrbäcken, ch anser att byggskedet inte innebar några större prblem. I de här fallen km man överens med byggherren m att göra ett uppehåll i byggnatinen under den perid sm renarna betade i mrådet varvid renarna fick beta stört ch anläggningsarbetet frtsatte istället på andra sträckr längs ledningsstråket. När renarna betat färdigt ch flyttat vidare meddelades detta till byggherren ch anläggningsarbetet inm betesmrådet kunde färdigställas. Det stra störningsmmentet för samebyn uppstår när ledningen är färdigbyggd. Ledningsstråket kan fungera sm en skterled vilket gör att renarna börjar följa dessa hårt pressade spår. Det blir således svårare att hålla renhjrden samlad ch flytta hjrden längs flyttlederna. Ett knkret exempel är ledningen mellan Messaure ch Aitik sm ligger i fel väderstreck i förhållande till samebyns flyttleder vilket leder renarna antingen mt nrdst (Aitik) eller sydväst (Messaure) istället för nrdväst. Fler knkreta exempel från samebyn på vilka störningar sm skulle uppstå m det alternativa ledningsstråket blir verklighet illustreras i Bilaga 1 ch förklaringar till siffrrna finns nedan. 1. Trrisheden ett viktigt betesmråde med riklig marklavsförekmst. 2. Skgsmråden i Stubba naturreservat viktiga mråden för hänglavsbete. 3. Skgsmråden kring Mellan- ch Sör-Stubba viktiga mråden för hänglavsbete. 4. Stråk längs med samebyns södra gräns längs med gränsen flyttar den vintergrupp sm håller till i Muddus natinalpark under ktber till december. 5. Flyttled sm går mellan mråde 2 ch 3. 6. Flyttled sm numera går söder m Dundret, tidigare följde den bergets nrra sida längs med den streckade linjen genm det rangea mrådet sm utgör en svår passage av riksintresse. 2 (5) mm02.dcx 2012-03-28 tjerusj.dcx
beskriver utifrån kartan prblemen sm skulle uppstå m alternativt ledningsstråk blir verklighet: Den renhjrd sm flyttar längs med flyttleden söder m Dundret (numrerad sm 6 i kartan) skulle då den når det alternativa ledningsstråket följa denna ch vika av mt söder eller öster ch därmed inte nå Trrisheden (numrerad sm 1 i kartan) ch det viktiga marklavsbetet sm finns tillgängligt där. Samma prblem skulle uppstå för den vintergrupp sm i ktber-nvember har renarna betandes på Dundret. Då de i januari flyttar ner renarna från berget för att krsa väg E45 ch så småningm nå Trrisheden (1) skulle renarna istället följa alternativt ledningsstråk. Anledningen till att det är möjligt att flytta på nrra sidan av Dundret är att bstadsmrådet Repisvaara utvidgats. När bstadsmrådet vuxit hamnar rekreatinsmrådena, där människr tar sina prmenader ch rastar sina hundar, ännu längre söderut mt Harrträsk. Dessa rekreatinsmråden är prblematiska att krsa med renhjrden varför den flyttled av riksintresse sm gått genm samhället Gällivare, över Vassaraträsk idag är möjligt att nyttja. Renhjrden sm betar i mråde 2 skulle med str sannlikhet följa det alternativa ledningsstråket mt nrr ch inte flyttled 5 sm vanligtvis används. Samma sak gäller renar betandes i mråde 3 vilket det alternativa ledningsstråket går rätt igenm, renarna skulle följa ledningsgatan mt nrdst eller sydväst istället för att vandra mt nrdväst eller sydst berende på m hjrden är på väg till eller från vinterbeteslandet. Den vinterbetesgrupp sm betar i Muddus natinalpark flyttar längs med samebyns södra gräns vidare längs sjösystemen i väster mt kalvningslanden uppe till fjälls. De alternativa ledningsstråken skulle passeras under januarifebruari, berende på betesförhållandena i mrådet. En ny ledning skulle skära av denna för renen naturliga flyttled ch leda dem antingen in mt Prjus eller mt nrdst till mråde 3. Fråga I grva drag, under vilken tidsperid nyttjar samebyn de mråden genm vilka de alternativa ledningsstråken går? Svar Renhjrdarna befinner sig i skgslandet från mitten på nvember till mitten på april. Lagm till valbrg vill de vara uppe till fjälls. Betet är reglerat så att vinterbetesmarkerna sm ligger nedanför dlingsgränsen endast får nyttjas under 1 ktber till 30 april. Åretrunt-markerna sm ligger vanför dlingsgränsen får användas till renbete hela året. Generellt kan sägas att då backen är frusen ch snön ligger på marken då kmmer samebyn ner till mrådet till vinterbetesmarkerna söder m väg E45. Fråga Vilka typer av underhållsarbete kan det bli fråga m längs befintligt ledningsstråk? 3 (5) mm02.dcx 2012-03-28 tjerusj dcx
Svar Det kan röra sig m att gamla ch dåliga stlpar ersätts med nya ch linr kan bytas ut. Även underhållsröjning kan bli aktuellt. Inför större åtgärder kntaktas samebyarna. Då ledningarna fta går genm vattensjuka marker vill Vattenfall utföra många åtgärder under vinterhalvåret då marken är frusen. Detta innebär att tidpunkten för åtgärderna kan krcka med samebyns verksamhet. Underhållsröjning utförs främst under barmarkssäsngen ch stör därmed inte rennäringen. Däremt kan häckande fåglar störas, vilket medför att tidpunkten för utförande av arbetena begränsas ytterligare. berättar: Tidigare kncessiner har efter erhållet tillstånd varit giltiga i 40 år. Från ch med lagändringen 2013 kmmer tillstånden att vara giltiga tillsvidare. Det betyder att tillstånden gäller fram tills dess att någn part vill ta upp en ledning för prövning. Ett exempel skulle kunna vara att ett nytt bstadsmråde ska anläggas ch då kan ledningens placering bli ett ärende sm prövas. Endast kmmun eller länsstyrelse kan ta upp ledningen för prövning. frågar: Hur ser en 150 kw-ledning ut? svarar: Ledningarna i stamnätet sm ägs av Svenska kraftnät består av enkel- eller prtalstlpar i stål sm linrna hänger i. Reginala nät, sm bl.a. ägs av Vattenfall, består av enkel- eller prtalstlpar i trä eller stål i vilka linrna hänger. Utförandet för gällande ledningar är trästlpar. visar bilder för att exemplifiera beskrivningen van ch svarar: En mycket bra synpunkt från samebyn ch vi ska ta med bilder sm beskriver ledningarnas utförande i kmmande samrådhandlingar. frågar: Hur många vinterbetesgrupper finns inm Unna tjerusj? svarar: Under vintern 2015-2016 har det funnits fem lika vinterbetesgrupper inm samebyn, men det kan variera från år till år berende på hur betesförhållandena ser ut. frågar: Hur länge består prblemet med att nyanlagda ledningsgatr fungerar sm skterleder? Hur hanterar samebyn prblemet? svarar: Prblemet är självreglerande, med tiden växer sly upp ch då det når van snötäcket kmmer inte sktrarna att köra där med risk för att repr ch skadr ska uppstå på sktrarna. Prcessen tar ungefär 10 år ch sedan är ledningsgatan intressant sm farled till dess att underhållsröjning utförs. Den här prblematiken finns inte längs den befintliga ledningen eftersm den är så gammal ch slyet har vuxit sig högt, samt att röjning endast har utförts på de sträckr där skterleden går i ledningsgatan. 4 (5) mm02.dcx 2012-03-28 tjerusj.dcx
- Mötet avslutas efter att det knstaterats att det inte finns ytterligare frågr eller funderingar. Vid prtkllet Gdkänt av 5 (5) mm02.dcx 2012-03-28 tjerusj dcx