Uppföljning Medarbetare 2011

Uppföljning Medarbetare 2011

UPPFÖLJNING MEDARBETARE 2011 DEN ÖPPNA KOMMUNEN... 3 ÖVERSIKT... 5 FRISKA OCH NÖJDA MEDARBETARE HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ... 6 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 6 MEDARBETARENKÄTEN... 6 PERSONALANSVAR... 7 FRISKTAL... 8 Frisktal per förvaltning... 8 Frisktal per personalgrupp... 9 Frisktal och kön... 10 Frisktal och ålder... 10 SJUKFRÅNVARO... 11 Sjukskrivningar per förvaltning... 12 Sjukskrivningar per personalgrupp... 12 Sjukskrivningar per kön... 13 Sjukskrivningar per åldersgrupp... 13 Åtgärder för att minska sjukskrivningarna... 14 EFFEKTIVT ARBETSSÄTT LIKABEHANDLING... 16 Jämställdhet... 16 Könsfördelningen bland chefer och arbetsledare... 17 Könsfördelning bland jämförelsekommunerna... 18 Utländsk bakgrund... 19 Ålder... 20 Ålder i jämförelsekommunerna... 21 BEMANNING OCH VOLYM... 22 Tillsvidareanställningar... 22 Tidsbegränsade anställningar med månadslön... 22 Tidsbegränsade anställningar med timlön... 23 Fyllnadstjänstgöring och övertid... 23 Total resursinsats... 24 Fördelning anställningsformer... 24 NYCKELTAL FÖR ANSTÄLLNINGSTRYGGHET... 25 SYSSELSÄTTNINGSGRADER... 27 Önskad sysselsättningsgrad... 27 Faktisk sysselsättningsgrad... 28 Andel heltid bland jämförelsekommunerna... 29 KOMPETENSUTVECKLING... 30 UTBILDNINGSNIVÅ... 30 Utbildningsnivå jämförelse kommun, län och riket... 31

Utbildningsnivå per förvaltning... 31 Utbildningsnivå per anställningsform... 32 Utbildningsnivå per personalgrupp... 32 SJUKSKRIVNINGARNAS KOSTNADER... 32 LÖNER... 34 FRÅNVARO... 34 Semester... 34 Total frånvaro... 34 PENSIONSAVGÅNGAR... 36 REKRYTERINGSBEHOV OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 36 BILAGOR Bilaga 1: Tabeller 1 Frisktal 38 2 Frisktal kvinnor och män.. 39 3 Sjukskrivningar kalenderdagar per tillsvidareanställd och år. 40 4 Sjukskrivningar för kvinnor per personalgrupp. 41 5 Sjukskrivningar för män per personalgrupp..... 42 6 Total sjukskrivning per åldersgrupp och personalgrupp.. 43 7 Andel kvinnor per personalgrupp... 44 8 Utländsk bakgrund andel i procent. 45 9 Genomsnittsålder och åldersfördelning..... 46 10 Tillsvidareanställningar anställningar och årsarbeten. 47 11 Tidsbegränsade anställningar anställningar och årsarbeten... 48 12 Timavlönade arbetad tid i årsarbeten..... 49 13 Timavlönade Antal personer som fått timlön under året.... 50 14 Fyllnadstjänstgöring i årsarbeten. 51 15 Övertid i årsarbeten..... 52 16 Genomsnittlig sysselsättningsgrad... 53 17 Andel heltid samt andel deltid över resp. under 75 procent.... 54 18 Utbildningsnivå andel i procent.. 55 19 Total frånvaro i årsarbeten...... 56 Bilaga 2: Källor och definitioner. 57 Bilaga 3: Indelningen i personalgrupper enligt AID.... 58 Bilaga 4: Chefskoder enligt AID.... 61 Bilaga 5: Lönestatistik 2011-12-31... 62

Uppföljning medarbetare 2011 Den öppna kommunen Vår vision, som har sin grund i medborgarnas behov, nås med tydliga mål och uppdrag och arbete av hög kvalitet. Våra medarbetares arbete bygger på ständig vilja att utvecklas och att bidra till andras utveckling. Varje medarbetare har en öppenhet för olikheter och kan värdesätta dessa. Under året togs en personalidé fram som har till uppgift att stödja verksamhetsidén, uttrycka vad som förväntas av medarbetarna för att verksamhetsmålen ska uppnås samt visa vad kommunen som arbetsgivare erbjuder medarbetarna för att göra detta möjligt. Förändringsprocessen mot nya arbetssätt fortsatte i förvaltningarna. Medborgarna och företagen ställer höga krav på service, tillgänglighet och flexibilitet på en modern kommun. För att möta förväntningarna måste vi ändra vårt arbetssätt. Nya arbetssätt ska leda till att det blir enklare för medborgarna och företagen i Kristianstads kommun. Konkurrensutsättning inom olika verksamheter innebar att externa utförare etablerades inom både skola, förskoleverksamhet samt vård- och omsorgsboende och hemtjänst. Friska och nöjda medarbetare Frisktalet ökade med en procentenhet och låg på 62 procent för kommunen totalt. Sjukskrivningarna minskade med 0,4 dagar och hamnade på 15,4 kalenderdagar per tillsvidareanställd medarbetare. Effektivt arbetssätt Den totala resursinsatsen under året ökade med 60 årsarbeten. Antalet årsarbeten för tillsvidareanställningar minskade medan de tidsbegränsade anställningarna med månadslön och timlön mätt i årsarbeten ökade. Antalet personer som varit inne och arbetat som timavlönad minskade samtidigt som och antal arbetade timmar per person ökade. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökade totalt och den ökade både för kvinnor och för män. Andelen kvinnliga medarbetare minskade något. Kommunledningskontoret/Personal & arbetsmiljö Leif Rülf Personaldirektör Jenny Bondesson Personalspecialist 3

Uppföljning utifrån balanserade styrkort för Medarbetarperspektivet MÅL STYRTAL KOMMENTAR Frisktal Frisktalet definieras av kommunerna i Skåne som andelen medarbetare i procent som varit sjukskrivna högst fem kalenderdagar under året. Frisktalet 2011 ökade med en procentenhet och låg på 62 % för kommunen totalt. God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Sjukfrånvaro Målsättningen att minska sjukfrånvaron med en kalenderdag per medarbetare per år nåddes inte under 2011. Sjukfrånvaron minskade med 0,4 dagar till 15,4 kalenderdagar per medarbetare. Korttidsfrånvaron och den längre frånvaron har minskat medan långtid var oförändrad. Sjukfrånvaron under året låg på en acceptabel nivå för en verksamhet av Kristianstads kommuns storlek och skiftande karaktär. Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Systematiskt arbetsmiljöarbete Likabehandling Det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp årligen. 2011 års uppföljning visade på att ytterligare insatser har genomförts och detta innebar en måluppfyllnad på 85 procent. Arbetet med förvaltningarnas likabehandlingsarbete följs upp årligen utifrån fyra åtgärder inom området. Uppföljningen för 2011 visade på en måluppfyllnad på 25 procent. 4

Översikt Statistikuppgift/nyckeltal 2010 2011 Avser tillsvidareanställda om inget annat anges Förändring Antal eller procentenheter Friska och nöjda medarbetare Frisktal (andel tillsvidareanställda i procent med högst fem sjukdagar under året) 60,7% 61,8% + 1,0 Kvinnor 58,0% 58,6% + 0,6 Män 71,3% 73,9% + 2,6 Nöjd-Medarbetar-Index (värden mellan 1 och 6) 4,43 - -- Sjukfrånvaro i kalenderdagar per tillsvidareanställd 15,7 15,4-0,4 Kvinnor 17,1 16,9-0,2 Män 10,6 9,8-0,8 Personalansvar, antal medarbetare per chef 23 23 - Effektivt arbetssätt Tillsvidareanställda i årsarbeten vid årets slut 5902 5875-26 Tidsbegränsat anställda med månadslön i årsarbeten 308 351 + 44 Insats av timavlönade i årsarbeten 457 488 + 30 Antal timavlönade som arbetat under året 2618 2553-65 Genomsnittligt antal arbetade dagar per timavlönad 37 41 + 3 Andel tidsbegränsat anställda med månadslön av alla anställda med månadslön 5,7% 6,3% + 0,7 Genomsnittlig sysselsättningsgrad 91,8% 92,3% + 0,5 Kvinnor 90,6% 91,1% + 0,5 Män 96,4% 96,6% + 0,3 Andel kvinnor 79,1 78,9-0,2 Andel män 20,9 21,1 + 0,2 Genomsnittsålder 45,9 46,1 + 0,2 Kvinnor 45,6 45,9 + 0,3 Män 47,0 47,1 + 0,1 Etnisk bakgrund - 12 % - Sjukskrivningskostnader i mkr 49,4 50,5 + 1,1 Total frånvaro i årsarbeten netto för alla medarbetare 1 407 1 360-47 5

Friska och nöjda medarbetare Hälsa och arbetsmiljö Fakta medarbetarenkät Index 2004 Index 2006 Index 2008 Index 2010 Nöjdmedarbetarindex 4,17 4,32 4,44 4,43 Systematiskt arbetsmiljöarbete Kristianstads kommun har under 2011 ytterligare lyft blicken för att satsa på åtgärder som främjar den goda hälsan på arbetsplatsen. Arbetet med en hälsofrämjande arbetsplats är komplext och mångfacetterat samtidigt som det kan vara svårt att mäta direkt vad en insats ger för resultat. Som ett stöd i arbetet har en 9-fältsmodell tagits fram i syfte att försöka förtydliga aktiviteterna samt utgöra underlag för fortsatta insatser. Genom ett nytt samverkansavtal, ny policy för ett hälsofrämjande arbete och en personalidé skapas förutsättningar för att tydliggöra vår värdegrund och det unika med att arbeta i en kommun. Den stora satsningen under året var hälsodagarna 20 22 september dit alla medarbetare bjöds in för att få ta del av föreläsningar, seminarier och aktiviteter. Cirka 1 700 medarbetare besökte hälsodagarna för att söka ny kunskap och inspiration som kan användas i det dagliga arbetet. En friskvårdssubvention på 500 kronor har erbjudits alla medarbetare och 35 procent har passat på att ägna sig åt hälsa och friskvård. Medarbetarenkäten Under hösten 2012 kommer medarbetarenkäten att genomföras för femte gången. Resultatet för 2010 års enkät förändrades endast marginellt jämfört med 2008 och Nöjdmedarbetarindex minskade ytterst lite jämfört med förra enkättillfället. Med tanke på besparingar, pågående omorganisation och löneöversyn betraktas detta som ett tillfredsställande resultat. Ledarskap och uppföljning ökade medan övriga värden minskade med någon hundradel. Faktorn arbetskamrater hade fortfarande det högsta värdet av faktorerna som det har varit vid de tidigare enkäterna. Jämförelseindex 2004 2006 2008 2010 Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) 4,17 4,32 4,44 4,43 Frånvaro av trakasserier 83,5% 89,1% 90,2% 89,8% Medarbetarsamtal 53,4% 68,0% 73,5% 76,9% Långtidsfriska 80,6% 83,1% 83,7% 85,6% Svarsfrekvens 76,4% 79,6% 86,1% 85,9% 6

Personalansvar Fakta medarbetarenkät Index 2004 Index 2006 Index 2008 Index 2010 Ledarskapsindex 4,32 4,60 4,81 4,78 I Nyckeltalsinstitutets Arbetsvillkorsindex finns ett tal kallat personalansvar. Det visar antalet medarbetare per chef. Detta tal får inte vara för högt för då är det svårt för chefen att ta sitt personalansvar. Talet ska inte heller vara för lågt då det ger en onödigt hög kostnad för verksamheten. Under 2008 infördes en ny klassificering av befattningar, Arbetsidentifikation (AID). I detta system läggs koder in bland annat för chefs- och ledningsansvar. Enligt denna hade vi 333 medarbetare med någon typ av arbetsledarfunktion, vilket var en ökning med två jämfört med 2010. Av dessa hade 283 chefer fullt verksamhets-, ekonomi- och personalansvar. Här innefattas befattningar som förvaltningschef, skolchef, områdeschef, avdelningschef, enhetschef, teamchef och rektor. 50 medarbetare hade ett begränsat lednings- eller samordningsansvar. Se vidare avsnittet Könsfördelning bland chefer och arbetsledare under avsnittet Likabehandling sidan 16. Nyckeltal personalansvar Antal tillsvidareanställda per chef/arbetsledare (beräknat på de 283 chefer med fullt verksamhets-, ekonomi- och personalansvar) FÖRVALTNING 2011 2010 Omsorgsförvaltningen 27 29 Barn- och utbildningsförvaltningen 25 25 Arbete och välfärdsförvaltningen 12 10 C4 Teknik 9 8 HELA KOMMUNEN 23 23 I hela kommunen var det genomsnittliga antalet medarbetare per chef 2011 samma som 2010 och 2009. Omsorgsförvaltningen har ökat antalet chefer och detta har medfört ytterligare minskning av mängden medarbetare per chef jämfört med tidigare år. På Barn- och utbildningsförvaltningen var antalet samma. På de mindre förvaltningarna hade cheferna personalansvar för mellan 10 och 20 medarbetare. I vissa verksamheter hanteras ett stort antal medarbetare med korta anställningar. Tar vi med tidsbegränsade anställningar (med månadslön och timlön) blir nyckeltalet högre. 7

Nyckeltal personalansvar Samtliga medarbetare per chef/arbetsledare (Antal tillsvidare och tidsbegränsade med månadslön per den 2011-12- 31 och tidsbegränsade med timlön som någon gång arbetat under året.) FÖRVALTNING 2011 2010 Omsorgsförvaltningen 43 45 Barn- och utbildningsförvaltningen 36 36 Arbete och välfärdsförvaltningen 17 17 C4 Teknik 9 9 HELA KOMMUNEN 33 33 Frisktal Fakta från medarbetarenkät Fråga i bakgrundsvariabler Index 2004 Index 2006 Index 2008 Index 2010 Jag är långtidsfrisk* 80,6 83,1 83,7 85,6 *Andel svarande som angivit 0-7 sjukdagar under januari till oktober 2008. Frisktalet definieras av kommunerna i Skåne som den andel av tillsvidareanställda i procent som varit sjukskrivna högst fem kalenderdagar under året. Sambandet mellan frisktal och sjuktal kan beskrivas på följande sätt: Högt sjuktal Lågt sjuktal Lågt frisktal Stor ohälsa som är allmänt spridd i gruppen! ALARM! Korta sjukfall som drabbar de flesta. Kan också vara många deltidssjukskrivna. OK i smittoutsatt verksamhet eller om man fått sjuka i tjänst på deltid. Annars en förvarning. Högt frisktal Ett antal långtidssjuka men bra hälsa för övrigt. Är långtidssjukskrivningarna arbetsrelaterade? Den friska organisationen!! HURRA! 2011 ökade kommunens totala frisktal med en procentenhet till 61,8 procent. Frisktal per förvaltning - tabell sid 38 C4 Teknik minskade frisktalet med en halvprocentenhet från att ha ökat frisktalet med nästan sex procentenheter 2010. C4 Teknik hade tillsammans med Kommunledningskontoret högst frisktal av förvaltningarna. Barn- och utbildningsförvaltningen minskade frisktalet samtidigt som sjukfrånvaron totalt minskade. Detta tyder på att de korta sjukskrivningarna ökar. Arbete och välfärdsförvaltningens frisktal sjönk med över två procentenheter i samband med att sjukfrånvaron ökade. Omsorgsförvalt- 8

ningen ökade frisktalet med över tre procentenheter. Den totala sjukfrånvaron ökade under året, men inte de korta sjukskrivningarna under fem dagar. Tidigare har Omsorgsförvaltningen ökat 2009 med två procentenheter och minskat 2010 i samma omfattning. I de små förvaltningarna kan frisktalet fluktuera kraftigt mellan mätperioderna eftersom enstaka sjukskrivningar har stort genomslag. Frisktal samt frisktalets och sjuktalets förändring per förvaltning FÖRVALTNING FRISKTAL Sjuktalets Andel friska* i Ökn/minskn i förändring procent %-enheter Kommunledningskontoret 69-0,2-1,4 C4 Teknik 69-0,5-3,7 Barn- o utbildningsförvaltn 65-0,8-0,7 Arbete och välfärdsförvaltn 62-2,2 + 1,5 Omsorgsförvaltningen 57 + 3,3 + 0,4 HELA KOMMUNEN 62 + 1,0-0,4 * Frisk = Högst 5 sjukskrivningsdagar under året. Andelen av tillsvidareanställda som var helårsfriska var 37 procent av samtliga tillsvidareanställda medarbetare, vilket var en procentenhet mer än 2010. Frisktal per personalgrupp - tabell sid 38 Personliga assistenter som hade den högsta sjukfrånvaron av personalgrupperna ökade sjukfrånvaron med nästan nio dagar samtidigt som frisktalet var oförändrat på 56 procent. Medarbetare bland städ och tvätt hade det lägsta frisktalet men har ökat med över fyra procentenheter. Samtidigt har sjukfrånvaron ökat med över sex dagar i denna grupp. 9

Vårdbiträden/undersköterskor som hade bland de lägsta frisktalen och den högsta sjukfrånvaron. Under 2011 ökade frisktalet igen och sjukfrånvaron minskade något, tvärt emot utvecklingen under 2010 då sjukfrånvaron ökade och frisktalet minskade. Frisktal och kön - tabell sid 39 Frisktalen ökade både för kvinnorna och för männen samtidigt som sjukfrånvaron också minskade för bägge grupperna. Ökningen av frisktalet var större för männen. Skillnaden mellan männens och kvinnornas frisktal har ökat och kvinnorna har en bra bit kvar till männens nivå. Frisktalet visar att männen var friskare än kvinnorna i de flesta personalgrupper. Särskilt stor var skillnaden bland hantverksarbetare (fastighetsskötare, fordonsförare, parkeringsvakt mfl) och bland övrigt lärararbete (speciallärare, SFI-lärare mfl). Bland personliga assistenter och tekniska handläggare hade kvinnorna ett högre frisktal än männen. Frisktal för kvinnor och män - tillsvidareanställda KÖN 2011 2010 Förändring i procentenheter Kvinnor 58,6 58,0 + 0,6 Män 73,9 71,3 + 2,6 HELA KOMMUNEN 61,8 60,8 + 1,0 Frisktal och ålder Frisktalet har ökat i alla åldersgrupper förutom för de mellan 30 och 39 år och var oförändrat för de mellan 40 och 49 år. Den yngsta åldersgruppen ökade frisktalet med tre procentenheter samtidigt som sjukfrånvaron var oförändrad. Den äldsta åldersguppen ökade sitt frisktal mest samtidigt som sjukfrånvaron totalt minskade. Frisktalet i olika åldersgrupper tillsvidareanställda ÅLDERSGRUPP 2011 2010 Förändring i Sjukfrånprocentenheter varo -- 29 år 62,4 59,2 + 3,3 12,9 30-39 år 62,7 63,8-1,1 12,4 40-49 år 60,7 60,7-14,1 50-59 år 61,7 60,3 + 1,5 17,1 60 år -- 62,5 57,0 + 5,5 21,4 10

Sjukfrånvaro Mål Sjukskrivningarna ska sänkas med en sjukskrivningsdag per tillsvidareanställd och år Sjukskrivningarna som redovisas här avser tillsvidareanställda. Sjuk-, rehabiliterings- och arbetsskadeersättning ingår inte i redovisningen. Målet att sjukskrivningarna ska minska med en kalenderdag per medarbetare med tillsvidareanställning och år nåddes inte under 2011. Sjukskrivningarna minskade med 0,4 kalenderdagar och sjukfrånvaron slutade på 15,4 kalenderdagar per medarbetare. Samtliga intervall minskade, om än i liten omfattning. De korta sjukskrivningarna (1-14 dagar) minskade från 4,9 dagar till 4,7 dagar. Sjukskrivningsperioderna som ligger mellan 15-90 dagar minskade med 0,1 dagar till 3,1 dagar. De långa sjukskrivningarna (över 90 dagar) minskade med 0,1 dagar till 7,5 kalenderdagar. Sveriges Kommuner och Landsting jämför kommunernas sjukfrånvaro genom att mäta hur stor den totala sjukfrånvaron var av den sammanlagda arbetstiden. Jämförelsen för 2011visar på samma tendens med en minskning på all sjukfrånvaro som den som tas fram ur kommunens uppgifter. Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,2 procentenhet och hamnade på 4,6 procent. Den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer var 47,3 procent 11

vilket var en minskning med 1,3 procentenheter jämfört med 2010. Kvinnornas sjukfrånvaro var 5,1 procent (minskning 0,1) och männens var 3,1 procent (minskning med 0,1). Riksgenomsnittet var på 5,1 procent och den lägsta sjukfrånvaro bland landets kommuner var 3,0 procent och den högsta var 7,6 procent. Kristianstads kommun (4,6 procent) hamnar ungefär i mitten vid jämförelse med övriga kommuner. Sjukskrivningar per förvaltning - tabell sid 40 Omsorgsförvaltningen ökade med nästan en halv dag från att ha minskat med knappt en dag 2010 och nästan tre dagar 2009. Barn och utbildningsförvaltningen fortsatte sin minskning av sjufrånvaron med 0,7 dagar per medarbetare. 2010 minskade förvaltningen med nästan två kalenderdagar. Arbete och välfärdsförvaltningen ökade med en och en halv dag. C4 Teknik fortsätter att minska med nästan fyra kalenderdagar. Sjukskrivningar för tillsvidareanställda Kalenderdagar per tillsvidareanställd med hänsyn tagen till omfattningen men inte till sysselsättningsgrad. FÖRVALTNING 2011 2010 Förändring Omsorgsförvaltningen 20,6 20,2 + 0,4 Arbete och välfärdsförvaltningen 14,9 14,1 + 1,5 Barn- och utbildningsförvaltningen 12,3 13,0-0,7 C4 Teknik 8,1 11,9-3,7 HELA KOMMUNEN 15,4 15,7-0,4 Sjukskrivningar per personalgrupp - tabell sid 40 Vårdbiträden/undersköterskor utgör nästan en tredjedel av kommunens medarbetare och under 2011 minskade sjukskrivningar för denna grupp med 0,1 kalenderdag. Sjukfrånvaron i den här personalgruppen har omväxlande ökat och minskat under 2000-talet. Personliga assistenter fortsatte att vara den personalgrupp med flest sjukskrivningsdagar och har ökat under året med nästan 9 dagar. Tidigare år minskade personliga assistenter med två respektive elva dagar per medarbetare. Städ och tvätt som också hade bland de högsta sjukskrivningsnivåerna ökade sjukfrånvaron med 6,6 dagar. 12

Sjukskrivningar per kön - tabell sid 41 och 42 Sjukfrånvaron minskade både för kvinnorna och för männen. Kvinnorna fortsatte att minska om än i mindre grad; 0,2 dagar till 16,9 dagar 2011 jämfört med 1,1 dagar under 2010. Männens sjukskrivningar minskade med knappt en dag till 9,8 kalenderdagar per medarbetare från att ha minskat 2 kalenderdagar 2010. I de flesta personalgrupper hade männen lägre sjukfrånvaro än kvinnorna. Undantagen var administratörsarbete och förskollärare. Sjukskrivningar per åldersgrupp - tabell sid 43 Under 2011 minskade sjukskrivningarna i åldersgrupperna över 60 år och för de mellan 30 och 39 år. De yngsta upp till 29 år hade en oförändrad sjukfrånvaro medan de mellan 40 och 49 år respektive 50 och 59 år ökade. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Sjukskrivningar per åldersgrupp för tillsvidareanställda Kalenderdagar med hänsyn tagen till omfattning -- 29 30-39 40-49 50-59 60-- 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Sjukskrivningarna i de olika personalgrupperna varierar utifrån ålder. Tidigare framtagna uppgifter har vårdbiträden/undersköterskor visat i stort sett en linjär ökning med åldern. En förfinad uppdelning visar en annan bild. De som var mellan 30 och 39 år hade högre sjukfrånvaro än de mellan 50 och 59 år. Jämfört med 2010 var det den yngre åldersgruppen upp till 29 år som ökade sjukfrånvaron med 2, 4 dagar. De övriga åldersgrupperna minskade med i genomsnitt en halv dag vardera. Den äldsta gruppen minskade mest. 13

Personliga assistenter är en ung personalgrupp med den lägsta genomsnittsåldern bland personalgrupperna på 40 år. Jämfört med 2010 var det de yngre upp till 29 år som minskade sjukfrånvaron med nästan en och en halv dag. De övriga åldersgrupperna ökade med ungefär tio dagar vardera. Det var sju medarbetare i den äldsta åldersgruppen över 60 år. Städ och tvätt hade en kraftig ökning av sjukfrånvaron med över 25 kalenderdagar bland de som var mellan 50 och 59 år. Barnskötare minskade i samtliga åldersgrupper förutom för de äldsta som ökade med nästan 10 dagar. Förskollärare hade en hög sjukfrånvaro i den äldsta åldersgruppen. Den högsta sjukfrånvaron bland elevassistenter fanns bland de äldsta och de yngsta. Åtgärder för att minska sjukskrivningarna Kristianstads kommun har väl genomarbetade riktlinjer och rutiner för hantering av arbetsanpassning och yrkesinriktad rehabilitering som tydligt anger att sjukanmälan ska göras till närmaste chef och när en rehabiliteringsutredning ska påbörjas. Arbetsmiljöenhetens huvuduppgift är att ge stöd i det hälsofrämjande arbetet, arbetsmiljöarbetet och rehabiliteringsarbetet. Tidiga insatser vid nysjukskrivning var en del av basutbudet för Omsorgsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen under 2011. Genom en bedömning av 14

nysjukskrivens läkarintyg fångas tidiga signaler om behov av rehabiliterande insatser. Kristianstads kommun erbjuder sina medarbetare stödjande samtal i förebyggande och rehabiliterande syfte med två externa leverantörer. Från och med 2011 trädde en ny policy om ett hälsofrämjande arbete i kraft. Policyn skapar förutsättningar för aktiva hälsofrämjande insatser i form av kunskaper, aktiviteter och stöd i livsstilsfrågor. 15

Effektivt arbetssätt Likabehandling I likabehandlingsplanen är ett övergripande mål att likabehandling ska ingå som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Det handlar om ett sätt att tänka där kompetens står i fokus för hur arbetet bedöms och betalas och hur vi gör vårt urval vid rekrytering. Alla andra bakgrundsvariabler som kön, etniskt ursprung, religion med flera diskrimineringsgrunder ska lämnas utan betydelse. Den som behöver någon form av anpassning av arbetsplatsen ska kunna få den utan problem. Medarbetarna ska ha samma möjlighet till utveckling och kunna kombinera föräldraskap och arbetsliv. Redovisningen från förvaltningarna för 2011 visade att arbetet går framåt. Det finns dock en bit kvar. I stort sett är grunden lagd vad gäller kunskap men det finns en del kvar vad gäller att integrera frågorna i verksamhetsplanering, genomförande i verksamheter och utvärdering. Hälften av förvaltningarna uppger i sin årsredovisning att likabehandling ingår som en naturlig del i den dagliga verksamheten. På Omsorgsförvaltningen pågår ett EU-projekt inom värdegrundsområdet. C4 teknik har under året tagit emot så kallade språkpraktikanter vilket också medfört ökad kunskap om andra kulturer och höjt mottagarkompetensen i verksamheten. På Barn- och utbildningsförvaltningen pågår ett arbete med att gå igenom skolornas likabehandlingsplaner utifrån ett medarbetarperspektiv. Jämställdhet - tabell sid 44 Mål Målet enligt kommunens likabehandlingsplan är en jämnare könsfördelning i yrkesgrupper med mindre än 40 procent av ettdera könet 2009 fattade Kristianstads kommun beslut om att främja arbetet med jämställdhetsintegration i kommunen. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att införliva ett jämställdhetsperspektiv inom alla verksamhetsområden och på alla samhällsnivåer. Detta innebär ett genusperspektiv ska finnas med som en naturlig del i allt arbete inom en organisation. I likabehandlingsplanen anges bland annat som mål att kommunen ska uppnå en jämnare könsfördelning i yrkesgrupper där utgångsvärdet är att det är mindre än 40 procent av ettdera könet. För 2011 minskade andelen kvinnor i kommunen något med 0,2 procentenheter, och hamnade på 78,9 16

procent för medarbetare med tillsvidareanställning. Under 2010 ökade andelen kvinnor med 0,2 procentenheter. Jämn könsfördelning (minst 40 procent) fanns inom följande personalgrupper; övrig personal inom kultur och turism, övrig personal inom socialt och kurativt arbete, handläggar arbete, teknisk handläggare, ledningsarbete, gymnasielärare och fritidsledare. Inom de mansdominerade personalgrupperna har den kvinnliga andelen ökat bland ingenjörer och tekniker. I vissa av de kvinnodominerade personalgrupperna har den manliga andelen ökat. Bland annat inom administratörsarbete, köks- och måltidsarbete samt undersköterska/vårdbiträde. Andelen kvinnliga chefer har minskat återigen efter att ha ökat 2007 och 2008. Bland vårdbiträden och undersköterskor ökade andelen män på nytt efter att ha haft en minskning 2010 och en ökning 2009. Andelen kvinnor ligger dock fortfarande på 91 procent. Könsfördelningen bland chefer och arbetsledare Nyckeltalsinstitutet har i sitt Arbetsvillkorsindex ett tal som relaterar andelen kvinnor bland chefer och arbetsledare till andelen kvinnor bland medarbetarna. Det är inte 50 50 som är målet utan, i vårt fall, 79 21. Särskilt vid internrekrytering, vilket ledarutvecklingen bland annat ska bana vägen för, kommer hälften kvinnor fortfarande att innebära att kvinnorna är underrepresenterade. Genom systemet för klassificering av befattningar, Arbetsidentifikation (AID) kan uppgifter på chefskapet på olika nivåer tas fram. Medarbetare med någon form av ledaransvar delas in i fyra nivåer. Vid årsskiftet var två av nio förvaltningschefer kvinnor i kommunen. Andel kvinnliga chefer TYP AV CHEF 2011 2010 Förvaltningschef 20 % 20 % Skolchef/områdeschef/avdelningschef/enhetschef 45 % 53 % Teamchef/rektorer 69 % 67 % Samordnare 38 % 40 % HELA KOMMUNEN 59 % 59 % Av medarbetare som hade någon typ av ledningsansvar var 59 procent kvinnor vilket var samma jämfört med 2010. Tar vi bara medarbetare med fullt verksamhets-, ekonomi- och personalansvar var andelen 63 procent kvinnor. Detta var en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2010. Detta visar att det var fler kvinnor som hade det fulla ansvaret som 17

chef. Könsfördelningen bland ledare speglade till en viss del könsfördelningen av alla medarbetare i kommunen. Nyckeltal för ledarskap baserat på kön Andel kvinnliga chefer relaterat till andel kvinnor bland de tillsvidareanställda, hela verksamhets-, ekonomi- och personalansvar FÖRVALTNING Andel kvinnliga chefer relaterat till andel kvinnor bland tillsvidareanställda Andel kvinnor bland tillsvidareanställda Arbete och välfärdsförvaltningen 1,0 75 C4 Teknik 1,0 20 Omsorgsförvaltningen 0,9 89 Barn- och utbildningsförvaltningen 0,7 79 HELA KOMMUNEN 0,8 79 Arbete och välfärdsförvaltningen och C4 Teknik hade samma andel kvinnliga chefer/arbetsledare som andelen kvinnor totalt bland medarbetarna. Omsorgsförvaltningen hade nästan samma proportion mellan kvinnliga chefer och andelen kvinnor bland tillsvidareanställda men värdet har minskat något jämfört med 2010. Barn- och utbildningsförvaltningen hade samma nivå som 2010 och har fortfarande en bit kvar innan andelen kvinnliga chefer/arbetsledare blir samma som andelen kvinnliga medarbetare. Könsfördelning bland jämförelsekommunerna Kristianstad har fortfarande en lägre andel kvinnor än övriga jämförelsekommuner och större städer. Halmstad var den enda kommun som minskade andelen kvinnor jämfört med 2009. Övriga kommuner var oförändrade. Andel kvinnor i procent bland månadsavlönade i jämförelsekommunerna 2011 Uppgifterna är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings redovisning av Kommunal personal 2011, personalstatistisk undersökning i november KOMMUN Skola och barnoms Vård omsorg Totalt Karlskrona 82 91 81 Halmstad 81 92 79 Växjö 80 89 79 Kalmar 83 87 79 Kristianstad 80 90 78 STÖRRE STÄDER 81 89 79 18

Även för gruppen större städer var andelen kvinnor oförändrat inom de olika verksamhetsområdena. Växjö och Halmstad minskade andelen kvinnor inom vård och omsorg. Övriga låg kvar på samma nivå som 2009. Kalmar, Växjö och Karlskrona ökade andelen kvinnor bland skoloch barnomsorg medan övriga hade samma nivå som för två åt sedan. Utländsk bakgrund - tabell sid 45 Mål Kommunens medarbetare speglar mångfalden bland kommuninvånarna Genom statistiska centralbyrån har vi kunnat få fram uppgifter om etnisk bakgrund bland medarbetare i kommunen. Mätningen visade en ökning av andelen utländsk bakgrund bland medarbetare jämfört med 2008. Definitionen av utländskbakgrund är född i annat land eller född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. I underlaget ingick både tillsvidareanställningar och tidsbegränsat anställda. Vid jämförelse mellan medarbetare i Kristianstads kommun, invånare i kommun, länet och riket har störst ökning skett i Skåne. Andelen ökade mer bland kommuninvånarna jämfört med medarbetare i Kristianstads kommun. Ytterligare insatser krävs för att nå det uppsatta målet om spegling. Vid mättillfället hade 824 av 6 900 medarbetare av Kristianstads kommuns medarbetare en utländsk bakgrund. Det motsvarar tolv procent av medarbetarna. Var medarbetare med utländsk bakgrund arbetar varierar. Andelen var högst inom städ och tvätt samt personliga assistenter. Flest medarbetare arbetar som undersköterska/vårdbiträde och personliga assistenter. Andel utländsk bakgrund i procent 2011 2008 2003 Andel utländsk bakgrund medarbetare i Kristianstads kommun 12 10 8 Andel utländsk bakgrund i arbetsför ålder bland kommuninvånarna* 19 16 12 Andel utländsk bakgrund i Skåne* 26 22 18 Andel utländsk bakgrund Sverige* 21 18 15 *Uppgifter för 2010. Urval 15-64 år Av de 824 medarbetarna med utländsk bakgrund hade 88 procent en tillsvidareanställning. Andelen med utländsk bakgrund var 21 procent bland tidsbegränsat anställda. 19

Totalt antal Andel personer med utländsk bakgrund i procent medarbetare 2011-10-31 Tillsvidareanställda 11 6436 Tidsbegränsat anställda 21 464 Totalt 12 6900 Ålder - tabell sid 46 Minskningen av antalet medarbetare under 2011 syns också i statistiken för genomsnittsåldern i kommunen. Trots avgångar bland de äldsta fylls det inte på med yngre medarbetare, så genomsnittsåldern har ökat med 0,2 år. Medelåldern ligger nu på 46,1 år för medarbetare i kommunen. Under 2009 och 2010 ökade också genomsnittsåldern medan den minskade 2008. Både kvinnornas och männens ålder ökade återigen vilket den också gjorde 2010. Genomsnittsåldern för kvinnor var 45,9 år och 47,1 för männen. Den nya indelningen av åldersintervallen visade att 60 procent av medarbetarna var mellan 40 och 59 år. I alla åldersintervall var männens andel runt 20 procent. Undantaget var de över 60 år där männens andel var 27 procent. Av de fem åldersintervallen har antalet blivit fler bland medarbetare i åldersintervallen 40 till 49 år och 50 till 59 år. Gymnasielärarna minskade med 14 medarbetare i den äldsta åldergruppen över 60 år (minskning- 20

en för hela gruppen var 23 medarbetare). 38 procent av alla gymnasielärare var 55 år eller äldre. Bland grundskollärare har de under 39 år och de äldsta över 60 år blivit färre. I personalgruppen personliga assistenter var det fortfarande ett fåtal i den äldre åldersgruppen, men det var den äldsta åldersgruppen som ökade medan övriga åldersgrupper minskade. De flesta personalgrupper minskade antalet medarbetare i den yngsta åldersgruppen. Det var ett fåtal medarbetare yngre än 29 år i många personalgrupper. Bland förskollärare och ingenjörer ökade antalet yngre medarbetare mest med tretton respektive sex medarbetare. Tillsvidareanställningar i åldersgruppen under 29 år i några av personalgrupperna med stora förändringar PERSONALGRUPP 2011 2010 Ökning/minskning procentenheter Undersköt/vårdbitr 218 250-9% Förskollärare 40 27 + 48 % Personliga ass 33 38-13 % Grundskollärare 10 15-33 % Medelåldern i de olika personalgrupperna varierade där personliga assistenter var yngst med 40 år i genomsnitt medan dagbarnvårdare och övrigt inom vård och omsorgsarbete (psykolog, fotvårdsspecialist och företagshälsovårdsläkare) var äldst med 56 år respektive 55 år i genomsnitt. Vårdbiträde/undersköterskor och socialsekreterarna hade en någorlunda jämn åldersfördelning med cirka en femtedel av personalgruppen i varje åldersintervall. Undantaget var att de över 60 år var färre. Ålder i jämförelsekommunerna Kalmar hade den lägsta genomsnittsåldern för månadsavlönade bland jämförelsekommunerna. 2009 hade Karlskrona den lägsta och tidigare var det Kristianstad som hade den lägsta. Som framgår av tabell 9 i bilaga 1, var genomsnittsåldern, som väntat, högre när man ser enbart på de tillsvidareanställda. Genomsnittsålder bland månadsavlönade i jämförelsekommunerna 2011 Uppgifterna är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings redovisning av Kommunal personal 2011, personalstatistisk undersökning i november KOMMUN Kvinnor Män TOTALT Halmstad 46,2 47,5 46,5 Växjö 45,8 47,0 46,0 Kristianstad 45,2 46,6 45,7 Karlskrona 45,2 46,8 45,5 Kalmar 45,2 45,7 45,3 STÖRRE STÄDER 45,8 46,4 45,9 21

Bemanning och volym Tillsvidareanställningar - tabell sid 47 Antalet tillsvidareanställda i kommunen minskade under 2011 med 12 personer och var vid årsskiftet 6 405. Anställningarna mätt under året i årsarbeten minskade med 26 och hamnade på 5 875 årsarbeten. Barn- och utbildningsförvaltningen ökade antalet medarbetare med sex personer, vilket var betydligt lägre än minskningen 2010 och 2009. Antalet anställda vid årsskiftet var 2 861 personer. Under hela året minskade Barn- och utbildningsförvaltningen med 31 årsarbeten mot 95 året innan. Minskningen kan förklaras med minskat elevantal både på grund av minskade elevkullar och på grund av etablering av fristående skolor. Personalgrupper som minskade var gymnasielärare och grundskollärare. Omsorgsförvaltningen minskade antalet medarbetare med 48 personer vilket var ungefär samma som föregående år. Antalet medarbetare ökade mellan 2004 och 2008 medan det minskade 2009 och 2010. Antalet anställningar vid årsskiftet var 2 608 personer. Under hela året minskade Omsorgsförvaltningen med 16 årsarbeten mot 22 året innan. En orsak till minskningen var att ett antal personliga assistentärenden i egen regi har övergått till assistansbolag. Antalet vårdbiträden och personliga assistenter minskade. Arbete och välfärdsförvaltningen har under året ökat med sju medarbetare vid årsskiftet och hamnade på 300 medarbetare. Antalet årsarbeten ökade med fyra. Tidsbegränsade anställningar med månadslön - tabell sid 48 Volymen tidsbegränsade anställningar med månadslön ökade med 44 årsarbeten under 2011 och blev 351 årsarbeten. Volymen tidsbegränsade har under 2000-talet varit i snitt 600 årsarbeten medan den halverades 2009 och minskade ytterligare 2010 för att under 2011 öka. Antalet personer som var anställda på en tidsbegränsad anställning vid årsskiftet ökade med 10 personer jämfört med 2010 och var 380 medarbetare. 2010 ökade också antalet medan de fyra föregående åren minskade de tidsbegränsade anställningar med månadslön. Omsorgsförvaltningen ökade sina tidsbegränsat anställda med åtta årsarbeten. Barn- och utbildningsförvaltningen hade ökat antalet anställningar mätt vid årsskiftet med tio medarbetare och ökningen var 35 årsarbeten på helårsbasis. 22

Det var främst i personalgrupperna underskötare/vårdbiträden, grundkollärare, elevassistenter och barnskötare som tidsbegränsade månadsavlönade ökade. Av de som arbetat som tidsbegräsad anställd med månadslön var 72 procent kvinnor och 28 procent var män. Anställningsformen vikariat ökade med 28 årsarbeten under året. Tidsbegränsade anställningar enligt skollag för obehöriga lärare som infördes i juli 2009 ökade med tio årsarbeten och hamnade på 57 årsarbeten. Under 2010 ökade denna anställningsform med 34 årsarbeten. Tidsbegränsade anställningar med timlön - tabell sid 49-50 Antalet personer som har fått timlön under året minskade med 65 personer och 2 553 personer har någon gång varit inne och arbetat under året. Under 2010 ökade antalet personer med 36 medan antalet minskade med 313 personer under 2009. Av de 2 553 personerna som var inne någon gång under året var 78 procent kvinnor. Varje timavlönad arbetade i genomsnitt 41 dagar under året vilket var en ökning med tre dagar. Under 2008 till 2010 låg nivån på runt 35 dagar. Antalet medarbetare med timlön har minskat samtidigt som de som har arbetat har arbetat fler dagar. Resursinsatsen med tidsbegränsade anställningar med timlön omräknat till årsarbeten ökade med 30 årsarbeten till 488 årsarbeten. Omsorgsförvaltningen stod för nästan hela ökningen med 24 årsarbeten. Av Omsorgsförvaltningens 346 årsarbeten utgjorde semestervikarier under juni till augusti cirka hälften. Barn- och utbildningsförvaltningen ökade med nio årsarbeten jämfört med tolv under 2010. Fyllnadstjänstgöring och övertid - tabell sid 51 och 52 Under 2011 minskade fyllnadstjänstgöringen med ett årsarbete till 75 årsarbeten från att ha minskat med sex årsarbeten 2010. Under 2009 minskade fyllnadstjänstgöringen med 25 årsarbeten. Under 2000-talet har fyllnadstjänstgöringen minskat med undantag av 2005 och 2008. Omsorgsförvaltningen ökade med drygt en halv årsarbetare medan Barn- och utbildningsförvaltningen minskade med en och en halv årsarbetare. Kvinnorna stod för 89 procent av fyllnadstiden. Övertiden ökade en aning under 2011 med 0,3 årsarbete. 2010 ökade övertiden med 3,5 årsarbeten. Omsorgsförvaltningen ökade med drygt ett 23

årsarbete och uppkom vid semesterperioden under sommaren. C4 Tekniks och Barn- och utbildningsförvaltningens minskningar motsvarade Omsorgsförvaltningens ökning. Övertidens 25 årsarbeten var en liten del av den totala resursinsatsen. Kvinnorna stod för 65 procent av övertiden. Total resursinsats Den totala resursinsatsen var 6 754 årsarbeten vilket var en ökning med 60 årsarbeten. Tillsvidareanställningarna minskade medan tidsbegränsat anställda med månadslön och timlön ökade. Eftersom vi inte har uppgifter på vad grundbemanningen skulle ha varit, kan vi inte veta behovet och i fall man undviker att ta in korttidsvikarier när behovet egentligen finns. Utgångspunkten är att personalresurserna hanteras på ett ändamålsenligt sätt så att kvalitén på verksamheterna uppfylls. Fördelning anställningsformer Fördelningen mellan tillsvidareanställning och tidsbegränsade anställningar var i fokus i tidningen Dagens Samhälle, nummer 19, 2012. Uppgifterna baseras på personalstatistik som lämnas till Sveriges Kommuner 24

och Landsting i november varje år. Jämfört med 2009 hade samtliga Sveriges kommuner minskat tillsvidareanställningarna med två procent. De tidsbegränsade anställningarna med månadslön ökade med 10 procent och tidsbegränsade med timlön ökade också med 10 procent. Kristianstads kommun hade i stort sett samma utveckling. Tillsvidareanställda minskade med två procent, tidsbegränsade anställda med timlön ökade med tio procent. Skillnaden var att de tidsbegränsade med månadslön ökade än mer; 14 procent var ökningen i Kristianstads kommun. För Sveriges kommuner var andelen tillsvidareanställda under 2011 80 procent. I Kristianstads kommun var 88 procent av anställningsformerna tillsvidareanställningar. De tidsbegränsat anställda med månadslön och timlön låg på en lägre nivå jämfört med alla Sveriges kommuner. Kommunens uppgifter baseras på helår 2011 medan uppgifterna för alla Sveriges kommuner baseras på inlämnade uppgifter för november månad. Nyckeltal för anställningstrygghet Anställningstryggheten mäts i ett nyckeltal som utgår från Nyckeltalsinstitutets Arbetsvillkorsindex (AVI) som visar andelen tidsbegränsat anställda i relation till totala antalet anställda. I underlaget ligger månadsavlönade till grund. De timavlönade var så många och varierar så mycket i antal över tiden att de skulle styra nyckeltalet alltför mycket. De värden som redovisas nedan avser andelen tidsbegränsat anställda av alla anställda med månadslön. Eftersom antalet tidsbegränsat anställda varierar ganska kraftigt över året har medelvärdet för två mätpunkter använts, den siste mars och den siste oktober respektive år. 25

Sammanfattningsvis kan man säga att låg andel tidsbegränsat anställda är bra. Sänkningen bör dock inte åstadkommas genom insats av flera timavlönade eller genom att frånvaron inte täcks när resursbehovet finns. Det sistnämnda är svårt att kontrollera med hjälp av siffror ur personalsystemet, eftersom vi dels inte kan se hur frånvaron täcks och dels inte kan se resursbehovet. Hur volymen timavlönade varierar kan vi dock få en viss uppfattning om. Huruvida tidsbegränsat anställda med månadslön har varit ett alternativ till timavlönade vet vi inte. Under 2011 ökade nyckeltalet för anställningstryggheten från att ha minskat de tre föregående åren. Utvecklingen var densamma för Omsorgsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen. Andelen tidsbegränsat anställda var 6,3 procent av totala antalet månadsavlönade (timavlönade ej medräknat). Andelen tidsbegränsat anställda med månadslön ökade under 2011 medan den både har minskat och ökat under de föregående fem åren. Tabellen nedan visar förändringar av timavlönade och månadsavlönade i de två största förvaltningarna. Omsorgsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen ökade 2011 både andelen tidsbegränsat anställda 26

med månadslön och volymen timavlönade. 2010 minskade andelen tidsbegräsat anställda med månadslön samtidigt som timavlönade ökade för båda förvaltningarna. Förändringar av tidsbegränsat anställda med månadslön resp. timavlönade vid de två stora förvaltningarna Omsorgsförvaltningen Förändring andel tidsbegränsat anställda - %-enh. och (årsarbeten) Förändring av volymen timavlönade - årsarbeten Barn- och utbildningsförvaltn Förändring andel tidsbegränsat anställda - %-enh. och (årsarbeten) Förändring av volymen timavlönde - årsarbeten 2011 + 0,5 (+ 8) + 24 + 1,5 (+35) + 9 2010-1,0 (- 22) + 1-0,1 (- 95) + 12 2009-3,1 (- 71) - 22-2,1 (- 80) - 6 2008-2,6 (- 57) - 10-2,4 (- 35) - 4 2007-0,8 (- 50) - 11 + 0,6 (+ 45) - 8 Sysselsättningsgrader Mål Kommunens medarbetare bör så långt möjligt erbjudas heltidsanställning eller den lägre sysselsättningsgrad som respektive arbetstagare önskar Fakta medarbetarenkät Index 2008 Index 2010 Jag har önskad sysselsättningsgrad* 97,6 % 87,7% *Ingen jämförelse 2004 och 2006 eftersom ny fråga i 2008 års enkät Önskad sysselsättningsgrad Kristianstads kommun har sedan 2000 arbetat aktivt med att varje tillsvidareanställd medarbetare ska få den önskade sysselsättningsgraden som denne önskar. I enlighet med övergripande policy avseende önskad sysselsättningsgrad för kommunens anställda ska medarbetarna så långt som möjligt erbjudas heltidsanställning eller den lägre sysselsättningsgraden som önskas. Önskemål kan lämnas kontinuerligt. En kommunövergripande inventering genomfördes under 2011. Resultatet visade att några av förvaltningarna har kunnat tillgodose önskad sysselsättningsgrad väl. En ökning av antalet medarbetare med tillfredsställande sysselsättningsgrad visades vid uppdelning per förvaltning. Dock har andelen av medarbetarna totalt som var nöjda gått ner sedan den senaste mätningen 2008. Minskningen var en procentenhet från 97 procent till 96 procent. 27

Resultatet på frågan i 2010 års medarbetarenkät visade att 88 procent av medarbetarna i Kristianstads kommun var nöjda med sin sysselsättningsgrad. Detta var en betydande minskning jämfört med 2008 års värde på 98 procent. Faktisk sysselsättningsgrad - tabell sid 53 och 54 Sysselsättningsgraden totalt var 92,3 procent för 2011 vilket var en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2010. Sysselsättningsgraden för 2010 ökade efter att ha varit oförändrad de två föregående åren. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökade under 2011 både för kvinnorna och för männen liksom den gjorde 2010. Kvinnorna hade en sysselsättningsgrad på 91,1 procent och männens var 96,4 procent. Kvinnorna ökade något mer med 0,5 procentenheter jämfört med männens ökning på 0,3 procentenheter. Männen hade högre genomsnittlig sysselsättningsgrad i de flesta personalgrupperna. Personalgrupperna hantverkararbete, bibliotekarie och socialsekreterare var några av undantagen. Både kvinnornas och männens sysselsättningsgrad har ökat bland personliga assistenter och undersköterskor/vårdbiträden. De kvinnliga handläggarna har minskat sin sysselsättningsgrad medan männen har ökat sin. Föregående år var handläggare en av personalgrupperna där kvinnornas sysselsättningsgrad var högre än männens men det har nu ändrats. Vårdbiträde/undersköterska hade den lägsta sysselsättningsgraden på 85,5 procent men har fortsatt att öka under året. 2011 var ökningen 0,7 procentenheter och 2010 var ökningen 0,4 procentenheter. 2009 minskade personalgruppen med 0,4 procentenheter. Omsorgsförvaltningens genomsnittliga sysselsättningsgrad fortsatte att öka med 0,8 procentenheter efter 2010 års höjning med 0,4 procentenheter. Föregående år minskade sysselsättningsgraden. Sysselsättningsgraden för Omsorgsförvaltningen hamnade på 87,2 procent. Barn- och utbildningsförvaltningens genomsnittliga sysselsättningsgrad hade en ökning på 0,1 procentenheter, samma som 2010 och hamnade på 94,9 procent. Statsbyggnadskontoret och Miljö- och hälsoskyddskontoret var de förvaltningar där samtliga medarbetare arbetade heltid. Ökningen av sysselsättningsgraden syntes i alla åldersgrupper. Det var de äldsta och yngsta av medarbetarna som hade lägst sysselsättningsgrad. 28

ÅLDERS GRUPP Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda i olika åldersgrupper 2011 2010 Ökning/ minskning i procentenh Andel heltidsanställda bland tillsvidareanställda i olika åldersgrupper 2011 2010 Ökning/ minskning i procentenh -- 29 89,1 88,0 + 1,1 41,0 38,6 + 2,4 30-39 93,6 93,2 + 0,4 67.0 66.4 + 0.7 40-49 92,7 92,2 + 0,5 65.7 64.9 + 0.8 50 59 92,6 92,3 + 0,2 69.2 68.5 + 0,7 60 -- 89,9 89,3 + 0,6 63.3 62.9 + 0,4 Totalt 92,3 90,6 + 0,5 65,1 64,1 + 1,0 Den totala andelen heltidsanställningar för alla medarbetare var 65,1 procent vilket var en ökning med 1,0 procentenhet. Andelen heltidsanställningar ökade i alla åldersgrupper. Bland personliga assistenter och tekniker under 29 år har andelen heltid ökat. Trots en ökning var det endast 17 procent av de yngre vårdbiträdena/undersköterskorna som arbetade heltid. Andelen heltidsanställda har ökat något såväl bland kvinnorna (+ 1,0 procentenhet) som bland männen (+ 0,3 procentenhet). Föregående år ökade också andelen heltid för kvinnorna och för männen medan den minskade under 2009. Det var bland personliga assistenter kvinnorna hade den lägsta andelen heltid, 24,4 procent (minskning med 2,6 procentenheter). För männen var det bland köks- och måltidsarbete andelen var lägst, 37,5 procent (minskning med 8,7 procentenheter). Andel heltid bland jämförelsekommunerna Andelen heltidsanställda bland månadsavlönade har ökat sedan 2009 i Halmstad, Kalmar och Karlskrona. Kristianstad hade fortfarande en låg andel heltidsanställda jämfört med jämförelse kommunerna och snittet för större städer. Vi hade också relativt många i gruppen under 75 procent. Det kan bero på att även tidsbegränsat anställda ingår här. 29

Andel heltid resp. deltid i procent bland månadsavlönade i jämförelsekommunerna ökning/minskning i procentenheter 2011 jämfört med 2009 Uppgifterna är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings redovisning av Kommunal personal 2010, personalstatistisk undersökning i november KOMMUN Heltid Deltid 74 % Växjö 82-5 13 Halmstad 68 + 3 8 24 Karlskrona 65 + 1 6 29 Kristianstad 64-9 26 Kalmar 64 + 3 9 27 Deltid 75 99 % STÖRRE STÄDER 75 + 2 7 18 Kompetensutveckling Ytterligare ett ledarutvecklingsprogram startade under året och som tidigare är programmet ett samarbete inom Skåne Nordost. I programmet ingår 17 chefer från Kristianstads kommun, tolv kvinnor och fem män. Förutom den del av programmet som handlar om ledarskap ingår verktyg som handlar om andra, för en chef, väsentliga ämnen. Exempelvis arbetsrätt, individuell lönesättning, lönesamtal och medarbetarsamtal samt rekrytering. Två nya program för Framtida ledare med 22 medarbetare från kommunen har startat av vilka 18 av deltagarna är kvinnor. En projektledarutbildning och en utbildning om att hantera hot och våld genomfördes under hösten 2011. Barn och utbildningsförvaltningen fortsatte att nyttja tilldelade medel i det statliga Lärarlyftet med målet att i första hand bredda kompetensen för redan utbildade lärare. Även Förskolelyftet för barnskötare och förskollärare uppvisade god nyttjandegrad. Utbildningsnivå Underlag på Kristianstads kommuns medarbetare har samkörts med SCB:s register över totalbefolkningen vad gäller utbildningsnivån. Mätdatum var 31 oktober 2011. SCB:s indelning av utbildningsnivåer är enligt nedan: Grundskola: Gymnasieutbildning: Eftergymnasial: Grundskoleutbildning, kortare än 9 år Grundskoleutbildning 9 år Gymnasieutbildning högst 2 år Gymnasieutbildning 3 år eller längre Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Forskarutbildning 30

Uppgifterna visade vilken utbildningsnivå medarbetarna hade men inte inom vilket område. Det gick inte heller att urskilja om medarbetarna hade den rätta utbildningsnivån inom adekvat område som motsvarar kraven för nuvarande befattning. Exempelvis fanns nio personer med forskarutbildning men denna sammanställning visar inte inom vilket område eller om det svarar mot befattningens krav. Vissa befattningar har tydlig behörighet/licens/krav och det syntes tydligt vid uppdelning av personalgrupper och förvaltningar. Utbildningsnivå jämförelse kommun, län och riket Medarbetarna i Kristianstads kommun hade en högre utbildningsnivå jämfört med invånare i kommunen, länet och riket. Jämförelsen haltar något eftersom uppgifterna för medarbetare i kommunen var för 20 till 67 år medan övriga uppgifter endast varit möjliga att få fram för åldersintervallet 25 till 64 år. Tidpunkten var också olika. Uppgifterna visade en hög andel av eftergymnasial utbildning bland medarbetarna. Mer än hälften hade en eftergymnasial utbildning vilket speglade den verksamhet som bedrivs i kommunen. Efter- Andel i procent Grundskola Gymnasieutbildning gymnasial utbildning Medarbetare Ksd kommun 5 44 51 Invånare Ksd kommun 16 47 36 Invånare Skåne län 15 44 39 Invånare riket 14 46 38 Ålder 20 till 67 år. Urvalet i övriga uppgifter var 25-64 år mättidpunkt 2010. Utbildningsnivå per förvaltning - tabell sid 55 Utbildningsnivån skiljde sig åt för de olika förvaltningarna. Högst utbildningsnivå fanns hos medarbetarna på Miljö- och hälsoskyddskontoret där nästan samtliga medarbetare hade en eftergymnasial utbildning. Det är en liten förvaltning med en avgränsad verksamhet med specifika utbildningskrav. Högst antal medarbetare som hade eftergymnasial utbildning finns på barn och utbildningsförvaltningen där 2 270 medarbetare hade eftergymnasial utbildning och av dessa hade 75 procent en eftergymnasial utbildning på mer än tre år. På Miljö- och hälsoskyddskontoret och Stadsbyggnadskontoret hade alla medarbetare minst en gymnasieutbildning. Dessa förvaltningar hade också den lägsta genomsnittsåldern jämfört med övriga förvaltningar. 31