Drottningholmskolans likabehandlingsplan VISION Drottningholmskolan ska vara en trygg och vänlig plats, där ingen blir utsatt för negativa handlingar. Ingen form av kränkande behandling accepteras på skolan eller fritidshemmet. Inom waldorfpedagogiken är man mycket medveten om att den vuxne är en viktig förebild för barnen, och lägger därmed vikt vid att använda ett vårdat språk och att möta barnen på ett respektfullt och värdigt sätt. MÅL Drottningholmskolan vill vara en skola som tillåter varje barn och medarbetare att utvecklas till sin egen fulla potential enligt sina individuella förutsättningar. Genom vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vill vi hjälpa varandra att ge akt på att vi inte omedvetet eller medvetet diskriminerar eller kränker någon. SYFTE Att förebygga och förhindra trakasserier och diskriminering på grund av: Etnisk tillhörighet Kön Sexuell läggning Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Ålder Könsöverskridande identitet eller uttryck LAGTEXT OCH STYRDOKUMENT Likabehandlingsarbetet regleras i två regelverk, enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen som anger att skolan varje år ska upprätta en likabehandlingsplan. Det andra regelverket är enligt 6 kap. 8 skollagen som anger att skolan även årligen ska upprätta en likabehandlingsplan mot kränkande behandling. De två planerna, likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling har sammanförts till en plan. I texten omnämns de som planen. Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (1 kap, 1 ).
Skollagen 6 kap. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor. Då rektor får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten ska rektor anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. LGR 11 Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. DEFINITIONER Drottningholmskolan utgår från följande definitioner i trygghetsarbetet: Diskriminering Diskriminering avses när skolan behandlar en elev sämre än andra elever och när missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: 1. Etnisk tillhörighet: en grupp med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 2. Kön: flicka eller pojke. 3. Religion och annan trosuppfattning: uppfattningar som har samband med religiös åskådning. 4. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. 5. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar. 6. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att genom sin klädsel eller sitt sätt visa tillhörighet till det andra könet. 7. Ålder: elever/barn får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Enligt Diskrimineringslagen kan diskriminering ske på något av följande sätt: 1. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än hur någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av de sju nämnda diskrimineringsgrunderna. 2. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av till synes neutrala ordningsregler, bestämmelser, eller kriterium men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön. 3. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. 4. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i nummer 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna: Etnisk tillhörighet Kön Sexuell läggning Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Ålder Könsöverskridande identitet eller uttryck Kränkande behandling är ett uppträdande gentemot en person som kränker dennes värdighet men som inte är diskriminering och som inte har något samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan vara en eller flera personer som utför kränkningen och den kan riktas mot en eller flera personer. Mobbning är det när någon blir kränkt vid upprepade tillfällen, under en viss tid och att det råder obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Det kan ske på något av följande sätt: Fysiskt (att t.ex. bli utsatt för slag eller knuffar) Verbalt (hot, svordomar, öknamn, att t.ex. bli kallad för hora eller svartskalle) Psykosocialt (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning eller elaka blickar) Text och bilder (att bli utsatt via sms/mms, internet, skriva och skicka elaka lappar eller bilder via handskrift). KÄND FÖR ALLA Barn/elever Likabehandlingsplanen görs känd för elever genom att klasslärare tillsammans med elevrådet informerar om den vid varje läsårsstart. Personal Rektorn ansvarar för information om likabehandlingsplanen. Detta sker genom fortlöpande diskussioner på kollegiemötena och andra gemensamma forum. Vårdnadshavare Klasslärare ansvarar för att det omnämns i veckobrev till vårdnadshavare. Vårdnadshavare informeras även om likabehandlingsplanen på föräldramöten. Likabehandlingsplanen finns också på skolans hemsida (www.drottningholmskolan.se).
FÖREBYGGANDE ARBETE Det viktigaste förebyggande arbetet för att motverka kränkande behandling är att eleverna hela tiden blir sedda. Därför har Drottningholmskolan valt att ha en hög personaltäthet och små klasser. Det skapar en intimitet på skolan och en känsla av att alla känner alla. På rasterna finns ständigt flera ur personalen i elevernas närhet. Som waldorfskola ingår det i vår pedagogik att elever, personal och vårdnadshavare tillsammans tar ansvar för, och vårdar skolans miljö, både ute och inne. Detta ger alla en känsla av att skolan är deras, och motverkar tendenser att klottra och förstöra. I förlängningen påverkar detta även elevers förhållande till varandra. Likabehandling I det administrativa läggs vikt vid att inte missgynna eller glömma bort den ena av vårdnadshavarna om de inte bor tillsammans. Arbetet med eleverna Klassläraren samtalar kontinuerligt med eleverna om kamratanda och relationer. I utvecklingssamtalen och i det ständigt pågående samarbetet med föräldrarna håller sig klassläraren informerad om elevens sociala situation i skolan. Detta tas också upp ur ett socialt och pedagogiskt perspektiv på kollegiemötena som hålls en gång i veckan. Skolan har utbildad specialpedagog för elever som behöver enskild undervisning eller specialpedagogik. Det finns även en kurator, skolsköterska och psykolog till elevernas förfogande. Lärarna har ett rastvaktschema för att kunna finnas till hands för eleverna på rasterna och för att i tid kunna uppmärksamma negativa tendenser i relationerna bland barnen Vi bör ge akt på att vi inte omedvetet eller medvetet missgynnar, diskriminerar eller kränker elever och personal med anledning av deras kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder t.ex. vid anställning, elevintagning, och i det dagliga arbetet. Som lärare bör man tänka på att ironier och skämt kan kännas kränkande för en elev. Att kommentera någons annorlunda hudfärg, hår, eller sätt att vara kan kännas kränkande för den utsatte, även om kommentarerna i sig inte är negativa eller med avsikt att såra. Trakasserier och kränkningar är inte alltid verbala eller fysiska, utan kan bestå av t.ex. gester, ignorering, utfrysning eller av att någon stirrar. Att medvetet undanhålla någon information är också en kränkande handling. RIKTLINJER OCH ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Varje misstanke om trakasseri och kränkande behandling ska utredas och direkt rapporteras till rektor och/eller medarbetare på skolan. Rektor är alltid ytters ansvarig. Mindre bråk och konflikter hanteras (utreds och åtgärdas) i första hand av berörd klasslärare, pedagoger och andra vuxna på plats. Samma dag kontaktas vårdnadshavare till de inblandade barnen och händelsen dokumenteras och arkiveras i sekretesskyddad elevmapp.
Elev utsätts av elev Skolan har ett mobbingteam som består av kollegiet som helhet. Där ingår klasslärare, facklärare, fritidshemspersonal och stödlärare. I vårt begrepp mobbning ingår trakasserier och kränkande behandling. Åtgärder: 1. Enskilt samtal med den elev som är utsatt. Vi försöker i det samtalet få reda på så mycket som möjligt om vad som händer och ger stödjande hjälp till självhjälp. Vi berättar för eleven att vi vuxna tar tag i det som händer, och att vi återkommer. Vi samlar så mycket iakttagelser och fakta som möjligt för att skapa en bild av vad som sker kring den utsatta eleven. 2. Två lärare samtalar enskilt med dem som mobbar (kränker, trakasserar). Detta kommer alltid utan förvarning. Vi sammanställer frågor kring problemet som besvaras av eleverna. Allt vad eleverna säger skrivs ned. Eleverna ska själva ge förslag på vad de kan förändra och bidra med för att mobbningen skall upphöra. 3. Kontakt tas med föräldrarna samma dag. 4. Lärarna sammanfattar samtalet och bestämmer datum för nya uppföljningssamtal med mobbarna. Kontinuerliga samtal förs med den mobbade för att se om det sker förbättringar. Hela tiden ges information till kollegiet. De ansvariga lärarna tar under tiden kontakt med den utsattes föräldrar och om mobbningen inte upphör, även med mobbarnas föräldrar. Efterarbete: När mobbningen upphört sammanför vi mobbarna med den utsatte och samtalar kring skeendet, för att visa det positiva kring arbetet. Dock bara om den utsatte själv vill detta. Anställd utsätts av elev Någon vuxen tar hand om den utsatte och tar reda på vad som hänt, för att kunna ge lämplig hjälp. Den utsatte kan behöva få åka hem, eller få hjälp med läkarvård eller kuratorkontakt. Någon den utsatte har förtroende för får till uppgift att följa upp hur den utsatte mår och hur arbetet ska kunna gå vidare. Allvarligare händelser kan föras vidare till styrelsen för eventuell polisanmälan. Eleven tas om hand av klasslärare eller annan person eleven har förtroende för, för samtal om det inträffade. Vårdnadshavare tillkallas till skolan. Ansvarig personal tar ställning till hur elevens fortsatta dag skall utformas. Klassföreståndare och kollegium upprättar en handlingsplan för elevens fortsatta skolgång och informerar föräldrarna om den. Elev utsätts av anställd Se till att eleven omedelbart får hjälp av en vuxen som han/hon har förtroende för. Utvalda personer ur kollegiet samtalar med den anklagade personen, samt enskilt med eleven, som då också bör ha en stödperson med sig. Kontakta vårdnadshavare för information om händelsen och samtal om fortsatt hjälp till eleven. Om föräldrarna till den drabbade samtycker, kan ärendet föras vidare till styrelsen för eventuell polisanmälan. Vuxen utsätts av vuxen Någon den utsatte har förtroende för tar hand om honom/henne och tar reda på vad som hänt, för att kunna ge lämplig hjälp. Den utsatte kan behöva få åka hem, eller få hjälp med läkarvård eller kuratorkontakt. Utvald personer ur kollegiet samtalar med den anklagade personen, samt enskilt med den utsatte. Kollegiet beslutar hur arbetet ska gå vidare och hur man ska förhindra fortsatta kränkningar. Den utsedda förtroendepersonen får till uppgift att följa upp hur den utsatte mår och hur han/hon kan fortsätta sitt arbete under acceptabla
förhållanden. Allvarligare händelser kan föras vidare till styrelsen för eventuell polisanmälan. UPPRÄTTANDE AV LIKABEHANDLINGSPLAN Planen har upprättats av administrativ personal, kollegium och elever i samarbete. Skolinspektionens handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i skolan har använts som rådgivande information. Elevenkät om den psykosociala miljön, samarbete med elevrådet, kollegium, elevvårdsteam samt vårdnadshavare ligger till grund för planen. Den årliga elevenkäten och andra eventuella undersökningar om skolmiljön bör ske i början av vårterminen, då barnen gått en termin och hunnit bilda sig en uppfattning om skolsituationen. UTVÄRDERING Genom det löpande arbetet på kollegiemötena en gång i veckan, samt genom en genomgripande utvärdering i slutet av vårterminen, då även incidentrapporter och vidtagna åtgärder gås igenom och utvärderas.