Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Drottningholmskolan, Mälaröarnas Waldorfskola 2014

Transkript

1 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Drottningholmskolan, Mälaröarnas Waldorfskola 2014 Mål Drottningholmskolan, Mälaröarnas Waldorfskola vill vara en skola som tillåter varje barn och medarbetare att utvecklas till sin egen fulla potential enligt sina individuella förutsättningar. Genom vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vill vi hjälpa varandra att ge akt på att vi inte omedvetet eller medvetet diskriminerar eller kränker någon. Vad som är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och hur vi vill motverka och åtgärda detta, se information längre fram. Hur har planen upprättats? Planen har upprättats av administrativ personal, kollegium och elever i samarbete. Skolinspektionens handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i skolan har använts som rådgivande information. Elevenkät om den psykosociala miljön, samarbete med elevrådet, kollegium, elevvårdsteam samt vårdnadshavare ligger till grund för planen. Den årliga elevenkäten och andra eventuella undersökningar om skolmiljön bör ske i början av vårterminen, då barnen gått en termin och hunnit bilda sig en uppfattning om skolsituationen. Hur utvärderas den? Genom det löpande arbetet på kollegiemötena en gång i veckan, samt genom en genomgripande utvärdering i slutet av vårterminen, då även incidentrapporter och vidtagna åtgärder gås igenom och utvärderas. Hur förankrar vi arbetet med planen hos medarbetare, elever och vårdnadshavare, och hur informerar vi om den? Till elever: genom klassläraren och via elevrådet. Till medarbetare: via kollegiemötena. Till vårdnadshavare: genom klassläraren samt vid den allmänna informationen som nya familjer får och på hemsidan. Vem har ansvar? Kollegiet har det löpande ansvaret och kan föra allvarligare frågor vidare till styrelsen. Vad är diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och repressalier? (Exempel från En handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i skolan från DO, BO & Skolinspektionen) Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev eller kollega sämre än andra elever och kollegor och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön.

2 Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webb-communities). Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. Detta måste ske med största respekt för den som tillrättavisas och med målet att eleven inte upplever det som en kränkning. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening.

3 Åtgärder Förebyggande arbete: -Vad bör vi tänka på? Vi bör ge akt på att vi inte omedvetet eller medvetet missgynnar, diskriminerar eller kränker elever och personal med anledning av deras kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder t.ex. vid anställning, elevintagning, och i det dagliga arbetet. Som lärare bör man tänka på att ironier och skämt kan kännas kränkande för en elev. Att kommentera någons annorlunda hudfärg, hår, eller sätt att vara kan kännas kränkande för den utsatte, även om kommentarerna i sig inte är negativa eller med avsikt att såra. Trakasserier och kränkningar är inte alltid verbala eller fysiska, utan kan bestå av t.ex. gester, ignorering, utfrysning eller av att någon stirrar. Att medvetet undanhålla någon information är också en kränkande handling. Förebyggande arbete: -Vad gör vi? Skolmiljön Som waldorfskola ingår det i vår pedagogik att elever, personal och vårdnadshavare tillsammans tar ansvar för, och vårdar skolans miljö, både ute och inne. Det kan gälla t.ex. städning, reparationer, trädgårds- och utemiljöarbete. Detta ger alla en känsla av att skolan är deras, och motverkar klotter och förstörelse. Vi har också påbörjat ett arbete med en skolträdgård, samt har, tillsammans med barnen, lyckats få skolan Grön Flagg -certifierad. Vuxna förebilder Inom waldorfpedagogiken är man mycket medveten om att den vuxne är en viktig förebild för barnen, och lägger därmed vikt vid att använda ett vårdat språk och att möta barnen på ett respektfullt och värdigt sätt. Likabehandling I det administrativa läggs vikt vid att inte missgynna eller glömma bort den ena av vårdnadshavarna (ofta pappan) om de inte bor tillsammans. Det kan dock ibland vara svårt att få information om den frånvarande vårdnadshavaren. Arbetet med eleverna Klassläraren samtalar kontinuerligt med eleverna om kamratanda och relationer. I utvecklingssamtalen och i det ständigt pågående samarbetet med föräldrarna håller sig klassläraren informerad om elevens sociala situation i skolan. Elevernas situation tas också upp ur ett socialt och pedagogiskt perspektiv på kollegiemötena som hålls en gång i veckan. Skolan har utbildad specialpedagog för elever som behöver enskild undervisning eller specialpedagogik. Det finns även kurator, skolsköterska och psykolog till elevernas förfogande. Lärarna har ett rastvaktschema för att kunna finnas till hands för eleverna på rasterna och för att i tid kunna uppmärksamma negativa tendenser i relationerna bland barnen. Akuta åtgärder vid fall av trakasserier och kränkande behandling Vuxen som blir vittne till kränkning/trakassering skall ingripa för att stoppa den och tala med de inblandade, samt meddela klasslärare eller annan ansvarig personal. I övrigt se nedan. Elev som blir vittne till kränkning/trakassering kontaktar en vuxen och berättar vad som hänt.

4 Alla incidenter ska dokumenteras skriftligt. Dokumentation av kränkning/trakassering mellan två elever görs av respektive elevs klasslärare. Dokumentation av kränkning där vuxen är inblandad görs antingen av klassläraren eller av person som utses av kollegiet. Incidentrapporter sätts in i därför avsedd pärm. Elev utsätts av elev Skolan har ett mobbingteam som består av kollegiet som helhet. Där ingår klasslärare, facklärare, fritidshemspersonal och stödlärare. I vårt begrepp mobbning ingår trakasserier och kränkande behandling. Åtgärder: 1. Enskilt samtal med den elev som är utsatt. Vi försöker i det samtalet få reda på så mycket som möjligt om vad som händer och ger stödjande hjälp till självhjälp. Vi berättar för eleven att vi vuxna tar tag i det som händer, och att vi återkommer. Vi samlar så mycket iakttagelser och fakta som möjligt för att skapa en bild av vad som sker kring den utsatta eleven. 2. Två lärare samtalar enskilt med dem som mobbar (kränker, trakasserar). Detta kommer alltid utan förvarning. Vi sammanställer frågor kring problemet som besvaras av eleverna. Allt vad eleverna säger skrivs ned. Eleverna ska själva ge förslag på vad de kan förändra och bidra med för att mobbningen skall upphöra. 3. Kontakt tas med föräldrarna samma dag. 4. Lärarna sammanfattar samtalet och bestämmer datum för nya uppföljningssamtal med mobbarna. Kontinuerliga samtal förs med den mobbade för att se om det sker förbättringar. Hela tiden ges information till kollegiet. De ansvariga lärarna tar under tiden kontakt med den utsattes föräldrar och om mobbningen inte upphör, även med mobbarnas föräldrar. Efterarbete: När mobbningen upphört sammanför vi mobbarna med den utsatte och samtalar kring skeendet, för att visa det positiva kring arbetet. Dock bara om den utsatte själv vill detta. Anställd utsätts av elev Någon vuxen tar hand om den utsatte och tar reda på vad som hänt, för att kunna ge lämplig hjälp. Den utsatte kan behöva få åka hem, eller få hjälp med läkarvård eller kuratorkontakt. Någon den utsatte har förtroende för får till uppgift att följa upp hur den utsatte mår och hur arbetet ska kunna gå vidare. Allvarligare händelser kan föras vidare till styrelsen för eventuell polisanmälan. Eleven tas om hand av klasslärare eller annan person eleven har förtroende för, för samtal om det inträffade. Vårdnadshavare tillkallas till skolan. Ansvarig personal tar ställning till hur elevens fortsatta dag skall utformas. Klassföreståndare och kollegium upprättar en handlingsplan för elevens fortsatta skolgång och informerar föräldrarna om den. Elev utsätts av anställd Se till att eleven omedelbart får hjälp av en vuxen som han/hon har förtroende för. Utvalda personer ur kollegiet samtalar med den anklagade personen, samt enskilt med eleven, som då också bör ha en stödperson med sig. Kontakta vårdnadshavare för information om händelsen och samtal om fortsatt hjälp till eleven. Om föräldrarna till den drabbade samtycker, kan ärendet föras vidare till styrelsen för eventuell polisanmälan.

5 Vuxen utsätts av vuxen Någon den utsatte har förtroende för tar hand om honom/henne och tar reda på vad som hänt, för att kunna ge lämplig hjälp. Den utsatte kan behöva få åka hem, eller få hjälp med läkarvård eller kuratorkontakt. Utvalda personer ur kollegiet samtalar med den anklagade personen, samt enskilt med den utsatte. Kollegiet beslutar hur arbetet ska gå vidare och hur man ska förhindra fortsatta kränkningar. Den utsedda förtroendepersonen får till uppgift att följa upp hur den utsatte mår och hur han/hon kan fortsätta sitt arbete under acceptabla förhållanden. Allvarligare händelser kan föras vidare till styrelsen för eventuell polisanmälan. Speciella omständigheter som framkommit av elevenkäten eller på annat sätt: Tidplan På vårterminen: Januari: Elevenkät om den psykosociala miljön. Barnen har då gått en termin och hunnit bilda sig en uppfattning om skolsituationen. Februari: Sammanställning av enkätresultaten. Maj-juni: Utvärdering av elevenkäten, samt incidentrapporter och annan information skolan fått från elever, personal och vårdnadshavare. De vidtagna åtgärderna vid eventuella incidenter gås igenom och utvärderas. På höstterminen: Augusti-september Vårdnadshavare och skolpersonal informeras om skolan och likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling. Planen finns också på hemsidan. Under hela läsåret pågår ett ständigt samarbete mellan elevråd, kollegium, elevvårdsteam och vårdnadshavare. Information sker till elever genom klassläraren och via elevrådet, och till medarbetare via kollegiemötena. Vårdnadshavare får information genom klassläraren samt via hemsidan.

6 Telefonnummer för akuta situationer, samt vård och omsorg Akuta ärenden 112 (bl.a. ambulans, polis, räddningstjänst, socialjour, jourhavande läkare, giftinformation) Var beredd på att svara på frågor: SOS 112, vad har inträffat? Vilket telefonnummer ringer du ifrån? Var behövs hjälpen? Kan du lämna information? Icke akuta ärenden Polis Ekerö vårdcentral (Tappströms hälsocentral) kl Bromma närakut kl (ring och boka tid) Akut tandvård: Folktandvården Ekerö: Akuttandvården S:t Eriks sjukhus: Sjukvårdsrådgivning allmän eller 1177 Ambulansbeställning Giftinformation Jourhavande kurator, alla dagar kl Jourhavande medmänniska, alla dagar kl.21-06, Röda Korset, jourhavande medmänniska, mån-lör kl.14-22, BRIS Barnens hjälptelefon , BRIS, Vuxentelefon Rädda Barnen , Rädda Barnens Föräldratelefon , Brottsofferjouren BUP (Barn och ungdomspsykiatrin) Brommaplan Ekerö ungdomsmottagning (Ekerö vårdcentral) tel.tid vard RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) Växeln öppen mån 10:30-15, tis-fre 10-15, lunchstängt Ekerö kommun, Socialkontorets reception fråga efter mottagningen för barn och ungdomar Ekerö kommuns växel Barn- och elevombudet (en del av skolinspektionen), som ska ta tillvara barns och elevers rättigheter. De utreder anmälningar om kränkande behandling. Tel

7 Diskrimineringsombudsmannen, tar emot och utreder anmälningar om diskriminering. Tel Dokumentationsblankett för inträffade incidenter Datum för incidenten:... Dokumentationen gjord av: Beskrivning av incidenten: Vidtagna åtgärder: Datum för uppföljning:. Uppföljning: Har åtgärderna fungerat bra? - Har vi lärt oss något av detta?

8 Uppföljningen gjord av (datum och namn):.