Ledares uppfattningar m barnidrtt ch tävling En kvantitativ studie baserad på webbenkäter Linnea Fahlberg 2016 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Idrttsvetenskap Idrttsvetenskapliga prgrammet, inriktning hälsfrämjande livsstil Examensarbete Idrttsvetenskap Handledare: Anna Efverström Examinatr: Göran Svedsäter 0
Abstrakt Bakgrund: Tävling inm barnidrtten är någnting sm diskuteras mycket idag. Ska barn tävla eller inte? Tidigare studier har visat att många av de barn sm idrttar tycker att själva matchen eller tävlingen räcker sm tävlingsmment. Vikten av kunniga ledare har ckså visats i tidigare studier, då barn även utvecklar sina persnliga färdigheter av att idrtta. Syfte: Syftet med studien är att undersöka Gävlebrgs idrttsledares uppfattningar m barns tävlande i den rganiserade idrtten. Metd: I studien används en kvantitativ metd för att undersöka uppfattningarna hs en bredd av barn- ch ungdmsledarna inm idrtten, från ett flertal lika idrtter. Insamlingsmetden är webbenkät. Med sammarbete från Gävlebrgs Idrttsförbund ch SISU Idrttsutbildarna har enkäten skickats ut till idrttsledare i Gävlebrgs län. Resultat ch diskussin: Respndenterna är 346 idrttsledare i Gävlebrgs län, både män ch kvinnr, ch de representerar ett flertal lika idrtter. Resultatet visar att majriteten av ledarna tycker att barn kan tävla, men att det kan ske utan seriespel ch tabeller. Ledare uppfattar att föräldrar tycker det är viktigare med seriespel ch tabeller än vad de uppfattar att barnen själva tycker. Många av ledarna uppfattar att barn kan hantera vinster ch förluster i idrtten, medan vuxna ledare ch föräldrar inte kan hantera det lika bra. Slutsats: Slutsatser sm kan dras är att många ledare i Gävlebrg menar att barnidrtten kan innehålla tävlingsmment, utan seriespel ch tabeller. Tävling inm barnidrtten kan många gånger uppfattas sm ett vuxenprblem, medan barnen själva inte uppfattas ha prblem med tävling inm idrtten, enligt ledarna. 1
Innehåll Abstrakt... 1 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 2.1 Begreppen tävling ch rganiserad idrtt... 4 2.2 Idrttens styrning av barnidrtt... 5 2.3 Tävling i kmbinatin med barn- ch ungdmsidrtt... 6 2.4 Påverkan på barn... 7 3 Syfte... 8 3.1 Frågeställningar... 8 4 Metd... 8 4.1 Urval... 9 4.2 Datainsamling... 9 4.3 Etik... 10 4.4 Analys... 10 5 Resultat... 11 5.1 Idrttsledarna... 11 5.2 Uppfattningar m tävling ch seriespel inm barnidrtten... 12 5.3 Uppfattningar m syftet med barns idrttande... 15 5.4 Uppfattningar m barns, föräldrars ch ledares åsikter... 16 6 Diskussin... 18 6.1 Resultat... 18 6.2 Metd... 21 6.3 Vidare studie... 23 7 Slutsats... 24 Litteraturförteckning... 25 Bilagr... 27 Bilaga 1 Enkät... 27 Bilaga 2 Missivbrev... 31 2
1 Inledning Barns tävlande är ett aktuellt ämne inm idrttsvärlden idag. Det pratas ch dikuteras en hel del m att barn tävlar i det mesta, ch vissa tycker bättre m tävlandet än andra. Diskussiner finns bland annat m att barn idrttar bara för att det är rligt ch för att ha en fritidsaktivitet, där vinna eller förlra inte ska spela någn rll. En del idrtter har seriespel ch tävling långt ner i åldrarna, medan andra idrtter har tagit brt eller är på väg att ta brt seriespel med tabeller inm barnidrtten. De idrtter i Sverige sm har börjat engagera sig i m barnidrtt ska förknippas med seriespel ch tabeller är främst innebandy, ftbll ch hckey. Innebandyn är en sprt där förbundet har stppat seriespel med tabeller för barn upp till 12 år, ch Svenska ftbllsförbundet har beslutat att från ch med år 2017 kmmer seriespel med tabeller för barn under 13 år stppas. Ishckeyn vill inte vara sämre, hckeyförbunden har diskuterat ch lagt fram ett förslag på att sluta med seriespel ch tabeller för barn under 13 år. Beslut m detta förslag går igenm eller inte kmmer att tas under år 2016. Att dessa förändringar sker väcker tankar ch åsikter hs många idrttsintresserade. Eftersm att samhället idag är både psitiva ch negativa till dessa typer av förändringar, utgör det en del av intresset för denna undersökning. Riksidrttsförbundet, 2014, hävdar att ledare inm barn- ch ungdmsidrtten ska, för barnens bästa utvecklingsmöjlighet, ha grundläggande kunskaper inm barns fysiska, psykiska ch sciala utveckling (Riksidrttsförbundet, 2014). Ledare bör enligt Riksidrttsförbundet ha dessa kunskaper så att: Barn ch ungdmar erbjuds träning sm stimulerar ch utvecklar dem, samtidigt sm skadr, överbelastning, utslagning eller andra negativa aspekter undviks. (Riksidrttsförbundet, 2014, p. 8). Ledare ch vuxna har str inverkan på hur barnidrtten ser ut idag. Många gånger förs tankar ch åsikter från ledare ch vuxna över till barnen (UngdmsBarmetern, 2003) (Chan, et al., 2010), exempelvis uppmuntras barn fta när de har vunnit en match. Sådan uppmuntring kan många gånger leda till någnting psitivt för barnen, då barnen till exempel får höra att de har kämpat bra ch varit duktiga. Efter att innebandyn år 2002 tg brt seriespel med tabeller för barn gjrdes en undersökning i Uppsala. Främst barn, men ckså föräldrar intervjuades kring deras tankar m att seriespel med tabeller tagits brt (UngdmsBarmetern, 2003). UngdmsBarmetern fick i uppdrag av Svenska Innebandyförbundet ch Riksidrttsförbundet att genmföra undersökningen. Ett intressant resultat i denna studie var 3
att barnen mest var intresserade av att ha rligt ch att vinna just den matchsituatinen. Det var inte, enligt de flesta barnen, så viktigt att det fanns tabeller sm räknade päng, eftersm att de vet att tabeller kmmer när de bli äldre. Barnen påpekade ckså att m det räknas päng i tabeller så skulle de ng klla hur laget ligger till, men samtidigt är det ingenting sm är viktigt eller sm de saknar. Föräldrarna visade däremt större intresse i att räkna päng i tabeller, för kmmande seriesegrar ch liknande. Det visade sig ckså att det fta är vuxna sm intrduserar tabeller för barnen, ch många föräldrar för egna tabeller med päng för att kunna se hur barnets lag ligger till (UngdmsBarmetern, 2003). Såklart var inte alla barn ch föräldrar överens m detta, vilket leder till ett intresse för denna studie. Eftersm att det främst är föräldrarna i studien sm var psitiva till tabeller med pängsystem, medan det inte var så viktigt för barnen, kmmer denna studie visa ledares uppfattningar inm ämnet. Resultatet kan då visa m infrmatin behövs spridas m vad sm är psitivt ch negativt för barnen när de idrttar, utifrån ledares uppfattningar, samt infrmera m vad Idrtten Vill strävar efter för att ge barnen det bästa inm idrtten. Det är ju trts allt barnen sm idrttar ch utveckals. Det är alltså viktigare för många barn att vinna en match ch ha rligt just i den situatinen, men mindre viktigt att se på det hela på lång sikt (UngdmsBarmetern, 2003). Barn mäter sig tillräckligt mt varandra när de spelar en match mt ett annat lag. Föräldrarna visade däremt ett större intresse för tabeller ch seriespel (UngdmsBarmetern, 2003). 2 Bakgrund 2.1 Begreppen tävling ch rganiserad idrtt Begreppen tävling ch rganiserad idrtt används en del i denna studie, därför kmmer här en krt förklaring till vad sm menas med begreppen. Med tävling menas mment sm kan utse vinnare, det kan inträffa på både tränings- ch tävlingssituatiner inm idrtten. I vissa fall i studien specificeras begreppet tävling, ch istället skrivs seriespel med tabeller. Vid dessa tillfällen är det endast seriespel med tabeller sm menas. Organiserad idrtt betyder föreningsidrtt, där alla idrtter sm är med i ett idrttsförbund rganiserat av Riksidrttsförbundet ingår. 4
2.2 Idrttens styrning av barnidrtt Riksidrttsförbundets intentiner är att barnidrtt ska utövas efter barns intressen ch behv. Barnidrtt är idrttsverksamhet för barn upp till 12 år, medan ungdmsidrtten pågår från 13 år (Riksidrttsförbundet, 2015). I Sverige är eller har de flesta barn någn gång varit medlem i en idrttsförening, ch idrtten utgör därför en viktig del av livet för många (Riksidrttsförbundet, 2015). För att idrttsverksamheten ska bedrivas på ett bra sätt, ska barnidrtten bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. Barnrättsperspektiv innebär att verksamheten rättar sig efter barnens intressen ch behv, där största fkusen ligger på att barnen ska tycka att idrtt är rligt samt att barnen vill frtsätta röra på sig (Riksidrttsförbundet, 2015). Träningen för barn, enligt Riksidrttsförbundet, bör vara allsidig, men även kunna uppmuntra barn till att delta i flera idrtter. Att alla barn ska få vara med på lika villkr är viktigt, lika så att resultaten i idrtten ska spela mindre rll hävdar Riksidrttsförbundet (Riksidrttsförbundet, 2015). Riksidrttsförbundet har tagit fram en verksamhetsidé sm heter Idrtten vill, sm handlar m idrttens idé. Många idrtter är medlemmar i Riksidrttasförbundet, ch har tillsammans skapat riktlinjer för idrttens utfrmning i förbunden ch föreningarna. Idrtten vill har funnits sedan 1995, då de första riktlinjerna skapades. Sedan 1995 har idéprgrammet reviderats ch uppdaterats eftersm. Det är idag många föreningar i Sverige sm har sina utgångspunkter för plicyskrivningarna från Idrtten vill (IdrttenVill, krt vers. 2015). Riksidrttsförbundet beskriver idrtt sm någnting vi utför för att ha rligt ch må bra, samtidigt sm idrtten ger fysisk, psykisk, scial ch kulturell utveckling. Träning, lek, tävling ch uppvisning är vad idrtten består av (Idrtten vill, 2015). Idrtten delas upp i barnidrtt (upp till 12 år), ungdmsidrtt (13-20 år) ch vuxenidrtt (över 20 år). När det gäller barnidrtten ligger fkus på lek ch möjlighet till att prva på lika idrtter, där tävling blir en del av leken. Dck ska tävlingen, enligt verksamhetsidén, alltid ske på barnens villkr, ch alla barn ska få vara med på samma villkr. Seriespel med tabeller har tagits brt eller är på väg att tas brt inm vissa idrtter i barnidrtten. Den främsta anledningen till det är, enligt Riksidrttsförbundet, att dessa system, gör det svårare att låta alla barn vara med (Riksidrttsförbundet & Wahlström, 2016). Med det menas att seriespel ch tabeller kan leda till specialisering inm många idrtter, sm gör att alla barn inte får vara med, ch specialisering inm barnidrtten anses vara för tidigt (Riksidrttsförbundet & Wahlström, 2016). Idrtten Vill jbbar för att alla barn ska få vara med (Idrtten vill, 2015), vilket seriespel med tabeller inm barnidrtten kan leda till 5
mtsatsen ch uteslutning av de barn sm inte har utvecklats inm idrtten tillräckligt snabbt (Riksidrttsförbundet & Wahlström, 2016). Seriesystem med tabeller påverkar inte bara att alla barn inte får vara med, utan i vissa fall kan även fkusen av både föreningar ch ledare bli på fel ställe. Ledare mäter sig då ibland mt varandra på fel sätt, sm att exempelvis en ledare alltid har gjrt ett bättre jbb m laget vinner strt. Ledarjbbet kan vara lika bra m laget förlrar, m spelarna exempelvis har utvecklats ch jbbat bra tillsammans, menar Riksidrttsförbundet. 2.3 Tävling i kmbinatin med barn- ch ungdmsidrtt Barn ch ungdmar lyssnar mycket på vad vuxna säger angående bland annat feedback ch kritik inm idrtten (Chan, et al., 2010). Detta stämmer ganska bra överens med vad sm sägs ch hörs idag, m att det sm vuxna gör ch säger påverkar barnen. Många gånger är det föräldrar sm är tävlingsinriktade när det gäller idrtt, där tävlingsinstinkten påverkar barnen, trts att barnen kanske inte är speciellt fkuserade i att vinna egentligen (UngdmsBarmetern, 2003). Ofta börjar ch utför barnen en idrtt för att det är en rlig aktivitet, där resultatet inte spelar någn rll. Sedan 1950-talet har barn- ch ungdmsidrtten vuxit fram, dck mest intensivt de senaste 30 åren. Barn- ch ungdmsidrtten har vuxit fram i lite skymundan av vuxenidrtten, där vuxenidrtten många gånger utgör mönstret av hur idrtten ska se ut (Carlssn & Franssn, 2006). Många individer har en syn på vad de anser att idrtt är, ch bilden av idrtt många har liknar bilden av vuxenidrtten. Utifrån det är det många ledare ch vuxna sm anser att unga idrttare är sm vuxna miniatyrer, där kraven ch förväntningarna på barn blir lika höga sm hs vuxna (Carlssn & Franssn, 2006). Barn ch ungdmsidrtten började anpassas mer till barn ch ungdmar under tiden det var fler sm började med den rganiserade idrtten. Det sm främst anpassades till de yngre idrttarna, då det var fler ch fler barn ch ungdmar sm började idrtta, var förminskade planer, krtare distanser ch framtagning av lättare utrustning (Franssn, 2006). Många barn ch ungdmar tycker att idrtt är en ppulär ch uppskattad aktivitet. Idrtten är en av de mest ppulära fritidsaktiviteter enligt barn ch ungdmar själva, där idrtten ger en hög status. Att vara duktig i sin idrtt ger ännu högre status, inm ungdmsgruppen (Nrberg, 2011). För en del vuxna idrttare lönar det sig eknmiskt att vara bra i idrtten, exempelvis för de sm lever på sin idrtt. Idrttare sm spelar bland annat ftbll ch hckey, tjänar i vissa fall miljnbelpp på att de presterar bra i sin idrtt (Wagnssn & Patrikssn, 2007). 6
Självklart speglar det av sig till barn sm idrttar när idrttsstjärnrna syns i exempelvis media, barnen ser upp till sina idler sm vinner matcher ch tjänar pengar på det. Möjligheten ch drömmar till ett prffsliv inm idrtten kan väckas tidigt, för både barn, ledare ch idrttsklubbar (Wagnssn & Patrikssn, 2007). Detta kan leda till en vilja m tidig satsning för att öka möjligheterna till att vinna i idrtten, där vissa idrtter satsar tidigare än andra. Vid tidig satsning ch viljan till att vinna kan vissa barn uteslutas från idrtten (Riksidrttsförbundet & Wahlström, 2016), till exempel de barn sm utvecklas senare. Idrtter sm gymnastik, simning ch knståkning har länge varit idrtter sm satsar tidigt på sina barn ch ungdmar, det är en del av idrttskulturen inm dessa idrtter (Wagnssn & Patrikssn, 2007). Det skiljer sig en del med kulturen inm exempelvis ftbll ch hckey, där det många gånger är mindre kej att satsa tidigt i åldrarna. Samtidigt sm det satsas tidigt i vissa idrtter, visar det sig sm psitivt att vara aktiv i många lika idrtter sm ung för att lyckas med en elitidrttskarriär (Wagnssn & Patrikssn, 2007). Wagnssn ch Patrikssn (2007) nämner ckså att de sm börjar elitkarriären tidigt, avslutar den ckså tidigt. Elitidrttskarriärer håller i genmsnitt på i ungefär lika många år, avsett m den börjas tidigt eller sent (Wagnssn & Patrikssn, 2007). Idrttskulturerna inm lika idrtter skiljer sig, på samma sätt sm lika kulturer i samhället skiljer sig. Det skiljer sig tydligt när det gäller tävling ch allvaret i barnidrtten, då vissa idrtter satsar ch tävlar i tidig ålder, medan andra idrtter mer eller mindre tar brt tävlingssystemet ch seriespel för barn. Oavsett m satsningen inm idrtten kmmer tidigt eller sent, påverkas i genmsnitt inte längden på en elitkarriär, m det är det sm är målet med idrtten. 2.4 Påverkan på barn Barn påverkas fta av vad vuxna säger, tycker ch hur de beter sig (Chan, et al., 2010) (UngdmsBarmetern, 2003). Ofta är det vuxna sm exempelvis intrducerar tabeller ch pängsystem för barnen. Det kan många gånger kmma från att exempelvis föräldrarna följer ett idrttslag i seniridrtten, där rutinen eller självklarheten till tabeller följer med ner till barnidrtten (UngdmsBarmetern, 2003). Genm idrtten utvecklas barnen i mer än bara själva idrtten, de utvecklar även bland annat sina fysiska färdigheter, identitetsutveckling, sammarbetsförmåga ch sciala kmpetens (Vella, et al., 2013). Ledare sm har fått utbildning i att stötta ch instruera idrttande barn ch ungdmar, i jämförelse med ledare utan denna utbildning, visar på att självkänslan ch självförtrendet stiger mer inm idrtten hs de barn sm blir tränade av de utbildade ledarna (Smll, et al., 2003). De utbildade 7
ledarna får mer uppskattning i ledarrllen, samt att idrttarna tycker att deras idrtt är rligare ch mer givande när ledarna är utbildade i bland annat att stötta ch instruera (Smll, et al., 2003). Diskussiner kring ppulära utbildningsmråden, till syfte för att förbättra idrttsledare kunskaper, har tidigare förts mellan idrttsledare inm barnidrtten (Wiersma & Sherman, 2005). De kategrier sm var mest ppulära sm eventuellt utbildningsmråde är bland andra pedaggik, psyklgi ch ledarskap. Inm dessa tre kategrier nämndes även några ytterligare ämnen sm ansågs vara viktiga att beröra inm ledarutbildningar, sm bland andra stress, frustratin ch förvirring, samt att kunna kmbinera rliga ch givande träningsövningar (Wiersma & Sherman, 2005). Utbildade ch kunniga ledare gör alltså idrtten mer mtiverande för barn ch ungdmar, då idrtten blir rligare ch mer givande med utbildade ch kunniga ledare. Idrttare utvecklas inte bara inm idrtten, utan de utvecklas även persnligt på många sätt. Barn ch ungdmar lyssnar på ch tar efter vuxna, vilket tyder på vikten av kunniga ledare inm barnidrtten. 3 Syfte Syftet med studien är att undersöka Gävlebrgs idrttsledares uppfattningar m barns tävlande i den rganiserade idrtten. 3.1 Frågeställningar Vilka uppfattningar har idrttsledare m tävling ch seriespel inm barnidrtten? Hur är ledarnas uppfattningar m syftet med barns idrttande? Hur uppfattar ledarna barns, föräldrars ch ledares åsikter angående barns tävlande? 4 Metd I denna studie har en kvantitativ metd valts för att undersöka uppfattningarna hs en bredd av barn- ch ungdmsledarna inm idrtten, från ett flertal lika idrtter. Insamlingsmetden sm har använts är enkäter, sm skickades ut via internet. Med samarbete från Gävlebrgs Idrttsförbund ch SISU Idrttsutbildarna har enkäten skickats ut till idrttsledare i Gävlebrgs län. 8
4.1 Urval De persner sm deltg i denna studie är barn- ch ungdmsledare inm de 61 lika idrtterna sm finns registrerade hs Gävlebrgs Idrttsförbund. Målet var att nå ut till hela ppulatinen av barn- ch ungdmsledare, dvs. alla barn- ch ungdmsledare inm den rganiserade idrtten i Gävlebrgs län. Men eftersm att det inte, enlig SISU Idrttsutbildarna ch Gävlebrgs idrttsförbund, finns någt tillförlitligt sätt att undersöka hur många barn- ch ungdnsledare det finns i Gävlebrgs län, blev målet att kmma i kntakt med så många idrttsledare sm möjligt. Deltagarna blev kntaktade på fyra lika sätt, det för att försöka kmma i kntakt med hela målppulatinen. 310 ledare blev kntaktade direkt via deras privata mail, ch det var ledare sm hade sin mailadress utskriven på sin förenings hemsida. Ytterligare 720 mail med länken till enkäten skickads ut till Gävlebrgs föreningars gemensamma mailadress, där den ansvarige för adressen blev mbedd att sprida länken till barn-ch ungdmsledarna i föreningen. Studieansvarige i samarbete med Gävlebrgs Idrttsförbund ch SISU Idrttsutbildarna, km i kntakt med föreningarnas mailadresser genm IdrttOnline 1. Resterande ledare km i kntakt med enkäten via SISU Idrttsutbildarnas ch Gävlebrgs Idrttsförbunds hemsida, eller via deras facebksida. Där publicerades länken tillsammans med en infrmatinstext, ch idrttsledare sm läste detta blev mbedda att delta. Hemsidan har i genmsnitt ett besöksantal på 1000 persner i månaden, ch via inlägget på deras facebksida var det dryg 5000 persner sm km i kntakt med länken till enkäten. Ttalt är det 346 ledare sm har deltagit i studien. 4.2 Datainsamling I denna kvantitativa studie används webbenkäter sm datainsamlingsmetd för att besvara studiens syfte ch frågeställningar. En kvantitativ studie baserad på enkäter når ut till en str grupp av människr, ch infrmatinen sm samlas in ger en ytlig men bred infrmatin m ämnet (Hassmén & Hassmén, 2008). Enkäten utfrmades av studieansvarige i ett datrprgram för enkäter, utifrån studiens syfte. Kntaktpersnen från SISU Idrttsutbildarna, sm arbetar med barn ch ungdmsfrågr inm idrtten, fick även möjlighet att ge synpunkter på enkätens utfrmning. Enkäten börjar med en krt infrmatinstext till deltagarna, följt av fyra bakgrundsfrågr ch därefter 16 frågr av flervalstyp ch frågr med skattningsskalr. Frågrna med skattningsskalr hade svarsalternativ mellan 1 till 5, där 1 står 1 IdrttOnline är ett system sm hjälper till med kmmunikatin ch administratin mellan förbund ch föreningar (Riksidrttsförbunet, 2016), där bland annat mailadresser finns registrerade. 9
för stämmer inte alls ch 5 står för stämmer helt. I slutet av enkäten finns även en övrig fråga där deltagarna kan tillägga med egna rd m de har ytterligare synpunkter inm ämnet. Se enkät i bilaga 1. Fasta svarsalternativ valdes till de flesta frågrna för att enkäten ska vara enkel ch smidig att fylla i, vilket kan förhindra eventuella brtfall (Hassmén & Hassmén, 2008). Länken till enkäten skickades ut via mail till idrttsledarna, samtidigt sm länken även publicerades på Gävlebrgs Idrttsförbunds ch SISU Idrttsutbildarnas hemsida samt facebksida. Deltagarna hade två veckr på sig att besvara enkäten, där de efter en vecka fick en påminnelse m att besvara enkäten. 4.3 Etik Tillsammans med länken till enkäten fick deltagarna ett missivbrev (se missivbrev i bilaga 2), där de blev infrmerade m vad studien handlade m ch Vetenskapsrådets fyra huvudkrav vad gäller etik; infrmatinskravet, samtyckeskravet, knfidentialitetskravet ch nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). I brevet std det att deltagandet var frivilligt ch att de sm svarade på enkäten kunde avbryta sitt medverkande när sm helst, samt att uppgifterna sm samlades in endast skulle användas till studiens syfte. Infrmatin gavs ckså m att alla svar behandlas knfidentiellt, samt att inga behöriga kan ta del av svaren ch att inga deltagare kan identifieras i rapprteringen av enkäten (Hassmén & Hassmén, 2008) (Vetenskapsrådet, 2002). 4.4 Analys För att kunna studera resultatet delades frågrna in i under rubrikerna; bakgrundsfrågr, de tre frågeställningarna ch övriga frågr. Frågrna med fasta svarsalternativ genererade direkt i stapeldiagram respektive cirkeldiagram, i datrprgrammet sm användes till enkäterna. Utifrån diagrammen kunde en utläsa ch studera både antal ch prcentandel. I resultatdelen, gällande frågrna med skattningsskalr, har alternativ 1/Stämmer inte alls ch 2/stämmer delvis slagits ihp, samt alternativ 4/stämmer ganska bra ch alternativ 5/stämmer helt. Alternativ ett ch två redvisas under en gemensam resultatsiffra, lika så med alternativ fyra ch fem, detta för att resultatdelen ska vara lättare att läsa ch förstå. På frågrna med fasta svarsalternativ sm även hade ett alternativ med övrigt, där respndenterna kunde skriva ett svar med egna rd, räknades prcentandelen ut manuellt för de övriga svaren sm redvisas i resultatdelen. En krrelatinsanalys genmfördes mellan två frågr för att undersöka samstämmigheten mellan dem. Krrelatinsanalysen gjrdes med hjälp av SPSS 19 (SPSS Inc., Califrnia State University, Ls Angeles, USA) ch Pearsn s crrelatin cefficient. De två frågrna var Jag tycker inte att barns ska tävla i idrtt, de är för unga ch Jag tycker att 10
det ska finnas seriespel med tabeller inm barnidrtten. Signifikansnivån sattes till 95 % (p = 0,05). De två sista frågrna i enkäten, även kallade övriga frågr, innehöll öppna svarsalternativ, dvs. att respndenterna svarade med egna rd. På den näst sista frågan skrev respndenterna en ålder på barnen då de tycker att det är rätt att börja med tabeller med seriesegrare inm barnidrtten. Utifrån åldrarna sm skrevs kunde en medelålder ch den ålder sm förekm flest gånger räknas ut, samt att en kunde se den högsta respektive lägsta åldern sm angavs. Sista frågan var m ledarna hade någnting de ville tillägga angående ämnet. Dessa svar lästes igenm ett flertal gånger, ch utifrån innehållet delades svaren in i tre kategrier. Analysen av svaren gjrdes utifrån en deskriptiv design, dvs. att svaren lästes igenm ch sedan redvisades genm en beskrivande ch förtydligande design av vad sm framkmmit (Hassmén & Hassmén, 2008). 5 Resultat 5.1 Idrttsledarna Ttalt svarade 346 ledare på enkäten, med ett fåtal brtfall på enstaka frågr. Det var 108 kvinnr (31,2 %) ch 237 män (68,5 %) sm deltg. En deltagare (0,3 %) valde att kryssa för det tredje alternativet ch ville inte ange kön. Den största delen av respndenterna är bsatta i Gävle kmmun (39,3 %), följt av Sandviken kmmun (17,9 %), Hudiksvalls kmmun (10,4 %), Söderhamns kmmun (9,8 %) ch Bllnäs kmmun (8,1 %). Resterande respndenter är bsatta runt m i Gävlebrgs län, med undantag för 1,2 % sm är bsatta utanför Gävlebrgs län. Trts att studien är avsedd för idrttsledare i Gävlebrgs län, har ledarna sm är bsatta utanför Gävlebrg räknats med, då de frtfarande kan vara ledare inm Gävlebrgs gränser. Ftbll, med 36,4 %, är den idrtt sm majriteten av respndenterna är ledare för i denna undersökning. Därefter kmmer innebandy (19,9 %), ishckey (10,7 %), handbll (7,8 %), bandy (6,1 %), gymnastik (4,9 %), ridsprt (3,2 %), alpin skidåkning (2,9 %), rientering (2,9 %) ch längdskidåkning (2 %). Utöver dessa nämnda idrtter representeras drygt 30 andra idrtter där någn eller några ledare har deltagit från varje idrtt. Varför deltagarna är ledare i sin idrtt finns det flera rsaker till. På frågan angående anledningen till att deltagarna är ledare, fanns det fem fasta alternativ att välja på ch ett 11
alternativ med övrigt där de kunde skriva med egna rd. Det var på denna fråga möjligt att välja mer än ett alternativ. De två viktigaste anledningarna från de fasta alternativen är; Att få bidra till barns utveckling inm idrtten (71,4 %) samt; Att ledarna brinner för idrtten (62,4 %). Se figur 1. Under punkten övrigt, där 47 av ledare skrev med egna rd, var det några svar sm upprepades ett flertal gånger. Det var många svar under punkten övrigt sm handlade m att det var rligt att vara ledare (27,7 % av de 47 ledarna), ch att många av ledarna är frivillaga föräldrar sm ställer upp för sitt barn ch för gruppen (29,8 % av de 47 ledarna). Av vilken anledning är du idrttsledare? (%) Övrigt 13,6 För att dela med mig av min kunskap 44,5 För att hitta ch ta fram talanger i idrtten 12,1 För att jag brinner för idrtten 62,4 För att bidra till barns utveckling inm idrtten 71,4 För att få tillbringa mer tid med mitt barn 43,9 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Figur 1. Det var möjligt att välja mer än ett svarsalternativ. Redvisas i prcent (%). (n = 346) Idrttsledarna sm deltg i denna studie var alltså barn- ch ungdmsledare i Gävlebrgs län, både män ch kvinnr. Majriteten av ledarna är bsatta i Gävle kmmun, följt av Sandviken kmmun ch Hudiksvalls kmmun. Drygt en tredjedel av respndenterna är ledare inm ftbll, medan även många andra idrtter representeras, så sm bland andra innebandy, ishckey, handbll, bandy ch gymnastik. Den främsta anledningen till att många av idrttsledarna är ledare inm i idrtten, är för att bidra till barns utveckling inm idrtten. 5.2 Uppfattningar m tävling ch seriespel inm barnidrtten Resultatet visar att endast 17 % av ledarna inte tycker att barn ska tävla i idrtt, medan 55,7 % av ledarna tycker att barn ska tävla i idrtten (se figur 2). Däremt tycker 58,1 % av ledarna att det inte ska finnas seriespel med tabeller inm barnidrtten, medan 21,3 % tycker att det ska finnas seriespel med tabeller inm barnidrtten (se figur 2). En krrelatinsanalys gjrdes mellan dessa två frågr, där ett signifikant samband mellan frågrna visades, dck ett mycket svagt samband (r = - 0,40 p = 0,05). Detta pekar på att det finns en svag samstämmighet mellan ledarna sm tycker att barn inte ska tävla i idrtt, ch ledarna sm tycker att det inte 12
ska finnas seriespel med tabeller inm barnidrtten. Ledarna i strt tycker inte att barns ch vuxnas tävlande ska ske på samma sätt, 71,7 % av ledarna är överens m att barn ch vuxna inte ska tävla på samma sätt. Endast 8,1 % tycker att barn ch vuxna ska tävla på samma sätt. % Jag tycker INTE att barn ska tävla i idrtt, de är för unga. Jag tycker att det ska finnas seriespel med tabeller inm barnidrtten. 70 60 50 40 30 20 10 0 55,7 58,1 1 - Stämmer inte alls / 2 - Stämmer delvis 27,2 20,6 21,3 17 3 4 - Stämmer ganska bra / 5 - Stämmer helt Figur 2. Majriteten (55,7 %, n = 346) tycker att barn ska tävla, medan nästan lika många (58,1 %, n = 344) inte tycker att det ska finnas seriespel med tabeller inm barnidrtten. Det finns ett mycket svagt signifikant samband mellan dessa frågr. Redvisas i prcent (%). Att kunna utse seriesegrare inm barnidrtten anses av ledarna inte vara viktigt, 79,6 % tycker inte att det är en viktig del inm barnidrtten. Endast 7,2 % tycker att det är viktigt att kunna utse seriesegrare inm barnidrtten. Om det ska förekmma seriespel med tabeller inm barnidrtten, är det, utifrån ledarnas egna kmmentarer, mer för att det kan vara rligt att klla hur barnen ligger till, men att det ändå inte är speciellt viktigt hur tabellen ser ut. Frågan ställdes ckså m det är mer kej med tävlingssituatiner på matcher/tävlingar än på träningar. Störst andel (37,7 %) valde alternativen stämmer ganska bra eller stämmer helt. Samtidigt sm 31,3 % valde det tredje ch mest neutrala alternativet, ch 31,1 % valde stämmer inte alls eller stämmer delvis. Resultatet visar alltså en ganska jämn fördelning på alla svarsalternativ, dck lutar resultatet svagt mt att det är mer kej med tävlingssituatiner på matcher/tävlingar än vad det är på träningar. Majriteten av idrttsledarna tycker alltså att barn kan tävla i sin idrtt, ch tävlingen ska då vara anpassad efter barnen, inte efterlikna hur vuxna tävlar. Tävling inm barnidrtten behöver inte ske med seriespel ch tabeller, då det enligt ledarna inte är viktigt att kunna utse seriesegrare inm barnidrtten. Dck menar vissa ledare att det kan vara rligt att kunna klla i tabeller, men inte för att det är viktigt att kunna utläsa placeringar. 13
En fråga i enkäten var vid vilken ålder ledarna tycker att det är bra att börja med tabeller ch seriesegrar, där det fanns tre alternativ att välja mellan. 9,1 % av ledarna tycker att det alltid är bra med tabeller ch seriesegrar inm barnidrtten. Samtidigt sm nästan lika många (10 %) ledare inte tycker att barnidrtt ska förknippas med seriesegrar ch tabeller, d.v.s. att det inte bör förekmma seriesegrar ch tabeller inm barnidrtten. Det tredje alternativet sm deltagarna kunde välja på frågan var, Det är kej vid en viss ålder (ange ålder). Efter denna fråga fick deltagarna själva skriva ålder på barnen då de tycker att det är lämpligt att börja med seriesegrar ch tabeller. Det var 291 ledare sm angav ålder. Åldrarna då ledarna tycker att det är kej att börja med tabeller ch seriesegrar är från 7 års ålder upp till 18 års ålder. Både åldern sm förekmmer flest gånger bland svaren ch en avrundad medelålder är 13 år. Spridningen på de givna åldrarna visas nedan i figur 3. Spridningen på ledarnas givna åldrar. 100 50 0 82 56 60 56 48 23 16 1 3 6 2 2 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år Figur 3. Diagrammet visar antal ledare sm har angivit respektive ålder. Några ledare angav inte en exakt ålder, utan angav ett par åldrar istället, alltså mer än en ålder per ledare. Redvisas i antal ledare. (n = 291) På sista frågan i enkäten fick deltagarna skriva med egna rd m det var någnting de ville tillägga angående barns tävlande inm idrtten. Det var drygt två tredjedelar av de 346 ledarna sm delade med sig av sina åsikter. Analysen av de angivna kmmentarerna gav tre kategrier. En av de tre kategrierna sm tgs fram utifrån ledarnas kmmentarer var, Hela livet består av vinster ch förluster. Denna kategri innefattar mkring 25 kmmentarer sm berör kategrin. Ledarna pekar där på att barn tävlar i nästan allt idag, ch barn vet vem sm vinner ch förlrar avsett m idrtten använder sig av tabeller eller inte. Samt att ledarna tycker att det är viktigt för barnen att lära sig hantera både vinter ch förluster, eftersm att det kmmer finnas med hela livet. En ledare skrev: Att tävla är en del av idrtten. Sen är det en ledarfråga hur viktigt det är att vinna, barnen bör lära sig tidigt att man både vinner ch förlrar ch hur man hanterar detta. 14
Utifrån kmmentarerna går det att utläsa, att de ledare sm har skrivit kmmentarer, menar att många barn fta tävlar med kmpisar, syskn, ch även hemma med familjen när sällskapsspel spelas. Om barnen lär sig att förlra är en naturlig del i tävlandet, lär de sig ckså att det inte är någn katastrf att förlra ibland, anser ledarna. Många gånger tycker barn, enligt ledarna, att tävling är rligt, där vinst ch förlust är en naturlig del i sammanhanget. 5.3 Uppfattningar m syftet med barns idrttande Idrttsledarna anser att barnidrttens främsta syfte är att idrtt ska vara rligt för barnen, enligt resultatet i studien. Nästan alla ledare (98,5 %) instämmer m att barnidrtt handlar m att barnen ska tycka att det är rligt, där det inte är speciellt viktigt med vinster ch prestatiner. 92,7 % av ledarna tycker inte att det viktiga är att vinna ch prestera inm barnidrtten. Många ledare (89 %) tycker ckså att det är viktigt att alla barn får lika mycket speltid/tävlingstid. Utifrån de övriga kmmentarerna sm var den sista delen i enkäten, kpplat till mängden speltid/tävlingstid, går det att säga att många ledare vill ge alla barn chansen till lika mycket tid. Men att m vissa barn inte vill delta lika mycket under en match/tävling så accepteras det, samt att barnens rk ibland avgör mängden tid. Vissa ledare tycker ckså att det ibland är rätt att justera tiden berende på hur mycket eller lite barnen har varit närvarande på träningar. De flesta ledarna är alltså överens m att det viktiga med barnidrtt är att barnen ska ha rligt, där vinst ch prestatin inte ska vara målet med idrtten. Det är ckså viktigt att alla barn får chans till lika mycket speltid/tävlingstid, m barnen själva vill. Den andra kategrin sm tgs fram genm ledarnas kmmentarer, innehållande ungefär 60 kmmentarer, är Vad barnidrtten handlar m. Kmmentarerna under denna kategri handlar m att barnen ska ha rligt, må bra, utvecklas ch att alla ska få vara med inm barnidrtten. En ledare skrev exempelvis: Så länge alla barn har rligt så har man lyckats med en str del av sitt ledarjbb. Det är någt alla brde sträva efter. En annan ledare skrev: Flkhälsan är ng det viktigaste. 15
Ledarna menar att barnidrtt främst handlar m att idrtt ska vara rligt, samt att alla barn ska ges samma förutsättningar till att delta, ch att barnen ska må bra av att idrtta. Fkusen ska, enligt ledarna, inte ligga på att vinna ch barnen ska inte vara tvungna att prestera bra hela tiden. Barnidrtten ska enligt dessa ledare även handla m barnens individuella utveckling, både persnlig utveckling ch utveckling inm idrtten. I ch med att alla individer utvecklas lika snabbt, är det viktigt att kunna möta alla barn på deras nivå, menar ledarna. En ledare skrev en kmmentar m att det är viktigt att idrtten ses sm en utbildning: I sklan har alla rätt till utbildning ch alla skriver prv. På samma sätt ska alla barn få lika chans till utbildning inm idrtten ch alla ska få vara med på matcherna. Många av de ledare sm har skrivit en kmmentar inm kategrin Vad barnidrtten handlar m, tycker att tppning inm barnidrtten inte bör förekmma, eftersm att det lätt utesluter barn från idrtten. I fall där ledare tppar sitt lag, händer det många gånger att de barn sm inte kmmit lika långt i utvecklingen inte får chansen. Ingen vet hur mycket en persn kan utvecklas i så tidig ålder, alltså är det viktigt att låta barnen utvecklas i sin egen takt, menar ledarna. 5.4 Uppfattningar m barns, föräldrars ch ledares åsikter 73,3 % av ledarna uppfattar att barn ch vuxna har delade åsikter när det gäller tävling, seriespel ch tabeller inm barnidrtten, medan endast 9,9 % av ledarna uppfattar att barn ch föräldrar har samma åsikter. 62,9 % av ledarna uppfattar att barn inte tycker att det är viktigt med seriespel ch tabeller, samtidigt sm endast 21,8 % av ledarna uppfattar att föräldrar inte tycker att det är viktigt med seriespel ch tabeller (se figur 4). Alltså uppfattar många av ledarna att föräldrar tycker att det är viktigare med seriespel ch tabeller inm barnidrtten, än vad de uppfattar att barnen själva tycker. 16
% 70 60 62,9 Jag trr att barn tycker det är viktigt att ha seriespel med tabeller inm idrtten 50 40 30 20 21,8 39,2 39 24,2 22,7 Jag trr att föräldrar tycker det är viktigt med tabeller ch pängsystem inm barnidrtten. 10 0 1 - Stämmer inte alls / 2 - Stämmer delvis 3 4 - Stämmer ganska bra / 5 - Stämmer helt Figur 4. Diagrammet visar att flera ledare uppfattar att föräldrar tycker att det är viktigare med seriespel ch tabeller, än vad de uppfattar att barnen själva tycker. Redvisas i prcent (%). (n = 344) Det är viktigt att barn idrttar för att det är rligt, uppfattar många av ledarna (83,2 %) att föräldrar tycker. Någt annat sm ledarna ckså uppfattar sm ganska viktigt hs föräldrar är att alla barn får lika mycket matchtid/tävlingstid. Dck uppfattar inte ledarna att föräldrar tycker det är lika viktigt att alla barn får lika mycket matchtid/tävlingstid, sm det är viktigt att barn ska idrtta för att det är rligt. Vad gäller mängden matchtid/tävlingstid svarade 59,4 % av ledarna att det stämmer helt eller stämmer ganska bra, ch 17,1 % av ledarna uppfattar att föräldrar inte tycker att det är så viktigt med lika mycket matchtid/tävlingstid. De ledare sm uppfattar att föräldrar tycker det är viktigt att deras barn vinner i sin idrtt, är 45,1 % av alla ledarna. 23,9 % av ledarna uppfattar att föräldrar inte tycker att det är viktigt att deras barn vinner i idrtten. Utifrån detta resultat kan en utläsa att många av ledarna inte trr att barn ch vuxna har samma åsikter angående tävling, seriespel ch tabeller. Ledarna trr ckså att föräldrar tycker att det är viktigare med seriespel ch tabeller än vad barnen själva gör. De flesta ledarna uppfattar att majriteten av alla föräldrar tycker att det är viktigt att barn idrttar för att det är rligt. Samtidigt sm många ledare uppfattar att föräldrar tycker det är viktigt att barnen får lika mycket matchtid/tävlingstid. Det är lite mer blandade åsikter vad gäller m ledarna trr att föräldrarna tycker det är viktigt att deras barn vinner i sin idrtt, dck är det fler ledare sm är riktade åt att de trr att ganska många föräldrar tycker att det är viktigt att deras barn vinner i sin idrtt. Drygt 30 kmmentarer från ledarna, utfrmade kategrin Barn kan hantera tävling, men inte vuxna. Om barn ska tävla eller inte inm idrtten, tycker ledarna är ett vuxenprblem. En ledare skrev kmmentaren: 17
Jag trr inte det är barnen sm har prblem med att tävla utan det är vissa föräldrar eller ledare sm inte kan hantera det på ett bra sätt. Barn tycker det är kul att tävla vare sig det är på träning, tävling eller i leken för den delen. Sen är det glömt vare sig man vann eller km sist när man fått sitt glas saft, fika eller vad det nu är. En annan ledare menar att: Det är vuxenvärlden sm lägger en massa värderingar huruvida det finns vinnare ch förlrare ch m barnen blir ledsna eller inte. Barnen klarar, enligt ledarna sm har skrivit en kmmentar, av att både vinna ch förlra, bättre än vad vuxna föräldrar ch ledare gör. Det är fta vuxna sm pressar ch pushar barnen för hårt, ch lägger för mycket värderingar i vinster ch förluster, tycker ledarna. En ledare visar detta genm sin kmmentar: Jag tycker det är för mycket föräldrar sm vill vinna ch pressar sina barn. Barnen sm jag tränar bryr sig inte m de vinner eller förlrar. Samtidigt tycker många av ledarna, utifrån kmmentarerna, att barn utvecklas mycket med hjälp av engagerade ledare ch föräldrar, men de måste vara engagerade på rätt sätt. Låt barnen tävla, utbilda istället ledare ch föräldrar i att hantera barnens vinster ch förluster, menar ledarna. Ledarna säger ckså att det är vuxna sm gör detta till en diskussin, det är bättre att utbilda vuxna i att det är viktigare hur barnen vinner eller förlrar, istället för att det handlar m att vinna eller att förlra. Det är, enligt ledarna, viktigt med utbildade ledare ch föräldrar inm barnidrtten, då ledare ch föräldrar ska stötta ch heja på barnen i både med ch mtgångar. 6 Diskussin 6.1 Resultat Ett av de viktigaste resultaten sm framkm i denna studie var att majriteten av ledarna tycker att barnidrtt ska innehålla tävlingsmment, medan ungefär lika många ledare inte tycker att barnidrtten ska innehålla seriespel ch tabeller. Många av ledarna tycker inte heller att det är viktigt att kunna utse seriesegrare inm barnidrtten. Resultaten sm precis nämndes ger en samstämd bild med flera av de egna kmmentarerna sm ledarna fick ge i slutet av 18
enkäten, att ledarna uppfattar att barn tycker m själva tävlingsmmenten i sig ch att de tävlar i nästan allt sm går avsett m det gäller idrtt eller inte. Kmmentarer handlade även m att det är bra för barnen att lära sig vikten av att både vinna ch förlra, då det följer med dem livet ut. Detta resultat är intressant ch kan jämföras med tidigare studier m hur barnen själva resnerar (UngdmsBarmetern, 2003). I UngdmsBarmeterns intervjustudie visade barnen mest intresse av själva tävlingssituatinen i sig, där seriespel ch tabeller inte spelade speciellt str rll, ch att m det fanns tabeller skulle barnen säkert kntrllera dem ibland samtidigt sm att det inte var viktigt att tabellerna fanns. Samma studie, 2003, visade ckså att föräldrar var mer intresserade av seriespel ch tabeller än vad barnen själva var. Även det resultatet från UngdmsBarmeterns studie speglar ledarnas uppfattningar i denna studie av barns ch föräldrars inställningar till seriespel ch tabeller. Många av ledarna uppfattade att föräldrar tycker det är viktigare, att barnidrtten innehåller seriespel ch tabeller, än vad barnen själva tycker. Det nämnda van, ger en överensstämmande bild av ledarnas uppfattningar vad gäller att barn respektive vuxna många gånger har lika åsikter angående tävling, seriespel ch tabeller inm barnidrtten. Resultatet i denna studie stämmer inte överens med Carlssn ch Franssns (2006) studie m att barn ch vuxna ska tävla på samma sätt. Många av ledarna tycker att barnidrtt ska vara anpassad efter barnen, ch idrttandet ska ske på barnens villkr. Carlssn ch Franssn (2006) menar att många vuxna ser barn sm vuxna miniatyrer, där barn ch vuxna ska tävla på samma sätt. Det eftersm barnidrtten vuxit fram genm vuxenidrtten, där den största utvecklingen inm barnidrtten har skett de senaste 30 åren (Carlssn & Franssn, 2006). Utifrån det går det att säga att ledarna i denna studie ser både anpassningen ch utvecklingen inm barnidrtten sm psitivt, då de vill att barnidrtten ska vara anpassad till barnen. Att barnidrtt ska vara anpassad till barn är även vad barnarättsperspektivet inm Riksidrttsförbundet strävar efter (Riksidrttsförbundet, 2015). Ledarna fick svara på vid vilken ålder de tycker att det är rimligt att börja med tabeller ch seriesegrar. Några av ledarna (ca 9 %) tycker att det alltid, avsett ålder, är bra med tabeller ch seriesegrar inm barnidrtten, samtidigt sm några av ledarna (ca 10 %) inte alls tycker att det ska finnas tabeller ch seriesegrar inm barnidrtten. Det fanns även ett alternativ på den frågan där de kunde skriva vid vilken ålder de tycker att tabeller ch seriesegrar är lämpligt, där många av ledarna skrev en ålder. Åldrarna sm skrevs var det en ganska str spridning på, från 7 år upp till 18 år. Men det intressanta är, att både medelåldern ch den åldern sm förekm flest gånger bland svaren är 13 år. Alltså åldern då barnidrtt övergår till 19
ungdmsidrtt enligt Riksidrttsförbundet (Riksidrttsförbundet, 2015), samt åldern då en del idrtter har beslutat att börja med seriespel ch tabeller. Att många ledare angav åldern 13, eller runt mkring, kan ha att gör med att ledarna är insatta ch pålästa angående Riksidrttsförbundets styrningar ch rekmmendatiner. Det är för att bland annat minska tppning ch för tidig specialisering sm seriespel med tabeller tas brt mer ch mer, menar Riksidrttsförbundet, då det lätt leder till att alla barn inte får samma chans att vara med inm barnidrtten (Riksidrttsförbundet & Wahlström, 2016). Dessa ändringar är någnting sm många kanske ser sm psitivt inm barnidrtten, eftersm att majriteten av ledarna i denna studie uppfattar att föräldrar tycker att barn ska idrtta för att det är rligt, lika så tycker nästan alla ledare att det viktiga med barnidrtt är att barnen ska tycka att det är rligt. Eftersm barn många gånger lyssnar på ch tar efter vuxna ch föräldrar (Chan, et al., 2010), ch det är även många gånger föräldrar sm intrduserar exempelvis tabeller för barn (UngdmsBarmetern, 2003), kan det hända att barnens inställning till tävling, tppning, tidig satsning ch likande påverkas av vuxna. Alltså att barnen kan bli mer psitiva till seriespel ch tabeller, eftersm att det tydligare går att utläsa vinnare, m vuxna uppmuntrar till det. Tppning ch tidig satsning kan leda till att alla barn inte får samma chans till att vara med inm idrtten (Riksidrttsförbundet & Wahlström, 2016), vilket många ledare i denna studie uppfattar att föräldrar tycker är viktigt att barnen får. Även där ledarna fick dela med sig av sina egna kmmentarer, sist i enkäten, km det ett flertal gånger upp att ledare inte tycker att det ska förekmma tppning inm barnidrtten, då det kan utesluta barn från idrtten. Ett flertal ledare i studien uppfattar även att föräldrar tycker att det är ganska viktigt att deras barn vinner i sin idrtt. Utifrån dessa två resultat går det att säga att det inte alltid är lätt att göra alla, i det här fallet föräldrar, helt nöjda, då dessa resultat i vissa fall talat mt varandra. Diskussiner m att tppa ch satsa tidigt inm idrtten finns alltid, ch hur vanliga dessa händelser är inm lika idrtter kan skilja sig mellan lika idrttskulturer (Wagnssn & Patrikssn, 2007). Ledarnas uppfattningar angående syftet till barns idrttande, följer Riksidrttsförbundets barnarättsperspektiv (Riksidrttsförbundet, 2015) ch idrttens verksamhetsidé (Idrtten vill, 2015) rätt bra. Nästan alla ledare tycker att det viktiga med barnidrtt är att barnen ska tycka att det är rligt ch får chans till lika mycket deltagande, vilket både barnaperspektivet ch idrttens verksamhetsidé strävar efter. Många av ledarna i denna studie håller ckså med m 20
att det inte är viktigt att barnidrtt handlar m att vinna, även det passar in under barnarättsperspektivet ch idrttens verksamhetsidé, där fkusen ligger på att utveckla barnen persnligt ch att barnen ska må bra. Detta ses sm psitivt hs ledarna, eftersm att Vella m.fl. (2013) menar att barn även utvecklas i bland annat fysiska färdigheter, identitetsutveckling, sammarbetsförmåga ch scial kmpetens av att idrtta (Vella, et al., 2013). Under de övriga kmmentarerna från ledarna framgår det ckså att ledare tycker att mycket av fkusen inm barnidrtten ska handla m barnens individuella utveckling, både utveckling inm idrtten ch den persnliga utvecklingen. Det ses ckså sm psitivt, att ledarna även vill fkusera på barnens persnliga utveckling då de utövar en idrtt, eftersm att Vella m.fl. (2013) menar att utövandet av idrtt hjälper till med den persnliga utvecklingen. Ledarnas egna kmmentarer handlade även mycket m att barn kan tävla utan prblem, men att tävling inm barnidrtten många gånger kan vara ett vuxenprblem. Många av ledarna uppfattar att barn fta klarar av att hantera både vinster ch förluster bättre än många föräldrar ch ledare, samt att ledare menar att vuxna pressar ch pushar barnen lite för hårt ibland. Upprepande kmmentarer skrevs ckså m att föräldrar ch ledare brde få utbildning ibland annat hur en ska hantera vinster ch förluster bäst anpassat till barnen sm idrttar. Smll m.fl. (2003) menar att ledare sm har fått utbildning i bland annat att stötta ch instruera inm barnidrtten blir bättre ledare. Barnen sm tränades av ledarna sm fått denna utbildning, i jämförelse med ledare utan denna utbildning, visar på större självkänsla ch självförtrende (Smll, et al., 2003). En annan studie (2005) visar på att utbildning inm just pedaggik, ledarskap ch psyklgi är intressanta mråden för eventuell utbildning hs ledare ch föräldrar, samt även hur en ska hantera bland annat stress ch frustratin (Wiersma & Sherman, 2005). Många av ledarna från denna studie, uppfattar att barn utvecklas mycket av med hjälp av engagerade vuxna. Därför är det viktigt att ledare ch föräldrar är engagerade på rätt så att engagemanget gynnar barnen, då många ledare tycker att det är viktigt att vuxna är med ch stöttar ch hejar på barnen i både med ch mtgångar. Studien av Smll m.fl. (2003) visade även på att ledarna sm fått utbildning får mer uppskattning i ledarrllen, då spelarna tycker att idrtten blir rligare ch mer givande när ledarna har utbildats ibland annat att stötta ch instruera rätt. 6.2 Metd Anledningen till att enkäterna skickades ut via mail samt publicerades på internet ch Facebk, var för att nå ut till så många ledare sm möjligt ch få ett bredare resultat 21
(Hassmén & Hassmén, 2008). Denna typ av utskick har nått ut till många ledare i Gävlebrg samt blivit besvarad av 346 ledare. Dck kan utskicket vara säkert då man inte vet vem sm egentligen har svarat på enkäten eftersm att respndenterna är helt annyma ch enkäten är webbaserad. Detta gör det svårt att definiera urvalet ch brtfallet i studien, samt gör att metden blir svag. Det går inte att säga exakt hur många sm har kmmit i kntakt med enkäten, eller säga att enkäten har nått fram till alla sm det har skickades till, men samtidigt var denna metd den mest passande för att besvara studiens syfte. I ch med denna typ av utskick går det inte att generalisera resultatet för alla barn- ch ungdmsledare i Gävlebrg, utan det går bara att uttala sig m vad de sm svarat på enkäten tycket. Det är inte helt säkert att det endast är idrttsledare sm har svarat på enkäten. I missivbrevet sm skickades ut tillsammans med enkäten fanns en mailadress till studieansvarige ifall att frågr skulle uppstå. Att skicka ut en enkät via mail ch internet kan innebära vissa brtfall på grund av att respndenterna inte har kntakt med den ansvarige på samma sätt sm m enkäterna hade delats ut persnligen till varje individ. För att undvika dessa brtfall skickades mailadressen ut. Innan enkäten skickades ut till ledarna testades enkäten på några högsklestudenter, sm då blev mbedda att föreställa sig vara idrttsledare i Gävlebrgs län, samt att de kunde ge eventuell feedback på enkäten. Detta gjrdes för att se att frågrna hade rätt innebörd ch för att se hur enkäten fungerade sm utskick. Största delen av enkäten var uppbyggd med frågr av flervalstyp eller frågr med skattningsskalr, detta för att enkäten skulle vara enkel att besvara samt förhppningsvis leda till en högre svarsfrekvens (Hassmén & Hassmén, 2008). För att minska risken till att tvinga någn till ett svar, fanns det på frågrna av flervalstyp en punkt övrigt sm respndenterna kunde välja ch skriva deras svar med egna rd. En nackdel med fasta svarsalternativ kan vara att respndenterna inte tycker att någt svarsalternativ passar, men blir tvungen att välja ett svarsalternativ, därför fanns punkten övrigt med. På frågrna med skattningsskalr fanns fem alternativ att välja mellan, just för att respndenterna inte skulle behöva vara tvungna att ta ställning till frågan. Med en femgradig skala går det att välja ett mer neutralt alternativ i mitten. På sista frågan i enkäten hade ledarna möjlighet att skriva en kmmentar m det var någnting de ville tillägga angående barns tävlande. Denna fråga valdes att ha med för att inte missa några av ledarnas synpunkter. I resultatredvisningen, vad gäller frågrna med skattningsskalr, slgs svarsalternativ ett ch två ihp samt alternativ fyra ch fem. Dessa alternativ slgs ihp för att förenkla för läsaren, då det blir färre antal siffrr i texten, samt att det blir tydligare åt vilket håll resultatet lutar mt. 22