Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (13) 2015-12-04 Handläggare Helena Thomann Telefon 08-508 27 108 Till Stadsbyggnadsnämnden Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför granskning av förslag till detaljplan för Trollhättan 30 m fl i stadsdelen Norrmalm (28 lägenheter) Förslag till beslut 1. Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av plansamrådet. 2. Slutligt planförslag upprättas och ställs ut för granskning. Anette Scheibe Lorentzi Thomas Stoll Martin Schröder Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Sammanfattning Trollhättan 30, en av de fem fastigheterna inom Galleriankvarteret, är en av de mest centralt belägna fastigheterna i Stockholm stad och representerar en del av 1960-1970-talens omdaning av cityområdet. Fastigheten upplåts med tomträtt till AMF Pensionsförsäkring AB. Genom tomträttshavarens projekt Urban Escape sker för närvarande en stor förändring av kvarteret Trollhättan till att bli ett nytt stadsrum som skapar förutsättningar för innovation, tillväxt och samarbeten. Den aktuella fastigheten är den sista i kvarteret att förändras och avses bli en symbolbyggnad för projektet Urban Escape. Ett nytt planarbete för fastigheten startades upp genom beslut i stadsbyggnadsnämnden den 6 februari 2014 7. Detaljplanens syfte är att pröva omfattning och utformning av en ny byggnad för centrumändamål, handel och kontor med tillhörande länkbyggnad. Planförslaget bidrar även till att uppfylla Stockholms bostadsmål genom att det innehåller ett nytt bostadshus med cirka 28 hyreslägenheter. Planförslaget sändes ut på samråd 2015-06-02-2015-08-14. Under samrådet har 26 yttranden inkommit varav 7 utan synpunkter. Bilaga: Remiss- och samrådsredogörelse
Sida 2 (13) Flera remissinstanser tillstyrker att detaljplanen möjliggör en blandning mellan arbetsplatser, mötesplatser och bostäder, i linje med stadens ambitioner att utveckla City. Det framförs dock ett flertal synpunkter i sak, framför allt vad gäller byggnadens storlek och den påverkan på stadsbild och kulturmiljövärden som den föreslagna höjden och utkragningarna i fasaden bedöms medföra. Det efterfrågas även en större tillgänglighet för allmänheten samt ett ökat antal bostäder inom planområdet. Sakägare efterfrågar ett säkerställande av fastighetstekniska och tekniska lösningar samt avtalsträffande. Enskilda och intresseorganisationer som framfört synpunkter önskar att byggnadens höjd ska minskas, att gestaltningen ska omarbetas, att fler bostäder ska tillskapas och att tillgängligheten för allmänheten ska stärkas. Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet kommer följande frågor att studeras vidare i det fortsatta planarbetet: - Den föreslagna kontorsbyggnadens höjd - Den föreslagna kontorsbyggnadens gestaltning avseende volymverkan och karaktär - Antalet bostäder - Rörelsemönster, gröna rum, offentliga platser, takterrasser och vinterträdgårdar - Möjligheten att bedöma pågående eller planerade projekt i ett sammanhang, så att den samlade inverkan på stadsbilden kan tydliggöras. Kontoret föreslår en bearbetning av förslaget så att den föreslagna kontorsbyggnadens höjd minskas och dess gestaltning bearbetas avseende volymverkan och karaktär. Kontoret är positivt till fler bostäder i City. Utredningen av förutsättningar för bostäder inom det aktuella planområdet har mynnat ut i att detta endast är möjligt inom det föreslagna bostadshuset. Givet samrådsresultatet är bostadshusets föreliggande utformning väl avvägd utifrån förutsättningarna på platsen. Kontoret bedömer därför möjligheten att åstadkomma ytterligare bostäder inom planområdet som liten. Stadsbyggnadskontoret bedömer att ovanstående föreslagna revideringar utgör en lämplig avvägning mellan olika intressen. De föreslagna förändringarna kommer att hanteras och inarbetas i planförslaget i samband med att planförslaget ställs ut för granskning.
Sida 3 (13) Sergels Torg Kungsträdgården Ortofoto med planområdesgränsen i gult och fastighetsgränser i rött. Illustration: SBK genom White arkitekter. Utlåtande Bakgrund Befintlig byggnad för kontor och handel inom fastigheten är enligt tomträttshavaren i behov av en teknisk och funktionell upprustning. Tidigare utgjorde fastigheten Trollhättan 30 en del av ett annat, nu lagakraftvunnet, planärende (Dnr 2012-13546) som syftade till att möjliggöra en omdaning av hela kvarteret Trollhättan. Efter samråd av nämnda detaljplan undantogs Trollhättan 30 ur den vidare processen. Principskiss över förändringar av kvarteret Trollhättan i Dp 2012-13546, laga kraft 2014-02-21. Trollhättan 30 ingick inte i antagandehandlingen och redovisas därför i vit färg. Illustration: White arkitekter
Sida 4 (13) För kvarteret Trollhättan har tomträttshavaren utvecklat projektet Urban Escape, som innebär en stor förändring av kvarteret till att bli ett nytt stadsrum som skapar förutsättningar för innovation, tillväxt och samarbeten. Fastigheten Trollhättan 30 blir den sista fastigheten i kvarteret att förändras och avses bli en symbolbyggnad för projektet Urban Escape. Startpromemoria behandlades i stadsbyggnadsnämnden 6 februari 2014 7. I beslutet att starta planarbetet ingick att pröva att uppföra bostäder inom planområdet. Plandata Läge, areal, markägoförhållanden Planområdet avgränsas av Hamngatan i norr, Regeringsgatan i öster, fastigheterna Trollhättan 31 i söder samt Trollhättan 33 och Trollhättan 29 i väster. Detaljplanen berör fastigheterna Trollhättan 30 samt delar av Trollhättan 29, 31 och 33, vilka ägs av Stockholms stad och upplåts med tomträtt till AMF Pensionsförsäkring AB. Även delar av fastigheterna Spektern 13 och Hästskon 12, vilka ägs av Stockholms stad och är upplåtna med tomträtt till Fastighets AB Skjutsgossen Nr 8 & Co K/B (c/o Vasakronan AB) respektive Vasakronan AB, berörs av planförslaget. Planområdet omfattar ca 5800 kvm. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Stadens översiktsplan pekar ut City som stadens viktigaste arbetsplatsområde och ett centralt offentligt rum för regionens invånare och besökare. Cityområdet är stadens och Sveriges administrativa, politiska och ekonomiska centrum, likaväl som nod för regionens och stadens kollektivtrafikförsörjning. Utöver infrastruktursatsningar för kollektivtrafiken och förbättrad framkomlighet, är strategin för Cityområdets förnyelse bl.a. att utveckla en intensiv stadsmiljö, attraktiva huvudstråk, kopplingar till omgivande områden, modern stadsbebyggelse som beaktar kulturhistoriska värden samt utökad vattenkontakt. Berörda detaljplaner Dp 2002-05497 (laga kraft 2003-02-20), Pl 7180 (laga kraft 1970-10-29), TDp 93100 (laga kraft 1997-07-09), Pl 7376 (laga kraft 1972-12-19), Pl 7275 (laga kraft 1972-11-30) och Dp 2012-13546 (laga kraft 2014-02-21).
Sida 5 (13) Kommunala beslut i övrigt Riksintressen för kulturmiljö Stockholms innerstad med Djurgården (AB115) är av riksintresse för kulturmiljövården. Där regleras att riksintresset ska skyddas mot påtaglig skada, d.v.s. att områdets kulturhistoriska värden ska bevaras och skyddas från åtgärder som medför påtaglig negativ kulturmiljöpåverkan. För vidare beskrivning av riksintresset, se bilaga Kulturhistorisk konsekvensanalys Trollhättan 30 (Nyréns Arkitektkontor, 2015-04-24). Riksintresset, som är utpekat med stöd av miljöbalken 3 kap 6, ligger till grund för övervägandena i översiktsplanen. Samrådsförslaget Detaljplanens syfte och huvuddrag Den nya bebyggelsen ska bidra till ett attraktivt och levande city/stadsrum, bl.a. genom att innehålla funktionsblandning, inrymma publika lokaler i byggnadernas bottenvåningar samt genom att möjliggöra och uppmuntra till nya rörelsemönster, både kring och genom berörda byggnader. Kvarteret kompletteras med ett bostadshus. Det tidigare u-formade kontorshuset rivs ned till gatuplan, vänds ut och in och innergården ersätts med nya vinterträdgårdar som placeras ut mot gatan. Förslaget tar sin utgångspunkt i interaktionen med staden och dess invånare för att skapa en arkitektur som är social och ekonomiskt hållbar över tid. Konceptskiss över planförslaget. Illustration: Lundgaard & Tranberg arkitekter
Sida 6 (13) Detaljplanen förutsätter att befintlig byggnad inom Trollhättan 30 rivs och att delar av befintlig galleriagång inom Trollhättan 29 och 31 byggs över. Planförslaget medger att byggnadsvolymen utökas från 23 377 kvm ljus BTA i befintlig kontorsbyggnad till 44 000 kvm ljus BTA i den planerade byggnaden för centrumändamål, kontor och handel, inkl. i en ny länkbyggnad ovanför entrén mot Hamngatan mellan Trollhättan 29 och Trollhättan 30. Ovanför galleriagångens entré mot Regeringsgatan, mellan Trollhättan 30 och Trollhättan 31, skapas en byggrätt som möjliggör ett nytt bostadshus innehållande ca 28 lägenheter och med en BTA om cirka 1900 kvm. Bostadshuset får sin entré mot Regeringsgatan. Fasadelevation mot Regeringsgatan. I mitten syns det föreslagna bostadshuset och till höger den förslagna byggnaden för centrumändamål, kontor och handel. Röd streckad linje visar befintlig bebyggelse. Byggnaden längst till vänster är belägen inom Trollhättan 31 och ingår ej i planområdet. Illustration: Lundgaard & Tranberg arkitekter Taken på den nya bebyggelsen knyts ihop med angränsande byggnaders takträdgårdar och takvåningar, för att på så sätt möjliggöra nya rörelsemönster över taken mellan Regeringsgatan- Kockstorget-Brunkebergstorg. Byggherrens ambition är att bjuda in staden för att ta del av det nya taklandskapet och utsiktspunkter från takaltanerna.
Sida 7 (13) Volymerna och det exponerade läget ställer krav på en mycket god arkitektonisk gestaltning och ett medvetet förhållningssätt till riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Höjder och gestaltning har därför studerats ingående under detaljplaneprocessen. Bebyggelsens utformning, framtagen av Lundgaard & Tranberg arkitekter, har sitt ursprung i ett parallellt uppdrag som anordnats av byggherren. På distans avses förslaget utgöra ett synligt tillägg till stadsbilden, men med respekt för riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården och för den helhet som byggnaden ingår i. I det nära stadsrummet är målsättningen att bryta ner storskaligheten, monotonin och slutenheten som präglar delar av kvarteret idag. Illustration från Hamngatan, förslaget markerat med röd pil. Till höger om planförslaget, markerad i brunt, redovisas den ännu ej genomförda byggnadsvolymen inom Trollhättan 29 enligt dp 2012-13546 (laga kraft 2014-02-21). Illustration: Lundgaard & Tranberg arkitekter Planförslagets konsekvenser Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL (2010:900) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. I huvudsak kvarstår användningen kontor och handel. I övrigt tillkommer användningen bostäder. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas under respektive rubrik i planbeskrivningen. De miljöaspekter som
Sida 8 (13) berörs och kräver djupare beskrivning är påverkan på kulturmiljö och stadsbild/landskapsbild. Förslagets påverkan på kulturmiljön sett på distans och i det nära stadsrummet har studerats i en kulturhistorisk konsekvensanalys (Nyréns, 2015-04-24). Planförslaget (beläget under röd pil) i en vy från Skeppsholmen (ovan) och från Kungsträdgården (nedan). Dessa och ytterligare 7 st vyer bedöms i den kulturhistoriska konsekvensanalysen (Nyréns, 2015-04-24). Foto och 3D-modell: stadsbyggnadskontoret. Illustration av Lundgaard & Tranberg arkitekter.
Sida 9 (13) Plansamråd Hur plansamrådet bedrivits Plansamråd pågick under perioden 2015-06-02-2015-08-14. Under samrådet har 26 yttranden inkommit varav 7 utan synpunkter. Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, i Kulturhusets lokal Stockholm bygger samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, www.stockholm.se/detaljplaner. Annons om samråd och samrådsmöte publicerades i lokaltidningen Mitt i Vasastan tisdagen 2 juni 2015. Samrådsmötet, i form av ett öppet hus, hölls 2015-06- 17 i Tekniska Nämndhuset och besöktes av 5 personer. Sammanfattning av synpunkter Flera remissinstanser, bl.a. trafikkontoret, stadsdelsnämnden och Stockholm Business Region, tycker att det är positivt att City utvecklas kontinuerligt och att det skapas en blandning mellan arbetsplatser, mötesplats och boende, i enlighet med stadens ambitioner. Länsstyrelsen bedömer att den nya byggnaden genom sin volym avseende höjd och utbredning riskerar att påtagligt skada riksintresset för kulturmiljövården. Förslaget tar med nuvarande utformning inte tillräcklig hänsyn till riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården med hänsyn till planens inverkan på stadens siluett, trots de försök som gjorts för att bryta upp volymverkan. Stadsdelsnämnden anser att det kan diskuteras om förslaget uppfyller översiktsplanens inriktning om att beakta kulturhistoriska värden i City och Cityvisionens skrivning om en stadsmiljö i mänsklig skala. Rådet till skydd för Stockholms skönhet och Kulturnämndens kulturmiljöutskott avstyrker planförslaget i föreliggande form. Även i yttranden från enskilda och intresseorganisationer framför kritik mot den föreslagna bebyggelsens volym och höjd, med hänvisning till negativ påverkan på stadsmiljön och på kulturmiljövärden. I ett flertal yttranden framförs att planförslaget borde innehålla ännu fler bostäder, däribland från kommunala nämnder, intresseorganisationer och enskilda. Länsstyrelsen och Rådet till skydd för Stockholms skönhet understryker vikten av att effekten av pågående eller planerade projekt bedöms i ett sammanhang, så att den samlade inverkan på stadsbilden kan tydliggöras. Kulturnämndens kulturmiljöutskott påpekar att det är viktigt att misstag som rivningarna av Klarakvarteret inte görs igen, det vill säga att bygga högt i City utan någon genomtänkt stadsplanering för helheten i stadsdelen.
Sida 10 (13) Enskilda och intresseorganisationer pekar på den sammantagna negativa effekt som de gradvisa steg av förändring mot högre bebyggelse inom Norrmalm under senare år får. Exempel på följdeffekter är en ogenomtänkt förändring och en utarmad landskapsform och siluett. Därutöver innebär planförslaget att omgivningen skuggas än mer än i nuläget, vilket inte bedöms som bra med tanke på bristen på dagsljus i Stockholm under vinterhalvåret. I yttranden från kommunala förvaltningar, sakägare och enskilda privatpersoner, ifrågasätts fasadernas gestaltning med utkragningar. De anses påverka gatumiljön negativt och bör avlägsnas. Rådet till skydd för Stockholms skönhet anser att gestaltningen tillför allt för många linjer och former och vill istället se en gestaltning med ett större lugn i volymverkan och en mer sammanhållen karaktär. Kulturnämndens kulturmiljöutskott instämmer i att gestaltningen bryter mot de horisontaler som ger enhetlighet åt gaturummet. Rådet till skydd för Stockholms skönhet menar att de uppförda fasaderna riskerar att upplevas mer slutna än vad som illustrerats i förslaget, eftersom de blir inglasade. Den helglasade fasaden ger ett mer oroligt intryck i gatumiljön än dagens sammanhållna fasad med arkader. Även Länsstyrelsen är negativ till de uppglasade fasaderna på byggnaden eftersom de individuella byggnadernas effekt i stadsbilden och siluetten därigenom riskerar att minskas ytterligare nattetid. Trafikkontoret och Vasakronan AB förutsätter att förslaget och dess utkragningar är förenliga med omgivande gaturum. Stockholms Business Region och stadsdelsnämnden tycker att det är positivt att bebyggelsen inom kvarteret förses med vinterträdgårdar och gröna tak samt att det skapas nya entréer och stråk genom kvarteren, för att skapa bättre förbindelser och tillgänglighet mellan platser. Samfundet S:t Erik menar att de föreslagna takplanteringarna inte kompenserar för utplånandet av befintlig innergård med dess höga träd och att det är orimlig att helt bygga över Kockstorget. Kopplingarna runt och genom kvarteret behöver enligt Rådet till skydd för Stockholms skönhet förstärkas ytterligare. Vidare anser Rådet och stadsdelsnämnden att vinterträdgårdarna i så stor utsträckning som möjligt ska göras öppna och tillgängliga för allmänheten. De anser också att fler allmänna platser i området måste till. Stadsdelsförvaltningen anser att arbetet med utvecklingen av intilliggande Brunkebergstorg bör prioriteras och samordnas i samband med förändringarna. Ytterligare synpunkter som framförts har handlat om parkeringstal, riktlinjer för buller och vibrationer från spårtrafik och biltrafik, luftkvalitet, miljökvalitetsnormer för vatten, genomförandefrågor/avtalsskrivning och hållbarhetsaspekter.
Sida 11 (13) Föreslagna förändringar Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet kommer följande frågor att studeras vidare i det fortsatta planarbetet: - Den föreslagna kontorsbyggnadens höjd - Den föreslagna kontorsbyggnadens gestaltning avseende volymverkan och karaktär - Antalet bostäder - Rörelsemönster, gröna rum, offentliga platser, takterrasser och vinterträdgårdar - Möjligheten att bedöma pågående eller planerade projekt i ett sammanhang, så att den samlade inverkan på stadsbilden kan tydliggöras. Kontoret föreslår en bearbetning av förslaget så att den föreslagna kontorsbyggnadens höjd minskas och dess gestaltning bearbetas avseende volymverkan och karaktär. Kontoret är positivt till fler bostäder i City. Utredningen av förutsättningar för bostäder inom det aktuella planområdet har mynnat ut i att detta endast är möjligt inom det föreslagna bostadshuset. Givet samrådsresultatet är bostadshusets föreliggande utformning väl avvägd utifrån förutsättningarna på platsen. Kontoret bedömer därför möjligheten att åstadkomma ytterligare bostäder inom planområdet som liten. Kontoret bedömer att samrådsförslaget innebär en förbättring av rörelsemönstren mellan omgivande gator och Brunkebergstorg och föreslår inga ytterligare åtgärder. Takterrasser, gångbroar på tak och vinterträdgårdar är fortsatt i privat ägo och stadens förvaltningar har inte framfört någon önskan om att överta drift och ansvar genom att införa x-områden för dessa. Stadsbyggnadskontoret stödjer tanken med att utvecklingen i City bör ses samlat. För närvarande pågår arbete med att ta fram en trafik- och gatumiljöplan samt utredningsarbete inför riktlinjer och strategi för utveckling av City. Stadsbyggnadskontoret bedömer att ovanstående föreslagna revideringar utgör en lämplig avvägning mellan olika intressen. De föreslagna förändringarna kommer att hanteras och inarbetas i planförslaget i samband med att planförslaget ställs ut för granskning.
Sida 12 (13) Tidplan fortsatt arbete Ett reviderat planförslag beräknas kunna gå ut på granskning under kvartal 1, 2016. Ett antagande i stadsbyggnadsnämnden bedöms kunna ske under kvartal 2, 2016. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Stadsbyggnadskontoret ställer sig positivt till projektet som genom tomträttshavarens projekt Urban Escape innebär en stor förändring av kvarteret Trollhättan till att bli ett nytt stadsrum som skapar förutsättningar för innovation, tillväxt och samarbeten. Sett till de inkomna synpunkterna konstaterar kontoret att det finns en positiv inställning till projektets övergripande mål om att bidra till att City utvecklas med en större mångfunktionalitet, levande bottenvåningar, fler bostäder och bättre kopplingar igenom och kring bebyggelsen. Förslaget att riva den befintliga byggnaden för att åstadkomma ovan nämnda mål bedöms utifrån samrådet och utredningsunderlagen kunna godtas. Den största intressekonflikt som identifierats berör i vilken mån bebyggelsens föreslagna omfattning och valda gestaltning kan bedömas påverka stadsbilden och riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården negativt. En ytterligare intressekonflikt som identifierats är motsättningar mellan lägets attraktivitet för kontor och handel gentemot möjligheten att öka antalet bostäder. Vidare ställs frågan om en försämring av lokala stadsmiljövärden, såsom skuggade gator/vistelsemiljöer, kan anses rimligt i en växande stad. Kontoret bedömer att förslagets innehåll har förutsättningar att främja och förstärka stadslivet, något som bekräftats av samrådsresultatet. Det bidrag som valts ut genom parallella uppdrag, och som ligger till grund för samrådsförslaget, har en hög arkitektonisk kvalitet. Jämte att tillskapa nya lokaler för kontor, handel och bostäder i projektet har ambitionen i utformningen av förslaget varit att bryta ner storskaligheten, monotonin och slutenheten som präglar delar av kvarteret idag. Utmaningen i bebyggelsens volymhantering har legat i att utforma ett förslag som uppfyller stadens behov av tillväxt och attraktivitet som kommersiellt centrum, samtidigt som befintliga kulturvärden värnas. Samrådet har visat att förslagets höjd, volym och utbredning riskerar att påtagligt skada riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Kontoret föreslår därför en bearbetning av förslaget så att den föreslagna kontorsbyggnadens höjd minskas och dess gestaltning bearbetas avseende volymverkan och karaktär. Kontoret bedömer att förslaget därmed blir förenligt med gällande lagar och med översiktsplanens inriktning att beakta kulturhistoriska värden i City.
Sida 13 (13) Kontoret konstaterar att de intressekonflikter som framkommit i samrådet för aktuellt planförslag återkommer i ett flertal pågående projekt i City. Kontoret har i samband med budget för 2016 fått i uppdrag att ta fram en samlad bild för stadens målsättning för Citys utveckling. För närvarande pågår arbete med att ta fram en trafikoch gatumiljöplan samt utredningsarbete inför riktlinjer och strategi för utveckling av City. Stadsbyggnadskontoret bedömer att de föreslagna revideringarna av planförslaget innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen. Kontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av plansamrådet och ger kontoret i uppdrag att upprätta ett slutgiltigt planförslag som ställs ut för granskning. SLUT