Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)



Relevanta dokument
DB Schenkers Emission Report

PM Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

Heini-Marja Suvilehto

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Volvo Energieffektivt fordon Fas 5 Energimyndighetens konferens Energirelaterad fordonsforskning Åke Othzén

FoodTankers AB. Miljörapport

Verktyget är tillgängligt i DB Schenkers portal för e-tjänster, MySchenker.

1-årsutvärdering av projektet Ett coil till (ECT)

High Capacity Transport. Presentation av Sveriges första 74 tons Bulkfordon.

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Vad har hänt sedan 1 jan 2011?

KLIMATPÅVERKAN OCH LUFTKVALITET

Vårt mål är att bli den miljömässigt mest hållbara logistikleverantören i världen.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Godstransporter Naturskyddsföreningen Ansökan för Bra Miljöval

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund

LVF 2007:38. Utsläpps- och hälsokonsekvenser i Stockholms län vid en övergång till Europadiesel

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart. Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter november 2016

Volvo Energieffektivt fordon Volvo Energy efficient Vehicle, VEV

ETT, modulsystem för skogen & DUO2. Forskningsprojekt för ökad transporteffektivitet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Nedan beskrivs de utsläppsvärden som redovisas enligt europeisk standard EN 16258:

Hur vill transportnäringen att HCT skall utvecklas? NVF Lena Larsson, Volvo GTT Per Olsson, Parator

ETT, modulsystem för skogen & DUO2. Forskningsprojekt för ökad transporteffektivitet

Railport Skaraborg. Ur ett miljöperspektiv. Rickard Bergqvist

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Mårten Johansson, ordf Sveriges Åkeriföretag. Johan Granlund, sekr Vägverket Konsult

PM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg

Vill du veta mer? Box 6057, Kungens Kurva

Miljöfordon. Fredrik Ohlsson Produktchef Norden

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Supertech Sverige AB

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Miljöpåverkan av godstransporter på landsväg

JACOB GRAMENIUS Per Öhlund (Väg- och järnvägsavdelningen)

Attdeklareradinagodstransportersklimat påverkan! Fallstudie Scania Analysmedosäkerhetsbedömning. Sönke Behrends Stockholm, 5 oktober 2010

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Svensk författningssamling

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter.

Kaj Inrikes AB Miljö- och trafiksäkerhetsredovisning Sedan 1999

Verksamhetsåret 2014

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

VÄGSLITAGEAVGIFT (KM-SKATT) OCH 74 TON PÅ NYTT VÄGNÄT U L R I C L Å N G B E R G, B R A N S H C H E F I S V E R I G E S Å K E R I F Ö R E T A G

Växjö Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Statoils nya Diesel. Tekniska fördelar och funktion

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Självkörande fordon Vad kan uppnås? Barriärer att lösa! Mårten Johansson, teknikchef Sveriges Åkeriföretag

Miljöarbete inom transport Jason Palmer - Chef Transportutveckling Åsa Meivert Rydén Avtalsutvecklare

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

POSTTIDNING A Framme nästa dag

SÅ BYGGER DU DITT FORDON:

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Bättre för miljön. Bra för affärerna. Här och nu.

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

MED FOKUS PÅ EN BREDD AV BIODRIVMEDEL

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Motion om miljöbilar

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur

På väg mot hållbara transporter

Seminarium Regeringsuppdraget att belysa skillnader i hälso- och miljöpåverkan av att använda diesel av miljöklass 1 och miljöklass 3

Miljökonsekvensrapport

Motion om miljöbilar

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2015

Åre Östersund Airport

Godstransporter Kriterier 2005

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning.

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

Sunda transporter från sunda åkeriföretag. Programförklaring

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

FOODTANKERS MILÖRAPPORT

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Energiförsörjning i en växande transportnäring

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

Diesel eller Bensin? Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Varje droppe räknas! Vi kan inte göra något åt dieselpriset, men vi kan minska förbrukningen

11 saker du inte visste... men borde veta

74 TONS FORDON: VOLVOS UTVECKLINGSARBETE FÖR EFFEKTIVARE LASTBILAR. Lennart Cider, AB Volvo

Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

tokiga transporter SPN-uppdrag

HCT-ÅRSKONFERENS 2016 TYPFORDON. Resultat 2015

Vikten av ett effektivt och säkert godsnät för en post- och logistikverksamhet

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca ton CO 2 e)

tillverka etanol, än vad man får ut

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: Sida 1

Transkript:

Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser i första hand lastbilar som körs på Mk1 dieselbränsle. Angivna värden baseras på certifieringsmätningar och kan användas för översiktliga beräkningar. I verklig trafik uppstår stora variationer beroende på fordonets kondition, trafiksituation och körsätt. Sammanfattning Typiska värden, baserade på certifieringsmätningar, för de vanligaste Volvomotorerna, med Mk1 dieselbränsle Lag Volvo NOx PM från från HC [] CO Typvärde 1980 15±1 0,8±0,3 1,6±0,5 2±1 Euro 0 1990 1987 9,7-10 0,2-0,4 0,4-0,5 0,7-1,5 Euro 1 1993 1991 6,5-7,4 0,04-0,11 0,13-0,32 0,2-2 Euro 2 1996 1993 5,9-6,3 0,04-0,10 0,12-0,25 0,3-1,8 Euro 3, D6 2001 2000 4,5 0,06 0,35 0,7 Euro 3, D7 2001 2000 4,5 0,06 0,10 0,6 Euro 3, D7, Volvo avgasfilter - 2000 4,5 0,01 0,02 0,1 Euro 3, D9 2001 2001 4,4 0,06 0,20 0,6 Euro 3, D9, Volvo avgasfilter - 2001 4,4 0,01 0,03 0,1 Euro 3, D12, 340-420 2001 2000 4,4 0,06 0,20 0,6 Euro 3, D12, 460-500 2001 2001 4,4 0,06 0,10 0,6 Tabell 1 Typiska värden, baserade på certifieringsmätningar, för de vanligaste Volvomotorerna, med Mk1 dieselbränsle Lag från Volvo från NOx PM HC [ bränsle] CO Typvärde 1980 53±5 3±2 6±2 8±3 Euro 0 1990 1987 38-41 0,6-1,2 1,5-1,9 3-6 Euro 1 1993 1991 26-30 0,2-0,5 0,5-1,3 2-8 Euro 2 1996 1993 23-26 0,16-0,38 0,5-1,0 1-7 Euro 3, D6 2001 2000 16 0,20 1,3 2,5 Euro 3, D7 2001 2000 17 0,20 0,4 2,2 Euro 3, D7, Volvo avgasfilter - 2000 17 0,05 0,1 0,2 Euro 3, D9, 260 2001 2001 16 0,25 0,7 2,2 Euro 3, D9, 260, Volvo avgasfilter - 2001 16 0,05 0,1 0,4 Euro 3, D9, 300-380 2001 2001 17 0,25 0,8 2,3 Euro 3, D9, 300-380, Volvo avgasfilter - 2001 17 0,05 0,1 0,4 Euro 3, D12, 340-420 2001 2000 17 0,20 0,8 2,3 Euro 3, D12, 460 2001 2001 18 0,25 0,4 2,4 Euro 3, D12, 500 2001 2001 18 0,25 0,4 2,5 Tabell 2

Volvo Lastvagnar AB Meddelande 2 (6) Lagkrav Lagkraven för dieselmotorer har skärpts flera gånger senast 2001, Lag från NOx PM tabell 3. Motorerna används i olika typer av fordon, olika typer av trafik och med olika last. För att på likvärdigt sätt kunna mäta emissionerna mäts de i relation till det arbete som motorn uträttar och anges i gram per kilowattimma. Vid certifieringen Tabell 3 används ett väl definierat bränsle (CEC RF-06-99) som närmast motsvarar europeiskt standardbränsle (Mk3). Bättre än lagkraven Lagkrav och gränsvärden HC Volvos motorer uppfyller lagkraven med marginal och är i vissa avseenden avsevärt bättre än lagkraven. Några vanliga motortyper har även introducerats ett par år före lagkraven trätt i kraft. Tabell 1 visar typiska emissioner per kilowattimma från de vanligaste Volvomotorerna. Mätningarna har genomförts med certifieringsbränsle och emissionerna har därefter räknas om för bränsle av miljöklass 1 med de faktorer som redovisas i avsnittet om bränslets kvalité. (NOx 7%, PM 20%, HC +5%, CO ±0%) CO R49.00 1982 18-3,5 14 Euro 0 1990 14,4-2,4 11,2 Euro 1 1993 8,0 0,36 1,1 4,5 Euro 2 1996 7,0 0,15 1,1 4,0 Euro 3 2001 5,0 0,10 0,66 2,1 Certifieringsvärden räknas i olika sammanhang om till emissioner per fordonskilometer eller per tonkilometer. De bygger då på antaganden om en viss typ av trafik, körsätt och lastutnyttjande och är därför osäkra speciellt som nyttolast definieras olika i olika sammanhang. Transportörer och transportköpare behöver ett allt bättre underlag för miljöredovisningar och miljökalkyler. För att underlätta arbetet har Volvo räknat om certifieringsvärden till utsläpp per liter bränsle, tabell 2. Med bränsleförbrukningen som bas är det möjligt att beräkna emissionerna på ett bättre sätt än tidigare och ta hänsyn till lastutnyttjande, vägval, hastighet, körsätt mm. Uppgifterna är baserade på mätningar enligt gällande standard för certifiering vilka avviker från en verklig trafiksituation. Emissioner från fordon i trafik kan skilja sig från dessa värden. Tabellerna kan inte användas för direkta jämförelser mellan olika fordon eftersom emissionerna per liter bränsle är låga om bränsleförbrukningen är hög. En motor eller ett fordon med låg förbrukning kan därför ge lägre totala emissioner även om emissionen per liter bränsle är högre än för en annan kombination.

Volvo Lastvagnar AB Meddelande 3 (6) Exempel: En fjärrbil med släp, i Sverige, väger fullastad 60 ton varav 40 ton är nyttolast. Vid en viss transport på motorväg har den förbrukat 0,45 liter bränsle, av miljöklass 1, per kilometer. Förbrukningen kan naturligtvis vara lägre vid andra transporter eller om bilen inte är fullastad. Bilen från 1994 har en motor som uppfyller Euro 2. Tabell 2 visar att emissionerna av till exempel kväveoxider är 23-26 gram per liter bränsle. Emissionerna per tonkilometer kan då beräknas enligt följande. Kväveoxider, NOx 0,45 liter/km * { 23 till 26 } / 40 ton = 0,26 till 0,29 g per tonkm Partiklar, PM 0,45 liter/km * {0,16 till 0,38} / 40 ton = 0,002 till 0,004 g per tonkm Kolväten, HC 0,45 liter/km * { 0,5 till 1,0 } / 40 ton = 0,005 till 0,010 g per tonkm Kolmonoxid, CO 0,45 liter/km * { 1 till 7 } / 40 ton = 0,01 till 0,07 g per tonkm Emissionerna av koldioxid och svavel beror på bränslet. De kan beräknas med uppgifter om bränslet som redovisas nedan under avsnittet bränslets kvalitet. Koldioxid, CO2 0,45 liter/km * 2,6 k / 40 ton 0,030 kg per tonkm Svavel, S 0,45 liter/km * 0,0015 / 40 ton 0,000017 g per tonkm Bränsleförbrukning Bränsleförbrukningen varierar kraftigt med typen av trafik, väg, körsätt mm. Det är därför bäst att utgå från verklig bränsleförbrukning för en viss Typisk bränsleförbrukning i liter per 100 km Nyttolast ton Totalvikt ton l / 100 km tom l / 100 km full last Lastbil i distributionstrafik 8,5 14 20-25 25-30 Lastbil regional trafik 14 24 25-30 30-40 Lastbil med semitrailer i fjärrtrafik 26 40 22-27 30-37 Lastbil med släp i fjärrtrafik 40 60 28-33 45-55 Tabell 4 transport. Saknas uppgift om bränsleförbrukning kan uppgifterna i tabell 4 användas som riktvärde för dagens fordon. Kontakta gärna Din Volvoförsäljare för uppgifter om en specifik transport eller fordonskombination. Bränsleförbrukningen har minskat genom förbättringar av motorer, optimering av fordon och drivlina, minskat luftmotstånd, bättre däck mm. Samtidigt har fordonens totalvikt och frontyta mm förändrats. För samma typ och storlek av fordon har förbrukningen minskat med ungefär 30 procent från 1980 till 1998. Utveckling av bränsleförbrukning för europadragare med semitrailer i fjärrtrafik Årsmodell l / 100 km Procent 1980 44 100 1990 35 81 1993 33 75 1998 31 70 2001 30 68 Tabell 5

Volvo Lastvagnar AB Meddelande 4 (6) Vägens betydelse för bränsleförbrukning och miljö. Trafikljus och korsningar medför extra stopp och ett extra stopp per 10 km ökar bränsleförbrukning med ungefär 35%. 10 stopp och accelerationer per 10 km kan öka bränsleförbrukningen med 130%. Även vägens sträckning har betydelse för bränsleförbrukning och miljö. Som exempel kan nämnas en jämförelse av ett avsnitt av E6:an före och efter motorvägen byggdes. Den visar att motorvägen minskade bränsleförbrukningen med 10%. Underhåll och service har betydelse för bränsleförbrukning och miljö Korrekt service och underhåll har avgörande betydelse för såväl bränsleförbrukning som emissioner. Som exempel kan nämnas att 20% för lågt däcktryck ökar bränsleförbrukningen med ca 2%. Bränslets kvalitet Vid förbränning bildas koldioxid. Mängden bestäms av halten kol i bränslet. Vid förbränning av en liter diesel av miljöklass 1 bildas ca 2,6 kg koldioxid. Bränsle av miljöklass 1 är det helt dominerande dieselbränslet i Sverige och det bränsle som Volvo rekommenderar. Den som även kör utomlands bör räkna om till standardbränsle (miljöklass 3). Som framgår av tabellen till höger är det stor spridning mellan olika mätningar och rapporter. Spridningen har naturliga orsaker och beror på variationer i bränsle, skillnader mellan olika motorer och mätonoggrannheter. Det är därför vanskligt att använda generella Bränsle Koldioxid k Miljöklass 3 (standard) 2,7 Miljöklass 1 2,6 Tabell 6 Reduktion av emissioner med Mk1-bränsle jämfört med Mk3-bränsle Max reduktion Typvärde Min reduktion NOx -14% -7% -7% PM -30% -20% -10% HC -20% +5% +32% CO -30% ±0% +19% Tabell 7 typvärden. Jämfört med standardbränsle minskar emissionerna av kväveoxider med ca 7 procent, partiklar med ca 20 procent och koldioxid minskar från 2,7 till 2,6 kg per liter bränsle. Emissionerna av kolväten är låga men ökar med ca 5 procent. Halten av aromatiska och polyaromatiska kolväten är reglerat för miljöklass 1. I praktiken har halten minskat med mer än 75%. Emissionerna av kolväten och partiklar innehåller därför mindre skadliga ämnen. Energiinnehållet per liter bränsle av miljöklass 1 är något lägre och bränsleförbrukningen ökar därför med ca 3%.

Volvo Lastvagnar AB Meddelande 5 (6) Bränslet innehåller rester av svavel. Svavelhalten får för närvarande vara maximalt 0,035% enligt standarden EN590 (miljöklass 3) och maximalt 10 ppm i miljöklass1. Bränsle med mycket låg svavelhalt kommer successivt att införas i hela Europa. I genomsnitt innehöll Bränsle Mk1-bränslet som levererades hösten -97 2±0,5 ppm svavel. Utsläppen av svavel är då 0,0015±0,0005 gram per liter bränsle. Transportörer och åkare har en nyckelroll För moderna motorer är det små skillnader mellan certifieringsvärden. Skillnader beroende på hur fordonet används är ofta mycket större. Det är därför viktigt att välja rätt fordon med rätt drivlina för respektive transportuppdrag, rätt färdväg och att ha ett högt lastutnyttjande. Emissioner per tonkilometer kan därför endast beräknas med detaljerad kunskap om den aktuella transporten, lastutnyttjande, val av väg, fordon mm. Jämförelser med andra transportslag Jämförelser med andra transportslag kan göras men det har visat sig svårt att göra rättvisa jämförelser eftersom definitionerna är olika för olika transport och energislag. Vidare har miljöbelastningarna olika karaktär. Nyttolast är inte entydigt. För lastbilar avses med nyttolast det som lastats på lastbilen. Vid tågtransport räknas lastens och semitrailerns vikt som nyttolast. Vid färjetransport räknas även vikten för bil och trailer som nyttolasten. Transporterad sträcka är ofta olika för olika Mk1- bränsle Referensbränsle Mk3- bränsle Svavel %, max 0,0010 0,03 0,035 Svavel %, medel -97/98 0,0002 - - Aromater vol%, max 5 Ej def. (20-30) PAH vol%, max 0,02 Ej def. (1-2) Densitet kg/m 3 800-820 833-837 820-845 Tabell 8 Nyttolast i ton för olika transportslag Las tbil Tåg Färja Tom trailer 0 7 14 Full trailer 26 33 40 Tabell 9 transporter. Lastbilen kan transportera godset via terminaler eller direkt från dörr till dörr. Det faktiska avstånd som godset transporteras är inte alltid känt för kunden. Järnvägen är beroende av godsterminaler. Godset transporteras därför ofta längre väg och det tillkommer omlastning och ytterligare transport. För flyg räknas fågelvägsavstånd utan hänsyn till väntetider vid inflygning som leder till extra bränsleförbrukning och emissioner. Transportarbete är produkten av nyttolast och transporterad sträcka. Eftersom de definieras olika för olika transportmedel blir transportarbetet olika. Vid jämförelser är det

Volvo Lastvagnar AB Meddelande 6 (6) viktigt att beakta samtliga aspekter som bara kan göras med detaljerad kunskap och från fall till fall. Energi kan mätas på olika sätt. I EU och OECD räknas elenergi om till oljeekvivalenter. Sverige har tidigare jämfört nettoenergi för el, utan hänsyn till verkningsgraden vid omvandling av bränsle till el. Det skiljer en faktor tre mellan synsätten. Sverige har beslutat att i framtiden använda samma synsätt som EU. Bränsle Olika energislag är inte likvärdiga och kan inte jämföras direkt. Bränsleförbrukning och elförbrukning ska därför anges separat. Värmeinnehåll i bränsle kan ej jämföras med elenergi. Emissioner från avgasröret är endast en del av miljöbelastningen vid transporter. Olika energislag har sina för och nackdelar. Det är enkelt att redovisa utsläpp från avgasröret men det är på inget sätt trivialt att jämföra det med miljöpåverkan från kärnkraft eller vattenkraft, därför utlämnas ofta miljöpåverkan från framställning av el. För att kunna avgöra miljöbelastningen måste fullständiga livscykelanalyser göras. Mer information Mer information om Volvo och hur vi tar hand om miljöfrågorna kan hittas på internet, adress www.volvo.com. Det finns också en miljövarudeklaration för Volvo FH och Volvo FM på www.volvo.com/trucks.