Arbetsplan för Västanbyns skola 2016/2017

Relevanta dokument
Västanbyns grundskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Västanbyns skolas arbetsplan

Västanbyns skolas kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Björkparkens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Klättenskolan och fritidshem

Sörgårdens arbetsplan 14-15

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Ekeby skola och fritidshem 2018/2019

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2019 /2020

Bygdsiljumskolans plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Utvecklingsplan läsåret 2011/2012. Förskoleklass och grundskola

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Vision Definitioner Vad är mobbning? Vad är kränkande behandling? Trakasserier Annan kränkande behandling Diskriminering:

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

Kommentarer till kvalitetshjulet

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Västra Bodarna skola

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Arbetsplan förskoleklass

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

utbildningsgarantier

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nybrostrands förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

September Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Knoppens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läsårsplan för Ramkvilla skola

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Gräsmarks skola och fritidshem

Jernvallsskolan F-3, arbetsplan läsåret

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Arbetsplan Vågen. Kompetensutveckling till pedagoger med integrerade elever i grundskolan,

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

ALMBRO SKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Förskolan Pillrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: Ht 2016-Ht 2017

Lyrfågelskolans förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling för fritidshemmet Futurum

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Stenkyrka skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Järbo/Jäderfors RO Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jäderfors skola

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Österstad skola och fritidshem

Verksamhetsplan. Hagaskolan och fritidshem 2015/2016

Larsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Almbro skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Siljansnäs förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HT 2018/VT 2019

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kungsgårdens skola arbetsplan

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Transkript:

Arbetsplan för Västanbyns skola 2016/2017 Lärare: Klass:

Vår vision Vi har en skola där alla känner sig trygga och accepterade. Vi värnar mångfald, demokrati och mänskliga rättigheter. Vi tolererar inga former av kränkande behandling. Alla ska känna sig lika mycket värda-oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder Mål F - klass Vilka konkreta mål har vi? 1.Normer och värden Alla elever ska ha någon att leka med. 2.Svenska Lära känna karaktärernas egenskaper i RT. 3.Matematik Öka elevernas antalsuppfattning 0 10. Hur ska vi mäta målen? 1.I samband med utvecklingssamtalen får alla elever svara på frågan: Vilka leker du med på skolan? Pedagogernas observationer. 2.Nya språket lyfter. Screening med material från Bornholmsmodellen. Pedagogernas observationer. Screening under höstterminen för att se var eleverna befinner sig. Screening med Skolverkets diagnosmaterial Diamanten i slutet av läsåret. Hur ska vi jobba med framgångsfaktorerna? (Stärkt ledarskap i den pedagogiska verksamheten, ömsesidig återkoppling, bedömning för lärande, delaktiga vårdnadshavare). Grovplanering görs en gång/läsår. Pedagogisk planering görs varje vecka. Uppföljning av målen tre gånger under läsåret. Arbetslagsträffar där vi reflekterar och återkopplar till verksamheten. Förskoleklassens strävansmål står i elevernas skoldagbok som skickas hem varje vecka. Löpande info under året i veckobreven. Utvecklingssamtalen. 1. Vi inleder läsårets första veckor med samarbetslekar och namnlekar. Först i liten grupp, därefter utökas gruppens storlek. Detta för att barnen ska lära sig varandras namn samt lära känna varandra. Efter varje rast frågar vi eleverna om de haft någon att leka med på rasten och vem de lekt med.

Pedagogerna observerar eleverna på raster och vid övriga aktiviteter. 2. Vi introducerar två av karaktärerna i RT under HT-16 och två av karaktärerna under VT-17. Vi inleder arbetet med RT genom att samla alla eleverna i helklass för att alla ska få samma introduktion. Fortsättningsvis arbetar vi i mindre grupper i samband med språkleken. Vi använder oss av olika sorters textsamtal där eleverna får agera som någon/några av karaktärerna i RT. 3. Introducera flera sällskapsspel i mindre grupper. Vi ska använda oss av appen Fingu på Ipaden. Vi använder oss av termometern dagligen. Vi tittar regelbundet på matematikprogram från UR. Vem ansvarar? Pedagogerna i förskoleklassen. Speciallärarna bistår med screeningmaterial samt som bollplank till oss pedagoger. När ska aktiviteterna vara genomförda? Vid terminsslutet 2017. Hur och när ska aktiviteterna följas upp och utvärderas? Vid arbetslagsplaneringarna delger pedagogerna varandra sina reflektioner kring arbetet med målen. Två gånger på hösten och en gång på våren följs utvecklingsområdena upp med hjälp av följande frågor: 1.Vilka förändringar ser vi och vad hade vi förväntat oss? 2. Vilka förändringar vill vi göra nu och varför?

Mål Åk 1 3 Vilka konkreta mål har vi? Matematik Positionssystemet och talraden Svenska Skrivutveckling (berättande texter och faktatexter), textbearbetning med respons. Hur ska vi mäta målen? 1. Mattecirkeln, diagnoser taluppfattning. Förstå och använda tal Skolverkets bedömningsstöd åk 1-3 Nationella prov Screening görs i början av terminen i åk 2 och 3. I åk 1 används det muntliga bedömningsstödet för att se var varje elev befinner sig. Screening i slutet av åk 2 och 3 (även np). I åk 1 skriftliga delen av bedömningsstödet. 2. Skolverkets bedömningsstöd åk 1-3 Nya språket lyfter Nationella prov Hur ska vi jobba med framgångsfaktorerna (stärkt ledarskap i den pedagogiska verksamheten, ömsesidig återkoppling, bedömning för lärande, delaktiga vårdnadshavare). Pedagogisk planering görs för varje årskurs. Uppföljning av målen tre gånger under läsåret. Reflektionstid för arbetslaget, där man delger och stöttar varandra i arbetet med framgångsfaktorerna. Arbetslagsträffar där matematikmålet är fokus. Information på höstens föräldramöten om målen. Löpande info under året i veckobreven. Utvecklingssamtalen 1. Varje lektion inleds med ett samtal om målet, konkret, tydlig och anpassat för åldersgruppen. Laborativa arbetspass i mindre grupper, där eleverna ges tillfälle att genom anpassade uppgifter ge återkoppling till varandra. Lektionerna avslutas med ett exit pass i syfte att synliggöra lärandet men också ge feedback till läraren vilket lärande som skett. Exitpassen sparas och används vid måldialoger. 2. För att utveckla sitt skrivande kommer eleverna att arbeta med textbearbetning på olika sätt. Eleverna skickar sina texter till läraren för respons/kommentarer, antingen genom att dela dokument eller genom mail. Eleverna får också göra en självvärdering efter varje avslutat arbete (mall med självvärderande frågeställningar). Gensvar elev till elev i mindre grupp. Anpassning görs efter elevernas ålder och förmåga. Vem ansvarar? I huvudsak klasslärarna. Speciallärarna bistår vid klass-screeningar, administrerar, rättar och ger återkoppling till klasslärarna. När ska aktiviteterna vara genomförda Vid terminsslutet 2017.

Hur och när ska aktiviteterna följas upp och utvärderas? Lärarna för kontinuerligt anteckningar i sin reflektionsbok om hur arbetet med målen fortlöper, och delger sina kollegor vid reflektionsmötena. Arbetslagsledarna leder dessa möten och för anteckningar. Två gånger på hösten och en gång på våren följs utvecklingsområdena upp med hjälp av följande frågor: 1.Vilka förändringar ser vi och vad hade vi förväntat oss? 2.Vilka förändringar vill vi göra nu och varför? Frågorna ställs på tre nivåer: 1.När det gäller elevernas lärande och motivation 2.Undervisningspraktik 3.Organisation och rutiner Vid vårterminens slut utvärderas målen inför kvalitetsredovisningen.

Mål Åk 4-6 Mål (1) Öka förståelse för begrepp inom alla ämnen hos elever, genom att bedriva strukturerad undervisning på en individbaserad nivå och med lugn, trygg arbetsmiljö. Mått Kunskapsprövning kring ämnesspecifika, ny inlärda begrepp i samband med prov. Metod Arbeta med nya begrepp inför/under varje nytt arbetsområde, t.ex. med diskussion, bildstöd, film, exit tickets m.m. Träna begreppen i samband med läsförståelse med olika lässtrategier. Låta elever träna att förklara begreppen på E-C-A-nivå. Målsamtal Ansvar Ansvarig klasslärare. Tidpunkt Genomförs kontinuerligt under läsåret. Utvärdering Avstämning varje termin inom arbetslaget Mål (2) Öka elevernas förmåga att reflektera över sin egen inlärning, samt få dem att känna att de har medinflytande över undervisningen utifrån sina egna förutsättningar. Mått Enkätfrågor till eleverna en gång/termin (före höstlov, före påsklov, innan samtalen) Metod Regelbundna övningar med frågeställningar att reflektera över enskilt/grupp, där elever reflekterar över hur de lär sig bäst, synpunkter på innehåll i arbetsområde utifrån egna förutsättningar etc. One Note, reflektionshäften, tummen upp etc. Klass- och elevråd. Regelbunden feedback till elever. Ansvar Respektive klasslärare Tidpunkt Aktiviteter sker regelbundet under terminen. Utvärdering (Hur och när ska aktiviteterna följas upp och utvärderas?) Enkätfrågor görs 1 g/termin, i anslutning till utvecklingssamtal. Mål (3) Göra elever medvetna om skillnaden mellan de olika kunskapsnivåerna E-C-A. Mått I slutet av Vt. görs en granskning av texter, individuellt, där elever självständigt bedömer nivå och gör en motivering till sina beslut.

Metod Låta elever jämföra anonyma texter/svar, muntligt och skriftligt, och tränas att avgöra nivåskillnad E- C- A, bl.a. digitalt med hjälp av One Note. Ansvar Respektive klasslärare, samt utbyte av olika texter inom arbetslaget. Tidpunkt Kontinuerligt under läsåret. Utvärdering Regelbunden avstämning vid arbetslagsträffar. Mål (4) Gemensam PP för arbetslaget om 4-6:s värdegrund kring vårdnadshavares betydelse för elevernas skolgång. Mått Digitala enkätfrågor till vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtal vår och höst. Metod Skapa en gemensam PP inom arbetslaget. Ansvar Arbetslaget gör det tillsammans under gemensam planeringstid. Tidpunkt PP och enkätfrågor ska preliminärt vara klara innan denna termins slut, alternativt början ht-16. Utvärdering PP i början av ht. Övrig utvärdering 1 gång/termin.

Mål Fritidshem Normer och värden: Mål: Att få fler elever att leka fantasi och rollekar samt att skapa nya och flera kompisrelationer. Mått: Genom observationer av barngrupp och lektillfällen. Enkel fritidshemsenkät till alla fritidshemselever Aktivitet: Vi utvecklar befintliga leklådor och gör nya för inomhus och utomhusbruk. Framgångsfaktorer: Pedagogerna arbetar med stärkt ledarskap i pedagogisk verksamhet genom att aktivt deltaga som pedagog i leklådearbetet med våra elever. Vi pedagoger är till största delen med i introduceringsfasen för att sedan låta eleverna själva ta ansvar över leken Pedagogerna vill få delaktiga vårdnadshavare genom att informera om vår verksamhet och dess mål genom veckobrev. Vårdnadshavare får också ta del av verksamheten genom digitala fotoramar i respektive hall. En till en Mål: Att få till pedagogiska spel och verktyg som elever kan använda på fritidshemstid. Mått: Fritidshemsenkät med frågor om datoranvändningen. Aktivitet: Personal skapar sida med pedagogiska spel på internet som elever kan länka sig till. Framgångsfaktorer Pedagogerna arbetar med stärkt ledarskap i pedagogisk verksamhet genom aktiva spel val tillsammans med elever för att skapa pedagogiska spel och verktyg som eleverna kan använda på fritidshemstid. Vi informerar via veckobreven om den pedagogiska verksamheten gällande pedagogiska spel. Jämställdhet: Mål: Att ge flickor och pojkar lika stort utrymme i den vardagliga verksamheten på fritidshemmet. Mått: Genom utvärderingar och dokumentation på våra planeringsmöten. Skapa punkt på dagordningen. Elever svarar genom att svara på frågor om verksamhetens via datorn. Det gör att elever får en direkt återkoppling av svaret och känner inflytande. Aktivitet: Skapa temaveckor/dag på fritidshemmet där pojkar och flickor får lika stort utrymme. Framgångsfaktorer: Pedagogerna arbetar med ömsesidig återkoppling via fritidshemsrådet, en gång per månad. Vårdnadshavare blir delaktiga genom veckobrev där vi informerar om den pedagogiska verksamheten och dess jämställdhetsmål

Utvärdering Västanbyns skola, Sandvikens kommun Maude Wiklund Andersson