Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Relevanta dokument
Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Aterosklerosens olika ansikten

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

30 REKLISTAN

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Hur högt är för högt blodtryck?

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Fysisk Aktivitet och KOL

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Familjär hyperkolesterolemi

Handläggning av nyupptäckt hypertoni

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1

Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Rekommendationer för kardiovaskulär primärprevention vid inflammatorisk reumatisk sjukdom 2018

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Handläggning av diabetes typ 2

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Välkomna! Kardiovaskulära riskfaktorer med tonvikt på fetma och motion. Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Information Praluent (alirokumab) och hur du injicerar Praluent

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Bakgrund. Anna Lundgren

Prevention och behandling vid

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Behandling av typ 2-diabetes

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Nya europeiska riktlinjer för kardiovaskulär prevention

Individualiserade kostråd

Nya tider, nya hälsoproblem

Metabola syndromet. Region Sörmland

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

FAKTA för Sjuksköterskor

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Verksamhetsplan 2017

Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

LIVSSTIL Goda vanor för att förebygga stroke Rökning Fysisk aktivitet och inaktivitet Matvanor Högt blodtryck

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Repetition Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Metabola Syndromet. St-seminarium Hanna Eriksson

DIABETES OCH BLODFETTER BD OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Jämförelse mellan traditionell lipidmätning och apolipoproteinkvot vid hälsokontroller inom företagshälsovård

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Transkript:

Fredrik Wallentin

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband) föreligger Faktorns association är (statistiskt) oberoende av andra faktorer Behandling av faktorn minskar risk för insjuknande 2015-01-27 2

Riskfaktorer Höga kolesterolvärden Genetiskt arv Rökning Stress Övervikt, bukfetma Fysisk inaktivitet Högt BT Typ II diabetes Nedsatt glukostolerans För högt alkoholintag Insulinresistens 2015-01-27 3 04-05-EZT-04-S-40-SS

Statistisk association : rökare har ökad risk för att få hjärtinfarkt Rimlig biologisk mekanism : rökning påskyndar ateroskleros och trombos Dosrelation : fler cigaretter större risk Behandling : rökstopp minskar risken 2015-01-27 4

Identifiera rökaren fråga! Förorda alltid rökstopp! Rökstoppsstrategier - rökavvänjning (enskilt / grupp) - farmakologisk behandling Följ upp = fråga igen! 2015-01-27 5

Dyslipidemi Rökning Hypertoni Diabetes Bukfetma Psykosociala faktorer För lite frukt och grönsaker Avsaknad av alkohol Ingen regelbunden fysisk aktivitet Lika för båda könen, alla åldrar, alla regioner. 2015-01-27 7

ApoB/ApoA1 Rökning Yusuf S et al. Lancet 2004;364:937-52. 2015-01-27 8

512 2.9 2.4 1.9 3.3 13.0 42.3 68.5 182.9 333.7 256 128 OR (99% CI) 64 32 16 8 4 2 1 Smk DM HTN APoB/A1+2+3 all4 +O +PS All RFs 2015-01-27 9

Död i kardiovask kulär sjukdom* 50 40 30 20 10 0 Multiple Risk Factor Intervention Trial (N=350 977) <4,2 4,2-5,2 5,2-6,2 6,2 Totalkolesterol (mmol/l) Kolesterol är relaterat till risken att utveckla Hjärtinfarkt Reinfarkt Död i CVD *Crude death rate (per 10,000 persons/years) Adapted from Anderson KM et al JAMA 1987;257:2176-2180; Kannel WB et al Ann Intern Med 1971;74:1-12; Neaton JD Arch Intern Med 1992;152:1490-1500 2015-01-27 10

mmol/l 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1.5 1 0,5 Hamster Cat Rat Pig Camel Dog Newborn human Chinese farmer 0 2015-01-27 11

mmol/l 4,5 4 Adult European 3,5 3 2,5 2 1.5 1 0,5 Hamster Cat Rat Pig Camel Dog Newborn human Chinese farmer 0 2015-01-27 12

Population Västvärlden 0 0, 5 1 1, 5 2 2,5 3 3, 5 mmol/l 4 4, 5 5 5,5 2015-01-27 13

Population Världen Västvärlden 0 0, 5 1 1, 5 2 2,5 3 3, 5 mmol/l 4 4, 5 5 5,5 2015-01-27 14

Primär prevention: förebyggande av insjuknande Sekundär prevention: förebyggande av återinsjuknande 2015-01-27 15

Primär prevention: modifikation av riskfaktorer hos individer utan kliniska manifestationer av hjärt-kärlsjukdom Sekundär prevention: modifikation av riskfaktorer hos individer som redan drabbats av någon aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom 2015-01-27 16

SCORE Sverige 23. Wilhelmsen L, Wedel H, Conroy R, Fitzgerald T. Det svenska SCOREdiagrammet för kardiovaskulär risk. Öppnar för bättre möjligheter att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Läkartidningen 2004;20:1798-801. 2015-01-27 17

NDR:s riskmodeller skattar risk för fatala och icke-fatala hjärt-kärlhändelser över 5 år I NDR:s riskmodeller motsvarar riskgruppering enligt SCORE: Mycket hög risk: > 20 % risk över 5 år Hög risk: 8 20 % Måttlig risk: 2 8 % Modellerna finns på www.ndr.nu/risk och bör användas vid riskskattning av svenska diabetespatienter.

Mkt hög risk LDL <1,8 mmol el 50 % red Dokumenterad CVD DM typ 1 el typ 2 med 1 ytterligare riskfaktor Allvarlig njursjd, egfr<30 ml/min Score >10 % Hög risk LDL <2,5 mmol DM typ 1 el 2 utan riskfaktor Medelsvår njursjd egfr 30-59 ml/min Score >5 and < 10 % Medelhög risk LDL <3 mmol Score >1 <5 % 2015-01-27 21

1. Patienter med etablerad CVD 2. Asymptomatiska patienter med ökad risk pga multipla riskfaktorer 3. Diabetes 4. Släktingar till patienter med tidig aterosklerotisk CVD (män<55år, kvinnor<65år) 2015-01-27 22

2015-01-27 24

Lee et al 2015-01-27 Am j Clin Nutr1999 25

0 Ingen tobak 3 Gå minst 3 km dagligen eller 30 min måttlig aktiviet 5 Portioner frukt och grönsaker per dag 140 Blodrycket lägre 140 mm Hg 5 Total kolesterol <5 mmol/l 3 LDL (onda) kolesterolet under 3 mmol/l 0 Undvik övervikt och diabetes 2015-01-27 ESC rek 26

Rökning Höga blodfetter Diabetes Högt blodtryck Övervikt Psykosocial stress Fysisk aktivitet Måttlig alkoholkonsumtion Dagligt intag frukt o grönt Efter Yusef et al Interheart 2015-01-27 27

2015-01-27 28