Tjänsteskrivelse 2013-05-16 Handläggare: Sofie Norén FHN 2012.0082 Folkhälsonämnden Nöjd Kund Index av måltid inom skola Sammanfattning 2012 uppnåddes Nöjd Kund Index (NKI) 39 för matgästerna i skolan, vilket är underkänt resultat. Det var knappt 10 % svarsfrekvens vilket gör att resultatet inte är riktigt relevant. Folkhälsonämnden beslutade därför att under 2013 uppmärksamma skolmaten. Åtgärder för att förbättra skolmaten har vidtagits nationellt för att inspirera till bra mat i vardagen Andelen överviktiga barn och unga är större än tidigare och det finns inga tecken på att den minskar. Genom att behålla en god kvalitetsnivå på maten i skolan bidrar kommunen till främjandet av goda levnadsvanor på ett påtagligt sätt. Det är med anledning av det låga resultatet för NKI som en ny mätning har gjort under våren. Under april månad svarade elever på enkät gällande maten i skolan. Enkäten delades ut i samband med matråden på Karlbergsskolan, Sandviksskolan, Stråningstorpskolan, Strömtorpskolan och Stora Vallskolan. Kvalitetsledaren var närvarande för att kunna svara på eventuella frågor som uppstod. Utfallet för NKI skola 2013 är NKI 54, vid denna mätning. Detta är en klar förbättring mot 2012 då utfallet var NKI 39. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 16 maj 2013 Bakgrund Målet för folkhälsonämnden är att i Karlskoga och Degerfors erbjuds en positiv matupplevelse för matgästen. Inför årsredovisningen 2012 mättes därför hur nöjda matgästerna är i förskola, skola och äldreomsorg (Nöjd- Kund-Index, NKI). För matgästerna i skolan var målnivån satt till NKI 75. Resultatet för de olika gästgrupperna 2012 blev: NKI förskola 72 NKI äldre 90 NKI matlådor 75 NKI skola 39 c:\temp\ulun97rjl4.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 fkn@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFA WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-622 49 www.karlskoga.se 212000-1991
2 (5) För skolan uppnåddes NKI 39, vilket är underkänt resultat. Tyvärr var det bara knappt 10 % svarsfrekvens gör att resultatet inte är relevant. Det gör att folkhälsonämnden ändå beslutade att under 2013 uppmärksamma skolmaten. Åtgärder för att förbättra skolmaten har vidtagits nationellt för att inspirera till bra mat i vardagen. Det är med anledning av det låga resultatet som en ny mätning har gjort under våren. Beskrivning av ärendet Under april månad så svarade 45 elever på enkät gällande maten i skolan. Enkäten delades ut i samband med matråden och kvalitetsledaren var närvarande för att kunna svara på eventuella frågor som uppstod. Frågorna på enkäten utgår från det av SKL framtagna frågeunderlag som används nationellt vid öppna jämförelser. Frågorna är formulerade på det sätt att gästen skattar den faktiska upplevelsen jämfört med den förväntade upplevelsen. Den totala summan motsvarar ett Nöjd Kund Index. 60 % av de svarande är flickor. De skolor som har besökts är: Karlbergsskolan, Sandviksskolan, Stråningstorpskolan, Strömtorpskolan och Stora Vallskolan. Frågorna behandlade tre områden; bemötande tillgänglighet helhet Svaralternativen är: Från 1, inte alls så bra till 10, bättre än jag hoppades. Av de tre frågeområdena är det bemötande och tillgänglighet som får bäst NKI (71) på båda. På frågorna om bemötande och tillgänglighet så skiljer sig inte skolornas svaralternativ sig åt något markant. Sämst NKI (54) får helheten, d.v.s. allt som rör maten i skolan. På frågan om skolmaten är lika bra som eleven hoppades att den skulle vara, har flest elever kryssat i ruta nummer 4, vilket är under medel. Detta svar måste analyseras mer för att veta vad i helheten som brister för att få bättre bedömning. På frågan om helhet dock kan man se att nöjdast med kosten är eleverna på Strömtorpskolan. Lägst resultat på helhet får Karlbergsskolan. Enkäten har inte lämnat något utrymme för synpunkter eller kommentarer. Det är därför det krävs ytterligare arbete kring svarsresultatet för att få fram vad NKI hos eleverna står för. Kvalitetsledaren har dock tagit med sig muntliga synpunkter från eleverna från diskussionen vid matråden.
3 (5) Det som då kommit fram är att större variation på maträtter önskas samt trevligare sallader. I de mål och styrmått som kommunfullmäktige antagit finns noterat under fullmäktigemål 2 Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Under detta fullmäktigemål går att finna folkhälsonämndens mål om att i Karlskoga och Degerfors erbjuds en positiv matupplevelse för matgästen. Utfallet för detta styrmått för NKI skola 2013 är NKI 54. Detta är en klar förbättring mot 2012 då utfallet var NKI 39. Åtgärder NKI avseende helheten, d.v.s. allt som rör maten i skolan har fått lägst värden. Detta innebär att svaren behöver analyseras mer. Elevernas förväntningar på skolmaten behöver analyseras vad det står för? Är förväntningarna högre ställda än vad som är möjligt att uppnå inom ramen för uppdraget? Är frågan formulerad så att man tolkar den på samma sätt? Kökscheferna får i uppdrag att analysera resultaten med respektive matråd under september och oktober månad 2013. Menyplaneringen diskuteras med eleverna i samband med matråd för att se vilken typ av variation och sallader som finns förväntningar om. Överväganden Flickor har bättre matvanor än pojkar och unga kvinnor har bättre matvanor än unga man, vilket återspeglas i att allt fler pojkar och unga man är överviktiga. Andelen överviktiga barn och unga är större än tidigare och det finns inga tecken på att den minskar. Genom att behålla en god kvalitetsnivå på maten i skolan bidrar kommunen till främjandet av goda levnadsvanor på ett påtagligt sätt. Konsekvensbeskrivning Måltiden i skolan syftar till att främja barns bästa i främsta rummet. Undersökningen är gjord i dialog vilket främjar delaktighet och inflytande. Goda matvanor är ett av folkhälsans målområden och motverkar följdsjukdomar. Skolans mat ska bidra till att gästen är nöjd. Med god upplevelse av måltiden minskar svinnet. Upplevelsen av att maten är bra ger förutsättningar för att man använder pengarna på ett bra sätt. Är upplevelsen av maten inte bra ökar kostnaden och minskar kostnadseffektiviteten. Genom undersökningsmetoden då kvalitetsledare deltog har eleverna möjlighet till dialog och slutligen även inflytande på kommande arbetsområden. Svarsresultatet måste lyftas på skolornas matråd för att kunna arbeta vidare med NKI.
4 (5) Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner: Redovisningen av Nöjd Kund Index av maten inom skola. Återrapport om analysen av resultatet ska ske vid nämnden i november. Sofie Norén Kvalitetsledare Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Kostchefer Karlskoga och Degerfors
Bilaga 2013-05-16 FHN 2012.0082 Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv ingen en negativ Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen Måltiden i skolan syftar till att främja barns bästa i främsta rummet. Dialog och inflytande Undersökningen är gjord i dialog vilket främjar delaktighet och inflytande. Folkhälsa Goda matvanor är ett av folkhälsans målområden och motverkar följdsjukdomar. Skolans mat ska bidra till att gästen är nöjd. Jämlikhet och social rättvisa Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall Med god upplevelse av måltiden minskar svinnet. Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi Upplevelsen av att maten är bra ger förutsättningar för att man använder pengarna på ett bra sätt. Kostnadseffektivitet Är upplevelsen av maten inte bra ökar kostnaden och minskar kostnadseffektiviteten. Tillväxt