Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Verksamma vid CAPS center for Criminological And PsychoSocial research www.oru.se/jps/caps Örebro universitet, Sverige Forskningsöversikt som genomförts av Anna-Karin Andershed, Henrik Andershed, & David P. Farrington, på uppdrag av Nordens Välfärdscenter. Forskningsöversikten finns att hämta i sin helhet på www.nordicwelfare.org/tidigainsatser Varför viktigt? Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk och skyddande faktorer, som visar sig redan under förskoleåldern. Den praktiska användningen av den här kunskapen inom hälsovården, förskolan, socialtjänsten och psykiatrin, är än så länge mycket begränsad. Viktigt att användningen ökar eftersom det sannolikt kommer att leda till mer effektiva insatser! 1
Fokus på utagerande och inåtvända problem Två av de mest vanligt förekommande problemen hos unga: Externaliserade problem är till exempel störande, trotsigt, aggressivt, normbrytande, kriminellt beteende, samt bruk/missbruk av alkohol och andra droger. Internaliserade problem definieras som ångestrelaterade och depressiva symtom. Båda typerna av problem är relaterade till flertalet negativa konsekvenser i vuxen ålder. Vad är en riskfaktor? En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. Kan vara en orsaksfaktor men måste inte vara det Vad är en skyddsfaktor? Skyddande faktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk. Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att den unge inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar eller exponeras för riskfaktorer. 2
Vilka är risk- och skyddsfaktorerna för psykosociala problem? 7 Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem - Föräldrafaktorer Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem Barnfaktorer 3
Ju fler risker desto högre risk Enskilda riskfaktorer är generellt inte starka i sin prediktionskraft Tydligt dock att: Ju fler riskfaktorer, desto högre risk för fortsatta problem Praktiskt arbete med ett risk-skyddsperspektiv / Risk-focused prevention 1. Identifiera och gradera riskfaktorer Riskfaktorer som vi vet från forskning är just riskfaktorer Identifiera och gradera skyddsfaktorer Skyddsfaktorer som vi vet från forskning är just skyddsfaktorer 2. Arbeta för att genom insatser: Reducera/avhjälpa riskfaktorerna Stärka skyddsfaktorerna Risk-Behov-Responsivitetsprinciperna Riskprincipen (Vilka ska ges våra olika insatser?) Insatsens omfattning anpassas till nivån av risk för långvariga problem mer omfattande insatser till de med hög risk Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna) Insatser fokuserar på barnets/familjens unika behov - dvs. de mest centrala risk- och skyddsfaktorerna Responsivitetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges?) Insatser ges på ett sätt så att just detta barn och just denna familj kan ta till sig av insatsen 4
Barn med externaliserade och internaliserade problem Hög risk för långvariga problem Mycket kunskap finns om risk- och skyddsfaktorer och verksamma principer Kunskapen används inte systematiskt Hur kan vi föra in denna kunskap i praktiskt arbete? Handhavandefel av piloten Vad göra? Mer utbildning? Mer erfarenhet? En checklista 5
1,8 miljoner miles utan olyckor med checklistan En på fem miljoner = 0,00% 6
Ca 3-17% leder till komplikationer eller dödsfall Inte ovanligt att enkla handhavandefel eller bristfällig planering av operationen är orsaken Komplikationer minskade med 36 % Dödsfall minskade med 47 % (se Gawande, 2010) 7
Infektioner minskade med över 50% Många liv räddades (Pronovost et al) 8
9
10
Är linjerna A och B lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! A 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 B 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
Normbrytande beteende 2013-04-11 ESTER Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer (Andershed & Andershed, 2010) Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTERchecklistan (n=30) Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Utan checklistan (n=30) Andershed & Andershed, in prep. 1.5 1.45 1.4 1.35 ESTER-bedömning vid första bedömning Ej ESTER-bedömning vid första bedömning 1.3 1.25 Första bedömning 1-årsuppföljning Andershed & Andershed, in prep. 12
- Verkar tråkigt - JAG behöver det inte - Det tar onödig tid Om du skulle opereras skulle du vilja att checklistan användes? 93% svarade JA 15 m/s i sidvind idag Utbildning/fortbildning Erfarenhet Checklistor/instrument/ strukturerade metoder 13
Hur göra i praktiskt arbete? Andershed, Andershed, & Farrington, 2012 Tack. Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi E-post: henrik.andershed@oru.se Verksam vid CAPS center for Criminological And PsychoSocial research Örebro universitet, Sverige 14