Internationellt arbete

DATUM RAPPORTNUMMER 3 februari 2005 PTS-ER-2005:6 ISSN 1650-9862 Internationellt arbete En rapport om PTS arbete för en jämn könsfördelning i svenska delegationer

Regeringsuppdrag nummer 21, PTS 2004 Förord Förord Enligt regleringsbrevet för 2004 har PTS ålagts att i samband med årsredovisningen för detta år redogöra för hur myndigheten avser att arbeta för en jämnare könsfördelning i svenska delegationer som deltar i internationella möten inom myndighetens sektorsansvar. Uppdraget redovisas i följande rapport och beskriver hur det internationella arbetet ser ut idag vad avser könsmässigt deltagande samt förslag på ett antal åtgärder vilka över tid förväntas kunna leda till önskat resultat om en jämnare könsfördelning. Stockholm den 14 februari 2005 Marianne Treschow Generaldirektör 3

Innehåll 1 Inledning... 6 1.1 Regleringsbrev... 6 1.1.1 Uppdrag nummer 21... 6 1.2 Jämn könsfördelning i statlig förvaltning... 6 1.2.1 Jämställdhetslagen... 6 1.3 PTS jämställdhetsplan... 7 2 PTS internationella arbete under 2004... 8 2.1 Innehåll och omfattning... 8 2.1.1 Interna riktlinjer... 9 2.2 Könsfördelningen inom det internationella arbetet... 10 2.2.1 Möjliga orsaker till snedfördelningen inom Spektrumavdelningen... 11 3 Förslag till åtgärder... 13

Regeringsuppdrag nummer 21 Inledning 1 Inledning 1.1 Regleringsbrev Riksdagen har beslutat om Post- och telestyrelsens verksamhet för budgetår 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 06, bet. 2003/04:FöU1, rskr. 2003/04:98, prop. 2003/04:1, utg.omr. 22, bet. 2003/04:TU1, rskr. 2003/04:75). 1.1.1 Uppdrag nummer 21 Post- och telestyrelsen skall till regeringen rapportera hur myndigheten avser att arbeta för en jämn könsfördelning i svenska delegationer som deltar i internationella möten inom myndighetens sektorsansvar senast i samband med årsredovisningen för 2004. Uppdraget avser både myndighetens egna samt externa representanter. PTS tolkar uppdraget så som att kartlägga dagens situation och ge förslag på åtgärder för att, i det fall det behövs, åstadkomma en jämn könsfördelning inom myndighetens internationella arbete, och då särskilt i de svenska delegationer som myndigheten arbetar i. 1.2 Jämn könsfördelning i statlig förvaltning I budgetpropositionen för 2003 redogör regeringen för könsfördelningen inom den statliga sektorn. 1 Enligt redogörelsen är staten den sektor på arbetsmarknaden som har den jämnaste könsfördelningen. Andelen kvinnor i staten uppgick år 2001 till 45 %. I kommuner och landsting, där många av yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg är kvinnodominerade, är ca 80 % av personalen kvinnor. Regeringen förutspådde en fortsatt trendmässig ökning av andelen kvinnor på mer kvalificerade eller sakområdesinriktade befattningar. 2 Budgetpropositionen 2005 betonar även den att jämställdhet mellan kvinnor och män är av grundläggande betydelse i ett demokratiskt samhälle, och att jämställdhet skall genomsyra den statliga förvaltningen. 3 Regeringen understryker också behovet av ytterligare aktiva åtgärder för att bl.a. åstadkomma samma möjligheter till utveckling för kvinnor och män. 1.2.1 Jämställdhetslagen 4 I första paragrafen framgår vad lagen åsyftar: Denna lag har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet (jämställdhet i arbetslivet). Det påtalas även att lagen främst syftar till förbättra kvinnors villkor i arbetslivet. Därutöver stipulerar lagen ett antal aktiva åtgärder som arbetsgivaren skall vidta 1 Prop. 2002/03:1 2 Konstitutionsutskottets betänkande 2002/03:KU23 Statlig förvaltning 3 Prop. 2004/05:1 4 Jämställdhetslagen (1991:433). I dess lydelse per den 1 januari 2001. 6 Post- och telestyrelsen

Regeringsuppdrag nummer 21, PTS 2004 för att möjliggöra ett målinriktat jämställdhetsarbete. Särskilt aktuellt för denna rapport är de paragrafer som berör rekrytering: 7 Arbetsgivaren skall genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. 8 Arbetsgivaren skall verka för att lediga anställningar söks av både kvinnor och män. 9 När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, skall arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet och söka se till att andelen arbetstagare av det könet efter hand ökar. Slutligen åligger det arbetsgivaren att varje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. 1.3 PTS jämställdhetsplan I likhet med regeringens åsikt att jämställdhetspolitiken skall genomsyra samtliga politikområden, arbetar PTS för att jämställdhetsarbetet integreras med övriga verksamhetsfrågor. För myndighetens del medför detta både att bevaka jämställdhetsperspektivet på ett kompetent och naturligt sätt och att arbetet med jämställdhetsfrågorna sker i brett samarbete med chefer, medarbetare och fackliga organisationer. Myndighetens jämställdhetsplan följer i sitt upplägg ovan beskrivna Jämställdhetslagen och nedan presenteras de delar med tillhörande mål samt åtgärder som berör lagens paragraf 7-9. Rekrytering PTS mål År 2005 skall andelen kvinnliga enhetschefer utgöra minst 40 % År 2004 skall andelen kvinnliga projektledare utgöra 40 % Vidtagna åtgärder 1. Vid chef och medarbetarsamtal har förutsättningar och intresse för uppdrag som enhetschef, projektledare mm. särskilt diskuterats. 2. En utbildning för projektledare och projektmedverkande har startat där kvinnliga deltagande prioriterades. Jämnare könsfördelning Mål Inom kategorin civilingenjörer/systemvetare/högskoleingenjörer skall andelen kvinnor år 2005 utgöra minst 40 % Andelen manliga jurister skall år 2005 vara minst 30 % 7

Regeringsuppdrag nummer 21 PTS internationella arbete under 2004 Vidtagna åtgärder 1. Vid all annonsering framgår att PTS vill tillvarata den ökade kvalitet som mångfald i arbetsgruppen medför. Därför utformas annonser av civilingenjörsbefattningar mot bakgrund av att få kvinnor söker dessa tjänster Jämställdhetsarbetet i sin helhet skall följas upp varje tertial samt vid årsbokslut. 2 PTS internationella arbete under 2004 Här presenteras myndighetens internationella arbete översiktligt utifrån dess innehåll och omfattning för 2004, riktlinjer utifrån beslut av den 31 mars 2004 samt hur könsfördelningen såg ut i PTS internationella arbete under 2004. 2.1 Innehåll och omfattning PTS arbetar aktivt inom bl.a. EU, ITU, UPU (Universal Postal Union), CEPT, CERP (European Conference of Postal Regulators), och ETSI (European Telecommunications Standards Institute). 5 En viktig del av PTS arbete med att genomföra konkurrensanalyser och utforma regleringsåtgärder är att genomföra samråd med bland annat regleringsmyndigheter inom EU samt Europeiska gemenskapernas kommission (kommissionen). Under 2004 har PTS meddelat slutliga beslut om vilken reglering som skall gälla på 7 av de 18 relevanta marknaderna. På vissa av marknaderna har helt ny reglering föreslagits under året, även denna har notifierats till kommissionen och övriga europeiska regleringsmyndigheter. Kommissionen har lämnat klartecken till samtliga PTS beslutsutkast. Under året har kommissionens Communications Committee (COCOM), i vilken PTS deltar tillsammans med Näringsdepartementet, bland annat diskuterat två rekommendationer, dels en rekommendation om kommunikation över elnätet och dels en rekommendation för prissättning av hyrda förbindelser. Under året har också kommissionens veto-förfaranden mot den finska respektive den österrikiska myndighetens beslutsförslag diskuterats inom COCOM. Arbetet i COCOM:s undergrupp Inclusive Communications (INCOM) har resulterat i en rapport till COCOM med rekommendationer för det fortsatta arbetet och lämpliga aktiviteter. PTS deltagande i Independent Regulators Group (IRG) och European Regulators Group (ERG) har bland annat resulterat i ett antal rapporter, av vilka särskilt skall nämnas ERG Common Position on the approach to appropriate remedies in the new regulatory framework. PTS har aktivt deltagit i IRG:s och ERG:s arbete och har bl.a. varit ordförande i IRG:s undergrupp Mobile Markets Working Group. 5 En utförlig beskrivning av PTS samlade engagemang i internationella organisationer lämnas varje år i en särskild rapport till regeringen i samband med årsredovisningen (se exempelvis PTS-VR- 2004:2). Redogörelsen av det internationella arbetets innehåll och omfattning för 2004 har tagits från kommande återrapportering av föregående år och utgör endast en liten del. 8 Post- och telestyrelsen

Regeringsuppdrag nummer 21, PTS 2004 Första sessionen av ITU:s regionala radiokonferens (RRC-04) genomfördes i maj 2004 med ett bra resultat ur svensk och europeisk synpunkt. Konferensen föregicks av ett omfattande förberedelsearbete inom CEPT och ITU. Inom CEPT antogs ett antal gemensamma europeiska förslag som samtliga stöddes av Sverige. Förberedelserna för den andra sessionen av den regionala radiokonferensen (RRC-06) och världsradiokonferensen 2007 (WRC-07) har påbörjats både nationellt och inom CEPT. PTS arrangerar, på samma sätt som inför tidigare ITU-konferenser, nationella förberedelsemöten som är öppna för alla intressenter. Information om dessa möten finns tillgänglig på PTS hemsida. Policygruppen för spektrumfrågor, RSPG, har under året levererat sina två första yttranden till Kommissionen. Dessa yttranden eller opinions behandlar övergången till digitala rundradiosändningar och frekvenshandel. Sverige har lett arbetet med övergången till digitala rundradiosändningar och deltagit aktivt i den grupp som behandlat spektrumhandel. Det enskilt viktigaste av mötena avseende postfrågor var Världspostkongressen i Bukarest som även föranledde ett tämligen omfattande förberedelsearbete. I internationella sammanhang har PTS framhållit den svenska modellen med en i alla delar tidigt helt liberaliserad postmarknad. Samtidigt har det varit angeläget att peka på problem som den gett upphov till och hur de har tacklats i synnerhet från regulatörshåll. 2.1.1 Interna riktlinjer 6 I beslut av den 31 mars 2004 ges de riktlinjer som skall gälla för PTS internationella arbete främst avseende ansvar, förberedelser, deltagande och rapportering. Här ges endast en kortfattad för föreliggande rapport relevant beskrivning av vad som där ingår. Ansvaret för det internationella arbetet framgår av PTS arbetsordning. Avdelningscheferna har för sina respektive ansvarsområden att tillse att det kommer till stånd erforderlig utredning och medverkan från myndighetens sida vid tillkomsten av överenskommelser med annat land. Det är således avdelningscheferna som beslutar om vem som skall ansvara för och representera Sverige och PTS i olika organisationer och deras undergrupper. Listor finns upprättade där det framgår både vem som är intressent internt och externt och den långsiktiga planeringen av myndighetens internationella arbete är avhängigt av att dessa listor kontinuerligt uppdateras utifrån de aktuella internationella möten som är av intresse för PTS med uppgift om det planerade deltagandet. Generellt hålls det förberedelsemöten inför internationella möten till vilka intresserade kallas i förekommande fall även externa representanter från departement, industri, operatörer, intresseorganisationer etc. 6 Grundläggande riktlinjer för PTS arbete inom ITU och CEPT. PTS AG04/16. 9

Regeringsuppdrag nummer 21 PTS internationella arbete under 2004 Vad gäller deltagandet i konferenser såsom Plenipotentiary Conference, World Radiocommunication Conference och World Conference on International Telecommunications lämnar PTS ett förslag till regeringen om delegationens sammansättning efter kontakter med de myndigheter och intressenter som har deltagit i det nationella förberedelsearbetet. För sektorskonferenser samt studiegrupper räcker det med att respektive sektor informeras om deltagandet. Deltagarna kan formellt ha följande uppgifter: delegationschef, ställföreträdande delegationschef, delegat samt rådgivare. 2.2 Könsfördelningen inom det internationella arbetet Under perioden mellan den 1 januari och den 31 oktober 2004 genomfördes totalt 389 utrikes tjänsteresor vid PTS av vilka 277 resor kan hänföras till internationella möten inom de huvudgrupper som redovisas här. 7 Kvinnor har deltagit i 51 av dessa 277 resor (18%). Av myndighetens fyra sakavdelningar så är det främst spektrum- och marknadsavdelningen som deltar extensivt i internationella organisationer. Men även mellan dessa två avdelningar intar Spektrumavdelningen en särställning med sina totalt 176 resor varav 18 resor genomfördes av kvinnor. Även för de övriga avdelningarna uppvisas en ojämn fördelning mellan könen av det totala antalet resor. Tabell 1. Könsfördelningen av det totala antalet resor per avdelning Avdelning Totalt antal resor Kvinnor Antal resor Män Antal resor % Kvinnor % Män Spektrum 176 18 158 10 90 Marknad 69 29 40 42 58 Nätsäkerhet 11 3 8 27 73 Post 21 1 20 5 95 I syfte att få en mer detaljerad bild av hur den identifierade snedfördelningen av det internationella arbetet ser ut och kunna föreslå långsiktigt hållbara och mätbara åtgärder har statistik tagits fram för fem olika huvudgrupper utifrån avdelningarnas internationella arbete (se tabell 2). Resultatet av genomgången visar att majoriteten av resorna för myndighetens internationella arbete sker inom CEPT respektive EU. Inom EU är könsfördelningen tämligen jämn medan det inom CEPT i huvudsak är manliga resenärer. Tabellen visar även att det är inom CEPT och ITU som könsfördelningen är särskilt ojämn. 7 PTS har valt att redovisa internationella möten i fem huvudgrupper: EU, CEPT, ITU, ERO samt Övrigt. Resterande 112 resor är av typen statsbesök, kurser/seminarier samt studiebesök till olika organisationer internationellt. 10 Post- och telestyrelsen

Regeringsuppdrag nummer 21, PTS 2004 På grund av resultaten i tabellen nedan så har PTS valt att närmare studera möjliga orsaker till snedfördelningen inom CEPT och ITU, och då särskilt den avdelning som uppvisar det ojämförligt största antalet resor för dessa organisationer: Spektrumavdelningen. Tabell 2. Könsfördelningen av det totala antalet resor per organisation Organisation/grupp Avd Totalt antal resor Kvinnor Män % kvinnor % män EU S 24 5 19 20 80 EU M 56 26 30 46 54 EU IS 3 2 1 67 33 EU-Totalt 83 33 50 40 % 60 % CEPT P 19 1 18 6 94 CEPT S 107 7 100 7 93 CEPT M 6 3 3 50 50 CEPT-Totalt 132 11 121 8 % 92 % ITU S 27 3 24 11 89 ITU M 1-1 - 100 ITU-Totalt 28 3 25 11 % 89 % ERO S 2 2-100 - Övrigt S 16 1 15 6 94 Övrigt IS 8 1 7 13 87 Övrigt M 6-6 - 100 Övrigt P 2-2 - 100 TOTALT 277 51 226 18 82 M=Marknadsavdelningen, S=Spektrumavdelningen, P=Postavdelningen, IS=Nätsäkerhetsavdelningen 2.2.1 Möjliga orsaker till snedfördelningen inom Spektrumavdelningen PTS innehar en tillfredsställande fördelning mellan könen vad gäller det totala antalet anställda. Myndigheten hade 240 anställda per den 31 oktober 2004 fördelat på 122 män (51%) och 118 kvinnor (49%). Den stora skillnaden i antalet anställda kvinnor och män återfinns på Spektrumavdelningen och det har framgått ovan att det även är inom den avdelningens internationella arbete (CEPT och ITU) som könsfördelningen är särskilt ojämn. 11

Regeringsuppdrag nummer 21 PTS internationella arbete under 2004 Tabell 3. Antalet anställda kvinnor och män per avdelning Avdelning Anställda K M Spektrum 17 50 Marknad 21 18 Nätsäkerhet 13 20 Post 10 9 Spektrumavdelningen samarbetar internationellt med att fastlägga frekvensband för olika slags radiotjänster. Med utgångspunkt i denna fördelning och med stöd av bestämmelserna i lagen om elektronisk kommunikation ger avdelningen tillstånd för användning av radiosändare för rundradio, fast och mobil radio samt satellitterminaler i Sverige. Rundradio innebär utsändningar av radio och TV till en bred allmänhet. Fast radio innebär bland annat radiolänk för tele- och dataförbindelser. En speciell kategori är yttäckande nät för tele- och dataförbindelser. Mobil radio är radiokommunikation där åtminstone den ena av de kommunicerande enheterna är rörlig t.ex. taxiradio, polisradio eller mobiltelefoni. Mobil radio delas i in i landmobil, luftmobil och maritim radio. Satellitsystem används i allt större utsträckning för både fast och mobil radiokommunikation. PTS utövar även tillsyn inom radioområdet. I tillsynen ingår utredningar av radiostörningar. Arbetet inom Spektrumavdelningen är således av radioteknisk karaktär vilket förklarar det stora antalet ingenjörer (41 stycken av totalt 67 anställda) vid avdelningen. Av dessa personer är 6 stycken kvinnor. Vid beaktande av skillnaden mellan antalet manliga och kvinnliga ingenjörer framskymtar således en möjlig orsak till att 90 % av resorna på Spektrumavdelningen under 2004 genomfördes av män. Den i jämförelse med övriga avdelningar på PTS låga rörligheten bland de manliga ingenjörerna försvårar myndighetens ambitioner att kunna avhjälpa denna snedfördelning vad gäller antalet anställda kvinnliga ingenjörer. Ytterligare en aspekt i detta sammanhang är det låga antalet kvinnliga sökande till de tjänster som utlyses. Det skall även påpekas att medelåldern på Spektrumavdelningen är 47 år totalt. Motsvarande siffra för de kvinnliga ingenjörerna är 38 år en ålderskategori då det inte är ovanligt att man har småbarn (tillsammans har dessa kvinnor 15 barn). Svårigheten att fullt ut kombinera föräldraskapet med arbetslivet är ett välkänt faktum i de flesta organisationer, då det medför att det kan vara svårt att vara från hemmet under vissa perioder. PTS vill i anslutning till detta påpeka att detta förhållande även gäller för manliga anställda det får anses vara ett mellan könen gemensamt problem. 12 Post- och telestyrelsen

Regeringsuppdrag nummer 21, PTS 2004 Tabell 4. Könsfördelning per utbildningskategori och avdelning Avdelning Anställda Ekonomer Ingenjörer Jurister Övriga Totalt K M K M K M K M K M Spektrum 17 50 0 1 6 35 3 1 8 13 67 Marknad 21 18 6 11 5 4 6 3 4 0 39 Nätsäkerhet 13 20 4 2 6 9 3 1 0 8 33 Post 10 9 2 1 0 0 1 2 7 6 19 3 Förslag till åtgärder PTS har i arbetet med denna rapport tagit fasta på de av Jämställdhetsombudsmannen (JämO) framförda nyckelorden i arbetet med en jämställdhetsplan, och kopplat samman dessa med det internationella arbetet specifikt. 8 Genomgången ovan har utgjort det första steget av kartläggning och analys för att fastställa det faktiska jämställdhetsläget avseende det internationella arbetet. Nedan föreslår PTS även de konkreta åtgärderna för att uppnå det övergripande målet att tillse en jämnare könsfördelning. Av ovan redovisade genomgång av regelverk samt statistik kring myndighetens internationella arbete för 2004 framgår det att det finns ett stort behov av åtgärder. Den första slutsatsen som kan dras är att huvudansvaret för att tillse en förändring mot en jämnare könsfördelning både vad gäller antalet anställda och deltagandet i internationellt arbete åligger respektive avdelningschef. PTS vill här framhålla att myndigheten på ett flertal sätt redan aktivt försöker främja samma möjligheter till utveckling för kvinnor och män i enlighet med Jämställdhetslagen. Det är framförallt vid rekrytering och i samband med kompetensutveckling som PTS har konkreta möjligheter att vidta åtgärder för en jämnare könsfördelning inom myndigheten som helhet och specifika arbetsområden såsom det internationella arbetet. PTS anser således att det här handlar om två olika typer av handlingsplaner, dock till viss del sammankopplade. Myndigheten skall således alltjämt vid nyrekrytering verka för både kvinnliga och manliga sökande, utan att göra avkall på kravet av att erhålla den bäst lämpade kompetensen. Redan idag arbetar PTS för att få fler kvinnliga sökanden till de ingenjörstjänster som utannonseras genom att särskilt påtala att myndigheten gärna ser kvinnliga sökanden. Att andelen nyligen utexaminerade kvinnliga ingenjörer är långt färre än manliga, i kombination med att de kompetensbehov myndigheten har kräver en viss arbetslivserfarenhet, underlättar inte i detta avseende. 8 Att arbeta fram en jämställdhetsplan. JämO 1999 (rev. 2004). 13

Regeringsuppdrag nummer 21 Förslag till åtgärder De i PTS jämställdhetsplan upprättade målen för en jämnare könsfördelning med tillhörande åtgärder fyller till viss del detta behov (exempelvis att vid lika kompetenta sökande ska den underrepresenterade gruppen prioriteras). Dock kan en tydligare koppling till det internationella arbetet göras genom att deltagande i internationellt arbete presenteras som en naturlig del av arbetsuppgifterna. Behovet av att redan vid rekrytering tydliggöra det internationella arbetets betydelse för PTS möjlighet att uppfylla sina uppdrag har uppkommit genom den upplevda svårigheten att få befintlig personal att långsiktigt engagera sig i internationellt arbete. Att den kvinnliga andelen ingenjörer upplevt problem med att ta på sig ansvaret att för svenskt vidkommande följa internationella grupper, kan ha en förklaring i svårigheterna att kombinera detta med förhållanden i hemmet. PTS anser att detta inte är en tillfredsställande situation och nedanstående förslag på åtgärder tar fasta på att försöka skapa en långsiktig lösning inom de individuella utvecklingsplaner som har tagits fram inom myndigheten. Det är arbetsgivarens ansvar att tillse att förutsättningar finns för att kunna kombinera föräldraskap med arbetslivet men det skall påpekas att utfallet inte är givet då personliga förhållanden slutligen är avgörande. 9 I genomgången av PTS internationella arbete lyfts Spektrumavdelningen fram genom det extensiva internationella arbetet som där utförs samt att statistiken visar att det är där som snedfördelningen är störst. De nedanstående föreslagna åtgärderna är emellertid inte endast framtagna för Spektrumavdelningen specifikt, utan skall ses som gällande för samtliga sakavdelningar inom myndigheten där en ej önskvärd snedfördelning föreligger. Respektive avdelning bör identifiera lämpliga organisationer och grupper där det kvinnliga deltagandet borde öka Avdelningarna bör dessutom identifiera framtida tänkbara medarbetare för internationellt arbete. I detta avseende åligger det respektive avdelningschef att i görligaste mån tillse att arbetsförhållanden anpassas till att omfatta både arbetsgivarens som individens krav PTS bör genomföra utbildningsinsatser både vad gäller internationellt samarbete generellt samt avdelningsspecifikt PTS bör dessutom införa mentorskap bl.a. genom introduktion i nya grupper I uppdraget ingick även att identifiera möjligheterna för PTS att påverka att externa intressenters representanter tillhör det underrepresenterade könet. Myndigheten vill i samband med detta påpeka att de ovan beskrivna problemen för PTS kan antas vara giltiga även för andra organisationer och företag inom verksamhetsområdet. Detta gäller särskilt då dessa externa intressenter endast deltar i de tekniska grupperna. 9 En redogörelse av olika arbetsgivares erfarenheter kring problematiken att kombinera föräldraskap med arbetslivet ges i Positiv inställning från ledningen är avgörande. JämO 2003. 14 Post- och telestyrelsen

Regeringsuppdrag nummer 21, PTS 2004 För att finna en långsiktigt hållbar lösning så är PTS förslag att myndigheten i diskussion med externa intressenter skall påtala behovet av att åstadkomma en jämnare könsfördelning i de fall de vill delta i både förberedelsearbetet och svenska delegationer på plats. Slutligen föreslår PTS att utöver de direkta åtgärderna en uppföljning av könsfördelningen inom det internationella arbetet skall genomföras under senare hälften av år 2007 och redovisas i samband med årsredovisningen för det året. 15