Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Transkript

1 KAROLINSKA INSTITUTET Dnr. 4808/ Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet Beslutad av konsistoriet samt

2 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet Generell inledning till jämställdhetsarbetet Ett jämställt universitet innebär att samtliga kvinnor och män, anställda och studenter, skall ha likvärdiga möjligheter, skyldigheter och rättigheter. Jämställdhet är inte bara en fråga om rättvisa och demokrati, utan också en kvalitetsfråga. Jämställd balans mellan kvinnors och mäns delaktighet och inflytande ger högre kvalitet och större bredd i undervisningen och forskningen. Med ett jämställt universitet menar KI att man tar tillvara allas begåvning och erfarenheter, erbjuder ett bra arbets-, studie- och forskningsklimat, vilket i sin tur leder till högre kvalitet i forskning och undervisning. Fortfarande tycks kvinnor ha sämre möjligheter än män att göra karriär på KI. Av de professorer som anställdes under perioden var endast 17% kvinnor. Den undersökning av lektorsgruppen som genomfördes på KI under 2001 bekräftar bilden av sämre karriärmöjligheter för kvinnor. Statistiken och undersökningens resultat motiverar fortsatt satsning på karriärmöjligheter och förbättrade arbetsvillkor för kvinnliga lärare/forskare på KI. En enkätundersökning som genomfördes bland KIs studenter under 2002 visade att det finns en diskriminering och negativ särbehandling av kvinnliga studenter. Detta innebär att KI måste rikta in sitt jämställdhetsarbete på frågor om arbets- och studiemiljö. Andelen män på grundutbildningen uppgår i dag till ca 22%. Under perioden har andelen män ökat på vissa utbildningar (t.ex. sjukgymnastutbildningen) medan andra utbildningar har en fortsatt nedgång. Av KIs 15 program är det bara läkarutbildningen och medicinsk informatik som har en jämn könsbalans, dvs. inom intervallet 40%-60%. Det är ett allvarligt problem om KIs utbildningar inte är attraktiva för båda könen. För att åstadkomma ett jämställt universitet behöver KI arbeta med både kvantitativa mål som t.ex. rekrytering och med kvalitativa mål som motverkar könskränkningar m.m. Organisation och ansvarsfördelning

3 Konsistorium och rektor Konsistoriet och rektor har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett målinriktat jämställdhetsarbete på KI. Var tredje år fastställer konsistoriet en jämställdhetspolicy för KI. Därutöver beslutar rektor årligen om en jämställdhetsplan med konkreta åtgärder och uppföljning av föregående års plan. Underlag till dessa beslut tar Rådet för jämställdhet och mångfald fram tillsammans med jämställdhetskoordinatorn. För att bedriva ett framgångsrikt jämställdhetsarbete bör en kontinuerlig uppföljning och redovisning ske. Detta är bl.a. ett krav från regering och riksdag. Underlag för rapportering tillhandahålls av Rådet för jämställdhet och mångfald och jämställdhetskoordinatorn, vilka i sin tur inhämtar underlag från styrelser, avdelningar och institutioner. Underlaget presenteras för rektor årligen i och med beslut av ny jämställdhetsplan. Institutioner, avdelningar och styrelser Prefekter är ansvariga för jämställdhetsarbetet på sina respektive institutioner, både för anställda och studenter. Som särskild resurs i detta arbete skall finnas ett jämställdhetsombud på varje institution. Uppdraget bör motsvara minst 5-15% av en heltidsanställning. Varje institution skall årligen skriva en jämställdhetsplan. Prefekter ansvarar för att åtgärderna i den egna planen genomförs och att dessa redovisas till Rådet för jämställdhet och mångfald samt sprider dessa dokument till personal och studenter. Studenter och personal skall uppmuntras att ta aktiv del i jämställdhetsarbetet. Dekaner ansvarar för jämställdhetsfrågorna inom respektive styrelses verksamhetsområde. En årlig redovisning skall lämnas till Rådet för jämställdhet och mångfald. Chefer är ansvariga för jämställdhetsfrågor inom sina avdelningar. Rådet för jämställdhet och mångfald Rådet för jämställdhet och mångfald skall vara ett rådgivande organ till rektor i jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Ledamöter skall utses av rektor (undantag studentrepresentanter, styrelserepresentanter och fackliga representanter) på normalt tre år. Bland ledamöterna skall finnas representanter för prefekter, administrativa chefer, fackliga organisationer, studentkårer (inklusive doktorandkåren). Styrelsen för forskning, Styrelsen för forskarutbildning och Styrelsen för utbildning väljer varsin representant till rådet. Rådet skall ledas av en ordförande utsedd av rektor. Sekreterare i rådet är jämställdhetskoordinator.

4 Rådet har en central roll i uppföljning och pådrivandet av jämställdhetsfrågor och jämställdhetsarbete och ansvarar för att ta fram årligt förslag till jämställdhetsplan och jämställdhetspolicy var tredje år. Förslagen skall förutom konkreta åtgärder, innehålla uppföljning och utvärdering av föregående periods åtgärder. Uppföljning och utvärdering är en central del i ett förändringsarbete och utgör en bra grund att bygga vidare arbetet på. Därför är det viktigt att väl fungerande rutiner för detta byggs upp. Som särskild resurs i jämställdhetsfrågor finns en jämställdhetskoordinator på KI. Övergripande mål för anställda Jämställd rekrytering Jämn könsfördelning eftersträvas på alla nivåer. Likvärdiga möjligheter till utveckling och befordring samt likvärdiga anställningsvillkor skall råda på KI. KI skall aktivt främja jämställdhet genom att sökande av underrepresenterat kön skall väljas vid lika eller likvärdig kompetens. KI skall verka för att både kvinnor och män erbjuds uppdrag inom KI. Alla beredande, beslutande och rådgivande organ skall ha en könsbalans inom 40%-60% intervallet. Det av regering och riksdag satta målet om 27 % kvinnor bland nyrekryterade professorer skall uppnås inom perioden KI behöver kontinuerligt sätta upp egna rekryteringsmål för andra anställningar för att på sikt uppnå en jämn könsfördelning inom samtliga personalgrupper. KIs mål är att ha en jämn könsfördelning bland t.ex. chefer, dekaner och prefekter. För att uppnå detta skall KI aktivt arbeta för att rekrytera underrepresenterat kön till olika ledningsfunktioner. Ingen kränkande särbehandling på grund av kön Arbetsmiljön på KI skall vara fri från kränkande särbehandling på grund av kön (sexuella trakasserier). För att åstadkomma detta behövs både ett aktivt förebyggande arbete och väl fungerande rutiner för hantering av uppkomna fall. Lika lön för lika eller likvärdigt arbete Målet är att det på KI inte skall förekomma några löneskillnader på grund av kön. Under perioden prioriteras arbetet med lönekartläggning och löneanalys (arbetsvärdering) samt att få detta att integreras i organisationens alla delar.

5 Övergripande mål för studenter Jämställd rekrytering till KIs utbildningar Det övergripande målet är att åstadkomma en jämn könsfördelning på KIs alla program och inom forskarutbildningen. KIs utbildningar skall vara attraktiva för både kvinnor och män. Båda könen skall känna sig tillfreds med studie- och seminariesituationen. En jämställd rekrytering av studenter handlar både om rekryteringsinsatser (information m.m.) och att utveckla utbildningen (innehåll, upplägg m.m.) för att motverka avhopp eller könsstereotypa undervisningsformer. En undervisning och studiemiljö fri från kränkningar på grund av kön Undervisningen och studiemiljön på KI skall vara fri från könskränkningar. Båda könens erfarenheter och kunskaper ges utrymme. KI skall ha väl fungerande rutiner för att förebygga och åtgärda kränkningar på grund av kön. Genusperspektiv i undervisning och forskning bör uppmuntras. Gemensamt Kompetensutveckling för KI inom jämställdhetsområdet Kontinuerlig utbildning skall erbjudas olika personalkategorier och studenter. Alla personalgrupper med direkt ansvar för personal och studenter, liksom andra ledningspersoner skall ha goda kunskaper inom jämställdhetsområdet. Jämställdhetskunskap skall vara meriterande vid tillsättnings- eller befordringssituationer. Kunskaps- och metodutveckling Kontinuerlig kunskapsutveckling inom jämställdhetsområdet skall vara en naturlig del i KIs jämställdhetsarbete. Arbetet skall ske på vetenskaplig nivå. Metoder för att integrera jämställdhetsfrågorna på ett effektivt och verksamt sätt skall utvecklas.

6 Handlingsplan mot sexuella trakasserier/kränkningar på grund av kön Universitetsledningen har fastställt riktlinjer för att förebygga uppkomsten av trakasserier på grund av kön och för att snabbt, smidigt och kraftfullt ta i tur med inträffade fall. Handlingsplanen mot kränkningar på grund av kön finns som bilaga till jämställdhetsplanen. För vidare läsning rekommenderas: Jämställdhetslagen (1991:433) Högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) Lagen om likabehandling av studenter i högskolan (2001:1286) För mer information: Jämställdhetsombudsmannen ( Högskoleverket ( Utbildningsdepartementet och Näringsdepartementet, jämställdhetsenheten (