Höör Handelsutredning Juli 2010
NIRAS
INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 6 1.1 Höör och dess detaljhandel idag...6 1.2 Konkurrens till detaljhandeln i Höör...7 1. 3 Förändringar i infrastruktur i Höör...7 1.4 Förutsättningar för centrumhandeln i Höör...8 1.5 Förutsättningar för externhandel i Höör...8 1.6 Förutsättningar för närservicen i Höör... 10 1.7 Slutsatser/frågeställningar om detaljhandeln i Höör... 11 1.8 Utveckling av befintlig handel och förnyelse... 11 1.9 Sammanfattande rekommendationer... 12 2 BAKGRUND OCH UTREDNINGSARBETETS GENOMFÖRANDE... 13 2.1 Utredningens syfte... 13 2.2 Uppdrag... 13 2.3 Basdata... 14 3 MEDVERKANDE... 15 4 DEFINITIONER... 16 5 TRENDER INOM SVENSK DETALJHANDEL... 17 5.1 Nationellt... 17 5.2 Dagsläge och tillbakablick på sydvästra Skåne... 19 5.3 Möjlig/tänkbar utveckling till år 2013 och år 2018... 22 6 HÖÖR OCH DESS DETALJHANDEL IDAG... 24 6.1 En växande kommun... 24 6.2 Höör i sin region, detaljhandelns in- och utflöden... 25 6.3 Dagens detaljhandel i Höör... 26 7 KONKURRENS TILL DETALJHANDELN I HÖÖR... 31 7.1 En stark och växande konkurrens... 31 8 FÖRÄNDRINGAR I INFRASTRUKTUR I HÖÖR... 33 8.1 Förändring av väg 23/13, öster om Höör... 33 8.2 Väg 13/100 mot Helsingborg... 33
8.3 Trafikomläggning i centrum, Nya Torg... 33 8.4 E 22, motorväg... 34 8.5 Tågtrafiken... 34 9 CENTRUMHANDEL I HÖÖR, FÖRUTSÄTTNINGAR... 34 Utbud och omsättning... 34 Tillgänglighet och parkering... 35 9.1 Kolla läget... 36 9.2 Stadskärneförnyelse en betraktelse... 37 9.3 Slutsats för handel i centrum, kort och långsiktig utveckling... 39 10 EXTERN HANDEL I HÖÖRS KOMMUN, FÖRUTSÄTTNINGAR... 40 Externa handelsområden... 40 10.1 Norra verksamhetsområdet... 41 Utbud och storlek... 41 Tillgänglighet och parkering... 41 10.2 Frosta center och området väster om järnvägen... 41 Utbud och storlek... 41 Tillgänglighet och parkering... 42 10.3 Södra verksamhetsområdet... 42 Utbud och storlek... 42 Tillgänglighet och parkering... 42 11 NÄRSERVICEN I HÖÖRS KOMMUN, FÖRUTSÄTTNINGAR... 43 Närservice i bostadsområdena... 43 Närservice i de mindre orterna... 43 12 SLUTSATSER/ FRÅGESTÄLLNINGAR OM DETALJHANDELN I HÖÖR... 44 13 EXPANSIONSMÖJLIGHETER I HÖÖR... 45 Efterfrågans (konsumtionens) tillväxt... 46 14 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER FÖR HANDELSOMRÅDEN I HÖÖR... 47 14.1 Norra Verksamhetsområdet... 47 14.2 Centrum - Nya Torg - Stationsområdet... 48 14.3 Verksamhetsområde Centrum, Frosta Center... 48 14.4 Södra Verksamhetsområdet... 48 15 NIRAS/NORDPLANS REKOMMENDATIONER... 49 NIRAS
Centrum..... 49 Norra verksamhetsområdet... 49 Frosta center och väster järnvägen... 50 Södra verksamhetsområdet... 50 Lämplig nivå och storlek... 50 16 UTVECKLING AV BEFINTLIG HANDEL OCH FÖRNYELSE... 50 16.1 Arbetssätt... 50 16.2 Samarbetsformer... 50 16.3 Framtagande av handelspolicy... 51 17 SAMMANFATTANDE SLUTSATS OCH FÖRSLAG... 52 18 UPPDRAGSGRUPP... 53 19 BILAGOR... 54 NIRAS 5 (54)
1 SAMMANFATTNING 1.1 Höör och dess detaljhandel idag En växande kommun Med en befolkningsökning på ca 0,8 % årligen för Höörs kommun och en konsumtionsökning för dagligvaror också på ca +1 % årligen, beräknas dagligvaruefterfrågan öka från 430 Mkr 2008, med 50 mkr till ca 470 mkr år 2013 och sedan ytterligare med 30 mkr till 500 mkr fram till år 2018. Motsvarande efterfrågan för sällanköpsvaror i Höör var 445 Mkr år 2008. Fram till år 2013 beräknas efterfrågan öka med 65 Mkr till 510 Mkr. Fram till år 2018 väntas den öka med ytterligare 65 Mkr till 575 Mkr. Allt inkl. moms och i 2008 års priser. Inflöde/Utflöde År 2008 var inflödet av handel till Höörs kommun för dagligvaror 8 % motsvarande ca 30 Mkr (d v s som boende utanför Höörs kommun handlade i Höör). För sällanköpsvaror hade Höör däremot ett utflöde på 58 %, motsvarande ca 260 mkr. Höörs kommuns läge nära kommuner med stort detaljhandelsutbud och stora arbetsplatser, ger stor pendling. Det förklarar en del av storleken på utflödet av sällanköpsvaror. För sällanköpsvaror är utbudet begränsat både vad gäller shopping, i första hand centrumhandel, och för volymhandel. Men den starka strukturen på dagligvaruhandeln med både stora, mellanstora och mindre butiker i kommunen har också gett en bra dagligvaruhandel med inflöde från andra kommuner. Handelsområden Flera handelsområden finns i Höör. I norr vid väg 23 Bilemaområdet, Norra verksamhetsområdet. Ett externt handelsområde ca 2 km från centrum. Precis norr om centrum i Höör och längs Frostavallsvägen finns Frosta center. Väster om järnvägen en större byggmarknad. I centrum av Höör finns en dagligvarubutik, flera specialvarubranscher finns representerade med butik. Här finns även service och café/restauranger. Centrum med bigator är relativt stort och ligger väster om järnvägen vid Nya Torg som centralpunkt. I södra delen av Höör, öster om väg 23 finns Södra verksamhetsområdet. Ett mindre område med begränsat butiksutbud. Potential En målsättning att inom kommunen själv ta hand om den ökade efterfrågan, är rimlig. Att minska utflödet kräver att ett bättre utbud byggs upp, starkare än vad befintliga handelsplatser kan erbjuda. För att nå detta krävs ett varierat och intressant detaljhandelsutbud. Mer yta i lämpliga lägen behövs för att i första hand locka starka butikskoncept för volymhandel till kommunen. Det starka utbudet av dagligvaror kan vara till hjälp för att skapa attraktiva handelsplatser och locka nya butikskoncept både för volymhandel externt samt shopping i centrum. NIRAS 6 (54)
Risker för handeln i Höör Strukturen och utbudet av sällanköpshandeln är splittrade. Det finns flera utbudspunkter. Görs inte en koncentration finns risk att köptrohetstalet (försäljningsindex) ligger kvar på låg nivå. En koncentration av både centrumhandel och externhandel behövs. Får väg 23/13 en ny sträckning med genomfartstrafiken flyttad utanför Höör finns risker för att handeln också drabbas. Det är viktigt att handeln vid den kommande norra infart-/påfarten anpassas till de nya förutsättningarna och markerar Höörs läge och nya inkörsport. 1.2 Konkurrens till detaljhandeln i Höör En stark och växande konkurrens Höör läge mitt i Skåne gör att närheten till andra starka utbud påverkar möjligheterna till utveckling av detaljhandeln i Höör. I norr finns Hässleholms kommun med ett växande dagligvaruhandelsutbud, Kristianstad kommer också att få en starkare externhandel och centrum kommer att utvecklas. I grannkommunen Hörby kan ny sträckning av väg 13 och motorväg av E22 ge möjligheter till nya handelsplatser. Eslövs kommun planerar utveckla volymhandel i nordöstra delen av Eslöv. I sydvästra Skåne pågår och planeras flera större handelsprojekt bl. a Hyllie i Malmö och utökning av Mobilia/Nova i Lund. 1. 3 Förändringar i infrastruktur i Höör Vägsträckningar I första hand koncentreras ny volymhandeln till Norra verksamhetsområdet. Utnyttja City Gross som magnet. I planeringen anpassa områdets utvecklingsmöjligheter till ny vägdragning av väg 23/13. Det ska inte behöva bli någon större påverkan. Shoppinghandeln är kvar i centrum och de två stora dagligvarubutikerna kan stå emot. Det är dock viktigt att arbetet med att utveckla centrum fortsätter med alla parter inblandade. Centrum och det nya handelsområdet måste utvecklas parallellt. Tågtrafik Fortsatt utveckling av den regionala tågtrafiken planeras. Höör kommer även fortsättningsvis vara en viktig hållplats med flera regionala avgångar i timman. Tjörnarp kommer från och med år 2015 att få pågatågstrafik. NIRAS 7 (54)
1.4 Förutsättningar för centrumhandeln i Höör Utbud Centrum i Höör finns till största delen runt Nya Torg, längs Mejeri- och Storgatan, mellan Nya Torg och Stationen samt ned mot Lilla Torg. Centrum är relativt stort och utbudspunkterna ligger inte koncentrerade utan det finns flera mellanrum. I första hand är det shopping och service som finns etablerat inom detta område, förutom boende. En stor dagligvarubutik, en mindre köttaffär och en mindre brödbutik finns i centrum. Inga kedjebutiker finns i centrum. Lokala klädesbutiker är det flest av. En bokhandel finns också vilket är ovanligt i orter av denna storlek. Banker dominerar flera stora fasadytor mot torget, vilket gör att det är svårt som besökande att få ett samlat intryck av hela utbudet av shopping. Ingen galleria finns. Ett par konditorier/brödbutiker och några restauranger finns runt Nya Torg och upp mot Stationen. Möjligheter till uteservering finns i bra solläge. Service i form av apotek, systembolag, banker etc. finns samlade i centrum. Detta utbud blir allt viktigare i samklang med shoppingutbudet för att locka till besök och ärende. Tillgänglighet och parkering I centrala Höör finns ca 500 bpl i form av markparkering eller gatuparkering. De största parkeringsplatserna är Nya Torg, söder om Stationen, parkeringen vid Coop Konsum och gatuparkering. Gatuparkeringen står för drygt 30 % av parkeringsutbudet. Med ett utspritt centrum åker besökande bil mellan de olika utbudspunkterna och parkerar helst utanför butiken. Från parkering på Nya Torg når man flest utbudspunkter. Parkeringsutbudet är inte något hinder för besök i centrum idag utan det bedöms räcka till. Strax väster om Stationen finns en större pendlarparkering som tar hand om pendlarnas bilar som annars kunnat störa tillgängligheten. Inga avgifter tas ut för parkering. Parkeringstiden begränsas med p-skiva. Vid en ombyggnad av Nya Torg bör inte dessa möjligheter till bra tillgänglighet försämras. 1.5 Förutsättningar för externhandel i Höör Externa handelsområden har antingen vuxit upp i områden tänkta att utveckla denna typ av handel eller vanligast är att industriområden har ändrat karaktär och fått allt mer innehåll av handel. Det senare beror oftast på att här har funnits tillgång till lokaler som gått att anpassa för rimliga kostnader till handelslokaler. De som etablerat sig här först har ofta haft lågt pris som en viktig konkurrensfaktor. Tillgång till stor och gratis parkering har också varit viktig. För att skydda centrumhandeln har flera kommuner inte aktivt arbetat för att utveckla den externa handeln. Man har inte i planeringen avsatt mark nära trafikleder för denna typ av handel. De har istället vuxit fram genom etablering först i liten skala, som varit framgångsrik, NIRAS 8 (54)
och sedan vuxit efterhand och då lockat till sig andra typer av handel. Ett nytt handelsområde har vuxit fram som sedan kommunens planering fått anpassa sig till. I första hand är det skrymmande varor som säljs, men ofta blandas utbuden upp med andra typer av sortiment. Norra verksamhetsområdet, City Gross/Bilema är exempel på ett externt handelsområde som ligger tillsammans med olika typer av lättare industriverksamhet. Det Södra verksamhetsområdet ligger inte lika externt. Innehållet här är också blandat. Frosta center och området väster om järnvägen är inte heller renodlade handelsområden utan har också annat innehåll. Detta område ligger väldigt nära centrum och innehållet påverkar klart möjligheterna till att utveckla Höörs centrum. Norra verksamhetsområdet Utbud Här ligger City Gross stormarknad framvuxen ur Besto/Bilema lågprishandel. City Gross är den stora magneten till området. I första hand säljs dagligvaror men det finns också ett bra utbud av sällanköpsvaror. I området, finns insprängt annan handel ofta i f.d. industrilokaler. I de flesta fall är det volymhandelsbutiker. Fler vill etablera sig i området och området har möjlighet att växa. Området kommer att påverkas när väg 23/13 får en ny sträckning runt Höör. Tillgänglighet och parkering Genom området går väg 23 och en rondell fördelar trafiken in till de olika utbuden. Området ligger ca 2 km utanför centrum i Höör. Besökande till området kommer hit med bil, få besökande kommer hit med kollektiv trafik eller med cykel. Rondellen upplevs för många som svår med blandad lokal handelstrafik och tung genomfartstrafik med lastbil. City Gross har besökande från andra grannkommuner bl.a. Hässleholm, Hörby, Eslöv än Höör. Frosta Center och väster om järnvägen. Utbud En mellanstor dagligvarubutik finns etablerad här. I samma byggnad finns också flera mindre sällanköpsvarubutiker; presentaffärer, heminredning, klädesbutik, skobutik m.fl. Denna byggnad utgör egentliga Frosta center. Tvärs över vägen finns också några butiker bl.a. en större färgbutik. Väster om järnvägen vid Frostavallsvägen ligger en större byggmarknad. Intill finns också andra mindre butiker med närliggande sortiment. Ett mindre område med mycket blandat innehåll finns mittemot stationsområdet också väster om järnvägen. Här ligger också en NIRAS 9 (54)
större pendlarparkering. Netto finns etablerade strax norr om Frosta center vid Frostavallsvägen. Tillgänglighet och parkering Handelsområdet ligger strax norr om Höörs centrum. De flesta som besöker området kommer med bil, men det relativt korta avståndet till boendeområden gör att det går bra att cykla hit. Ett visst närboende med gångavstånd finns också. Parkering finns vid varje utbudspunkt. Parkering upplevs inte som något större hinder. Södra verksamhetsområdet Utbud Vid första rondellen söder ifrån på väg 23 ligger Södra verksamhetsområdet. Tre bensinstationer finns här och Lidl, ca 1 200 kvm, har etablerat en dagligvarubutik. I området finns det också volymhandel i form av byggvaror, djurmatsbutik och butik för trädgårdsmaskiner. Tillgänglighet och parkering Tillgängligheten till området är bra via genomfarten väg 23 och rondellen för bilburna. Området ligger inte i direkt anslutning till boendeområden. Parkering finns i anslutning till respektive utbud. 1.6 Förutsättningar för närservicen i Höör Närservice i bostadsområdena Ingen av dagligvarubutikerna kan sägas ligga i direkt anslutning till boendeområden. Det längsta avståndet från boendeområdena till närmsta dagligvarubutik är mellan 2 km i norra delen och 5 km i den södra. Det framförallt boende i södra delen av tätorten Höör som har långa avstånd. Netto och Lidl som ofta har rollen som närbutik har inte etablerat sig i de lägena i Höör. Närservice i de mindre orterna I Höörs kommun finns tätorterna Snogeröd, Norra Rörum och Tjörnarp. Endast i Norra Rörum finns en butik kvar. dagligvarubutik. För att för framtiden klara att driva en mindre dagligvarubutik krävs ett underlag på nästan 3 000 invånare. Vilket gör att det blir svårt att driva dagligvarubutik då det idag inte finns mer än ca 1 000 invånare i respektive ort. Ett mindre handelsutbud av mest lågpriskaraktär sällanköpsvaror finns också i Rolsberga vid på/avfarten från E 22 och väg 23. NIRAS 10 (54)
1.7 Slutsatser/frågeställningar om detaljhandeln i Höör En koncentration av detaljhandeln till centrum och ett större externt område kan ge bra förutsättning för fortsatt bra dagligvaruhandel och möjligheter till utveckling av både shoppinghandel i centrum och volymhandel externt. En förändring i strukturen tar lång tid, 5-10 år. Men en klar målinriktning ger oftast bäst möjligheter. Hyresnivåer och investeringsvilja är både pådrivande och hämmande för en förändring i strukturen. Låg hyresnivå i gamla lokaler kan göra det svårt att hitta hyresgäster till nybyggda lokaler. Förändringen av väg 13/23 ger möjligheter till att utveckla volymhandeln med att locka fler etableringar till Höör. Men det finns en risk, om det inte görs ett tydligt ansikte vid den nya korsningen som knyter an till Höörs tätort, kan handelsutvecklings möjligheterna gå kommunen förbi. Fler inblandade och engagerade parter i utveckling av centrum ger möjlighet till ett bättre resultat En gemensam syn på handelns utveckling av olika parter ger bättre förutsättningar för behövliga förändringar. 1.8 Utveckling av befintlig handel och förnyelse För att få engagemang och en bättre bredd på frågor som berör utveckling av handel/service och andra aktiviteter i centrum eller hela orten är partsammansatta grupper vanligt i de flesta kommuner. Att samverka och samarbeta ger nya möjligheter att stötta och dra nytta av grannars framgångar. Detta ger bättre möjlighet att bli konkurrenskraftigt mot andra starka konkurrerande utbud. Centrumföreningar eller andra samordningsorgan där näringsidkare, fastighetsägare och kommun samverkar är de vanligaste samarbetsformerna. En sådan förening kan hjälpa till med att marknadsföra, locka nya butiker, förbättra tillgänglighet, skapa trygghet och förstärka utbuden i orten eller centrum. Den kan också stödja framtida omflyttningar som kan vara till fördel för centrum då större lokaler med bra fasadytor kan bli lediga. Nya butikskoncept kan etableras, innebärande förnyelse och förstärkning av Höörs centrum. Det kräver dock satsning på centrum från alla parter; fastighetsägare, näringsidkare och kommun. Arbetet med dessa frågor ger resultat på sikt. För att tydligt kommunicera kommunens inriktning för handel och service bör en handelspolicy arbetas fram. Policyn görs dels för att befintliga aktörer ska veta vad som gäller för framtiden och dels för att beskriva för nya butikskoncept som är intresserade av att etablera. En beskrivning på hur kommunen ser på detaljhandelns roll i den framtida utvecklingen. NIRAS 11 (54)
När handelspolicyn arbetas fram bör olika parter, förutom kommunen, som näringsidkare inom handel/service, fastighetsägare och även andra intressenter för som påverkas av handels framtida utveckling, delta. Processen att arbeta fram en handelspolicy är viktig då ofta frågor som behöver diskuteras och kräver ställningstagande lyfts fram. Policyn bör inte göras för omfattande utan de viktigaste målsättningarna preciseras. Handelspolicyn ligger sedan som underlag då frågor inom kommunen med anknytning till handel diskuteras och beslutas. 1.9 Sammanfattande rekommendationer Detaljhandelns förutsättningar och utveckling i Höörs kommun. Det finns utrymme och möjligheter för både fortsatt utveckling av centrumhandel och externhandel i Höör. Den starka strukturen på dagligvaruhandeln används som draghjälp för att utveckla sällanköpshandeln. En koncentration av handel/service för att stärka de viktigaste utbudspunkterna med en tydlig profil är viktig. En ny vägsträckning utanför Höörs tätort av väg 13/23 förändrar förutsättningarna för handeln. Detta måste arbetas in i planeringen för handelns utvecklingsmöjligheter. Hitta arbetsformer där de olika parterna för näringsidkare, fastighetsägare och kommun bättre samverkar. Arbeta fram en handelspolicy för att tydliggöra hur kommunen vill att detaljhandeln ska utvecklas. I första hand arbeta för att utveckla handeln i; centrum söder/öster om järnvägen och Norra verksamhetsområdet för att skapa bättre konkurrenskraft mot andra närliggande utbud. NIRAS 12 (54)
2 BAKGRUND OCH UTREDNINGSARBETETS GENOMFÖRANDE 2.1 Utredningens syfte Övergripande Utredningen redovisar nuvarande förhållanden avseende detaljhandeln i Höörs kommun och i regionen samt allmänna tendenser och trolig utveckling av handeln år 2013 och år 2018. Några detaljer Utredningen ger bl. a följande detaljinformation: Övergripande kartläggning av efterfrågan (KU) och konkurrens i grannkommunerna, och mer detaljerat i Höör, idag och i framtiden. Detaljhandelns utveckling, generellt. Möjligheter för detaljhandeln i Höör. Förutsättningar för utveckling av detaljhandeln i centrum. Förutsättningar för utveckling av detaljhandeln i externt. Konsekvenser av olika handlingsalternativ för aktuella ärenden. 2.2 Uppdrag I NIRAS (f d Nordplan) uppdrag ingår bl a; Dagsläge och förutsättningar för utveckling detaljhandeln i Höör. Konsekvenser av olika handlingsalternativ för aktuella ärenden. Arbetssätt för att få bästa möjliga förutsättningar för att utveckla handeln. Ge förslag som ska verka som underlag för framtagande av en handelspolicy för Höörs kommun. Utredningen skall ligga som underlag till diskussioner och beslut i handelsfrågor inom kommunen. Två workshops har genomförts där förutsättningar presenterats och olika frågeställningar diskuterats. NIRAS 13 (54)
2.3 Basdata Utredningen baseras på insamling och analys av data, studiebesök samt avstämningsmöten (workshops) med nyckelpersoner i kommunen. Avstämningsmöten den 24 mars och 27 maj 2010 med representanter från kommunledning, planenhet och näringslivschef. Workshop med tjänstemän från Tekniska-, Miljö- och bygg, Näringsliv- och Planenheten den 17 maj: Jan Sohlmér, Peter Wollin, Anna-Karin Olsson, Bo Johansson, Cecilia Johansson, Göran Ekblad, Jan Erik Schutt, Yvonne Hagström och Anneli Andersson. Workshop med KSAU, kommunstyrelsens arbetsutskott, den 8 juni 2010: Pehr-Ove Pehrson, Harriet Paulsson, Bo Hansson, Hans-Göran Larsson, Gunnel Hjälm, Annagreta Reinholdz, Jan Sohlmér, Karin Masthagen och Bo Johansson. NIRAS/Nordplans analys har dessutom baserats på statistisk och information från; SCB om befolkning och konsumtion. HUIs, Handelns Utredningsinstitut, publikationer Handeln i Sverige, 2009 om volymer och historisk utveckling. Befolkningsprognoser och demografi från KAAB via Höörs kommun. Delar av Översiktsplan för Höörs kommun. Vägverkets planer för kommunen. NIRAS/Nordplans tidigare utredning i handelsfrågor för kommuner i regionen och grannskapet. Tidigare utredning om handeln i Höörs centrum; HUR (Handelns utvecklingsråd) rapport 2009 - Hot eller möjlighet? En analys av externhandelns effekter på den etablerade handeln Detaljhandeln i Skåne 2008, Svensk Handel. Prognos år för utförda beräkningar är åren 2013 och 2018. Alla omsättningsuppgifter är i 2008 års priser inkl moms om inte särskilt anges. NIRAS 14 (54)
3 MEDVERKANDE Från NIRAS/Nordplan, utredning och rapport. Jan Jonasson Thomas Hellström Charlotte Rudling Maria Burman Janne Sandahl (Projektledare) (Huvudansvarig) (Utredare) (utredare) (Back up) Från Höörs kommun har följande personer deltagit i förberedelser för workshops: Jan Sohlmér Bo Johansson Peter Wollin Kommundirektör Stadsarkitekt Näringslivschef På avstämningsmötena (workshops) har Jan Jonasson NIRAS/Nordplan varit föredragande. NIRAS 15 (54)
4 DEFINITIONER Detaljhandeln har i denna utredning indelats i två huvudkategorier: Dagligvaror (DV) som innefattar mat, blommor, kem-tekniska artiklar m.m. Av dagligvaror är ungefär 70 % livsmedel enligt livsmedelsstadgan Sällanköpsvaror (SV) är övriga egentliga detaljhandelsvaror, som indelats i två huvudgrupper: Volymhandel med sällanköpsvaror (vitvaror, möbler, TV, byggvaror m.m.) Shopping (kläder, skor, ur, guld m.m.) Dessutom diskuteras s.k. övrig service (restauranger, banker, hantverk mm), som dock ej omfattas av den detaljhandelspolicy som utredningen syftar till. Till egentlig detaljhandel räknas inte verksamheter som bilförsäljning, bensinstationer, system och apotek. Centrum handel: Handel som sker i ortens centrala delar i mindre butikslokaler oftast shopping. Extern handel: Handel som sker utanför, i utkanterna eller f.d. industriområde. Oftast volymhandel och där lågt pris är framträdande. Årsomsättning: Försäljning per år inkl moms i 2008 års priser. Butiksyta: Total uthyrbar yta i kvm. Efterfrågan (konsumtion): Den totala efterfrågan i en kommun beroende på befolkning och konsumtion per capita. Total detaljhandel eller indelat i dagligvaruhandel (DV) och sällanköpsvaruhandel (SV). Benämns också som konsumtionsunderlag (KU). Utflöde/inflöde: Anger hur stor andel i procent av kommunens invånare som handlar inom kommunen. Kommunens totala verkliga omsättning i förhållande till kommunens konsumtionsunderlag (antal invånare x konsumtion per capita). Försäljningsindex: Används för att ange utflöde/inflöde. Utgångspunkt 100 %. Då sker all handel inom kommun av kommuninvånarna. Bpl: bilparkeringsplatser. NIRAS 16 (54)
5 TRENDER INOM SVENSK DETALJHANDEL 5.1 Nationellt En växande konsumtion Detaljhandelns försäljning (omsättning) motsvarar ca 1/6 av Sveriges totala BNP och utgör cirka 1/3 av den totala privata konsumtionen. Den totala detaljhandelsförsäljningen i Sverige uppgick till närmare 537 miljarder kronor år 2008 1, varav 264 miljarder kronor dagligvaror och 273 miljarder kronor sällanköpsvaror. Under år 2008 ökade detaljhandelns omsättning med ca 4 %. Sällanköpsvaror svarade för den starkaste tillväxten, knappt 6 %. Dagligvarorna nådde också en årlig tillväxt på ca 2 %. Allt i löpande priser (värde). Efter 10 års kraftig försäljningsökning förändrades utvecklingen från hösten 2008. Prognoserna anger nu betydligt måttligare utveckling de kommande fem åren. Tillämpade tillväxttal för konsumtion per capita År 2008 ökade i volym (fasta priser) hela detaljhandeln med 1,1 %. Dagligvaruhandeln minskade med -0,7 % och sällanköpshandeln ökade med +2,5 %. NIRAS/Nordplan har för utredningsarbetet valt följande tillväxttal för konsumtionen per capita som årsgenomsnitt från och med år 2008 till och med år 2018, dvs. under totalt 10 år: dagligvaror + 1,0 % per år och sällanköpsvaror + 2,0 % per år i fasta priser 2. Jfr årsvis i följande tabell. Dagligvaror (DV) åren 2008 2018 (genomsnitt) +1,0 % årligen Sällanköpsvaror (SV) åren 2008 2018 (genomsnitt) +2,0 % årligen Olika typer av detaljhandelsplatser utvecklas olika Detaljhandeln i stadskärnor och små stadsdelscentra har under det senaste decenniet inte ökat lika snabbt som externhandeln. Detta beror vad gäller stadskärnorna främst på utrymmes- och tillgänglighetsbrist, som motverkar möjligheten till större nyetableringar, samt ibland ett splittrat fastighetsägande som gör det svårare att ta ett samlat grepp. Stadsdelscentra tappar mark helt enkelt för att de alltför ofta är för små, illa lokaliserade och omoderna. Under senare år har det genomförts ett stort antal renoveringar och omdaningar av citygallerior och stadsdelscentra. Många stora stadsdelscentra och externa köpcentra har förnyats med anmärkningsvärd framgång och med växande marknadsandelar som resultat. I dagens hårda konkurrens är det vanligt med en förnyelsefrekvens för köpcentrum på ner mot fem år. 1 Källa: HUI (Svensk Handel), Handeln i Sverige 2007. Basdata från SCB. 2 Alla konsumtions- och försäljningsuppgifter i denna rapport anges inkl moms i fasta priser om inte annat anges. NIRAS 17 (54)
Detaljhandelsutvecklingen kännetecknas alltmer av koncentration. Handeln samlas på stora handelsplatser i: stora stadskärnor stora köpcentra (ofta inbyggda) eller stora stadsdelscentra de starka regionerna och de stora städerna s.k. Retail parks med friliggande och ofta stora butiker med volymhandel och ibland dagligvaror Bild 1. Utvecklingsvägar detaljhandeln. Om vi räknar med att Sverige har 320 köpcentra (inkl stora stadsdelscentra) så svarar dessa för omkring en tredjedel av detaljhandelsomsättningen i landet. Dagligvaror etableras till stor del externt i stormarknader och köpcentra eller i stora stadsdelscentra. Olika typer av handelsplatser utvecklas generellt sett olika m.h.t. vilken produkt de erbjuder konsument avseende handelsplatsens eller centrets storlek och mångfald i utbud. Trenden i Sverige är f.n. att stora centrum ökar sin sällanköpsvaruförsäljning mer än den allmänna marknadstillväxten, medan små tappar. De flesta stora köpcentra, stadsdelscentra och stadskärnor innehåller även övrig kommersiell service (restauranger, systembolaget, banker, bibliotek, upplevelseverksamheter mm). Andelen yta för övrig kommersiell service i ett stort köp- eller stadsdelscentrum kan vara upp emot 20 %, i små centra ofta högre. Dessa utvecklingslinjer för detaljhandeln följer konsumentbeteendet som det faktiskt utvecklas eller som handeln bedömer att det kommer att utvecklas. NIRAS 18 (54)
Handeln följer också kundernas efterfrågan på andra sätt, och blir t ex alltmer mångkulturell med stark sortimentsbreddning och många högtider att fira. Ca 14 % av de boende i Sverige är utlandsfödda, i Höör ca 10 % och i Skåne län ca 17 %. Branschen söker ständigt nya utbudsprofiler, f.n. gärna baserade på studier av livsstilar och trender, särskilt i storstäderna. Miljödebatten, strävan mot det uthålliga samhället, höjda drivmedelspriser och oron för den globala uppvärmningen antas komma att påverka beteendena i riktning mot kortare resvägar. Dagens s.k. överkonsumtion kan komma att dämpas även om tendensen idag är den motsatta. Vi har rimligtvis att se fram emot olika livsstilsförändringar. Vi behandlar detta i utredningen genom en saklig analys av alternativa framtidsscenarier, till underlag för kommunens politiska ställningstaganden. Internethandeln har idag ungefär 4 % marknadsandel och är växande. Andelen varierar starkt mellan branscherna. Av hela SV är den ca 8 %. Dessa tendenser gäller Sverige, men i princip även utomlands. 5.2 Dagsläge och tillbakablick på sydvästra Skåne Allmänna trender Detaljhandeln i framför allt västra Skåne har utvecklats mycket starkt den senaste tioårsperioden. Inköpsbeteenden och etableringsinriktning har i stort sett följt de nationella trenderna. Flera nya detaljhandelsetableringar är på gång i regionen antingen under uppförande eller på projekteringsstadiet. En uppbromsning har skett sedan hösten 2008. Utvecklingen för handeln har följt den allmänna starka utvecklingen i regionen och länet. Befolkningstillväxten de senaste fem åren var drygt 4 % för länet (ca 55 000 invånare) och i västra Skåne 5,5 % (ca 36 000 invånare), vilket innebär ett tillskott motsvarande drygt dubbelt Höörs kommuns befolkning. Omsättning År 2008 var detaljhandelns årsomsättning i Skåne län ca 68 miljarder kronor inkl moms, uppdelat på 32 miljarder kronor dagligvaruhandel och drygt 36 miljarder kronor i sällanköpsvaruhandel. Motsvarande siffror för sydvästra Skånes dagligvaruhandel var drygt 18 miljarder kronor och sällanköpsvaruhandeln var drygt 24 miljarder kronor. Av denna handel stod Höörs kommun för 462 miljoner kronor dagligvaruhandel och 187 miljoner kronor sällanköpsvaruhandel. NIRAS 19 (54)
Försäljningsindex Befolkning och konsumtion. Utveckling av regionens detaljhandel sedan år 2004 Från år 2004 har detaljhandelns omsättning i Skåne län ökat med 27 %. Dagligvaror med 21 % och sällanköpsvaror med 33 %. Motsvarande siffror för Höörs kommun var totalt 12 %, för dagligvaror 30 % och sällanköpsvaror -12 %. Höörs kommun har haft en bra utveckling för dagligvaror men inte haft samma positiva utveckling med sällanköpsvaror utan där haft en klart negativ utveckling. Totalt har utvecklingen varit något sämre än regionens. Mellan åren 2004 och 2008 har Höörs kommun haft en befolkningsökning på 3,6 % och förra året (2009) en ökning med 1,5 %. Prognosen pekar på en ökning med ca 0,8 % årligen fram till år 2018, med något lägre tal i inledningen och högre i den senare delen. Talen ligger lägre än snittet för Skåne län, som är strax under 1,0 %, och är klart lägre än snittet för kommunerna i sydvästra Skåne. Med den genomsnittliga befolkningsökningen på ca 0,8 % och konsumtionsökningen kommer efterfrågan för Höörs kommun öka med i snitt ca 7 Mkr årligen för dagligvaror och 13 Mkr årligen för sällanköpsvaror, med lägre utveckling de närmsta åren. 105 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 Detaljhandelsindex Hööroch Skåne jmf riket 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Höör Skåne Figur 1: Indexutveckling, total detaljhandel, Höör och Skåne län 2003 2008. Källa: Handeln i Sverige 2009. NIRAS 20 (54)
Försäljningsindex Utveckling av regionens dagligvaruhandel sedan 2003 Höörs kommun har sedan år 2005 haft en bättre utveckling av dagligvaruhandeln än Skåne län. Skåne har ett svagt utflöde bl. a beroende på närheten till utlandet. Inflöde/utflöde anger hur stor andel i procent av områdets invånare som handlar inom området. Området, ex. kommunens totala verkliga omsättning i förhållande till kommunens konsumtionsunderlag (antal invånare x konsumtion per capita). Nivån på dagligvaruindex år 2008 ligger över 100 vilket innebär ett inflöde av handel. Höörs kommun har en bra struktur och bra butiker vad gäller dagligvaruhandel. 120 115 110 105 100 95 90 85 80 75 70 65 60 Dagligvaruindex Höörs kommun och Skåne län jmf riket 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Skåne Höör Figur 2: Indexutveckling, dagligvaruhandel, Höör och Skåne län 2003 2008. Källa: Handeln i Sverige 2009. NIRAS 21 (54)
Försäljningsindex Utveckling av regionens sällanköpsvaruhandel sedan år 2003 Höörs sällanköpsvaruindex ligger på en låg nivå. Utvecklingen i Höörs kommun har inte följt utvecklingen i Skåne län. Sällanköpsvaruhandeln har utvecklats starkt i riket under perioden men Höör har inte haft motsvarande utveckling. Butiksutbudet inom sällanköpsvaror är svagt och strukturen allt för spridd för att vara tillräckligt attraktiv. 105 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 Sällanköpsvaruindex Hööroch Skåne jmf riket 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Höör Skåne Figur 3: Indexutveckling, sällanköpsvaruhandel, Höör och Skåne län 2003 2008. Källa: Handeln i Sverige 2009. 5.3 Möjlig/tänkbar utveckling till år 2013 och år 2018 År 2008 ökade i volym (fasta priser) hela detaljhandeln med 1,1 % i riket. Dagligvaror minskade med - 0,7 % medan sällanköpsvaror ökade med +2,5 %. Nordplan har som nämnts för utredningsarbetet valt följande tillväxttal för konsumtionen per capita som årsgenomsnitt från och med år 2008 till och med år 2018, d v s under totalt 8 år: dagligvaror + 1,0 % per år och sällanköpsvaror i genomsnitt + 2,0 % per år i fasta priser. Befolkningstillväxten för Höörs förutses enligt ovan ligga på 0,8 % per år 3 under perioden fram till år 2018. Av den totala efterfrågetillväxten tar elektronisk handel (internethandel) och postorder 1 till 2 miljarder kr per år med stora branschvariationer. Denna tillväxt har hittills utgjort en liten del av de ovan angivna tillväxttalen. NIRAS/Nordplan bedömer att den elektroniska handeln kommer att växa som nischprodukt. På lång sikt kan nischen bli betydande. Möjligen ska vi räkna med att e-handeln i Mkr växer lite snabbare framöver, när tekniken mognat och konsumenten lärt sig skilja på bra och dåliga e-handelsföretag. Idag är årsomsättningen av detaljhandelsvaror över nätet ca 20 miljarder kr. 3 Källa: Höörs kommun. NIRAS 22 (54)
Utöver att internethandeln så sakta tar marknadsandelen erbjuder nätet också en rationaliseringsmöjlighet för inköpsplanering. NIRAS 23 (54)
6 HÖÖR OCH DESS DETALJHANDEL IDAG 6.1 En växande kommun Höör ligger i Mellanskåne, i kanten av den växande västra delen av Skåne och den inre/nordöstra delen av Skåne, som har en lugnare utveckling. Det är ca 45 minuter från Malmö eller 20-30 minuter från Lund med bil eller tåg/buss. E22 passerar i sydöstra delen av kommunen, men Höörs tätort ligger ca 1,5 mil från den. Riksväg 23 och 13 från söder och norrut är den största pulsådern genom Höör. Stambanan går genom Höör med frekventa stopp av region/lokaltågen. X2000 och Intercitytågen stannar inte i Höör. Kommunens läge mitt i Skåne med bra förbindelser gör att det går mycket bra att bo i kommunen och pendla till arbetsplatser/utbud i andra kommuner. Boendekostnad/boendekvalité är generellt också till klar fördel för kommunen. Fritidsboendet är stort i kommunen, drygt 1 000 fritidshus. Höör Figur 4: Befolkningsutveckling för Höörs kommun och södra Sverige 2005-2009. Höör har 15 126 invånare (dec 2009). Av kommunens befolkningstal står Höörs kommundel för ca 70 % eller drygt 11 000 invånare. Snogeröd kommer därefter med 1 350 invånare, Tjörnarp med 1 150 invånare och Norra Rörum med 890 invånare är de största tätorterna. Kommunen är stor till ytan, 293 kvkm, vilket gör att för mindre orter och för invånare på landsbygden, är Höör inte alltid den närmsta större orten. Inkomstnivån i Höör ligger på 94 % i index jmf rikets nivå. Skåne ligger på 98 %. Kommunerna sydväst om Höör har en högre nivå och de i norr en något lägre. Höörs befolkning innehåller en högre andel barn än Skåne län och riket. 19,2 % är barn under 16 år. Motsvarande för Skåne län 17,9 % och för riket 18,0 %. NIRAS 24 (54)
Försäljningsindex 6.2 Höör i sin region, detaljhandelns in- och utflöden Utveckling av Höörs dagligvaru-, sällanköpsvaru- och totala detaljhandel i relation till riket 110 105 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 Indexutveckling Höör jmf riket Sällanköpsvaror Total detaljhandel Dagligvaror 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 5: Indexutveckling för Höörs detaljhandel reltivt riket 2003-2008. Källa: Handeln i Sverige 2009. Höör har ett utflöde av handel till andra kommuner. Försäljningsindex var för år 2008, 74 % d v s ett utflöde på 26 % av hela detaljhandeln relativt för riket och 20 % relativt länet. Uppdelat är motsvarande siffror för dagligvaruhandeln 108 %, vilket innebär ett inflöde på 8 % relativt riket och 16 % relativt länet. För sällanköpsvaror är försäljningsindex 42 % vilket innebär ett utflöde på 58 % relativt riket och länet. Utflödet är relativt stort vad gäller sällanköpsvaruhandeln och beror på kommunens eget utbud och styrkan i konkurrerande utbud i kommuner intill. Höörs kommuns läge, nära flera starka utbud i andra kommuner förklarar en del av utflödet. För dagligvaror är bilden helt annorlunda. Med ett starkt butiksutbud lockas kunder från andra kommuner till Höör. Fritidsboende och besökande påverkar också. I absoluta tal har Höör ett inflöde av dagligvaruhandel på ca 35 Mkr/år. För sällanköpsvaror är utflödet ca 250 Mkr till grannkommunerna som Lund, Kävlinge, Burlöv och Malmö. NIRAS 25 (54)
6.3 Dagens detaljhandel i Höör I centrum ligger flera sällanköpsvarubutiker, till största delen shoppingbutiker. Klädbutiker, i första hand dam- och barnkläder, bokhandel och optik/ur/guld finns representerade. Serviceutbudet med exempelvis banker, mäklare, frisör, apotek, systembolag, turistinformation och kiosker är störst här. Bild 2. Centrum från västra Nya Torg. Coop Konsum med post, ligger vid Nya Torg och två speciallivsbutiker finns vid Storgatan. Ett par blomsteraffärer finns vid torget och på en sidogata. Konditorier, pizzerior och några mindre restauranger finns också i centrum. Dagligvaruhandeln har ca 1 500 kvm i yta. Bild 3. Konsum i sydöstra delen Nya Torg. NIRAS 26 (54)
Norra verksamhetsområdet, Bilema Här ligger City Gross stormarknad framvuxen ur Besto/Bilema lågprishandel. City Gross tog över verksamheten år 2007 och är den stora magneten till området. I första hand säljs dagligvaror men det finns också ett bra utbud av sällanköpsvaror. En butik för hushållsel och en klädbutik finns också i anslutning till City Gross. Ytan för City Gross och närliggande butiker är ca 10 000 kvm. Bild 4. Bilemaområdet med City Gross, Höör. I Bilemaområdet, Norra verksamhetsområdet, finns insprängt annan handel ofta i f.d. industrilokaler. I de flesta fall är det volymhandelsbutiker. En större outlet för sport/kläder och skor- Lager 23, en stor musikinstrumentaffär- Elmelids Musik med stort upptagningsområde, möbelaffär med specialmöbler- Geromar, fiskbutik- Östersjö lax, trädgårdsmaskiner m.fl. Ytan för detta område är svårt att beräkna men omfattar ca 8 000 kvm. Fler vill etablera sig i området och området har möjlighet att växa. Området kommer att påverkas när Rv23/13 får en ny sträckning runt Höör. NIRAS 27 (54)
Frosta Center En mellanstor dagligvarubutik finns etablerad här, Ica Supermarket, ca 2 000 kvm. I samma byggnad som Ica butiken finns också flera mindre sällanköpsvarubutiker; presentaffärer, heminredning, klädesbutik, skobutik m.fl. Denna byggnad utgör egentliga Frosta center. Tvärs över vägen finns också några butiker bl.a. en större färgbutik, tillsammans med andra grövre serviceutbud. Ytan för sällanköpsvaror är ca 2 000 kvm. Bild 5. Frosta Center med Ica Supermarket, Höör. Väster om järnvägen Väster om järnvägen vid Frostavallsvägen ligger en större byggmarknad XL. Intill finns också andra mindre butiker med närliggande sortiment. Ett mindre område med mycket blandat innehåll finns mittemot stationsområdet också väster om järnvägen. Här ligger också en större pendlarparkering. Handelsytan för detta område är ca 4 000 kvm. Bild 6. Handelsområdet väster om järnvägen, Höör. NIRAS 28 (54)
Netto Finns etablerad strax norr om Frosta center vid Frostavallsvägen. Butiken öppnade år 2009. I närområdet finns mest lättare industriverksamhet. Bild 7. Netto, norr om Frostavallsvägen, Höör. Södra verksamhetsområdet Vid första rondellen söder ifrån på väg 23 ligger Södra verksamhetsområdet. 3 bensinstationer finns etablerade här och Lidl har etablerat en dagligvarubutik, på ca 1 200 kvm. I området finns det också volymhandel som byggvaror- Kvist o Knast, djurmatsbutik- Teba hund&katt och en butik för trädgårdsmaskiner. Ytan för volymhandel ca 2 000 kvm Bild 8. Södra verksamhetsområdet med Lidl, Höör. Övrigt Det finns etablerad handel även på andra områden i Höör. Oftast enstaka butiker eller serviceutbud. NIRAS 29 (54)
Snogeröd, Tjörnarp och Norra Rörum. Endast Norra Rörum har kvar sin dagligvarubutik. Butiken är också ombud för post och apotek. Snogeröd och Tjörnarp har inte kvar någon butik. Bild 9. Lanthandeln i Norra Rörum. NIRAS 30 (54)
7 KONKURRENS TILL DETALJHANDELN I HÖÖR 7.1 En stark och växande konkurrens Med det läge som Höörs kommun har geografiskt med starka grannar, är det inte överraskande att det finns flera starka detaljhandelsutbud relativt nära med varierat innehåll och stark konkurrenskraft. Flödet mellan kommunerna är stort då avstånden är korta och pendlingsmöjligheterna är goda. Hörby Grannkommunen i öster har ett mer tydligt uppbyggt centrum med samlat utbud. Externt i Hörby vid väg 13 ligger Ica Kvantum och Netto. Ingen större sällanköpsvaruhandel har följt efter. Flyttas väg 23/13 utanför Höör kommer den stora korsningen med E 22 att ligga strax väster om Hörbys tätort, istället för vid Rolsberga som idag. Bedömningen är att konkurrerade handel kan få intresse att etablera i Hörby vid denna stora, vältrafikerade korsning. Eslöv Grannkommunen i söder brottas också med utflöde till kommunerna i sydväst. Ett centrum som har svårt att hitta sin form och attraktion. Det planeras för handel i nordöstra delarna av Eslöv, i första hand volymhandel. Möjlighet finns till ca 25 000 kvm. Detta kan påverka handel genom att boende i södra delen av Höörs kommun än mer säker sig mot Eslöv. Center Syd, Kävlinge Ligger i Kävlinge kommun. Består både av en shoppingdel och av en volymhandelsdel. Tre dagligvarubutiker Ica Maxi, Willys och Lidl. Omsättning, 985 Mkr exkl. volymhandel. Yta, ca 36 000 kvm. Planer: Centrat håller på att byggas om och byggas ut. En ny avfart från E6:an planeras. Nova/Pilsåker/Mobilia, Lund Ligger i västra Lund. Nova har till största delen shoppinghandel men byggdes till för något år sedan och fick då också tillskott med volymhandel. I området har också Pilsåkers handelsområde vuxit upp för volymhandel. Media Markt är där den största dragaren. I området intill finns Mobilia som är betydligt äldre än Nova/Pilsåker. Här dominerar dagligvaruhandeln med City Gross och Ica Kvantum. Mindre volymhandel finns också i Mobiliaområdet Novas omsättning var ca 870 Mkr (år 2007) exklusive Pilsåker och Mobilia som säljer nästan lika mycket. Handelsområdet omsätter totalt upp mot 1 500 Mkr. Yta, för Nova ca 24 000 kvm. Totalt för Nova/Pilsåker/Mobilia ca 60 000 kvm. NIRAS 31 (54)
Mer handel planeras framförallt i Mobilia. En stormarknad etablerar hösten 2010, och det blir nya ytor för volymhandel. Med en planerad rondell får man områdena att mer fungera som en enhet för besökande. Gastelyckan, Lund Det planeras för ca 40 000 kvm ny detaljhandel strax öster om motorvägen E22, vid den nya avfarten till Lund. Volymhandel och dagligvaruhandel är det tänkta innehållet i handelsområdet. Burlövs Center, Burlöv Det äldsta centrat som har byggts till i omgångar, senast år 2007. Centrat har små möjligheter att växa ytterligare. Innehåller stormarknad, shoppingbutiker och några volymhandelsbutiker. Omsättning 2007 nästan 1 000 Mkr. Yta, ca 36 000 kvm. Malmö, regionalt handelscentrum Malmö är den regionalt överordnade handelsorten för dem som bor i Höör. Ett attraktivt centrum med butiker som bara finns i Malmö. Service och kulturutbud som lockar till besök av olika karaktär. St.Bernstorp/ Toftanäs i nordöstra Malmö/Burlöv vid Yttre Ringvägen har möjligheter att växa ytterligare. Dagligvaror och volymhandel med Hornbach bygg/trädgård som den största dragaren. Svågertorp, volymhandelscentra i södra Malmö också vid Yttre Ringvägen. Ikea öppnade under år 2009 i området. Svågertorp kommer att bli ett mycket starkt regionalt volymhandelsområde. Ännu ingen dagligvaruhandel. Strax intill nya Citytunnelstationen i Hyllie växer Emporia fram med ca 70 000 kvm för i första hand shopping men även dagligvaruhandel. Intill ligger Malmö Arena med upptagningsområde från stora delar av Skåne och även från danska sidan. Emporia öppnar tidigast år 2011. Malmö Entré som öppnat i mars 2009 fångar upp kunder norrifrån med både handel och upplevelser. Hässleholm - Kristianstad Hässleholm norr om Höörs kommun, är centralort i norra Skåne. Planer finns på etablering av en City Gross i Hässleholm. Detta kan bidra till en ökad etableringstakt i Hässleholms kommun. Kristianstad är den regionalt överordnade orten i nordost. Stark centrumhandel kommer att ytterligare förstärkas med utbyggnad av Östra Centrum. Det planeras också för handelsområden av mer volymhandelskaraktär både öster och väster om Kristianstad längs med E 22. NIRAS 32 (54)
8 FÖRÄNDRINGAR I INFRASTRUKTUR I HÖÖR Karta 1: Infrastrukturförändringar i Höör. 8.1 Förändring av väg 23/13, öster om Höör Vägplanen är att väg 23/13 dras öster om Höör mot Hörby. Ny korsning med anslutning till E 22 blir i Hörby kommun. Detta gör att väg 23 som idag går igenom Höörs tätort och vidare söderut genom kommunen kommer att få en annan roll med mindre genomfartstrafik. Väg 23 och väg 13 kommer att mötas nordost om Bilemaområdet, norra verksamhetsområdet. Vägplanerna ligger en bit fram i tiden, 2018 2020, och kan också komma att ändras. 8.2 Väg 13/100 mot Helsingborg På mycket lång sikt kan väg 13/100 får ny dragning avsnittet norr om Höör. 8.3 Trafikomläggning i centrum, Nya Torg I samband med ombyggnaden av Nya Torg kan det bli smärre förändringar i trafikföringen runt torget. NIRAS 33 (54)
8.4 E 22, motorväg Beslut är nu tagna för att påbörja arbetet med att bygga motorväg från Gårdstånga vidare mot Kristianstad. Detta medför att korsningen väg 23 och E 22 byggs om och att infarten till befintliga butiker i Rolsberga ändras och blir mer indirekt. 8.5 Tågtrafiken Fortsatt utveckling av den regionala tågtrafiken planeras. Höör kommer även fortsättningsvis vara en viktig hållplats med flera regionala avgångar i timman. Tjörnarp kommer från och med år 2015 att få pågatågstrafik. 9 CENTRUMHANDEL I HÖÖR, FÖRUTSÄTTNINGAR Karta 2. Område för handel i centrum, Höör. Utbud och omsättning Centrum i Höör finns till största delen runt Nya Torg, längs Mejeri- och Storgatan, mellan Nya Torg och Stationen samt ned mot Lilla Torg. Sedan finns det mindre butiker på andra ställen nära detta område. Området är relativt stort och utbudspunkterna ligger inte koncentrerade intill varandra utan det finns flera mellanrum. I första hand är det shopping- och service som finns etablerat inom detta område, förutom boende. Här finns en stor dagligvarubutik, en mindre köttaffär och en mindre brödbutik. Bedömd omsättning dagligvaror ca 70 mkr. Omsättningen för shoppinghandeln i centrum bedöms ligga på ca 60 Mkr på en yta av ca 3 000 kvm. Motsvarande yta finns också för serviceutbudet. NIRAS 34 (54)
Inga kedjebutiker finns i centrum. Lokala klädesbutiker som Falkenklevs, Laroth Stedh, Modehuset är det flest av. En bokhandel Billingska Bokhandeln finns också vilket är ovanligt i orter av denna storlek. Banker dominerar flera stora fasadytor mot torget, vilket gör att det är svårt som besökande att få ett samlat intryck av hela utbudet av shopping. Ingen galleria finns. Ett par konditorier/brödbutiker ex; Boijertz konditori och några restauranger finns runt Nya Torg och upp mot Stationen. Möjligheter till uteservering finns i bra solläge. Köttboden och Åkessons ost finns vid Storgatan. Service i form av apotek, systembolag, banker etc. finns samlade i centrum. Detta utbud blir allt viktigare i samklang med shoppingutbudet för att locka till besök och ärende. Bild 10. Östra sidan av Nya Torg. Gatuparkering och uteservering. Tillgänglighet och parkering I centrala Höör finns ca 500 bpl i form av markparkering eller gatuparkering. De största parkeringsplatserna är Nya Torg, söder om Stationen, parkeringen vid Coop Konsum och gatuparkering. Gatuparkeringen står för drygt 30 % av parkeringsutbudet. Med ett utspritt centrum åker besökande bil mellan de olika utbudspunkterna och parkerar helst utanför butiken. Från parkering på Nya Torg når man flest utbudspunkter. Parkeringsutbudet är inte något hinder för besök i centrum idag utan det bedöms räcka till. Strax väster om Stationen finns en större pendlarparkering som tar hand om dessa bilar som annars kunnat störa tillgängligheten. Inga avgifter tas ut för parkering. Parkeringstiden begränsas med p-skiva. Vid en ombyggnad av Nya Torg bör inte dessa möjligheter till bra tillgänglighet försämras. NIRAS 35 (54)
Bild 11. Parkering på Nya Torg idag. 9.1 Kolla läget För att analysera och utveckla bl. a centrumhandel har Nordplan arbetat fram en modell som förenklar och hjälper. Den kan användas för att bedöma kvaliteten i befintliga stråk och ligga som underlag för förnyelse arbete i Höörs centrum. (Denna analys görs inte i denna utredning för Höörs kommun.) Kolla läget om modellen, en beskrivning Kolla Läget visar lägeskvaliteter och försäljningsmöjligheter i ett centrum eller en stadskärna. Den är uppbyggd av sex huvudparametrar, se nedanstående blockschema. Modellen är validerad, testad, för sex olika branscher och kan bl. a användas för att studera vilka effekter olika fysiska förändringar i ett centrum eller en stadskärna som Höör skulle få på detaljhandelns försäljningsmöjligheter eller för att visa lönsamheten för en verksamhet att flytta från ett läge till ett annat i centrum. Läget kan förklara mellan 25 och 75 procent av en butiks framgång, beroende på bransch. Figur 6: Kolla Lägets principuppbyggnad. Källa: Nordplan AB. Kolla Läget har ett poängsystem, där poängsumman står i relation till försäljningsmöjligheterna i ett befintligt läge (med en befintlig eller eventuellt nyetablerad butik). NIRAS 36 (54)
Bild 12. Samlat handelsutbud vid mynningen av Storgatan i Nya Torg. 9.2 Stadskärneförnyelse en betraktelse Vi gör här ett mellanstick om generellt nödvändig och lönsam stadskärneförnyelse. Nödvändig stadskärneförnyelse Stadskärneförnyelse har alltid förekommit, oftast som ett led i en övergripande stadsförnyelse med en miljömässig/estetisk/arkitektonisk inriktning. Under de senaste decennierna har förnyelseansträngningarna i allt högre grad inriktats mot att skapa bättre konkurrenskraft gentemot externa alternativ och stadskärnor i grannkommunerna. Externhandelns tillväxt har sin bakgrund i konsumtionstillväxten, en efterfrågeförändring i polariserad riktning (shopping i små butiker kontra storhandel), det alltmer utspridda boendet och den alltjämt ökande bilismen som tillsammans med tilltagande kapacitets- och miljöproblem i stadskärnorna öppnat för externa alternativ. Detta har varit särskilt tydligt för detaljhandel och liknande servicefunktioner, det vi kallar besöksintensiva verksamheter. Stadskärnorna försvagades, såväl relativt som absolut, i många fall med allvarliga negativa miljökonsekvenser. Förluster för stadskärnans detaljhandel på tiotals procent noterades, t ex i nu relativt framgångsrika Jönköpings centrum när A6 Center etablerades. Så här är det i hela västvärlden. I många europeiska länder har man antagit stränga lagar för att hindra externetableringar och därigenom skydda stadskärnorna. I Sverige har vi inga sådana lagar utan måste agera utifrån andra utgångspunkter, baserade på frivillighet och förstånd, syftande till att stärka stadskärnorna. Som det visat sig: en mödosam och ibland framgångsrik väg. NIRAS 37 (54)
Ett dilemma är att stadskärnorna har en förhållandevis svårhanterlig intressentsammansättning, betydligt mer komplex än i köpcentra. Stadskärneparterna, som alltså samtliga bör få sina mål i rimlig utsträckning uppfyllda, är: kommunen och kommuninvånarna, stadskärnans fastighetsägare, stadskärnans verksamheter och ortens näringsliv. För framgång krävs därför målmedveten samverkan, baserad på en helhetssyn. Lönsam stadskärneförnyelse Många studier världen över visar att stadskärneförnyelse är lönsam. Nordplan, KTH, Svensk Handel, ett antal stora nationella fastighetsägare m.fl. publicerade år 1994 den i detta sammanhang grundläggande rapporten Stadskärneförnyelse och fastighetsvärde. Den visade hur ett antal svenska och utländska stadskärnor utvecklats ekonomiskt efter förnyelsesatsningar. Slutsatsen var entydig: Det sannolikt mest lönsamma en fastighetsägare med fastigheter i centrala stadskärnelägen kan ägna sig åt är att satsa pengar på stadskärneförnyelse. Avkastningen i relativa termer blir extremt god, förutsatt att förnyelsen görs på rätt sätt och man satsar uthålligt. Viktigast är att alla parter satsar tillsammans på bättre inre och yttre tillgänglighet, bättre miljö, bättre utbud och bättre skötsel/marknadsföring. För att klara av dessa mångfacetterade krav måste man ha en väl finansierad ledningsorganisation som arbetar med minst tre års framförhållning och disponerar högklassig kompetens för såväl visionär och konkret planering som löpande skötsel. 1994 års forskning har gång på gång bekräftats av verkligheten och betraktas idag som närmast självklar. Enkelt uttryckt kan man med fog hävda att en väl genomförd förnyelsesatsning i en något eftersatt stadskärna i en medelstor till stor svensk stad: ökar de besöksintensiva näringarnas intäkter med allra minst 5 à 10 % ökar de besöksintensiva verksamheternas hyresförmåga med ca 10 % ökar fastighetsvärdena med minst 5 % ökar kommuninvånarnas uppskattning av stadskärnan Detta oräknat om man i förnyelsearbetet också tillför nya större utbud, som då ökar de positiva effekterna. Alla någorlunda stora svenska städer har idag aktivt arbetande och oftast framgångsrika stadskärneorganisationer. NIRAS 38 (54)
9.3 Slutsats för handel i centrum, kort och långsiktig utveckling För att detaljhandeln och annan service i centrala Höör skall utvecklas och stå emot konkurrerande ny handel måste enligt NIRAS/Nordplans bedömning aktiviteten kring utveckling av centrum förstärkas. Detta för att uppnå: > Ett så brett och spännande utbud i centrum som möjligt, analysera alla lokaler som går att anpassa till nya detaljhandelsbutikers behov. > En stråkstruktur ( dvs hur butiker och service ligger i förhållande till varandra ) som är genomtänkt och lockar till flera typer av besök. Varierat utbud som medför längre vistelse i centrum vid varje besök. > Högklassig och omväxlande fysisk miljö, som konkurrerande externa lägen inte kan erbjuda. > Tillgänglighet för alla trafikanter. Gående och cyklande ska även fortsättningsvis erbjudas goda, trygga besök till centrum. Även för bilar gör besöket till centrum så enkelt att andra biltillgängliga utbudspunkter inte ska kännas alltför lockande. > Att aktivt från olika parter bygga upp och stödja någon form av centrumorganisation som kan medverka i utveckling av Höörs centrum. > Marknadsföra möjligheterna till bra affärsmöjligheter i Höörs centrum. NIRAS 39 (54)
10 EXTERN HANDEL I HÖÖRS KOMMUN, FÖRUTSÄTTNINGAR Bilema Frosta center Centrum Verksamhetsområde Söder Karta 2. Externa handelsområden i Höör. Externa handelsområden Externa handelsområden har antingen vuxit upp i områden tänkta att utveckla denna typ av handel eller vanligast är att industriområden har ändrat karaktär och fått allt mer innehåll av handel. Det senare beror oftast på att här har funnits tillgång till lokaler som gått att anpassa för rimliga kostnader till handelslokaler. De som etablerat sig här först har ofta haft lågt pris som en viktig konkurrensfaktor. Tillgång till stor och gratis parkering har också varit viktig. För att skydda centrumhandeln har flera kommuner inte aktivt arbetat för att utveckla den externa handeln. Man har inte i planeringen avsatt mark nära trafikleder för denna typ av handel. De har istället vuxit fram genom etablering först liten skala, som varit framgångsrik, och sedan vuxit efterhand och då lockat till sig andra typer av handel. Ett nytt handelsområde har vuxit fram som sedan kommunens planering fått anpassa sig till. I första hand är det skrymmande varor som säljs, men ofta blandas utbuden upp med andra typer av sortiment. Norra verksamhetsområdet, City Gross/Bilema är exempel på ett externt handelsområde tillsammans med olika typer av lättare industriverksamhet. Det Södra verksamhetsområdet NIRAS 40 (54)
ligger inte lika externt. Innehållet här är också blandat. Frosta center och området väster om järnvägen är inte heller renodlade handelsområden utan har också annat innehåll. Detta område ligger väldigt nära centrum och innehållet påverkar klart möjligheterna till att utveckla Höörs centrum. 10.1 Norra verksamhetsområdet Utbud och storlek Här ligger City Gross stormarknad framvuxen ur Besto/Bilema lågprishandel. City Gross tog över verksamheten år 2007 och är den stora magneten till området. I första hand säljs dagligvaror men det finns också ett bra utbud av sällanköpsvaror. En butik för hushållsel och en klädbutik finns också i anslutning till City Gross. Ytan för City Gross och närliggande butiker är ca 10 000 kvm. I Bilema området, Norra verksamhetsområdet, finns insprängt annan handel ofta i f.d. industrilokaler. I de flesta fall är det volymhandelsbutiker. Affärshuset Gothia innehåller flera outlets bl.a. för sport/kläder och skor - Lager 23, vid sidan om finns en stor musikinstrumentaffär - Elmelids Musik med stort upptagningsområde, möbelaffär med specialmöbler - Geromar, fiskbutik - Östersjö-lax, trädgårdsmaskiner - Elva motortjänst, Soffhuset m.fl. Ytan för detta område är svårt att beräkna men omfattar ca 8000 kvm. Fler vill etablera sig i området och området har möjlighet att växa. Området kommer att påverkas när väg23/13 får en ny sträckning runt Höör. Tillgänglighet och parkering Genom området går väg 23 och en rondell fördelar in trafiken till de olika utbuden. Området ligger ca 2 km utanför centrum i Höör. Besökande till området kommer hit med bil, få besökande kommer hit med kollektiv trafik eller med cykel. Rondellen upplevs för många som svår med blandad lokal handelstrafik och tung genomfartstrafik med lastbil. City Gross har besökande från andra grannkommuner bl.a. Hässleholm, Hörby, Eslöv än Höör. Parkering finns utanför respektive handelsutbud och för City Gross finns ca 200 bpl. 10.2 Frosta center och området väster om järnvägen Utbud och storlek En mellanstor dagligvarubutik finns etablerad här, Ica Supermarket, ca 2 000 kvm. I samma byggnad som Ica butiken finns också flera mindre sällanköpsvarubutiker; presentaffärer, heminredning, klädesbutik, skobutik m.fl. Denna byggnad utgör egentliga Frosta center. Tvärs över vägen finns också några butiker bl.a. en större färgbutik, tillsammans med andra grövre serviceutbud. Ytan för sällanköpsvaror är ca 2 000 kvm. NIRAS 41 (54)
Väster om järnvägen vid Frostavallsvägen ligger en större byggmarknad XL. Intill finns också andra mindre butiker med närliggande sortiment. Ett mindre område med mycket blandat innehåll finns mittemot stationsområdet också väster om järnvägen. Här ligger också en större pendlarparkering. Netto finns etablerade strax norr om Frosta center vid Frostavallsvägen. Handelsytan för detta område är ca 5 000 kvm. Tillgänglighet och parkering Handelsområdet ligger strax norr om Höörs centrum. De flesta som besöker området kommer med bil, men det relativt korta avståndet till boendeområden gör att det går bra att cykla hit. Ett visst närboende med gångavstånd finns också. Parkering finns vid varje utbudspunkt. Frosta center har ca 80 bpl. Parkering upplevs inte som något större hinder. 10.3 Södra verksamhetsområdet Utbud och storlek Vid första rondellen söder ifrån på väg 23 ligger Södra verksamhetsområdet. Tre bensinstationer finns här och Lidl, ca 1 200 kvm, har etablerat en dagligvarubutik. I området finns det också volymhandel som Kvist o Knast, byggvaror, djurmatsbutik och butik för trädgårdsmaskiner. Ytan för volymhandel ca 2 000 kvm. Tillgänglighet och parkering Tillgängligheten till området är bra via genomfarten väg 23 och rondellen för bilburna. Området ligger inte i direkt anslutning till boendeområden. Till Lidl går det bra med cykel. Parkering finns i anslutning till respektive utbud. Intill Lidl finns ca 200 bpl. NIRAS 42 (54)
11 NÄRSERVICEN I HÖÖRS KOMMUN, FÖRUTSÄTTNINGAR Närbutik Ica Supermarket Coop Konsum City Gross Netto Lidl Ica Nära DAGLIGVARUBUTIKER HÖÖR Karta 3. Dagligvarubutiker i Höörs kommun Närservice i bostadsområdena Ingen av dagligvarubutikerna kan sägas ligga i direkt anslutning till boendeområden. Coop Konsum vid Nya Torg ligger bäst till för boende i centrum. Det längsta avståndet från boendeområdena till närmsta dagligvarubutik är mellan 2 km i norra delen och 5 km i den södra. Det framförallt boende i södra delen av tärorten Höör som har långa avstånd. Netto och Lidl som ofta har rollen som närbutik har inte etablerat sig i de lägena i Höör. Ica har inte heller någon närbutik här. Närservice i de mindre orterna I Höörs kommun finns tätorterna Snogeröd, Norra Rörum och Tjörnarp. Endast i Norra Rörum finns en butik kvar. dagligvarubutik. För att för framtiden klara att driva en mindre dagligvarubutik krävs ett underlag på nästan 3 000 invånare, om inte speciella omständigheter finns (ex, låga kostnader för lokal, inventarier, personal). Vilket gör att det blir svårt att driva dagligvarubutik då det idag inte finns mer än ca 1 000 invånare i respektive ort. Ett mindre handelsutbud av mest lågpriskaraktär sällanköpsvaror finns också i Rolsberga vid på/avfarten från E 22 och Rv 23. NIRAS 43 (54)
12 SLUTSATSER/ FRÅGESTÄLLNINGAR OM DETALJHANDELN I HÖÖR Slutsatser/ frågeställningar som diskuterats vid workshops: För splittrad detaljhandelsstruktur i Höör. I princip bra struktur vad gäller dagligvaruhandel (DV). Flera utbudspunkter (för många) vad gäller sällanköpsvaruhandel (SV). Konsekvenser/möjligheter vid ny vägdragning av väg 23/13. Hur utnyttja City Gross för att förstärka sällanköpsvaruhandeln (SV)? Hur få en bättre centrumhandel. Lokaler/intressenter/tillgänglighet/miljö? Samarbetsformer som utvecklar handeln/servicen. Hur styra upp nya handelsetableringar? NIRAS 44 (54)
13 EXPANSIONSMÖJLIGHETER I HÖÖR Karta 4. Handelsområden i Höör, centrum och externt. NIRAS 45 (54)
Efterfrågans (konsumtionens) tillväxt Efterfrågan på dagligvaror (DV) i Höör var 430 Mkr år 2008 och fram till år 2013 beräknas efterfrågan öka till 470 Mkr, en ökning med 40 Mkr. Sedan fram till år 2018 kan den ytterligare öka med 30 Mkr till 500 Mkr. Motsvarande efterfrågan för sällanköpsvaror (SV) i Höör var 445 Mkr år 2008. Fram till år 2013 beräknas efterfrågan öka med 65 Mkr till 510 Mkr. Fram till år 2018 kan den ytterligare öka med 65 Mkr till 575 Mkr. Ökningarna i efterfrågan beror på ökad befolkning i kommunen, samt ökad konsumtion per capita. Utveckling detaljhandel, beräkningar Höörs kommun 2008 2013 2018 Befolkning prognos antal inv. ca 0,8% /år 15000 15600 16000 KU DV 28500kr/cap plus 1 % /år 430 470 500 SV 29500 kr/cap plus 2 %/år 445 510 575 Försäljningsindex DV 108 110 110 SV 42 47 52 Omsättning DV 462 515 550 SV 187 240 300 Tabell 1. Beräkning detaljhandelsutveckling i Höörs kommun, år 2013 och 2018. Dagligvaror (DV) År 2008 var det ett inflöde från kommunen på 8 % eller ca 32 Mkr. Utvecklingen av försäljningsindex framöver beror på kvaliteten i Höör kommuns dagligvaruutbud i jämförelse med konkurrerande utbud nära kommunen som kan locka kommuninvånarna till inköp. Bra struktur och konkurrensaktiga butiker i kommunen ger möjlighet till fortsatt inflöde av dagligvaruhandel. Sällanköpsvaruhandel (SV) Utflödet av sällanköpshandel från Höörs kommun är stort, 58 % år 2008 eller ca 140 Mkr. Mer än hälften av sällanköpshandeln sker således i annan kommun. Både shoppinghandeln och volymhandeln har svårigheter att attrahera i tillräcklig utsträckning. Starka utbud i pendlingskommuner påverkar möjligheterna att vara tillräckligt stark i utbuden. NIRAS 46 (54)
Om den starka dagligvaruhandeln utvecklas ytterligare ger den draghjälp åt sällanköpshandeln och då i första hand volymhandeln. 14 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER FÖR HANDELSOMRÅDEN I HÖÖR Bilema Frosta center Centrum Verksamhetsområde Söder Karta 5: Handelsområden i Höör. 14.1 Norra Verksamhetsområdet I samband med planerna för en ny vägdragning av väg13/23 förtydligas bör planerna för hur området kring den nya avfarten ska användas göras klara. Här ges möjligheter till att utveckla mer detaljhandel och då i första hand volymhandel. City Gross är en bra magnet för att locka ny handel till Höör och detta område. När den nya vägdragningen realiseras finns risk att Höör tappar mycket av trafiken som idag går genom samhället och som genererar underlag för handel. I värsta fall kommer Höörs tätort att passeras och istället blir det Hörby som ges möjligheter till att utveckla mer handel i Mellanskåne. Hörby kommer att få ett bra trafikläge i korsningen mellan E22 och väg 13. För Höör är det viktigt att tydligt markera den norra infarten till tätorten om kommunen vill ha del av den verksamhet som trafiken ger underlag för. Denna del kommer att bli det viktigaste ansiktet utåt. Troligtvis vill City Gross justera sin etablering så den även i fortsättningen blir väl synlig mot korsningen. Detta gör att stora delar av Bilema området kommer att förändras. Här finns också möjligheter till betydligt mer handel i planerade verksamhets ytor i området som NIRAS 47 (54)
uppstår. Även om en ny vägsträckning kan dröja måste planeringen hållas aktuell så att etableringstillfällen inte glider förbi beroende på osäkra förutsättningar. 14.2 Centrum - Nya Torg - Stationsområdet Handel och andra centrumfunktioner har möjligheter att utvecklas mer. Nya Torg kommer att byggas om och få ett nytt spännande utseende. Följer sedan fastighetsägare efter och ser över sina fastigheter, lokaler, fasadytor och fräschar upp, förnyar kan området här omkring utgöra en bra balans för ett bra och attraktivt utbud i centrala Höör. Stationsområdet med allt fler pendlare bör tydligt integreras och bilda en ändpunkt för ett stråk i centrum. Idag är centrumområdet stort och om möjligt mår området bättre av att koncentreras till vissa delar som har naturliga samhörigheter. Den största koncentrationen bör finnas från Mejerigatan och Storgatan, norra delen av Nya Torg och vidare mot stationsområdet utgör hjärtat i centrum med flest utbudspunkter. 14.3 Verksamhetsområde Centrum, Frosta Center Frosta Center ligger väldigt nära Höörs centrum. Handelsområdena påverkar varandra. Etableringar som sker i ena området förändrar förutsättningarna för handeln i det andra området. Delar av området behöver förstärkas och fräschas upp. Blandningen av handel och lättare industri gör områdets karaktär otydligt och kan klart förbättras med en annan uppdelning, handel för sig och lättare industri för sig. Området omedelbart väster om järnvägen, har idag ett blandat innehåll och varierad karaktär. En stor pendlarparkering genererar trafik till och från området. Detta har gett upphov till en viss handelsverksamhet i området. Flera orter/städer har samma problematik med en järnväg som skär igenom och delar upp bl.a. Hässleholm, Lund och Eslöv. Järnvägen är en stor barriär och det är svårt att få handel och service att fungera på båda sidor. För Höör som inte är en så stor tätort är det mycket tveksamt till att handels och serviceutbuden räcker till båda sidorna. En koncentration till öster om järnvägen är att föredra. Bostadsbyggande i området kan vara ett alternativ. Boende nära pendlarstationen kan vara attraktiv för exempelvis yngre som inte har tillgång till bil och snabbt vill röra sig till/från de större städerna i sydväst. 14.4 Södra Verksamhetsområdet När väg 23 dras utanför Höör kommer Södra verksamhetsområdet få andra förutsättningar. Idag finns det tre bensinstationer längst fram vid stora vägen, troligtvis kommer ett par av dessa att söka ny lokalisering. Handeln i området är inte så stor, det finns jämförelsevis få utbud lokaliserade här. Troligtvis kommer handelsinslagen inte heller att öka framöver. NIRAS 48 (54)
14.5 Kommentar från NIRAS/Nordplan En koncentration av detaljhandeln till centrum och ett större externt område kan ge bra förutsättning för fortsatt bra dagligvaruhandel och möjligheter till både utveckling av shopping i centrum och volymhandel externt. En förändring i strukturen tar lång tid, 5-10 år. Men en klar målinriktning ger oftast bäst möjligheter. Hyresnivåer och investeringsvilja är både pådrivande och hämmande för en förändring i strukturen. Förändringen av väg 13/23 ger möjligheter till att utveckla volmhandeln med att locka fler etableringar till Höör. Men det finns en risk, om inte det görs en tydlig knytning mellan Höörs tätort och den nya korsningen, att handelsutvecklingsmöjligheterna går kommunen förbi. Fler inblandade och engagerade parter i utveckling av centrum ger möjlighet till ett bättre resultat En gemensam syn på handelns utveckling av olika parter ger bättre förutsättningar för behövliga förändringar. 15 NIRAS/NORDPLANS REKOMMENDATIONER Centrum Inventera hur mycket lokaler det går att göra om till butiker eller serviceinrättningar. Arbeta för att koncentrera handels/serviceutbuden till ett stråk med Storgatan och Mejerigatan som utgångspunkter, norra delen av Nya Torg vidare upp mot stationsområdet. Arbeta för att få ett engagemang från fastighetsägare och näringsidkare i centrum. Tillsammans med kommunen arbeta för profilera centrum. Marknadsföra för att locka entreprenörer som finns i kommun idag eller nya som vill starta någon form av verksamhet i centrum. Försöka koncentrera möjliga verksamheter hit. Inte utveckla centrumaktiviteter till väster om järnvägen. Området kan ge ett bra boende för de som frekvent utnyttjar pendlarmöjligheterna till större städer i sydväst, boende för yngre som inte har bil i samma utsträckning. Det ger då också ett tillskott av närboende till centrums utbud. Ett bra och attraktivt centrum är viktigt för att kommunens invånare och besökande ska få en positiv bild av Höör. Norra verksamhetsområdet Den externa handeln koncentreras hit för att ge ett så sammanhängande och innehållsrikt utbud som bättre kan konkurrera andra kommuners kommersiella utbud. Här är det lättast att utveckla volymhandeln i samband med de förändringar det kan bli när Rv 13/23 får en ny NIRAS 49 (54)
sträckning. Ett utbyggt volymhandelsområde här kan också markera den norra infarten till Höörs tätort. Här finns utrymme för att expandera med större byggnader då det finns tillgång till större markområden. Frosta center och väster järnvägen En tydligare uppsortering i vad som är handel och vad som är lättare industri ger bättre förutsättningar för fortsatt attraktion. Frostavallsvägen är även i fortsättningen motorn till området. Områdets inslag av handel bör inte växa ytterligare. Södra verksamhetsområdet Handelsutbudet i Södra verksamhetsområdet är begränsat. När väg 23 dras utanför Höörs tätort kommer förutsättningarna för området att förändras. Omläggning av Sätoftavägen gör att mer trafik kommer att passera genom området, vilket innebär nya förutsättningar. Lämplig nivå och storlek Höörs kommun har en bra dagligvaruhandelsstruktur. Målsättningen bör vara att behålla och inom kommunen ta hand om tillväxten av dagligvaror eller när möjligheter ges ytterligare höja attraktionen och öka inflödet något till försäljningsindex 110 %. Det innebär på 5 års sikt, fram till år 2013, ytterligare ca 45 mkr i dagligvaruomsättning inom Höörs kommun. Detta klaras på befintliga ytor för dagligvaruhandel. Målsättningen för sällanköpsvaror är att få fler Höörsbor att handla inom kommunen istället för att söka sig till konkurrerande utbud i andra kommuner. Hälften av sällanköpshandeln görs inom kommunen eller ca 50 % i försäljningsindex. För att klara detta måste både handeln i centrum i första hand shopping förstärkas och volymhandeln i mer externa lägen få fler nya aktörer. På 5 år, fram till år 2013, innebär det att tillvarata ca 50 mkr i sällanköpsvaruomsättning och ytterligare 60 mkr, år 2013 2018. För detta krävs nya ytor för handel både i centrum och externt samt effektivisering av befintliga handelsytor. En inventering av möjliga handelsytor i centrum bör genomföras. 16 UTVECKLING AV BEFINTLIG HANDEL OCH FÖRNYELSE 16.1 Arbetssätt För att få engagemang och en bättre bredd på frågor som berör utveckling av handel/service och andra aktiviteter i centrum eller hela orten är partsammansatta grupper vanligt i de flesta kommuner. Att samverka och samarbeta ger nya möjligheter att stötta och dra nytta av grannars framgångar. 16.2 Samarbetsformer Centrumföreningar eller andra samordningsorgan där näringsidkare, fastighetsägare och kommun samverkar är de vanligaste samarbetsformerna. En sådan förening kan hjälpa till NIRAS 50 (54)
med att marknadsföra, locka nya butiker, förbättra tillgänglighet, skapa trygghet och förstärka utbuden i orten eller centrum. Stödja en framtida omflyttning som kan vara till fördel för centrum då större lokaler med bra fasadytor kan bli lediga. Nya butikskoncept kan etableras, innebärande förnyelse och förstärkning av Höörs centrum. Det kräver dock satsning på centrum från alla parter; fastighetsägare, näringsidkare och kommun. Arbetet med dessa frågor ger resultat på sikt. 16.3 Framtagande av handelspolicy För att tydligt kommunicera kommunens inriktning för handel och service arbetas en handelspolicy fram. Dels görs detta för befintliga aktörer för att de ska veta vad som gäller för framtiden och dels för att beskriva för nya butikskoncept som är intresserade av att etablera. En beskrivning på hur kommunen ser på detaljhandelns roll i den framtida utvecklingen. När handelspolicyn arbetas fram bör olika parter delta, förutom kommunen, näringsidkare inom handel/service, fastighetsägare och även andra intressenter som påverkas av handels framtida utveckling. Processen att arbeta fram en handelspolicy är viktig då ofta frågor som behöver diskuteras och kräver ställningstagande lyfts fram. Policyn bör inte göras för omfattande utan de viktigaste målsättningarna preciseras. Handelspolicyn ligger sedan som underlag då frågor inom kommunen med anknytning till handel diskuteras och beslutas. NIRAS 51 (54)
17 SAMMANFATTANDE SLUTSATS OCH FÖRSLAG Detaljhandelns förutsättningar och utveckling i Höörs kommun. Det finns utrymme och möjligheter för både fortsatt utveckling av centrumhandel och externhandel i Höör. Den starka strukturen på dagligvaruhandeln används som draghjälp för att utveckla sällanköpshandeln. En koncentration av handel/service för att stärka de viktigaste utbudspunkterna med en tydlig profil är viktig. En ny vägsträckning utanför Höörs tätort av väg 23/13 förändrar förutsättningarna för handeln. Detta måste arbetas in i planeringen för handelns utvecklingsmöjligheter. Hitta arbetsformer där ett de olika parterna för näringsidkare, fastighetsägare och kommun bättre samverkar. Arbeta fram en handelspolicy för att tydliggöra hur kommunen vill att detaljhandeln ska utvecklas. I första hand arbeta för att utveckla; centrum söder/öster om järnvägen och Norra verksamhetsområdet för att skapa bättre konkurrenskraft mot andra närliggande utbud. Norra verksamhetsområdet Centrum NIRAS 52 (54)
18 UPPDRAGSGRUPP Hör gärna av er om ni har frågor eller funderingar avseende rapporten och dess innehåll. NIRAS Sweden AB Box 5782 114 87, Stockholm Jan Jonasson 070-3250385 jan.jonasson@niras.se (Projektledare) Thomas Hellström 08-5038 4475 (Huvudansvarig) thomas.hellstrom@niras.se Janne Sandahl (Back up) 070-7436378 janne.sandahl@revsudden.com NIRAS 53 (54)
19 BILAGOR 1. Detaljhandelns utveckling 1956 2007. Källa: SCB 2. Handel i grannkommuner till Höör. Ur Handeln i Sverige 2009, HUI. 3. Detaljhandelsstruktur i Höör. a. Kommun b. Tätort 4. Handelsområden i Höör idag. 5. Pendling till och från Höörs kommun. Källa: Höörs kommun 6. Konkurrerande handel i grannkommuner. 7. Befolkningsutveckling 2004 2009, Höör och Skåne. Källa: SCB 8. Beräkningar KU för detaljhandel i Höör, år 2008 2013 2018. 9. Bebyggelseplaner för Höör, Källa: Höörs kommun ur Översiktsplan 2002. 10. Till Rapporten hör också underlag ( PowerPoints ) för Workshops den 17 maj och 9 juni. Biläggs inte denna rapport. NIRAS 54 (54)
Handelsutredning Höörs kommun 2010-08-08 NIRAS Nordplan Jan Jonasson 1 BILAGOR 1-9
Bilaga 1.Handelsutredning Höörs kommun Detaljhandelns utveckling Detaljhandelns försäljning, 1956-2007 (Årsutveckling). Egentlig detaljhandel. Förändring från föregående år, i procent. Fasta priser. 2010-08-08 NIRAS Nordplan Jan Jonasson