Ulvsäterskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014



Relevanta dokument
Ulvsäter grundsärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rönnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ulvsäter grundsärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rossö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älgarås skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Österstad skola och fritidshem

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

Plan mot kränkande behandling Norrtull förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sankt Anna förskola, skola och fritidshem

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundsärskola åk 1-9

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Grundsärskolan

Nävertorp grundsärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår

Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Timmersvansens Förskola. Plan Mot Diskriminering och Kränkande Behandling 2014/2015

Skerrud skolas likabehandlingsplan F-6

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Storängsparkens förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017. Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet F-9 Hasslarödsskolan

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Plan mot kränkande behandling, inklusive åtgärder för att motverka diskriminering

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

1 av :33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15

Plan för likabehandling, mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderbymalmsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling år 2015, Logården

Sjunnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

Ekbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Prästholmsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

Arbete mot diskriminering och kränkande behandling inom för- och grundskola

Tryde Friskolas Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder...

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Västanvinden

Hanahöj och Hångers rektorsenhet. Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016

Snöveltorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällsjöskolan. Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 16/17

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret Oskarskolan Skola och fritidshem

Grindstuskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-3 samt fritidsavdelning

Brålanda skolas likabehandlingsplan F-6

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Strömsbro Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN

Transkript:

Ulvsäterskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014 Innehåll 1. Grunduppgifter 2. Utvärdering 3. Främjande insatser 4. Kartläggning 5. Förebyggande åtgärder 6. Rutiner vid kränkning 7. Bilagor 1

1. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, grundsärskola, grundsärskola med inriktning träningsskola, förskoleklass, fritidshem och tillsyn av barn över tolv år. (fortsättningsvis kommer grundsärskola med inriktning träningsskola benämnas träningsskola). Ansvariga för planen Rektor, biträdande rektorer och trygghetsteamet. Vår vision Alla barn i Sätras förskolor och skolor ska tillägna sig goda kunskaper, en stark självkänsla, tro på sin förmåga och utveckla en positiv framtidstro. Planen gäller 2014-02-20 till 2015-02-20 Elevernas delaktighet Elever på grundskolan och grundsärskolan har gjort en kartläggning av inomoch utomhusmiljön där de har skattat olika platser ur trygghetsaspekt och svarat på en trygghetsundersökning. Alla klasser och elevrådet har tillsammans med personalen gjort nya ordningsregler. Träningsskolans personal har kartlagt och tolkat vilka platser och situationer som kan uppfattas som otrygga av eleverna. Det handlar om miljön ute och inne, under skoltid och på fritidshemmet. Ett nära samarbete med vårdnadshavare är nödvändigt. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har svarat på en enkät om skola och fritidshem. Skolrådet har tagit del av den nya planen. Personalens delaktighet Personalen på skolan har utvärderat den förra planen. De har också haft möjlighet att komma med synpunkter på förslaget till ny plan. De har deltagit i kartläggningen av elevernas trygghet ur ett vuxenperspektiv. Arbetslagen har även fått möjlighet att formulera förebyggande och främjande insatser utifrån sin kartläggning. Förankring av planen Trygghetsteamet presenterar den nya planen för personalen v.8 Klassläraren ansvarar för att planen presenteras för elever och vårdnadshavare. Planen finns på respektive skolenhets hemsida. 2

2. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen har diskuterat och kommit med synpunkter på planen samt utvärderat våra främjande och förebyggande åtgärder. Eleverna har utvärderat planen genom att svara på trygghetsundersökningen, resultatet visar hur väl våra insatser har fungerat. Elevrådet har inte utvärderat planen som planerat. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vårt enkätverktyg som låg under skolportalen togs bort, vilket gjorde att vi inte kunde genomföra trygghetsundersökningen vårterminen 2013. Språket: Grundskolan målet var att minska förekomsten av svordomar och fula ord på raster, i korridorer och på fritidshem. Vi har tillsammans personal och elever, gjort nya skolregler. Personalen tyckte att vi hade för många regler och att vi inte hade några fungerande konsekvenser. Alla elever har kommit med förslag på nya regler. Elevrådet har sedan sammanställt förslagen som lämnades till trygghetsteamet för bearbetning. Konsekvensen när en elev bryter mot en regel är en prick. När eleven fått fem prickar får hen eftersittning i 25 minuter. Personalen gjorde en utvärdering efter en termin där alla var nöjda med resultaten, lugnare i korridoren, färre svordomar och fula ord, vilket i sin tur har lett till färre konflikter. I höstas när vi införde systemet var en del vårdnadshavare skeptiska. I april kommer även vårdnadshavare att få utvärdera pricksystemet och konsekvenserna. Främjande arbete: under läsåret har grundskola, grundsärskola och träningsskola haft många gemensamma aktiviteter som hela skolan deltagit i som värdegrundsfesten, ulvloppet, julsjung, vårsjung, elevrådets lekdagar mm. Främjande arbete har även skett i mindre grupper. Alfas förskoleklass har en gång i veckan träffat en grupp på träningsskolan där de har spelat spel tillsammans och fått lära sig teckenstöd. Alfas fyror har fått information av personal från träningsskolan och även haft tillfälle att hälsa på. Grundskola och träningsskola har besökt varandras lekplatser. Träningsskolans personal upplever att grundskolans elever genom att peka, skratta eller kommentera, ibland inte respekterar träningsskolans elever Gammas förskoleklass har haft ansvar för utemellis för ettor och tvåor, Alfas fyror har läst Emilböcker de skrivit själva för förskoleklass, ettor och tvåor. Betas treor har haft några gemensamma utflykter tillsammans med Lilla Sätras treor, de har brevvänner och fortsätter att brevväxla. Betas femmor har haft temaläsning där de har läst för ettor och tvåor för att främja relationer på rasterna. Elevrådet har genomfört en lekdag per termin där eleverna planerat och ansvarat för genomförandet. Betas femmor har varit till Stora Sätra på besök där äldre elever visat dem runt i lokalerna. Fritids har gemensamma uteaktiviteter på tisdageftermiddagar med alla avdelningar. Det är fem stationer som sköts av en vuxen så att alla barn kan delta. Grundskolan har i år har vi inte använt någon mångkulturell almanacka. 3

Träningsskolan har använt sig av den mångkulturella almanackan Insatsen om fortbildning för all personal, har genomförts. Vi hade en studiedag om normkritiskt tänkande och en om energi som bl. a tog upp neurologisk funktionsnedsätting. All personal på grundskolan har även haft en studiedag i BIG:s regi som startade vår ingång i den så kallade Gävlemodellen. Information om träningsskolan till nya 6-åringar har inte genomförts i Alfahuset. Årets plan ska utvärderas senast 2014-10-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vårdnadshavare och elevråd ges möjlighet att utvärdera planen innan höstlovet 2014, trygghetsteamet formulerar utvärderingsfrågor. Arbetslagens utvärdering av arbetet med de främjande och förebyggande åtgärderna ska vara klart senast v.43. Trygghetsteamet sammanställer utvärderingarna, v.44 Ansvarig för att årets plan utvärderas Biträdande rektorer och trygghetsteamet. 3. Främjande insatser 3.1. Gemensamma aktiviteter utifrån likabehandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, kön, sexuell läggning, ålder och könsidentitet. Målet är att genomföra gemensamma aktiviteter där vi blandar skolformerna, olika åldersgrupper och eleverna från de olika skolhusen för att stärka gemenskapen på skolan och motverka fördomar. Vid planering av de gemensamma aktiviteterna tas hänsyn till ovanstående sju diskrimineringsgrunder. Alla elever ska kunna delta på sina villkor. Insats Vi planerar gemensamma aktiviteter för skolan som värdegrundsfest, Ulvlopp, vårsjung och julsjung. Vi besöker varandras klasser och skolgårdar och gör gemensamma utflykter. Fritidshemmen ordnar lekar för hela skolan på tisdagar. De profilgrupper som ansvarar för de gemensamma aktiviteterna, t ex friluftsdag eller julsjung, planerar så att aktiviteten passar alla elever och ordnar eventuella alternativ. Ansvarig Skolans profilgrupper, utvecklingsledare, personal i fritidshemmen. Datum när det ska vara klart 2014-10-31 4

3.2. Mångkulturell almanacka Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Målet är att vi uppmärksammar olika sätt att fira högtider och helger utifrån elevgruppen. Utvärderas senast 2014-10-31 Insats Köpa in en mångkulturell almanacka till kulturgruppen som uppmärksammar kommande högtider på arbetsplatsträffarna en gång i månaden. På träningsskolan används den där förutsättningar finns. Ansvarig Kulturgruppen Datum när det ska vara klart 2014-10-31 3.3. Fortbildning personal Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Målet är att personalen ska öka sina kunskaper om diskrimineringsgrunderna, normkritiskt tänkande och hur fördomar uppstår. Uppföljning sker genom diskussion kring likabehandling efter fortbildning. Insats Utbildningsdag för personalen och uppföljning genom diskussion i grupper. Ansvarig Biträdande rektorer, personalutbildare Datum när det ska vara klart 2014-10-31 3.4. Elevrådets lekdagar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, funktionsnedsättning och ålder. Målet är att vi kan göra roliga aktiviteter på rasten där vi blandar åldrar och skolformer. Elevrådet utvärderar lekrasterna på läsårets sista möte. Insats Elevrådet organiserar, bjuder in och ansvarar för några lekdagar per år. Då erbjuds olika aktiviteter och lekar. Ansvarig Elevrådet Datum när det ska vara klart 2014-6-10 5

3.5. Information till nya sexåringar Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Nya elever får kunskap om träningsskolan och tillfälle att hälsa på. Lärarlaget på träningsskolan följer upp insatsen i nov 2014, tillsammans med ansvariga lärare i förskoleklass. Insats Träningsskolans lärare besöker förskoleklasserna på hösten och informerar om skolformen och olika sätt att kommunicera. Minst en gång under hösten bjuder träningsskolan in sexåringarna för att leka på träningsskolans gård. Ansvariga: Träningsskolans lärare Datum när det ska vara klart 2014-10-31 3.6. Flerspråkighet Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning. Vi vill lyfta fram flerspråkighet som något positivt. Det handlar om talade språk men också alternativa sätt att kommunicera, som tecken och bilder. Utvärdering 2014-10-31 Insats Vi uppmärksammar att barn och vuxna på skolan har flera språk. Beroende på elevernas mognad uppmärksammar och reflekterar vi över våra sätt att kommunicera. Vid gemensamma samlingar, som t ex Lucia, tecknar vi till några sånger. I matsalen på Alfa och Beta ska det iordningställas en mångkulturella vägg. Ansvarig Alla lärarkategorier Datum när det ska vara klart 2014-06-17 4. Kartläggning Kartläggningsmetoder På träningsskolan har personalen tänkt över på vilka platser och i vilka situationer eleverna riskerar att känna sig otrygga. Det gäller ute och inne, under skoltid och på fritidshemmen. Personalen har i arbetslag utvärderat hur man arbetar med likabehandling. I förskoleklass, grundskola och grundsärskola har eleverna kartlagt otrygga platser inom- och utomhus, de har också svarat på en trygghetsundersökning på Internet. Personalen har diskuterat trygghet och likabehandling i arbetslagen. Vårdnadshavare ska i april svara på en enkät om trygghet och trivsel i skola och på fritidshem. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och könsidentitet. 6

Hur eleverna har involverats i kartläggningen På träningsskolan har vuxna tolkat elevernas reaktioner och pratat med vårdnadshavare. I grundskola och grundsärskola har eleverna gjort en webbaserad trygghetsundersökning. På en karta över skolgården och skolhusen har de markerat otrygga områden samt lämnat egna kommentarer om vad som sker inom dessa områden. De har också diskuterat olika förslag på lösningar för att öka tryggheten. Hur personalen har involverats i kartläggningen I träningsskolan har man i arbetslag diskuterat vilka platser och situationer som kan vara otrygga. I alla skolformer har utvecklingsledarna och klasslärarna ansvaret för att undersökningarna genomförs. Resultat och analys Träningsskolan: Eleverna i har en begränsad förmåga att förstå och uttrycka sig. Det innebär att vuxna har ett extra stort ansvar att värna om elevernas lika värde. Man har haft svårt att hitta kartläggningsmaterial som passar elevgruppen. Den kartläggning vi gjort visar att riskmiljöer är: till och från matsal, slöjd, och gymnastiksal, i kapprum och inne i matsalen. Utomhus är sandlådan, förråden staket mot lekställning och gränsen mot grundskolans skolgård riskmiljöer, eleverna behöver extra tillsyn och ibland sysselsättning. Kartläggningen visar att skolans övriga elever numera känner sig mer trygga med träningsskolan, både ute och inne, vilket är ett framsteg. Vi tolkar det som att information och möten mellan vuxna och barn gett resultat. De flesta vårdnadshavarna är nöjda med den fysiska miljön och bemötande men, känner att de inte vet tillräckligt om trygghetsplanens innehåll. Grundskola och grundsärskola: Resultatet av kartläggningen visar att det finns en del områden på skolgården och inomhus där barnen känner sig otrygga. De tycker att det är bra att rastvärdarna bär västar för att synas bättre. Vårdnadshavare och elever har uttryckt att det ibland är en otrygg miljö på raster, fritidshem och i omklädningsrum. Det behöver skolan förbättra. Resultatet av trygghetsundersökningen i åk 4 och 5 visar att andelen mobbade elever på Ulvsäterskolan totalt är 3,8 % mot riksgenomsnittet 8,8 % och andelen elever som inte utsatts för några negativa handlingar alls under perioden på Ulvsäterskolan är 23,6 mot riksgenomsnittet 38%. För de lägre åldrarna finns inget riksgenomsnitt att jämföra med. 7

5. Förebyggande åtgärder 5.1. Språket Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Målet är att minska förekomsten av svordomar och fula ord i grundskolan. I april 2014 ska målet följas upp. Åtgärd Skolans regler och konsekvenser. Motivera åtgärd Under förra året arbetade grundskolan med språket och språkbruket har blivit bättre men det förekommer fortfarande. Svordomar och fula ord är en källa till kränkningar och konflikter. Ansvarig Alla vuxna på skolan. Datum när det ska vara klart 2014-10-31 5.2. Omklädningsrum Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Målet är att minska antalet kränkningar i omklädningsrummen. Uppföljning sker vid utvärdering av trygghetsenkäten i april. Åtgärd Utvecklingsgruppen undersöker möjligheter till ökad tillsyn i omklädningsrummen i de grupper där behov finns. Motivera åtgärd Elever har i kartläggningen uttryckt att det förekommer kränkningar i omklädningsrummen Ansvarig Utvecklingsgruppen Datum när det ska vara klart 2014-08-31 5.3. Flytta skogsgränsen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Ökad känsla av trygghet i skogen Åtgärd Flytta skogsgränsen närmare skolgården. Motivera åtgärd Vår miljöundersökning visar att barnen känner sig otrygga i skogen. Gränsen ligger så långt in att eleverna inte ser rastvärdarna på skolgården. Ansvarig Elevrådet Datum när det ska vara klart 14-04-11 8

5.4. Ny plats för Gammas 6-åringar att hänga av sig ytterkläder i Alfahuset Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Minska antalet konflikter Åtgärd Byt eller hitta en ny plats där 6-åringarna kan hänga av sig Motivera åtgärd Det framkom i personalens kartläggning att det uppstår onödiga konflikter på nuvarande plats Ansvarig Utvecklingsgruppen och vaktmästare Datum när det ska vara klart 14-06-20 5.5 Knuffar och sparkar inom- och utomhus Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Minska antalet kränkningar och höja siffran på antalet barn som aldrig blir utsatta. Åtgärd Arbetslagen ska hitta lösningar på sina specifika problem i t. ex kapprum, korridorer, matsal osv. Ansvariga All personal på skolan Motivera åtgärd I trygghetsundersökningen framkom att 76,4% har under ht 13 blivit utsatta för fysiska kränkningar. Vi måste sänka den siffran! Datum när det ska vara klart 14-10-31 6. Rutiner när elev kränker elev Policy På Ulvsäterskolan tar vi avstånd från alla former av kränkningar, trakasserier och all form av diskriminering. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi skapar en god kontakt med eleven, så att hen känner förtroende och tillit till vuxna. Personalen bygger upp en god kontakt med vårdnadshavaren genom utvecklingssamtal, föräldramöten, mejl, kontaktböcker, veckobrev, skoldagbok, personlig kontakt mm. Arbetslagen tar upp elevärenden på arbetslagsmötet utifrån planen. Genom elevenkäter, och spontana elevsamtal får vi kännedom om någon känner sig kränkt. Rastvärdar söker aktivt upp otrygga områden och bär väst för att eleverna snabbt ska se vem de ska vända sig till. Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling Personal Personal som uppmärksammar eller får kännedom om kränkningen dokumenterar på blanketten Anmälan om kränkande behandling eller trakasserier (bil 4). Vårdnadshavare informeras. Kopia på anmälan om kränkande behandling eller trakasserier lämnas omgående till bitr. rektor 9

som skyndsamt anmäler ärendet till rektor som i sin tur anmäler vidare till huvudman. Biträdande rektor startar skyndsamt en utredning (uppdraget delegerat från rektor). Personal utreder tillsammans med elevens pedagog och berörda elever. Personal sätter in åtgärder och följer upp ärendet under två veckor. Samtal, uppföljning och åtgärder skrivs ner och fästs som bilagor till blanketten Utredning av kränkande behandling (bil 5). När kränkningen upphör och ärendet avslutas lämnas blanketten Utredning av kränkande behandling (bil 5)till bitr. rektor som meddelar rektor. Arbetslaget Om ingen förbättring sker, tas ärendet upp i arbetslaget där man beslutar om och genomför åtgärder med uppföljning under två veckor. Åtgärder och uppföljning dokumenteras och fästs som bilaga till blanketten Utredning av kränkande behandling (bil.5) Om kränkningarna upphör och ärendet avslutats, lämnas båda blanketterna till biträdande rektor. Vårdnadshavare informeras Biträdande rektor och trygghetsteamet Om kränkningarna inte upphör lämnas ärendet med dokumentation till biträdande rektor och trygghetsteamet kopplas in. Samtal förs med berörda elever dokumentation sker och vårdnadshavare informeras. Uppföljning med samtal och dokumentation sker för båda parter i upp till tre veckor. Elevhälsoteamet Om ingen förbättring sker informerar trygghetsteamet vårdnadshavare till berörda elever. Ärendet överlämnas till elevhälsoteamet där beslut om vidare åtgärder tas. Vid anmälan om kränkning till huvudman finns möjligheten att begära centralt stöd. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal När någon vuxen kränker elev kontaktas biträdande rektor av den som har information om detta. Biträdande rektor underrättar rektor som anmäler till huvudman. Elevens vårdnadshavare informeras. Biträdande rektor utreder händelsen med elev. Kontakt tas med HR konsult. HR konsult intervjuar den som kränkt, inhämtar skolans utredning och tar beslut om vidare åtgärder. Rutiner för övrig dokumentation Alla lärare dokumenterar skriftligt incidenter på valfritt sätt. Ansvarsförhållande All personal på skolan ansvarar för att ta kränkningar på allvar. Vid enstaka kränkningar ansvarar i första hand klasslärare eller ansvarig pedagog Vid upprepade kränkningar kopplas även Trygghetsteamet in. Då elev kränks av personal ansvarar biträdande rektor för att rapportera till rektor, HR konsult, vårdnadshavare samt intervjua den som känner sig kränkt. 10

Skollagen (2010:800) Bil 1 (5) Enligt kap. 6 i skollagen ska huvudmannen se till att det: - inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever ( 6) - genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. ( 7) - varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i följande års plan. ( 8) - Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. ( 9) - En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. ( 10) Diskrimineringslagen (2009:567) Utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen skall enligt den nya diskrimineringslagen: - Inom ramen för verksamheten bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning (3 kap. 14 ) - Vidta åtgärder för att förbygga och förhindra att något barn eller elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, 11

- ålder, könsöverskridande identitet eller för sexuella trakasserier (3 kap.15 ) - Varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier på dessa grunder eller sexuella trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur planerade åtgärder har genomförts ska tas in i efterföljande års plan (3 kap.16 ) Förordning (2006:1083) Om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Förordning (2008:946) Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande skall anpassas efter deras ålder och mognad. 12

Definitioner Bil 2 (5) Diskriminering: Negativ, kränkande behandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt: - Direkt diskriminering: negativ särbehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. - Indirekt diskriminering: elev missgynnas genom att tillsynes neutrala regler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. (Inte behandla lika, ranka) Trakasserier: Kränker värdigheten och har samband med diskrimineringsgrunderna. (Irritera, håna, hacka) Kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna: Med kränkande behandling avses enligt kap. 14a 3 skollagen ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara: Fysiska sparkar, slag, knuffar Verbala hot, eller retas med elaka ord Psykosociala suckar, miner utfrysning eller ryktesspridning Text- och bildburna klotter, brev, lappar, e-post eller sms (Förolämpa, trycka ner ens självförtroende) Mobbning: Elever som utsatts för upprepade (minst några gånger i månaden) negativa handlingar med syfte att såra/skada (När en eller flera är dum mot någon ofta) 13

Elevens rättigheter: Bil. 3 (5) Om du som elev upplever dig kränkt, trakasserad eller diskriminerad och du känner att skolan inte följt lagarna, kan du vända dig till diskrimineringsombudsmannen eller till Barn och elevombudet. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till I första hand ska elever och personal vända sig till ansvarig pedagog. Biträdande rektorer Träningsskola och grundsärskola: Britt Bergman Danielsson 17 92 15 Grundskola: Kerstin Björk 17 71 75 Skolsköterska Christer Mattisson 17 72 84 Svante Karlberg 17 71 28 Kurator Nina Lind Val 17 91 64 Adresser: Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, 103 59 Stockholm Tel. 08-120 20 700 Text tel. 08-120 20 820 Fax 08-120 20 800 Webbplats www.do.se Barn och elevombudsmannen Tel. 08-586 080 00 Fax 08-586 080 10 Webbplats www.skolinspektionen.se/beo Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm Tel. 08-586 080 00 14

Bil. 4 (5) Anmälan om kränkande behandling eller trakasserier Skolan fick kännedom om kränkningen (datum) Anmälan till rektor/ bitr.rektor gjord av den. Delegationsbeslut skickat till nämnd Utredning påbörjades Beskrivning av kränkning: Ansvarig för utredningen Uppföljning Ärendet avslutat Lämnas till biträdande rektor. B A R N & U N G D O M www.gavle.se 15

Utredning av kränkande behandling Bil. 5 (5) Datum Utredare Utsatt elev Klass Vem har uppmärksammat problemet? Person/Personer som uppges ha deltagit i kränkningen Namn Klass Namn Klass Namn Klass Namn Klass Vad har hänt? Följande person/personer har kallats till samtal. Dat: Bil: Dat: Bil: Dat: Bil: Dat: Bil: Datum för uppföljningssamtal Kontakt med vårdnadshavare. Dat: Dat: Dat: Dat: Dat: Kränkningen har upphört. (Utredningen lämnas till biträdande rektor.) Dat: Ingen förbättring har skett. och genomför åtgärder. Ärendet avslutas. Ärendet tas upp i arbetslaget där man beslutar om Dat: Kränkningen har ej upphört (Ärendet med dokumentation lämnas till biträdande rektor) 16

17