Ulvsäter grundsärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Ulvsäter grundsärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundsärskola, grundsärskola inriktning träningsskola, fritidshem och tillsyn av barn över tolv år.

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen grundsärskola, grundsärskola inriktning träningsskola, fritidshem och tillsyn av barn över tolv år. Ansvariga för planen Rektor Kurt Hjalmarsson Biträdande rektor Margareta Lemoine Trygghetsteamet Vår vision Vi har elever som utifrån sina förutsättningar lyckas maximalt och med stolthet går vidare till nya utmaningar. Medarbetarnas höga förväntningar och stora engagemang leder till att eleverna får både verktyg och kunnande som de behöver för att nå sina drömmar och mål. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Eleverna har besvarat en trygghetsenkät med stöd av en vuxen som känner eleven väl. Bildstöd har använts inför och under arbetet med enkäten för att konkretisera frågorna. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har fått möjlighet att besvara en enkät. Information om trygghetsarbetet och planen ges på föräldramöte och utvecklingssamtal. Personalens delaktighet Personalen diskuterar kontinuerligt innehållet i planen på arbetslagsmöten. Personalen deltar i kartläggningen av elevernas trygghet ur ett vuxenperspektiv. Varje klass har arbetat aktivt med trygghetsenkäten för att förbereda eleverna. Personalen kommer att få möjlighet att lämna synpunkter på planen vid utvärderingen.

3 Förankring av planen Biträdande rektor och trygghetsteamet presenterar planen för grundsärskolans personal på en arbetsplatsträff. Därefter kommer en stående punkt att finnas för vidare diskussioner och bearbetning av innehållet. Biträdande rektor delger personal från Sodexo och skolans vaktmästare. Klassläraren ansvarar för att planen presenteras för eleverna under klassrådet och i samband med konkreta elevnära situationer med hjälp av bildstöd/akk. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Tidigare ingick grundsärskolan i Ulvsäterskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Efter en omorganisation i kommunen där grundsärskolan blev ett eget rektorsområde har det uppstått ett glapp under 215, där vi inte haft någon aktuell plan. Grundskolan gick in i Gävlemodellen ett år före oss vilket också påverkade. I samband med att vi nu går med i Gävlemodellen upprättar vi en ny likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling som enbart gäller vår verksamhet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Se ovan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Se ovan Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalen följer upp planen regelbundet vid arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar. I december 216 görs en slutgiltig utvärdering då möjlighet finns att ge synpunkter och förslag på innehållet i nästkommande plan. Ansvarig för att årets plan utvärderas Biträdande rektor Margareta Lemoine

5 Främjande insatser Namn Personalutbildare Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Personalutbildarna informerar all personal om Gävlemodellens mål och syfte. Insats Personalutbildarna får fortbildning genom sitt uppdrag i Gävlemodellen. På arbetsplatsträffar, speciallärarmöten och fritidsmöten finns en stående punkt där personalutbildarna ansvarar för det främjande trygghetsarbetet så att det hålls levande. All personal ska involveras för en "hela skolan ansats". Ansvarig Biträdande rektor Margareta Lemoine och personalutbildarna Datum när det ska vara klart

6 Namn Klassråd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Utveckla arbetet med klassråd. Insats Genom kontinuerlig undervisning om demokrati och mänskliga rättigheter får eleverna kännedom om alla människors lika värde oavsett religion, etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning. Under klassrådet bearbetar vi skolans egna ordningsregler för att förebygga kränkande behandling. Vad är en bra kompis? Vad får man göra/inte göra? För att konkretisera undervisningen används AKK, t.ex. bildstöd och tecken som stöd. Ansvarig Biträdande rektor Margareta Lemoine, klasslärare Datum när det ska vara klart

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Personalen har skattat olika platser ur en trygghetsaspekt. Trygghetsenkät för eleverna. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Enkäten tar upp frågor om eleverna känner sig trygga i skolan/på fritids/under raster ute på skolgården. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har kartlagt och tolkat vilka platser (så kallade "hot spots") och situationer som kan uppfattas som otrygga av eleverna. Det handlar om miljön ute och inne, under skoltid och på fritidshemmet. Trygghetsteamet har omarbetat Gävle kommuns enkät som vänder sig till grundskolans elever F-3. Syftet med det är att göra den mer tillgänglig för våra elever. Enkäten kommer att revideras ytterligare när vi analyserat resultatet. Resultat och analys Personalen har kartlagt otrygga platser inomhus och utomhus. Inomhus finns riskmiljöer, exempelvis i korridor till och från matsal, slöjd och gymnastiksal och i matsalen. Men eftersom eleverna sprider sig på ett annat sätt utomhus har vi valt att fokusera på utomhusmiljön för att minska risk för kränkande behandling. På skolgården finns "hot spots" vid sandlådan, förråden, staketet mot lekställning och vid gränsen mot grundskolans skolgård. Resultatet av elevenkäten visar att eleverna trivs i skolan och på fritids. Många svarar att de har kompisar i skolan och att de lär sig nya saker. Eleverna har någon att leka med i stor utsträckning och tycker om att vara ute på rast. De upplever att vuxna bryr sig om dem och är bra på att säga ifrån när elever är dumma mot varandra. Eleverna har kännedom om skolans ordningsregler. När det gäller kränkande behandling som t ex slag och sparkar så svarar en del elever att de har blivit utsatta för det. Flera svarar att de har blivit retade eller kallad elaka saker/fula ord. (Hela sammanställningen av resultatet av enkäten finns med som bilaga). När det gäller svarsfrekvensen är den hög för elever i grundsärskolan. I grundsärskolans inriktning träning är bortfallet högre, vilket handlar om elevernas förmåga att förstå frågornas innebörd och förmågan att uttrycka sig. Vi kan, utifrån bortfallet, konstatera att vissa begrepp är för svåra, en del av frågorna är för långa och behöver därför kortas ner och struktureras om så att de blir tydligare. Detta ökar förutsättningarna för eleverna att delta i enkätundersökningen, vilket möjliggör en ökad delaktighet och elevinflytande.

8 Förebyggande åtgärder Namn Förebyggande arbete mot kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Vi lyckas ligga steget före i alla situationer så att inte kränkningar uppstår. Åtgärd Vi ser till att finnas fysiskt nära i högre utsträckning i de situationer vi bedömer att det kan uppstå kränkande behandling. För att öka personalens kompetens om kränkningar förs kontinuerligt diskussioner kring trygghetsarbetet på arbetsplatsträffar, arbetslagsträffar, speciallärarmöten och fritidsmöten. Motivera åtgärd Resultatet av enkäten visar att det förekommer att elever känner sig retade, blir slagna eller sparkade och att de hör fula ord. Eleverna har genom sin utvecklingsstörning en begränsad förmåga att förstå och uttrycka sig. Det innebär att vuxna har ett extra stort ansvar att värna om elevernas lika värde. Hög personaltäthet i grundsärskolan gör att vi kan finnas nära eleverna och stötta dem i socialt samspel och kommunikation. Ansvarig Biträdande rektor Margareta Lemoine och hela personalgruppen Datum när det ska vara klart

9 Namn Otrygga platser på skolgården Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Att få en bättre överblick över otrygga platser på skolgården. Åtgärd För att öka tryggheten och minska risken för kränkande behandling behöver personalen sprida ut sig mera på skolgården. Fler utemöbler köps in som placeras ut på strategiska platser. Motivera åtgärd Resultatet från elevenkäten visar att eleverna tycker att det känns bra att vara ute på rast. Det förekommer dock att elever retats osv., därför vill vi ändå förbättra tryggheten för eleverna. Kartläggning över otrygga platser på skolgården (så kallade "hot spots") visar att det finns vissa riskområden som behöver uppmärksammas extra. Ansvarig Biträdande rektor Margareta Lemoine och hela personalgruppen Datum när det ska vara klart

10 Rutiner för akuta situationer Policy Vårt mål är att inga elever ska utsättas för trakasserier eller kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi finns fysiskt nära eleverna för att stötta dem i socialt samspel och kommunikation. Eftersom eleverna själva kan ha svårt att uttrycka att de blivit kränkta, har alla ett större ansvar att tolka deras signaler så att vi tidigt kan upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Vi har också ett ansvar att anmäla kränkande behandling även om handlingen i sig inte är medveten eller avsiktligt avsedd att skada någon annan. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Hela personalgruppen kan ta emot information från elever och föräldrar. Den som tar emot ansvarar sedan för att informera berörd personal i klassen och/eller på fritids. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Var och en som arbetar inom grundskola eller grundsärskola som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska omedelbart anmäla detta till huvudman. Detta sker genom att följa länken på Ankaret (kommunens intranät) till Anmälan av kränkande behandling. Anmälan går till rektor, biträdande rektor, chef grundskola samt nämndens sekreterare som även är registrator. Rektor/biträdande rektor ansvarar därefter för att skyndsamt utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder. När utredning är klar ansvarar rektor/biträdande rektor för att omedelbart rapportera detta via länken Uppföljning av kränkande behandling Rapport om uppföljning går då till huvudmannen via chef grundskola samt nämndens sekreterare. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal All personal har ett gemensamt ansvar att anmäla händelsen till biträdande rektor. Biträdande rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs. Biträdande rektor informerar vårdnadshavarna. Eleven och vårdnadshavarna kan vända sig till Barn- och elevombudsmannen (

11 Rutiner för uppföljning Beslutade åtgärder följs upp av biträdande rektor vid möte med elev, vårdnadshavare och/eller berörd personal. Vid uppföljningen dokumenteras vilka åtgärder som gjorts och vilken verkan de haft. Om åtgärderna haft önskad effekt och kränkningarna upphört så avslutas ärendet. Om det visar sig att kränkningarna kvarstår så vidtas nya åtgärder som följs upp och revideras tills man konstaterat att kränkningarna upphört. Ansvarig: Biträdande rektor Rutiner för dokumentation Åtgärderna ska dokumenteras i samband med anmälan och vid varje uppföljningstillfälle (se även rutiner för uppföljning). Ansvarsförhållande Rektor Kurt Hjalmarsson Biträdande rektor Margareta Lemoine Personalgruppen

12 Definitioner Bilaga 1 Diskriminering: Negativ, kränkande behandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt: Direkt diskriminering: negativ särbehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: elev missgynnas genom att tillsynes neutrala regler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. (Inte behandla lika, ranka) Trakasserier: Kränker värdigheten och har samband med diskrimineringsgrunderna. (Irritera, håna, hacka) Kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna: Med kränkande behandling avses enligt kap. 14a 3 skollagen ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara: Fysiska sparkar, slag, knuffar Verbala hot, eller retas med elaka ord Psykosociala suckar, miner utfrysning eller ryktesspridning Text- och bildburna klotter, brev, lappar, e-post eller sms (Förolämpa, trycka ner ens självförtroende) Mobbning: Elever som utsatts för upprepade (minst några gånger i månaden) negativa handlingar med syfte att såra/skada (När en eller flera är dum mot någon ofta)

13 Trygghetsenkät ht 215 Bilaga 2 Sammanställning av resultatet av elevenkät genomförd under vecka 42. Fråga 1 och 2 Jag är: Grundsär Träning Bortfall Grundsär Bortfall Träning Flickor Pojkar Kolumn1

14 Fråga 3 Har du kompisar i skolan? Grundsär Träning Bortfall Grundsär Bortfall Träning Ja Nej Kolumn1 Fråga 4 Lär du dig nya saker i skolan? Grundsär Träning Bortfall Grundsär Bortfall Träning Ja Nej Kolumn1

15 Fråga 5 Hur trivs du i skolan? Grundsär Träning Bortfall Grundsär Bortfall Träning Bra Dåligt Kolumn1 Fråga 6 Hur trivs du på fritids Grundsär Träning Bortfall Grundsär Bortfall Träning Bra Dåligt Går inte på fritids

16 Fråga 7 Känner du att vuxna på skolan bryr sig om dig? Grundsär Träning Bortfall Grundsär Bortfall Träning Ja Nej Kolumn1 Fråga 8 Är vuxna på skolan bra på att säga ifrån när elever är dumma mot varandra? Grundsär Träning Bortfall Grundsär Bortfall Träning Ja Nej Kolumn1

17 Fråga 9 Finns det regler om hur man ska vara mot varandra i din klass? Grundsär Träning Bortfall Grundsär Bortfall Träning Ja Nej Vet inte Fråga 1 Har du blivit retad eller kallad elaka saker av andra elever? Grundsär Träning Bortfall Grundsär Bortfall Träning Ja Nej Kolumn1

18 Fråga 11 Får du vara med och leka? Grundsär Träning Bortfall Grundsär Bortfall Träning Ja Nej Kolumn1 Fråga 12 Har du blivit slagen eller sparkad av andra elever? Grundsär Träninng Bortfall Grundsär Bortfall Träning Ja Nej Kolumn1

19 Fråga 13 Har du sett någon annan elev blivit retad eller slagen? Grundsär Träning Bortfall Grundsär Bortfall träning Ja Nej Kolumn1 25 Fråga 14 Hör du fula ord på skolan? Grundsär Träning Bortfall Grundsär Bortfall Träning Ja Nej Kolumn1

20 25 Fråga 15 Har någon vuxen på skolan sagt elaka eller otrevliga saker åt dig? Grundsär Träning Bortfall Grundsär Bortfall Träning Ja Nej Kolumn1 Fråga 16 Känns det bra att vara ute på rast? Grundsär Träning Bortfall Grundsär Bortfall Träning Ja Nej Kolumn1

21

22

23

24

25

26

27