Min väg till lycka behöver inte vara din väg till lycka

Vad tycker enhetschefer och biståndsbedömare/ handläggare inom äldreomsorgen om regeringens budget? Min väg till lycka behöver inte vara din väg till lycka SKTFs kommentarer till regeringens förslag på ökat stöd till äldreomsorgen 18 oktober 2006

2 Sammanfattning och slutsatser Regeringen har i dagarna i sin höstbudget lagt förslag angående utveckling av äldreomsorgen. I första hand ska ca 1,9 miljarder ska riktas direkt till verksamheten i form av investeringsstöd för ett utbyggt särskilt boende och ökade möjligheter för den enskilde att välja. Resurserna ska även användas till att förbättra såväl det medicinska omhändertagandet som det sociala innehållet i äldreomsorgen, den så kallade värdighetsgarantin. Detta är ett konkret förslag i syfte att öka tydligheten i vad som utlovas, säkra en miniminivå och göra det lättare att följa upp verksamheten. SKTF har i en enkät frågat direkt berörda medlemmar i äldreomsorgen om deras spontana synpunkter på regeringens budget. Ett representativt urval av enhetschefer inom äldreomsorgen samt biståndsbedömare och biståndshandläggare har ingått i undersökningen. En övervägande majoritet, drygt 70 procent, är positiv till regeringens satsningar för att skapa fler platser i särskilt boende. I kommentarerna finns det några som uttrycker en oro för att de resurser som tillförs verksamheten inte kommer att leda till avsedda effekter. Regeringen har aviserat att 500 miljoner kronor ska läggas på nya bostäder för äldre och våra medlemmar vill trycka på att pengarna måste användas just till nya bostäder. Det finns annars en uppenbar risk att pengarna läggs i svarta hål i form av redan påbörjade byggen och ombyggnationer vilket inte leder till ett ökat boende. 72 procent av enhetscheferna och 77 procent av biståndsbedömarna/biståndshandläggarna svarar ja på den direkta frågan om det finns ett behov av fler platser i särskilt boende i deras kommun. 17 procent anser inte att behovet finns. 78 procent av enhetscheferna och 68 procent av biståndsbedömarna/biståndshandläggarna säger spontant att det är bra att regeringen tillför resurser för att införa en värdighetsgaranti som ska säkra miniminivåerna i äldreomsorgen. Däremot är det färre, 46 procent av enhetscheferna och 37 procent av biståndsbedömarna/biståndshandläggarna som anser att värdighetsgarantin kommer att höja kvalitén i äldreomsorgen i den egna kommunen. 21 procent av enhetscheferna och 16 procent av biståndsbedömarna/biståndshandläggarna anser att en miniminivå inte skulle innebära något eftersom kommunen redan håller en hög kvalité. 28 procent anser att satsningen inte är tillräcklig. Ungefär 23 procent anser att en miniminivå kan innebära att en redan hög nivå riskerar att sänkas. Det finns en risk att en garanterad miniminivå blir normerande och på så sätt blir satsningen kontraproduktiv. När det gäller införandet av en värdighetsgaranti så finns det medlemmar som anser att man slår in öppna dörrar eftersom man redan idag arbetar med utgångsläge från de riktlinjer som finns kopplade till Socialtjänstlagen. Det har alltid varit, och är fortfarande, den professionella bedömarens och verkställande utförarens ledstjärna att utgå från den enskilde individens faktiska behov. Men, det finns även de chefer och biståndsbedömare/biståndshandläggare som har kommenterat att värdighetsgarantin kan göra nämnda riktlinjer ännu tydligare och framför allt lägga till den sociala dimensionen. Någon som många uppger saknas idag.

3 Genom de spontana öppna svar vi har fått in kan vi bekräfta den bild vi redan har att våra medlemmar inom äldreomsorgen alltid utgår från den enskilde individens behov och perspektiv. Regeringen behöver använda den gedigna kunskap som finns hos SKTFs medlemmar och vi vill därför snabbt få igång en dialog för att starta arbetet med att utveckla resonemangen och detaljerna i förslagen. Nyckeln till att satsningarna ska lyckas är att ge cheferna de resurser och de förutsättningar som krävs för att leda verksamheten. Det handlar bland annat om färre direkt underställda, ett gediget administrativt stöd och möjlighet till egen utveckling. Cheferna behöver tid för att utveckla verksamheten, nu med utgångsläge från de nya satsningar som föreslås, ha utvecklingssamtal med alla sina medarbetare och tid för att ha en dialog med anhöriga. Många enhetschefer inom äldre- och för den delen handikappomsorgen har direkt ansvar för en alldeles för stor grupp underställda, det rör sig ibland om mellan 50-100 direkt underställda. Men det handlar också om att cheferna har ett undermåligt administrativt stöd. Någon måste ta ansvar för att leda personalen så att den miniminivå av värdig vård som alliansen talar om inte bara säkerställs utan överträffas. Och denna någon är ofta en kvinnlig enhetschef som gör ett fantastiskt jobb utifrån de förutsättningar hon ges. SKTF är övertygade om att med färre direkt underställda, ett bättre administrativt stöd och tydligare stöd från ledningen skulle våra enhetschefer kunna göra ett ännu bättre arbete och dessutom orka ett helt arbetsliv. Ett axplock av citat från SKTFs medlemmar som svarat på enkätfrågan: - Vad anser du vara viktiga beståndsdelar i en värdighetsgaranti? Varje person som behöver eller önskar särskilt boende skall få det. Idag är det bara behovet som styr. Att gamla är rädda för ensamheten gör inte att de prioriteras, det bör ändras. De äldre som vill duscha flera gånger i veckan bör få det. Idag är det vanliga 1 g/vecka och 2 ggr för dem som kan stå på sig. Det kräver kanske mera personal. Ingen gammal människa skall behöva dö i ensamhet, men ingen skall heller tvingas på sällskap om de vill vara ensamma. Överhuvudtaget måste de gamla få vara med och bestämma mera. *Tillgång till utbildad, kompetent och motiverad personal. Lättare att förflytta eller säga upp de som ej uppfyller de kriterierna. *Resurser att bedriva värdig vård och omsorg både i pengar och anpassade lokaler. *Förbättrad samverkan mellan kommuner och landsting - helst en huvudman. *Ökat inflytare för brukaren vad beträffar insatser och var boendet är beläget. Socialtjänstlagen talar om skälig levnadsnivå. Jag kan se det som att "värdighetsgaranti" är ett förtydligande, att vi ska se till hela personen, hela den sociala situationen, hur mår d.e. fysiskt och psykiskt, hur har han det runt omkring sig vad gäller kontaktnät, anhöriga. Det har på senare år blivit alltför mycket vård och sjukdomar även i vårt språk, trots att vi är socialarbetare. Sist men viktigast är att de äldre ska få komma till tals, och de som inte förmår ska ha en legal företrädare. Det får inte vara så att stressade doktorer på akutmottagningar bestämmer "att nu måste Elsa flytta", när det handlar om en överfull akutmottagning med små resurser som inte vill ha gamla människor där och med alla medel försöker förhindra att gamla Elsa ska uppta en vårdplats på en överfull avdelning.gamla måste ha rätt till sjukvård om de är sjuka. Man blir inte frisk om man får ett särskilt boende.

4 Att personal inom äldreomsorgen, har dokumenterad kunskap om bemötande, respekt och omvårdnad, nutretion. Att man har fortlöpande etisk diskussion om för vems skull man gör jobbet. Att brukarna ska få bestämma själva hur hjälpen ska utföras, självbestämmande för de äldre. Att personalen får den utbildning och ersättning som gör att de känner sig stolta över sitt arbete och med det ger arbetet och de äldre högre status i samhället. Valmöjlighet att själv bestämma när behovet finns för äldreomsorg i någon form och var någonstans. Få behålla sin integritet. Individuellt anpassad omsorg. Få behålla sina vanor och manér. Ha en struktur som gör att inte människor blir illa behandlade. Tex bemötande och förhållningssätt. Att få känna att jag är människa trots olika former av skröpligheter eller sjukdomar. Få duscha regelbundet eller bli hjälpt att hålla mig ren och snygg. Att få möjlighet att få vara ute i friska luften. Att få ta del av det som händer runt ikring mig av nyheter eller kultur. Att få känna mig behövd och bekräftad. Att få känna mänsklig värme och närhet Att få vara en i en social gemenskap. Att få sluta mina dagar med värdighet med någon intill mig. Utifrån socialtjänstlagens intentioner utgår allt från individen. Respekt, integritet och självbestämmande. Vad gäller en värdighetsgaranti så kan jag tänka mig något som motsvarar vårdgarantin. men det finns ju reglerat i förvaltningslagen En värdighetsgaranti bör innehålla det som är av vikt för den enskilde individen utifrån dennes förutsättningar och livshistoria i mötet med den kommunala äldreomsorgen. Garantin bör vidare grunda sig på de rekvisit som socialtjänstlagen är uppbyggd av. I och med att alla biståndsbeslut ska fattas individuellt, ska således värdighetsgarantin bli individbaserad. Men i denna garanti bör det även framgå vilket ansvar som den enskilde individen har för sin livssituation samtidigt som var det kommunala ansvar tar vid. Det är viktigt att begreppet blir hanterbart för kommunerna och biståndshandläggarna. Detta är endast en spontan tanke som jag i dagsläget formulerat ihop. Att få leva så normalt som möjligt. Det innebär förslagsvis: att bo tillsammans med sin make/maka att få ha ett husdjur att få ta en nubbe att få anständig mat att få lägga sig när man själv vill att någon lyssnar och har tid Mer personal!!!

5 Så här gjordes undersökningen SKTF har låtit de yrkesgrupper som dagligen arbetar professionellt med äldreomsorgsfrågor komma med spontana reflektioner över de delar av budgeten som behandlar äldreomsorgsfrågorna. De yrkesgrupper som valdes ut var enhetschefer inom äldreomsorgen samt biståndsbedömare och biståndshandläggare. Samtidigt som budgeten presenterades skickades en enkät med nedanstående frågor till ett representativt urval av ovan nämnda yrkesgrupper. Enkäten distribuerades via e- post. De frågor som ställdes var följande: 1. Regeringen avsätter en halv miljard för att skapa fler platser i särskilt boende. Vad är din spontana reaktion på detta? 2. Finns det behov av fler platser i särskilt boende i din kommun? 3. Regeringen tillför resurser för att införa en värdighetsgaranti som ska säkra miniminivåerna, avseende såväl medicinsk som social omsorg, inom äldrevården. Vad tycker du om detta? 4. Vad är din spontana reaktion på införandet av en värdighetsgaranti? 5. Den enskilde ska ges möjlighet att själv välja inom äldreomsorgen för att den offentligt finansierade verksamheten ska bli mer lyhörd för den enskildes behov och önskemål. Vad är din spontana reaktion på införandet av en värdighetsgaranti? Vad är din spontana reaktion på detta? Undersökningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig, men resultaten ger en direkt och spontan fingervisning hur de som i sitt dagliga arbete har att verkställa de politiska besluten bedömer förutsättningarna för och utfallet av de insatser som riktar sig till äldreomsorgen i budgeten. Resultaten i denna rapport bygger på över 350 svar från chefer inom äldreomsorgen och biståndsbedömare/biståndshandläggare. Den satsning som återfinns i budgeten omspänner 1,9 miljarder kronor och insatserna riktas mot medborgare som uppnått ålderspension, cirka 1,6 miljoner medborgare. Detta innebär att satsningen är värd 1 200 kronor per ålderspensionär.

6 Resultat Regeringen avsätter en halv miljard för att skapa fler platser i särskilt boende. Vad är din spontana reaktion på detta? Över 70 procent av respondenterna avser att denna satsning är helt rätt (se bild 1). Det finns inga märkbara skillnader mellan yrkesgrupperna. 100 75 50 73,5 71 25 0 Helt rätt satsning 5,9 6,2 19,1 19 1,5 3,8 Pengarna skulle göra mer nytta om de satsades på annat Annat Vet ej Enhetschef Biståndsbedömare/biståndshandläggare Bild 1 visar hur yrkesgruppernas svar fördelas på de angivna svarsalternativen. Finns det behov av fler platser i särskilt boende i din kommun? 75 procent av respondenterna svarar att det finns ett behov av fler platser i särskilt boende i deras kommun (se bild 2). Drygt var sjätte respondent svarar att det inte finns ett sådant behov. 100 75 50 72,1 77,1 25 0 16,2 18,1 11,8 4,8 Ja Nej Vet ej Enhetschef Biståndsbedömare/biståndshandläggare Bild 2 visar hur yrkesgruppernas svar fördelar sig på de angivna svarsalternativen.

7 Regeringen tillför resurser för att införa en värdighetsgaranti som ska säkra miniminivåerna, avseende såväl medicinsk som social omsorg, inom äldrevården. Vad tycker du om detta? Knappt 80 procent av enhetscheferna och knappt 70 procent av biståndsbedömarna/ biståndshandläggarna tycker att det är bra att införa en värdighetsgaranti (se bild 3). 100 75 50 77,8 67,6 25 0 21,3 13,3 0,7 1,4 8,1 9,7 Bra Tveksamt Dåligt Annat Enhetschef Biståndsbedömare/biståndshandläggare Bild 3 visar hur yrkesgruppernas svar fördelar sig på de angivna svarsalternativen. Som framgår av bilden är det ytterst få som anser att det är dåligt att införa en värdighetsgaranti. Den vanligast förekommande kommentaren från dem som valt att svara annat är att det inte går att tillämpa en värdighetsgaranti om den inte är tydligt mätbar och att det tillförs de resurser som krävs för att leva upp till garantin. Vad är din spontana reaktion på införandet av en värdighetsgaranti? Trots att majoriteten tycker att det skulle vara bra att införa en värdighetsgaranti är det en minoritet som tror att detta skulle höja kvaliteten i omsorgen (se bild 4). 50 40 46,3 30 20 10 37,4 21,3 16 28,7 27,2 22,8 22,8 16,5 12,5 0 Detta skulle höja kvaliteten på äldreomsorgen i min kommun. En miniminivå skulle inte innebära något i min kommun eftersom vi redan håller en hög kvalitet. Satsningen är bra, men inte tillräcklig. En miniminivå kan innebära att en redan hög nivå riskerar att sänkas. Annat Enhetschef Biståndsbedömare/biståndshandläggare Bild 4 visar hur yrkesgruppernas svar fördelar sig på de angivna svarsalternativen.

8 Som framgår av bilden svarar mer en var femte att en värdighetsgaranti skulle kunna vara kontraproduktiv, det vill säga att en redan hög nivå skulle kunna sänkas då det kan befaras att miniminivån blir normerande. En vanlig kommentar bland dem som svarat annat är att det är bra med en nationell miniminivå, men att det krävs såväl tydlighet om vad det innebär och resurser för att leva upp till detta. Många ställer sig också frågan på vad sätt denna miniminivå skulle skilja sig från den miniminivå på verksamheten som Socialtjänstlagen talar om Den enskilde ska ges möjlighet att själv välja inom äldreomsorgen för att den offentligt finansierade verksamheten ska bli mer lyhörd för den enskildes behov och önskemål. Vad är din spontana reaktion på detta? I princip är man positiv till tanken att den enskildes behov ska vara avgörande för vilka insatser denne erbjuds, men detta tillämpas redan idag i den utsträckning som resurserna medger. Det finns en oro över att de som är i störst behov av insatser inte själva kan framföra och hävda sina behov. Detta kan leda till att de redan resursstarka kommer att ianspråkta merparten av de ändliga resurserna. En vanlig kommentar är att man redan idag är lyhörd för medborgarnas behov och önskemål, men att de tilldelade resurserna inte medger att man kan tillfredsställa alls behov. De nya resurser som nu tillförs är bra, men kommer bara få marginella effekter.

9 SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för offentligt och privat anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Idag är vi drygt 170 000 medlemmar. För frågor kring undersökningens genomförande kontakta Gerry Andersson, gerry.andersson@sktf.se 070-27 96 360. Övriga kontakter: SKTFs förbundsordförande Eva Nordmark, eva.nordmark@sktf.se 070-624 13 11. Presskontakter: Pressombudsman Ann-Marie Prhat, ann-marie.prhat@sktf.se 08-789 64 77, 070-240 95 96 Presschef Karin Ottosson, karin.ottosson@sktf.se 08-789 63 78, 070-317 63 78. SKTF Direkt Facklig rådgivning varje vardag måndag till fredag mellan 8 och 20. Telefon 0200 778 778 e-post sktfdirekt@sktf.se