Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06



Relevanta dokument
Därför är din insats för miljön viktig

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

175 FÖRSLAG Datum Ert datum

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

2 UNIT4 Agresso AB Miljöredovisning 2012

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni Göteborg Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resa i tjänsten. Här är snabbversionen av Eslövs kommuns riktlinjer för resor i tjänsten.

Göteborgs universitets klimatstrategi

Telias väg till ett hållbart företag & förändrade mötesbeteende under

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Resfria möten. Kristina Appelqvist

Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2002

Riktlinje för tjänsteresor. Antagen av Kommunstyrelsen KK19/575

Mötes- och resepolicy

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Miljöfika för företag Kristianstad

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Resvaneundersökning 2018

Testresenär Startmöte höst Page 1

Uppföljning Resepolicy Beslutades i Kommunfullmäktige 30 September 2013

Rutiner för möten och resor

Uppföljning målområde transporter 2017

Vilka resor tror du är bäst för miljön?

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Rapport om klimatsmart resande

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Gör inte som alla andra

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport

Skyways - Klimatrapport

Policy för resor och transporter i tjänsten

Resepolicy. Styrdokument, policy Kommunledningskontoret Siv Helzén Nivå:

Uppföljning Göteborgs universitets klimatstrategi Ellen Lagrell, april 2012

Grön och hållbar tillväxt

MEDDELANDE NR 2006:11. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2005

Riktlinjer för resor

Effektivare tjänsteresor

Hållbara möten - hur IT kan bidra till en hållbar utveckling Stiftelsen TEM Miljönätverksträff i Höör

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

Klimatrapport Alteco AB

Rese- och fordonspolicy

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009)

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1

Intern klimatrapport Sala Sparbank

100 % Fossilbränslefritt Skåne

Klimatrapport Alteco AB

Vad gör man?

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009)

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV (5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin,

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R

Trafikkontoret i Göteborg. Fotograf: Klas Eriksson

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

Riktlinjer för resor i tjänsten

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

Hållbarhet i flygbranschen

Långsiktigt arbete med miljö och klimat. Lena Wennberg Miljöchef, Swedavia AB och Stockholm Arlanda Airport

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009)

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009)

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETET, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång

SMARTARE SÄTT ATT MÖTAS Så kan ny teknik ge effektivare möten, sänkta reskostnader och minskad miljöpåverkan

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

HUR SPARAR MAN PENGAR OCH MILJÖ PÅ ORGANISATIONENS RESOR OCH TRANSPORTER? GRÖN RESPLAN KLIMATVÄXLING ERHÅLLNA VINSTER

Klimatrapport Alteco AB

Flyglinjen. Torsby - Hagfors - Arlanda. En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Ink MÄL Medarbetare och förtroendevalda ska vid resor orsaka så lite miljöpåverkan som det är möjligt.

Klimatrapport Alteco AB

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

KLIMATREDOVISNING Verksamhetsåret 2015

Energieffektivisering av transporter

Ledningens miljögenomgång Primärvården

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Verksamhetsåret 2014

Policy. Regler och riktlinjer för resor och trafiksäkerhet. Sida 1/5

Transkript:

Bild 1 Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06 Bild 2 Miljömål 2004-06: Minska miljöpåverkan vid tjänsteresor, resor till och från arbetet samt övriga transporter Resultat: Resandet minskar totalt sett. Positivt är att antal data- och videokonferenser har ökat med ca 35%. Flera fakulteter har genomfört resvaneundersökningar i syfte att kartlägga och analysera anställdas och studenters resvanor. Flygresor minskar likaså tågresor. Det riktigt tråkiga är att flygresor inrikes ökar stadigt och har ökat med 13,8% sedan 2002. Bild 3

GU RESEPOLICY Miljöhänsyn skall beaktas vid val av färdmedel. Universitetet skall vara ett föredöme vad gäller miljömedvetande. Inom landet rekommenderas resor med tåg framför flyg. Bild 4 Tjänsteresor med bil 1998-2005 År Tabell: Tjänsteresor med bil (exkl. hyrbilar och tjänstebilar) Antal körda km[1] med egen bil Antal körda km/anställd 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 1 628 000 1 706 000 1 660 000 1 748 000 1 703 000 1 672 000 1 530 000 1 311 800 355 362 352 403 376 356 280 251 [1] Källa: respektive årsbokslut

Tjänsteresor med tåg Tågresandet minskar totalt sett, totalt reste vi 4,1 miljoner kilometer med tåg under 2005, vilket är en minskning med knappt 1% sedan 2004. Räknat per anställd har det istället skett en ökning med 16%, från 763 km till 887 km/anställd. (Miljöredovisning 2005) Bild 6 Tjänsteresor med flyg Den totala siffran flygkilometer uppgår till 30 699 276, vilket kan jämföras med 31 174 154 km år 2002 (senaste statistik), detta motsvarar en minskning på ca 1,5%. Dock ökar inrikes flygkilometer med 13,8% jämfört med 2002. (Miljöredovisning 2005)

Bild 7 Utsläppsmängder i kg per reseslag Tabell: Utsläppsmängder i kg per reseslag[1] Flyg (utrikes) Flyg (inrikes) Tåg Egen Bil Totalt Kilometer 2005 28 213 134 2 486 142 4 126 680 1 311 800 36 137 756 km Kilometer 2002 28 989 863 2 184 291 4423 520 1 703 000 37 300 674 km Kolmonoxid (CO), kg, 2005 13 966 1 243 0,619 10 101 25 311 kg Kolmonoxid, kg, 2002 14 350 1 092 0,885 13 232 28 675 kg Koldioxid (CO2), kg, 2005 2 990 592 425 130 24 274 166 3 689 912 kg Koldioxid, kg, 2002 3 072 925 373 513 26 355 927 3 802 391 kg Kväveoxider (NOx), kg, 2005 10 157 1 492 0,0949 1 128 12 777 kg Kväveoxider, kg, 2002 10 436 1 311 0,0885 1 465 13 212 kg Kolväte (HC), kg, 2005 705 373 0,0867 2 033 3 111 kg Kolväte, kg, 2002 725 328 0,0885 2 640 3693 kg [1] beräkningarna är baserade på utsläppsdata från Rapport Miljöledningssystem i statlig förvaltning, 2001 Bild 8 TÄNK OM Alla flygresor mellan Stockholm-Gbg och Stockholm- Malmö ersattes med X2000 Vi skulle inte förlora någon tid att tala om och Då skulle Sverige spara 0,7 TWh (motsvarande 80 miljoner liter bensin). Och vi skulle minska utsläppen av koldioxid med 225.000 ton, kväveoxider med ca 1600 ton och svavel med över 200 ton. Källa: Tänk om 40 räkneexempel för miljötänkare Svenska Naturskyddsföreningen, 2001. Bild 9

TÄNK OM Dagens alla bilresor kortare än två kilometer ersattes med cykelfärd eller promenad? Då skulle Sverige spara upp till 130 miljoner liter bensin. Detta minskar utsläppen av koldioxid med 295 000 ton. Den insparade bensinen motsvarar 1,1 TWh. Källa: Tänk om 40 räkneexempel för miljötänkare Svenska Naturskyddsföreningen, 2001. TÄNK OM Alla svenska bilister bytte bil till en som drog 0,65 liter/mil. Då skulle Sverige spara 958 miljoner liter bensin. Denna bensin innehåller 8,4 TWh energi, och skulle vid förbränning ge upphov till utsläpp av 2,26 miljoner ton koldioxid. Motsvarar 10% av transportsektorn totala koldioxidutsläpp i Sverige. Källa: Tänk om 40 räkneexempel för miljötänkare Svenska Naturskyddsföreningen, 2001. Bild 11

Resvaneundersökningar GU 2005-06 Presentation Mats-Ola Larsson Trafikkontoret Inklusive jämförelse med 19 andra arbetsplatser/org. tillfrågade svarande Samfak 667 455 68% Nat Fak 730 385 53% Gemensam förvaltning 390 258 66% Pedagogen (Mölndal) 462 304 66% 19 arbetsplatser 60-80% Bild 12 Resor till jobbet (andel av svarande) Ensam i bil Cyklar Kollektivt Promenerar Samfak 14% 25% 16% 28% Nat Fak 19% 19% 24% 18% Gemensam förvaltning 23% 31% 14% 14% Pedagogen (Mölndal) 56% 21% 13% 2% 19 arbetsplatser 44% 22% 11% 6% Bild 13

Svar från dem som kör bil till jobbet Måste ha Jag kan byta bil i Inget kan få till koll.trafik tjänsten mig att byta och det skulle fungera Samfak 8% 30% 25% Nat Fak 14% 18% 22% Gemensam förvaltning 25% 25% 25% Pedagogen (Mölndal) 17% 10% 30% 19 arbetsplatser 13% 20% 31% Bild 14 Korta tjänsteresor, vanligaste färdsätt Kör privat bil i tjänsten Reser kollektivt i tjänsten Samfak 29% 38% Nat Fak 43% 25% Gemensam förvaltning 38% 32% Pedagogen (Mölndal) 74% 18% 19 arbetsplatser 35% 9% Bild 15

21 Här kan du se de vanligaste felen en förare gör. Ett ändrat körbeteende i dessa exempel gör att du kan spara upp till 20% i bränsleförbrukning. Förarens vanligaste fel: > Kör på 1:ans växel för länge > Hoppar ej över växlar > Ligger kvar på 2-3:ans växlar i st.f. att växla upp > Släpper gasen för sent > Gasar i onödan > Kör fram och stannar i de flesta situationer > Frikopplar tidigt för att stanna > Accelererar för långsamt > Går ned till 1:an i korsningar > Nyttjar ej motorbroms (nedväxling) > Använder "spillgas" utan att veta om det > Utnyttjar inte höga växlar > Dålig planering/avsökning > Planerar körfältsbyte dåligt > Kör ej i med och motlut på ett riktigt sätt Bild 17

26 20 Bild 18

22 Bild 19 Bild 20 Desktopkonferens Marratech, Skype och Messenger för kommunikation på distans Mattias von Feilitzen Bild 21

Att mötas på distans Ny teknik medför nya möjligheter men också förändrade förutsättningar Fördelar: Tidsbesparing Ekonomi och miljö Fler möjligheter med digitala verktyg Nackdelar: Teknikkrav Andra förutsättningar för kommunikation Desktopkonferens Tre verktyg, olika fokus Marratech Större grupper Alternativ för videokonferens Delade resurser Gratis, men ändå inte Laddas hem via www.marratech.com Skype Mindre grupper Alternativ för telefonkonferens Begränsade möjligheter Laddas hem via www.skype.se Windows Live Messenger Chattverktyg Snabba kontakter Dela filer Laddas hem via get.live.com/messenger Desktopkonferens Bild 23

Roland Lahti, miljöchef Segment Företag (TSS) Tel: 08-504 519 20 Mobilfax:0706-14 32 95 E-post: Roland.Lahti@teliasonera.com TeliaSonera Sverige TeliaSoneras egen resa i hållbar riktning Under 2001 2004 har TeliaSonera Sverige minskat CO 2 - utsläppen med nästan 50 % 2001 2004 Bild 25

Några bidragande faktorer Optimala Möten en undersökning om möten, resande och attityder i TeliaSonera Sverige Implementering av mötespolicy ISO 9001/14001 tjänsteresor en identifierad aspekt Medarbetarnas ökade medvetenhet om kostnader och effektivitet Bättre balans mellan arbete och fritid Minskad miljöbelastning Leva som vi lär Bild 26 Mötespolicy för TeliaSonera Sverige Möts virtuellt för att reducera kostnader och vara effektiva Ökad livskvalité, minskar vår miljöbelastning och bidrar till hållbar samhällsutveckling Medvetna val av mötesform stärker trovärdigheten i kommunikationen om nyttan av våra tjänster Möten och dialog är viktig grund för att utveckla vår verksamhet Eftersträvar möten som ger konkret resultat och är strukturerade, effektiva och kreativa. Skall vara meningsfulla, deltagarna ta ansvar och utrymme för nya ideér Sammankallande har ansvar för virtuellt eller fysiskt möte Mötesform med respekt för innehåll, deltagarnas geografiska placering och sociala situation

Bild 27 TeliaSonera Sverige, Hållbar utveckling - > Analysera resor - > Analysera möten - > Mötespolicy - Bild 28 Minskningen 2001-2004 har skett genom Minskat tjänsteresande med 30 % Minskning av kontorsytan med 50 % Ökad energieffektivitet i telenätet Ökad användning av fjärrhantering för drift och underhåll av telenätet - Minskade resekostnader Ökad effektivitet Sparar medarbetarnas tid - Minskar miljöpåverkan

Bild 29 Varför ta flyget till Stockholm? Framtida flygresande mellan Göteborg och Stockholm. Jean-Marie Skoglund, Luftfartsstyrelsen Bild 30 Flygets tillgänglighet minskar Tidsmarginalen ökar pga. * incheckningstiden * security * begränsningar av tillförsel -handbagage * köer Tillgängligheten till och från flygplatserna ökade avgifter för taxi och buss.

Bild 31 Faktorer som på sikt påverkar flygets del mellan Göteborg-Stockholm Konkurrensen med SJ. Fler tågoperatörer på GOT-STO? Tillgängligheten. Direktlinjer från Göteborg eller andra flygplatser i Europa Bromma Flygplats framtid. Ökat miljömedvetande skatter? Konkurrensen ju fler flygbolag desto billigare Vilken tur att vi har bensinskatter Thomas Sterner Professor Miljöekonomi Handelshögskolan, GU

Bild 33 Historisk variation av CO 2 - koncentrationer i atmosfären 2003-376 ppm Bild 34 Det här kallar jag Låång Sikt Istider 2003-376 ppm Bild 35

Det är endast den här tidsperiod som vi vanligtvis kallar Historia 2003-376 ppm Bild 36 Bensin priser konsumtion/cap Price of g asoline ITALY UK AUSTRALIA CANADA USA 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Gasoline p er cap ita 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000

Bild 37 Bensinskatter är potentiella instrument för klimat- policy Om OECD hade Storbritanniens priser skulle konsumtionen vara -40% Med USAs priser skulle konsumtionen vara +40% Skillnaden är mycket större än Kyoto (f. 1) Varför är det svårare att höja skatter i USA än i Storbritannien? Politisk lobbying påverkar skatter Bild 38 Tillväxt och Miljö! Kan vi öka inkomster med 50% & reducera utsläpp från fossila bränslen med 50%? Transportsektorn Bränsle efterfrågan Q = Y a P b Elasticitet: Inkomst: 1, Pris 0.8 Bild 39

Ekonomernas lösning: Höj bränslepriserna med 300%! Eftersom P =(0.5/1.5) -1/0.8 = 3.95 Bild 40 Är det MÖJLIGT? Ja : De flesta europeiska länder har redan gjort det. Det internationella priset på bränsle är 2-3 Kr/l. Om hela världen hade samma bränslepriser som Storbritannien och Italien skulle problemet vara (nästan) löst. Detta gäller endast transportsektorn. Det har inte hänt mycket inom industrieller elektricitetssektorn ännu