Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2002

Transkript

1 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 22 Meddelande 23:9

2 Angående frågor och synpunkter på rapporten, kontakta Stefan Lundvall Länsstyrelsen i Jönköpings län Jönköping Telefon direkt: e-post: stefan.lundvall@f.lst.se Meddelande 3:9 ISSN ISRN LSTY-F-M--3/9--SE Ref: Stefan Lundvall, Sekretariatet för hållbar utveckling Samhällsbyggnadsavdelningen, februari 23 Upplaga: 6 ex Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 23

3 Positivt och negativt från redovisningen I rapporten förekommer att antal glada och ledsna figurer. De illustrerar förändringar av miljöpåverkan jämfört med år 21. Fortsatt minskning av pappersförbrukningen, fast liten skillnad mot år 21 (44 ark per person varje dag år 22 mot 45 ark år 21) Fortsatt ökad elanvändning, 5% jämfört med år 21 vilket motsvarar 1,5 eluppvärmd villa. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor i bil har minskat med 13%. Om man bara räknar Länsstyrelsens egna bilar är minskningen 25%. Nya bildäck utan miljöfarliga HA-oljor Fler cyklar till jobbet!

4 Inledning År 2 påbörjades vid Länsstyrelsen ett projekt om införande av miljöledningssystem. Allmän miljöutbildning för personalen genomfördes och en miljöutredning för hela verksamheten gjordes. Under år 21 utarbetades mål och handlingsplaner för år 22 och vissa åtgärder genomfördes, tex. en papperskampanj och när åtta nya tjänstebilar köptes in valdes biogasdrift. Införandeprojektet är nu avslutat och ansvaret för miljöledningsarbetet ligger i den ordinarie organisationen, med Sekretariatet för hållbar utveckling som samordnare. Dessutom finns 1-2 miljöombud på varje avdelning. I denna rapport redovisas resultatet av miljöledningsarbetet under år 22. Utsläppen från Länsstyrelsens verksamhet minskade år 22! Utsläppen från Länsstyrelsens verksamhet har minskat jämfört med år 21, främst utsläppen från resandet. Den helt dominerande orsaken är att åtta av de femton tjänstebilarna byttes ut mot biogasbilar under år 21 och att detta fick fullt genomslag under år 22. En enkätundersökning tyder på att även utsläppen från resor till och från arbetet har minskat. Värmeanvändningen har minskat något liksom pappersanvändningen. Negativt under året var att trenden mot ökad elanvändning fortsatte. Nyckeltal Nyckeltal 22 och förändring i procent jämfört med 21. kg utsläpp per åa* av: Förändring Trafikslag Resta mil Resta mil/ åa av miljö- Koldioxid Kväveoxider påverkan Tjänsteresor Bil totalt % 327-1% 57-12%,75-54% Tåg, buss % %,23-17%,3 Flyg 12-18% 61-18% 14-18%,4-18% Totalt ,2% ,1% % 1,1-31% Uppvärmning 75 kwh/m 2-7% 3 17 kwh/ åa* -6% Elanvändning 96 kwh/m 2 +5% 4 4 kwh/ åa* +6% Vattenanvändning 28 liter/dag och åa +9% Kopieringspapper 44 ark/dag och åa -2% * = årsarbetskrafter. Antalet årsarbetskrafter var något mindre år 22 än år 21 (198 jämfört med 199,7). De nyckeltal som mäts per årsarbetskraft uppvisar därför större ökningar respektive mindre minskningar än förändringar av totala värden. Länsstyrelsens indirekta miljöpåverkan Indirekt miljöpåverkan uppstår när Länsstyrelsen i sin verksamhet påverkar andra så att det medför miljöpåverkan av något slag. Den indirekta miljöpåverkan är betydande för Länsstyrelsen eftersom huvudsyftet med verksamheten ofta är att påverka andra. Exempel på verksamheter som har indirekt miljöpåverkan är beslut om tillstånd eller bidrag, information, rådgivning, utbildning och internationellt arbete. Arbetet med förbättringar avseende Länsstyrelsens indirekta miljöpåverkan redovisas på sidan 7. 1

5 Tjänsteresor Rest sträcka (mil) med olika färdmedel, tjänsteresor Fördelning av koldioxidutsläpp år 22, tjänsteresor tåg/buss % egenbil 22% flyg 17% tjänstebilar 41% tänstebilar hyrbilar egenbil tåg/buss flyg tot hyrbilar 2% Totalt har resandet ökat något jämfört med år 21, men fördelningen av resandet har förändras till fördel för miljön. Flygresorna har minskat medan tågresorna ökat. Bilresorna har minskat marginellt. Kolidioxidutsläppen från tjänsteresor i bil har minskat med 13%. Det beror på att åtta av de femton tjänstebilarna byttes mot biogasbilar år 21. Detta fick fullt genomslag år 22. Resor i de sju övriga tjänstebilarna, hyrbilar och egen bil sker fortfarande med fossila bränslen. Även utsläppen av kolväten, kolmonoxid och kväveoxider har minskat kraftigt sedan biogasbilarna infördes. Ett av målen för år 22 var att biogasbilarna till minst 9% skulle köras på biogas och högst 1% bensin. Målet har visat sig svårt att uppnå. Andelen biogas ökade under året och var under andra halvåret ca 78%. Ett hinder är att det är krångligt att tanka biogas vid resor utanför länet eftersom ett gemensamt betalningssystem saknas i landet, men andelen bör gå att höja ytterligare. Andra sätt att minska miljöpåverkan från tjänsteresorna är att i större utsträckning använda video- och telefonkonferenser eller köra sparsamt vid bilresor (Eco-driving). Under året genomfördes en videokonferensutbildning med 1 deltagare och ny utrustning har installerats i växeln som gör det lättare och billigare att ha telefonkonferenser. 24 personer har fått utbildning i Eco-driving. De flesta minskar bensinförbrukningen med 1-2% direkt efter utbildningen. En utvärdering vid Landstinget i Blekinge visade en bestående effekt efter ett år på ca 6%. Utsläpp år 22 från tjänsteresor (kg) kväveoxider kolväten kolmonoxid koldioxid Partiklar tjänstebilar hyrbilar egenbil tåg/buss,66,3,11 44,7 flyg totalt På sidan sex finns en faktaruta om de olika ämnenas miljöpåverkan 2

6 Minskade utsläpp från resor till och från arbetet! En enkätundersökning om personalens resor till och från arbetet genomfördes under år 22. Svarsfrekvensen var ca 75%. I nedanstående digram görs en jämförelse med en liknande undersökning som gjordes i miljöutredningen år 2. Jämförelsen får tas med en nypa salt eftersom enkäterna inte var helt jämförbara. Antal resta km per person fördelat på olika färdsätt 25 2 km 15 1 år 2 år 22 5 Bil Samåkning Buss Tåg Cykel Gång Annat En förklaring till att resor med alla färdmedel tycks ha minskat kan vara att personalen genomsnittligt bor närmare jobbet jämfört med tidigare år. En sådan utveckling har naturligtvis en positiv miljöeffekt. Ett mål för år 22 var att andelen resor ensam i bil skulle minska jämfört med år 2. Förhoppningen var att de stimulansåtgärder som genomförts (cykelkampanj och deltagande i Samåkningstjänst) skulle ge utslag. Resvaneundersökningen visar dock inte någon förändring av nyckeltalet. Andelen resor ensam i bil ligger kvar på ca 35%. Under året har en enkel undersökning gjorts av cyklandet. Antal cyklar i cykelställen räknas en gång i veckan. Resultatet visar tydligt att fler börjat cykla sedan cykelkampanjen startade i maj 22. En jämförelse för sommarhalvåret visar ett genomsnitt på 3 cyklar under våren och 39 under hösten. Genomsnittet under vinterhalvåret var 23 cyklar. En uppskattning av de totala utsläppen från arbetsresor kan göras om man antar att enkäten ger en representativ bild för all personal. Antal (mil) Kväveoxider (kg) Kolväten (kg) Kolmonoxid (kg) Koldioxid (kg) Per person 433 1,8 1, Totalt Miljöpåverkan från arbetsresorna är alltså mindre, men i samma storleksordning som miljöpåverkan från tjänsteresorna. Om vi räknar samman koldioxidutsläppen från tjänsteresor och arbetsresor blir det drygt 1 ton per person. 3

7 Uppvärmning Jämfört med år 21 har värmeanvändningen minskat, men den är fortfarande högre än tidigare år. Värmeanvändningen per kvadratmeter i länsstyrelsebyggnaden ligger dock lågt jämfört med Norrportens hela fastighetsbestånd. Fjärrvärme, kwh Länsstyrelsebygnaden Residenset I de uppgifter som Länsstyrelsen får från fastighetsägarna ingår även andra hyresgäster (restaurang Guvernören den största) eftersom de inte går att skilja ut i statistiken. Länsstyrelsens förbrukning är därför beräknad utifrån den andel som används av totala lokalytan. Uppgifterna är gradtalskorrigerade för att möjliggöra jämförelse mellan år där temperaturen varit olika. Elanvändning El, kwh Länsstyrelsebyggnaden Ledningsplatsen Residenset Det mest negativa i denna miljöredovisning är att elanvändningen fortsatt att öka, främst i Länsstyrelsebyggnaden (för år 2 finns inga uppgifter om elanvändningen i residenset). Ökningen mellan åren 2 och 22 motsvarar elanvändningen i drygt tre normalstora eluppvärmda villor. Ökningen är kraftigast under månaderna augusti-oktober. Ett miljöledningsmål för år 22 var att elanvändningen skulle minska. Målet har alltså inte uppfyllts. I maj genomfördes en släcka-stänga-lunch då all personal uppmanades släcka lyset och stänga datorerna under lunchen. Utvärderingen visade att elanvändningen under lunchtimmarna minskade, men inte mer än att det skulle motsvara,5% av totala elanvändningen. Minskningen över lunchtid när en stor del av personalen deltog i personalresa var ungefär dubbelt så stor. Minskningen var allstå tydlig men liten. I slutet av år 22 installerades närvarostyrning för belysningen i ledningsplatsen. 4

8 Ytterligare informationsinsatser ska genomföras under år 23 och mer utredning behövs om vilka insatser som kan vara effektiva. Elanvändningen per kvadratmeter ligger dock fortfarande inte högt jämfört med liknande fastigheter. Vattenanvändning År 22 ökade vattenanvändningen. Diagrammet visar den sammanlagda vattenanvändningen i länsstyrelsebyggnaden och residenset. Vattenanvändningen bedöms inte vara någon betydande miljöaspekt. Vattenanvändning i liter/person och dag Faktaruta om avgaser Koldioxid (CO 2 ) Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen är den största orsaken till oron över klimatförändringar till följd av en ökande växthuseffekt. Fossila bränslen är till exempel diesel, bensin och fossilgas (som också kallas naturgas). Den koldioxid som bildas när biogas förbränns bidrar däremot inte till ökad halt av koldioxid i atmosfären. Det beror på att biogasen ingår i kolets kretslopp i biosfären. Kolmonoxid (CO) Kolmonoxid (som också kallas koloxid) är en hälsoskadlig gas som bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Vid bilkörning är utsläppen störst efter kallstarter. Kolväten (HC) Blandning av hälsoskadliga gaser som bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Bildar tillsammans med kväveoxider marknära ozon som är hälsoskadligt och orsakar skador på växtlighet. Kväveoxider (NO och NO 2 ) Bidrar till försurningen och övergödningen av sjöar och hav. Bildar tillsammans med kolväten marknära ozon som är hälsoskadligt och orsakar skador på växtlighet. Partiklar Partiklar är hälsoskadliga och bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Utsläppen är störst från dieselfordon. 5

9 Förbrukning av kontorsmaterial Efter en lyckad kampanj minskade förbrukningen av kopieringspapper kraftigt under år 21. Ytterligare en liten minskning har skett under år 22 (ca 3%). Däremot har det skett en kraftig förändring av var kopiering sker. Under år 22 har det mesta papperet använts vid de kombinerade skrivare/kopiatorer som finns ute på avdelningarna, men kopieringen i expeditionscentralen har minskat. Detta är en följd av att bättre apparater har installerats. Antal ark kopieringspapper Expeditionscentralen Övrigt Totalt Diagrammet visar antal levererade buntar till varje våning. Varje bunt innehåller 5 A4-ark. Den ökning som visas i diagrammet ska jämföras med en något större minskning av kopieringen i expedieringscentralen. Nyckeltalet för den totala förbrukningen är 44 ark per person och dag Användning av kopieringspapper vån2 vån2 tillb vån3 tillb vån3 vån4 vån5 vån6 vån7 vån8 Strukt Denna rapport trycks i 6 exemplar och kommer att bidra med 3 ark av förbrukningen på våning 7 en dag i februari 23! Den interna spridningen sker huvudsakligen över Länsstyrelsens Intranät. Kylanläggningar Under året har två gamla kombinerade kylskåp ersatts med nya. Någon förändring av kylanläggningar för rumskyla har inte skett under året. Lokalvård och användning av kemikalier Detta område har inte följts upp för år 22. Avfallshantering Källsortering sker av lysrör, papper/kartong, batterier, elektronik, tonerkasetter, bläckpatroner, glas, gamla möbler och textilier. Metall- och hårdplastförpackningar i lunchrummet källsorteras också. Ytterligare sortering för återanvändning och återvinning planeras. 6

10 Indirekt miljöpåverkan Under år 22 prioriterades nio områden i Länsstyrelsens miljöledningsarbete. Sex av dessa gällde indirekt miljöpåverkan. Det är svårt att mäta, eller exakt beskriva, hur miljöbelastningen ändras till följd av de åtgärder som Länsstyrelsen gör avseende indirekt miljöpåverkan. Förbättring avseende indirekt miljöpåverkan handlar ju om att underlätta för andra, eller påverka andra, att ta mer miljöhänsyn. I många fall är Länsstyrelsen endast rådgivande och i de fall Länsstyrelsen har makten att besluta är handlingsutrymmet ofta begränsat av olika hänsyn som ska tas enligt lagstiftningen. I detta avsnitt ges några exempel på arbetet med indirekt miljöpåverkan. Upphandling Länsstyrelsen har medverkat i att arrangera utbildning för länsstyrelser i södra Sverige om offentlig upphandling och miljöhänsyn vid upphandling. Från Länsstyrelsen har fem personer deltagit. Ett förslag till nya riktlinjer och rutiner för upphandling/inköp har tagits fram. Tillväxtavtalet Ett projekt har genomförts för att kartlägga möjligheterna att utveckla arbetet med ekologiskt hållbar utveckling inom tillväxtavtalets insatsområden. Projektet är förlängt under år 23 med inriktning på att ekologiskt hållbar utveckling ska integreras i det kommande programmet. Ett projekt har påbörjats med syftet att andelen företag med miljöfarlig verksamhet som har en tillfredsställande egenkontroll ska öka. Bland annat har utbildningar i egenkontroll genomförts i kommunerna. Projektet fortsätter under år 23. EU:s strukturfonder En broschyr har spridits med tips om hur miljöhänsyn kan inarbetas i projekt som man ansöker om bidrag till. Information har spridits vid träffar med projektägare. Sökande uppmuntras kontakta Länsstyrelsen och få hjälp med idéer om hur miljöhänsyn kan inarbetas i projekten. Transportplaner Förutsättningarna att utveckla kollektivtrafiken har underlättats genom att nya perronger och mötesspår byggs. Idéstudie om etablering av godsterminal har genomförts. Kalkning Det skett en övergång till kalkprodukter som kräver mindre transporter. Kommunerna har uppmanats att ställa miljökrav vid upphandling av kalktransporterna. Kompetensutveckling i lantbruket Ett mål för rådgivningen till lantbruket var att högst 1% av betesmarksstödet skulle underkännas p.g.a. dålig skötsel. Totalt 236 rådgivningsinsatser har genomförts. Målet nåddes inte riktigt andelen underkända stöd motsvarade ca 16% av arealen. 7