Uppföljning av projektet Våra VIKTiga barn - e12

2005-06-16 Uppföljning av projektet Våra VIKTiga barn - e12 Pernilla Isaksson Eva Scharin

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 ÖVERVIKT OCH FETMA... 2 1.2 PROJEKTET VÅRA VIKTIGA BARN E12... 2 Statistik över Nackas skolbarn... 3 1.2.1 Syfte... 3 1.2.2 Mål... 3 1.2.3 Målgrupp... 3 1.3 PROJEKTSTART OCH GENOMFÖRANDE... 4 1.4 PROJEKTORGANISATION... 4 1.5 AKTIVITETSDAGBOK TILL BARNEN... 5 1.6 ÖVRIGT ARBETE UNDER PROJEKTET... 5 1.6.1 Möten... 5 1.6.2 Föreläsningar... 5 1.6.3 Övrigt... 6 1.7 BORTFALL... 6 1.7.1 Tidigt bortfall... 6 2. RESULTAT... 6 2.1 HUVUDMÅL... 6 2.2 DELMÅL... 7 2.2.1 Barnen ska få bättre kostvanor... 7 2.2.2 Barnen ska öka sina motionsaktiviteter på fritiden... 8 2.2.3 Barnen ska få bättre kondition... 9 2.3 ÖVRIGA EFFEKTER...10 2.3.1 Effekter bland barnen...10 2.3.2 Effekter bland föräldrar...11 2.3.3 Effekter bland skolsköterskorna...11 2.3.4 Övriga effekter...11 2.4 AVSLUTNING MED GRUPP 1...12 2.5 FINANSIERING...12 3 DISKUSSION... 13 3.1 METODDISKUSSION...13 3.2 RESULTATDISKUSSION... 154 4 SLUTSATS... 17 BILAGOR Bilaga 1: Kontrakt Bilaga 2: Om vad du äter under en månad Bilaga 3: Enkät till föräldrar Bilaga 4: Aktivitetsblad Om min träning på e-12 Bilaga 5: Lästips ur Handlingsprogrammet för övervikt och fetma 2004 Bilaga 6: Nyheter inom folkhälsoområdet tema kost & fysisk aktivitet Bilaga 7: Diplom Bilaga 8: a-d BMI kurvor

1.1 Övervikt och fetma Förekomsten av övervikt har konstant ökat de senaste decennierna vilket även gäller barn. Under perioden 1971 1995 ökade andelen unga män med BMI 1 >2 SD över 25 från 5,5 procent till 13,4 procent. Andelen feta var 1995 2,4 procent. 1986 var 10 procent av 10- åringar överviktiga och 2 procent feta. Idag är 20 procent av 10-åringarna överviktiga och 3-4 procent feta. Övervikt och fetma beror på en obalans mellan individens energiintag och den energi denne gör av med. Många olika faktorer är inblandade i utvecklingen av fetma, bl.a. ärftliga, sociala, beteendemässiga och kulturella faktorer, vilka på olika sätt kan påverka varandra. Den ökning som skett av förekomsten av fetma i Sverige under de senaste decennierna kan dock inte förklaras enbart av genetiska faktorer utan beror på förändringar i livsstilen rörande kostvanor och fysisk aktivitet. Fetma hos både barn och vuxna är betydligt vanligare bland dem som har sämre socioekonomiska förhållanden. Övervikt och fetma innebär en ökad risk för uppkomst av livsstilsrelaterade sjukdomar. Fetma innebär en klar ökning av risken för olika sjukdomar och förtida död. De vanligaste följdsjukdomarna är typ 2-diabetes och högt blodtryck, vilka är riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar samt psykosociala problem. Undersökningar har även visat att överviktiga och feta personer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalviktiga. 1.2 Projektet våra VIKTiga barn e12 Stockholms läns landsting fattade år 2003 ett övergripande beslut om att halvera andelen feta personer under 2003-2012. Nu har även ett handlingsprogram skrivits för att förverkliga beslutet om att halvera andelen feta personer. Folkhälsorådet i Nacka beslutade att försöka göra någonting åt det växande övervikts- och fetmaproblemet bland barn, och påbörjade då arbetet för att kunna starta en grupp barn för att bedriva träning och kostinformation. En projektansökan till Folkhälsoanslaget (Stockholms läns landsting) skrevs och skickades in i början på år 2004. Tyvärr fick projektansökan avslag. Inom folkhälsorådet beslutades dock att ändå genomföra projektet i mindre skala och till reducerad finansiering. Beställarkontor Vård Syd, Stockholms läns landsting och Nacka kommun gick in med medel för projektet. Den reducerade finansieringen tillät projektet att starta, men med betydligt mindre resurser än planerat. 1 BMI (body mass index) = vikt/längd 2

Statistik över Nackas skolbarn procent överviktiga och feta uppdelat på kön % 12 10 8 6 4 4,4 7,6 7,3 10 5,6 9,1 3,1 6,1 % övervikt % feta % övervikt och fet 2 0 F flickor F pojkar 1 flickor 1 pojkar 4 flickor 4 pojkar 8 flickor 8 pojkar Figuren visar siffror över skolbarn i Nacka och deras vikt- och längdutveckling läsår 2003-04. Om man tar ett genomsnitt av dessa siffror på alla Nackas ca 10 000 barn under ett läsår blir det 6,7 % dvs. 670 barn som behöver hjälp med viktkontrollen. De feta, som är de barn som e12-projektet vänder sig till, utgör 1,2 % eller 110 barn totalt dvs. ungefär 10 barn per årskurs. Det stämmer med e12-projektets omfattning. 1.2.1 Syfte Syftet med projektet var att hitta en lokal metod för barn med övervikt eller fetma, där barnets viktuppgång kan stoppas och locka till fysisk träning samt göra barnen medvetna om sina matvanor. 1.2.2 Mål Huvudmål - att barnens viktuppgång ska avstanna och vikten eventuellt börja gå ned Delmål - att barnen ska få bättre kostvanor - att barnen ska öka sina motionsaktiviteter på fritiden - att barnen ska få bättre kondition 1.2.3 Målgrupp Målgruppen för projektet var överviktiga och feta barn i årskurs 5, vilka är 11 år gamla, med högsta BMI i åldersgruppen, i första hand barn med BMI > 2 SD 2 över medel-bmi. För att fånga upp de barn som var överviktiga eller feta krävdes att skolhälsovården beräknade BMI för barnen. Sedan länge vägs och mäts alla elever i skolår F, 1, 4, 6, 8 och första året i gymnasiet. Under det aktuella läsåret fördes statistik och sammanställningar över BMI-värdena för samtliga barn i F-klass, samt i skolåren 1, 4 och 8. Vårt urval hämtades från år 4. 2 SD=standarddeviation är ett statistiskt mått på spridning eller variation som kan förväntas mellan det faktiska värdet och det förutsedda värdet vid en normalfördelning av material/data. 3

1.3 Projektstart och genomförande Inför projektstarten 2004 fick skolsköterskor, skolläkare, träningsinstruktörer och projektledning en föreläsning av Annika Jansson, läkare från Rikscentrum för överviktiga barn, Karolinska Universitetssjukhuset. Syftet med föreläsningen var att ge ökad förståelse och insikt om problematiken samt ökade kunskaper om överviktiga och feta barns hälsoproblem. De 13 barn i skolår 5, som hade högst BMI bland de med BMI > 2 SD, erbjöds tillsammans med sina föräldrar ett besök hos skolläkaren under hösten 2003. Under besöket fördes ett samtal om övervikt, kost och hälsa. De informerades om projektet och erbjöds att delta. De som tackade ja fick skriva ett kontrakt (se bilaga 1). Kontraktet tecknade både barnet och föräldrarna med skolhälsovården, där de bekräftade att de skulle närvara på månatliga besök hos skolhälsovården för vägning, mätning och samtal om mat och matvanor. I kontraktet stod även att barnet skulle delta i ett träningspass i veckan med både fysträning och bassängträning. Kontraktet gällde från februari 2004 till januari 2005. Träningen har letts av två professionella träningsinstruktörer. Träningen bestod av 30 minuter varierande gymnastikträning och därefter 30 minuter bassängträning. Samtliga träningstillfällen har pågått under två terminer varje skolvecka och dokumenterats i en träningsdagbok (se utförligare information vid punkt 1.5) av barnen. Under vårterminen var det sexton träningstillfällen och under höstterminen nitton träningstillfällen. Viktutvecklingen har dokumenterats varje månad under projektet hos skolhälsovården där även mat och matvanor tagits upp. Kortare noteringar om barnens utveckling under projekttiden har även skrivits av skolsköterskorna. Ett enklare frågeformulär Om vad du äter under en månad fylldes i av barnen vid varje besök (se bilaga 2). Alla föräldrar fick även besvara ett frågeformulär vid projektstart och sedan vid projektavslut, för att möjliggöra en uppföljning av motionsaktiviteter, kostvanor m.m. hos barnen (se bilaga 3). Barnen har även fyllt i en matdagbok under tre dagar i början av projektet. Träningsinstruktörerna har gjort egna noteringar om barnens utveckling under året kring motivation, kondition, styrka etc. Vid projektets start genomfördes även ett konditionstest, ett 6-minuters gångtest. Detta konditionstest genomfördes även vid projektets slut. Projektet kallas Våra VIKTiga barn e12. Namnet e12 tillkom eftersom vi ville ha ett namn som barnen lätt kunde säga och som inte avslöjade för mycket av vad projektet handlade om. Träningen skedde på en träningsanläggning som heter e2. Eftersom barnen skulle fylla 12 år under projektets gång, valde vi namnet e12. 1.4 Projektorganisation Projektgruppen har bestått av följande personer; - Gunilla Myhrman, skolöverläkare, Nacka kommun, projektledare - Eva Scharin, projektsamordnare, Nacka kommun - Jaana Gille, lärarstuderande och gruppträningsinstruktör - Eva Måbäck, naprapat och gruppträningsinstruktör - Pernilla Isaksson, folkhälsoplanerare, Nacka kommun I projektet har det även funnits referenspersoner som projektgruppen har konsulterat vid behov, fram för allt vid formulering av projektet samt bearbetning av resultatet. Referenspersonerna har varit följande; 4

- Kerstin Tempelman, rörelsepedagog, Nacka kommun - Annika Jansson, läkare vid Rikscentrum för överviktiga barn, Karolinska Universitetssjukhuset - Ingrid Eckerman, folkhälsoläkare, Folkhälsoenheten i Nacka - Pia Lindeskog, nutritionist/dr.med.vet., Centrum för Tillämpad Näringslära 1.5 Aktivitetsdagbok till barnen Vid projektstart erhöll samtliga barn en aktivitetsdagbok. Innehållet i aktivitetsdagboken bestod av fyra förbestämda flikar; 1) e12 Aktivitetsblad Om min träning på e-12. Barnen fyllde i ett blad efter varje träningstillfälle där de fick uppge om gymnastikträningen respektive bassängträningen varit rolig, tråkig eller okej. Barnen kunde även uppskatta hur ansträngande träningen varit genom den s.k. Borgskalan som fanns med på bladet. Längst ner fanns fria rader där barnen kunde berätta om de tränat något annat på fritiden eller i skolan (bilaga 4). 2) Mat Kort allmän text om mat och tallriksmodellen samt tips för en bra matsäck. 3) Motion Kort allmän text om motion samt webbadresser på Internet. En motionspyramid fanns även illustrerad under denna flik. 4) Adress- och kontaktuppgifter till berörda inom projektet. Syftet med träningsdagboken var att få barnen medvetna om vad de ansåg om träningen, det vill säga om de tyckte att den var rolig eller inte. Tanken var även att det skulle starta en process hos barnen att se hur de tyckte och kände om träningen under årets gång, men också om insikt om behovet av att träna regelbundet. Informationen i aktivitetsdagboken var tänkt att läsas igenom av barnen och även visas för föräldrarna. 1.6 Övrigt arbete under projektet 1.6.1 Möten Under projektets gång har projektgruppen tillsammans med deltagande skolsköterskor haft ett antal möten. Mötena har varit till för att starta upp projektet, bli överens om syfte och mål samt synsätt i projektet och rutiner för arbetet. Syftet med mötena var även att samtliga inom projektet skulle få prata ihop sig och under projektets gång ta del av andras erfarenheter. Projektsamordnaren har också vid ett flertal tillfällen haft möten med träningsinstruktörerna för att få information om hur träningen gått för barnen samt för att sprida information. Projektsamordnaren har därutöver vid ett flertal tillfällen informerat på skolsköterskornas arbetsplatsträffar och även informerat individuellt till skolsköterskorna under projektets gång. 1.6.2 Föreläsningar I slutet av april 2004 anordnades en föreläsning med två dietister för samtliga skolsköterskor i Nacka. Syftet med föreläsningen var att ge mer kunskap till skolsköterskorna om kost och hur man kan föra en dialog med barn kring dessa frågor. Föreläsningen blev mycket välbesökt av skolsköterskorna. Ytterligare en föreläsning anordnades i november 2004 med Anja Nordenfelt, projektledare för STOPP- projektet (Stockholm Obesity Prevention Project). STOPP-projektet drivs av Rikscentrum för överviktiga barn vid Karolinska Universitetssjukhuset (i Huddinge) och arbetar med förebyggande insatser till överviktiga barn i åldersgrupperna 6-10 år. Projektet 5

involverar även föräldrarna, för att få barnen att röra på sig mer och att skaffa sig bättre matvanor. Föreläsningen riktade sig till skolsköterskor, intresserade lärare, föräldrar och övriga engagerade i e12 projektet. 1.6.3 Övrigt Det nyligen framtagna handlingsprogrammet för övervikt från Stockholms läns landsting skickades ut till alla skolsköterskor i november 2004. Bifogat till handlingsprogrammet följde en sammanställning över lästips (se bilaga 5) till skolsköterskorna för att underlätta läsningen för dem. Ett nyhetsbrev Nytt inom folkhälsa (se bilaga 6) skrevs som temanummer i november och tog upp frågor kring kost och fysisk aktivitet och skickades till skolsköterskor och projektledning. En sockerutställning Hittar du det dolda sockret, togs fram under året, som visar hur mycket socker vissa livsmedel innehåller. Denna skärmutställning visades vid skolsköterskornas arbetsplatsträff och har även lånats ut till intresserade skolsköterskor och andra intresserade inom skola och förskola. Informationen har även gått att nå via Nacka kommuns hemsida. De skolsköterskor med barn i projektet erbjöds vid två tillfällen att delta på ett motsvarande träningspass som barnen tränar varje vecka. Passen genomfördes precis på samma sätt som för barnen. Passen var välbesökta och uppskattade av skolsköterskorna. 1.7 Bortfall Av de 13 barn som ingick i projektet föll fem barn ifrån på grund av olika anledningar. Av dessa fem barn flyttade ett barn till USA. Två barn slutade därför att problem av annan karaktär prioriterades av föräldrarna. Vidare valde ett barn att sluta på grund av att inte på något vis förknippas med överviktiga/feta barn. Ett barn slutade därför att stödet från hemmet inte var tillräckligt stort vare sig i ord eller handling, exempelvis brist på bussbiljetter och gymnastikkläder. Att dessa barn inte fullföljde projektet har givetvis påverkat resultatet på ett eller annat sätt. Det kan tänkas att de barn som slutade hade mindre chanser att lyckas, resultatet för detta projektår har i så fall blivit för positivt. 1.7.1 Tidigt bortfall I projektets inledning tackade några barn och föräldrar nej till att delta i projektet. Det kan finnas anledning att följa upp dessa barn i ett slutskede av projektet för att se hur dessa barn har utvecklats utanför projektramen. 2. Resultat 2.1 Huvudmål Huvudmålet var att barnens viktuppgång ska avstanna och vikten börja gå ned. Detta kan följas upp genom skolsköterskornas anteckningar om vikt, längd, midjemått och BMI-värden. 6

Normalviktiga barn i den här åldern har ett lägre BMI än barnen i projektet, gränsen för överviktig när man är vuxen är 25. En långsam normalisering mot BMI 25 är därför ett bra mål. Av de åtta deltagande barnen har två barn stått still i BMI och fem barn har gått ner i BMI. En deltagare har gått stadigt uppåt i BMI. Två av barnen har BMI värde över 30, tre barn har ett BMI värde mellan 25-30 och tre barn har ett BMI värde under 25. Samtliga är således över +2SD. Midjemåttet har inte förändrats på samma sätt, men det kan vara svårt att mäta midjan, då det finns många felkällor. 2.2 Delmål 2.2.1 Barnen ska få bättre kostvanor Barnens kostvanor kan följas upp genom det frågeformulär barnen fyllt i hos skolsköterskan en gång i månaden Om vad du äter under en månad. Vissa faktorer som kan följas är till exempel vilken sorts mjölk barnen dricker, om de äter frukt och grönsaker samt hur ofta de dricker läsk och äter godis. Vissa indikatorer kan också följas genom den enkät som föräldrarna besvarade vid projektets början respektive projektets slut. Den matdagbok som barnen besvarade under tre dagar (torsdag, fredag, lördag) visar vissa intressanta indikationer kring kostvanor. Om vad du äter under en månad Barnen uppger att de äter en frukt nästan varje dag och det ses ingen direkt skillnad över projekttiden. Ett barn uppgav dock i början av projektet att den inte åt frukt, men i slutet av projektet cirka 2-3 frukter i månaden. Ungefär 1-2 brödskivor om dagen åt barnen och det var ingen skillnad över projekttiden. Ett barn minskade sin brödkonsumtion från 3-4 brödskivor till 1-2 brödskivor om dagen. Vad gäller mjölksort dricker barnen mestadels blå mjölk, någon dricker alla sorters mjölk. Ett barn har under projekttiden gått från grön mjölk till blå mjölk. Barnen uppger att de äter godis 1-2 gånger i veckan och ingen skillnad kan ses under projekttiden. Det samma gäller läskkonsumtion. Barnen uppger att de äter inga till två eller fler grönsaker per dag. Inte heller här kan det ses någon skillnad över projekttiden. Föräldraenkät Från föräldraenkäten kan inte sägas så mycket på grund av väldigt låg svarsfrekvens, framför allt vid det senaste tillfället, vilket gör en jämförelse ogenomförbar. Det som kan konstateras från enkäten som skickades ut till föräldrarna vid projektstarten, var att barnen drack mjölk med olika sorters fetthalt. Förutom mjölk uppgav de att barnen drack juice och läsk hemma. Föräldrarna uppgav även att barnen åt vitt och grovt bröd samt även hårt bröd hemma. Matdagboken Matdagboken besvarades av nio barn under en torsdag, fredag och lördag. Framför allt registrerade barnen vad de åt, men inte hur mycket mat de åt. Samtliga nio barn åt frukost alla dagar. Fem barn åt frukost ensamma hemma de två veckodagarna, under lördagen åt två av barnen ensamma hemma, resten tillsammans med familjen. Några enstaka frukostar verkade ha varit en fullständig frukostmåltid. De flesta frukostar saknade frukt/grönsaker. Riktigt söta produkter såsom O boy, flingor och nyponsoppa förekom i cirka hälften av frukostarna. Ett barn uppgav multivitamintablett som frukost. Två respektive fyra barn uppgav att de åt mellanmål de två vardagsförmiddagarna. Detta mellanmål bestod mestadels av frukt som de åt tillsammans med kompisar i skolan. Tre barn uppgav också att de åt något på förmiddagen på helgen. 7

Samtliga barn åt lunch tillsammans med sina kompisar i skolan. Samtliga barn åt vid ett tillfälle pannkakor med sylt och grädde till lunch. Detta serverades troligen i skolan eftersom samtliga barn åt det. På lördagen åt alla utom ett barn lunch. Två barn åt ensamma hemma, övriga tillsammans med familjen. Alla barn åt inte mellanmål, på vardagarna åt fem av nio respektive åtta av nio barn mellanmål. De flesta barnen som åt någonting på eftermiddagarna gjorde detta ensamma hemma eller tillsammans med klasskompisar. På helgen åt endast tre av nio barn mellanmål. Några av barnen verkar ha ätit riktiga mellanmål bestående av frukt, fil och smörgåsar, medan andra hade mer inslag av godis, bullar och läsk. Två barn åt inte middag på en av vardagarna och ett barn åt inte middag på lördagen. Samtliga barn utom ett åt middag tillsammans med sin familj. Nästan alla barn fick varierad lagad mat till middag. Bland det som serverades fanns olika kötträtter, soppa, våfflor, hamburgare, pommes frites och pannkakor. De flesta barn åt även någonting efter middagen, speciellt på lördagen. Detta mål bestod ofta av godis, kakor, bullar, chips, popcorn, tårta och glass samt läsk och saft. De flesta av dessa mål intogs tillsammans med familjen. Generellt sett ser det ut som om barnen inte åt så mycket grönsaker. På de två vardagarna var det fyra av nio respektive sex av nio som åt grönsaker. På helgen åt fem av nio grönsaker. Tre barn uppgav att de inte åt grönsaker alls. De flesta barn åt ingen eller väldigt lite frukt. På de två vardagarna uppgav två av nio respektive fyra av nio att de åt frukt. På lördagen åt sex av nio frukt. Ett barn uppgav att det inte åt frukt. Fler barn drack mjölk varje dag än det antal barn som åt frukt eller grönsaker varje dag. Varje dag var det två barn som drack chokladmjölk (O`boy). Barnen konsumerade läsk lika ofta som grönsaker. Fem av barnen drack läsk två dagar av tre. Barnen åt godis, bullar/tårta/kaka lika ofta som de åt frukt. Fem av barnen åt också godis minst två av de tre dagarna, vissa barn åt godis alla tre dagarna. Två av barnen åt inget godis. Enkät till barnen På en enkät som var ställd till barnen uppger de att de fått mer kunskaper om mat och kostvanor till stor eller liten del. Ingen säger att de inte fått mer kunskaper och mat och kostvanor. 2.2.2 Barnen ska öka sina motionsaktiviteter på fritiden För att avgöra om barnen ökat sina motionsaktiviteter på fritiden kan bladen Om min träning på e-12 analyseras. På detta blad har barnen fört in bland annat anteckningar om sin träning på fritiden. Från föräldraenkäten finns några frågor om fritidsvanor som kan användas för att följa upp motionsnivån under fritiden hos barnen. Även närvarorapportering från projektets träningar kan användas för att se om barnen varit aktiva eller inte. Träningsblad Barnen uppfattade träningen generellt som rolig. De tyckte att Kick & box var jobbigare än vattenträningen. De flesta barnen uppger att de tränar mycket i övrigt på fritiden. 8

Föräldraenkät Från föräldraenkäten kan inte sägas så mycket på grund av väldigt låg svarsfrekvens, framför allt vid det senaste tillfället, vilket gör en jämförelse ogenomförbar. Det som kan konstateras från enkäten som skickades ut till föräldrarna vid projektstarten var att majoriteten av föräldrarna svarade att barnen gärna spelar TV- och dataspel. I genomsnitt svarade föräldrarna att barnen tillbringar ungefär 24 timmar per vecka framför TV eller dator i hemmet. Någon svarade att barnen gärna är ute och leker och cyklar. I övrigt beskrev de att barnen gärna spelar fotboll, bandy, badar och dansar. De flesta uppgav att barnen deltar i organiserad fritidsverksamhet. De flesta barn går eller cyklar till skolan, någon uppgav att de åker buss eller tåg. Närvarorapportering Av de åtta barn som deltagit hela året var närvaron för vårterminen i snitt 13 gånger av 16 möjliga och för höstterminen 13,5 av 19 möjliga. Det ger en närvaro på 80 procent för vårterminen och 70 procent för höstterminen. 2.2.3 Barnen ska få bättre kondition Vid projektårets start och slut genomfördes ett 6-minuters gångtest med barnen för att kunna göra en bedömning av barnens konditionsutveckling. Träningsinstruktörerna har även gjort bedömningar av barnens utveckling av kondition, styrka, balans och koordination. Utifrån gångtestet kan vissa resultat visas från de sex barn som genomförde gångtestet både vid årets start och slut. Två barn hade innan testet lägre vilopuls vid slutet än vid starten. Fyra barn hade alltså innan testet högre vilopuls vid årets slut än vid starten. Tre barn hade lägre arbetspuls vid slutet än vid starten. Dessa tre barn gick dock betydligt kortare sträcka, vilket säkerligen är en förklaring till sänkningen av pulsen. Två barn hade något högre arbetspuls vid slutet än vid början, men gick också något längre vid slutet. Ett barn hade samma arbetspuls vid båda testen, men gick vid sluttestet betydligt längre än vid början. Detta bör tyda på en förbättring i konditionsnivå. För övriga barn är det mycket svårt att dra några generella slutsatser. Inga samband kunde ses mellan ansträngningsgrad med hjälp av Borgskalan, jämfört med puls och gångsträcka. Inga slutsatser om detta görs därför. Sammanställning 6 minuters gångtest Test: Vilopuls: Arbetspuls: Puls efter 1 min: Gångsträcka: elev 1 elev 2 elev 3 elev 4 elev 5 elev 6 Feb 98 132 119 580 m Dec 92 116 95 480 m Feb 88 106 92 410 m Dec 98 117 102 405 m Feb 90 118 101 450 m Dec 104 124 125 495 m Feb 81 125 97 570 m Dec 82 103 97 550 m Feb 64 102 78 435 m Dec 90 102 98 555 m Feb 83 129 104 560 m Dec 67 78 82 510 m 9

Det är svårt att bedöma om konditionen har förbättrats hos barnen med hjälp av detta test. Testerna genomfördes dock under samma förutsättningar, men barnen kan ha varit nervösa inför testen vilket påverkar pulsen. Från träningsinstruktörernas anteckningar om barnens utveckling kan det utläsas att konditionen hos de flesta barnen har förbättrats. Ett barns kondition uppskattas dock ha försämrats och ett barns kondition uppskattas vara oförändrad. Enligt den enkät som barnen besvarade uppger de att de fått mer kunskap om träning. Alla barn säger också att de tycker att de orkar mer på träningen idag, än vad de gjorde för ett år sedan. 2.3 Övriga effekter 2.3.1 Effekter bland barnen Skolsköterskorna har vid några samtalstillfällen med barnen gjort noteringar, för att få en uppfattning om hur de individuella processerna sett ut och hur förändringar växt fram. Noteringarna har gällt motivation, medvetenhet, kunskap samt självförtroende. Från dessa noteringar kan följande utläsas under projektets gång; Motivationen har hos fem barn legat oförändrad, medan den hos tre barn har ökat. Medvetenheten har hos fem barn legat oförändrad, medan den hos tre barn har ökat. Kunskapen har hos fem barn legat oförändrad, medan den hos tre barn har ökat. Självbilden/självförtroendet har hos fem barn legat oförändrat, ökat hos två barn och minskat hos ett barn. I en enkät ställd till skolsköterskorna framkommer att de anser att träffarna med barnen varit delvis eller mycket givande. De beskriver till exempel att det varit roligt att se barnets/barnens ökade självkänsla liksom att de är gladare och de inte sitter lika mycket vid dator och TV nu. Skolsköterskorna uppfattar att projektet har påverkat barnet/barnen positivt till både stor och liten grad. Barnens kroppsuppfattning har förbättrats och ett antal har ändrat livsföring och fått en bättre livskvalitet än tidigare De tycker även att det är roligt att träna, vilket lett till att några börjat med även andra aktiviteter. Projektet har medvetandegjort barnen om kost och motionsvanor, men det har varit svårare att säkerställa en riktig beteendeförändring. Överlag har barnen fått bättre status i sina klasser. Någon uppfattar även att projektet inte påverkat barnet positivt. Träningsinstruktörerna har uppgett att de sett positiva effekter hos barnen. Framför allt framför de att barnen fått ökad självkänsla och blivit mer självsäkra. De har fått synas och uppmärksammats. Genom fysträningen har barnen fått en känsla av att de också kan vara starka och tuffa och ökat sina motoriska färdigheter de har fått ökad kroppskännedom. Genom bassängträningen har barnen fått känna på friheten, viktlösheten och rörelseglädjen i avskildhet utan insyn. Många av övningarna har varit omöjliga för dem att genomföra på land, detta har de kunnat göra genom vattenelementet. På de gemensamma samlingarna som träningsinstruktörerna haft med barnen har en gemenskap och gruppsammanhållning skapats. Här har barnen fått varit delaktiga i träningsupplägg, regler etc., vilket skapat en positiv sammanhållning inom gruppen. Träningsinstruktörerna framhåller även att vi givit dessa barn en extra möjlighet. Vi har försökt att påverka deras livsstil vilket de tror har underlättat lite i dessa barns tillvaro. 10

Träningsinstruktörerna har även fört anteckningar om barnen inom följande områden: Dagsform/motivation, hos hälften av barnen har motivationen varit oförändrat hög. Hos några barn har motivationen försämras och i några fall förbättrats. Självbild/självförtroende, hos hälften av barnen har självförtroende legat på en oförändrad hög nivå, och hos hälften av barnen har självförtroendet ökat. Styrka, hos de flesta barnen har styrkan ökat, hos några har styrkan varit oförändrad. Balans, hos de flesta barnen har balansen förbättrats, hos några har balansen varit oförändrad. Koordination, samtliga barn uppskattas ha förbättrat sin koordination. Det har från barnens håll kommit fram att de känner att träningen med e12 gjort att de känner sig speciella och att andra elever är avundsjuka för att inte de får gå och träna på ett gym. Det är en positiv effekt som projektet fört med sig. Det är otroligt viktigt att dessa barn får uppmärksamhet och känna att de finns i ett socialt sammanhang. I föräldraenkäten framkommer att alla föräldrar anser att projektet påverkat deras barn positivt i stor eller liten utsträckning. Vidare framträder att barnen blivit mer medvetna om matvanor och motion. De har lärt sig att äta nyttigare och har fått bättre självförtroende. Barnen har även förändrat sin inställning till sin vikt. 2.3.2 Effekter bland föräldrar Flertalet föräldrar uppger i enkäten att projektet påverkat dem. Det som framkommer är att de nu tycker att rörelse är viktigt för barnen och att de blivit mer observanta på problemet att de har ett överviktigt barn. De har fått ökade kunskaper om och medvetenhet om vilken mat deras barn borde äta mer av samt vad de borde minska sin konsumtion av. De har även blivit strängare vad gäller att köpa hem läsk, fett- och sockerrik mat etc., samt att de tänker mer på vilken mat de serverar hemma. 2.3.3 Effekter bland skolsköterskorna Skolsköterskorna har fått ett verktyg och material som de använder även i sin kontakt med andra barn och de efterfrågar liknande verksamhet för barn i andra årskurser. De använder sig av de nya kunskaperna och har till exempel startat egna grupper och blivit uppmärksammade på hur stort problemet med övervikt och fetma är bland barn. Nyligen har skolhälsovården Stöd och hälsa sett över de riktlinjer som Landstinget rekommenderat utifrån handlingsprogrammet för övervikt och fetma, och tillsammans med barnläkarmottagningen i Nacka utarbetat en plan, där de uppmärksammar alla barn med BMI > +2SD (standarddeviationer) med rådgivande samtal och kontrollvägningar. Barn över +3SD skickas vidare till barnläkarmottagningen för ytterligare stöd. En del av dessa barn kommer att erbjudas en plats i e12 när de är i rätt ålder, som en del av insatsen. De olika arbetssätten förstärker varandra och i och med att projektet e12 finns, erbjuds ett bra handlingsalternativ mer än endast de gamla vanliga råden. 2.3.4 Övriga effekter Från skolor som deltagit och deltar i projektet kommer flera signaler om olika positiva bieffekter. Det handlar exempelvis om att flera lärare har engagerat sig i de elever som deltar i 11

projektet vilket förstärker de värdefulla effekterna för både våra elever och andra elever. Det ökar möjligheterna att lyckas i skolarbetet vilket leder till bättre studieresultat. Arbetssättet och de nya erfarenheterna spiller över till andra lärare och elever. Material som använts inom projektet exempelvis Matsäckstips, utställningen Hittar du det dolda sockret och Nyheter inom folkhälsoområdet kost & fysisk aktivitet har fått en spridning utanför själva projektet (bilaga 5). Det har inte varit möjligt inom ramen för denna delrapport att undersöka detta närmare, vilket vi avser att göra till slutrapporten. Erfarenheterna från detta arbete har gett skolhälsovården bättre resultat av samtal med andra elever och föräldrar. Yngre elever med övervikt har ställt sig i kö för att få delta i e12. Det blir ringar på vattnet! Ett mycket gott samarbete har inletts mellan folkhälsoplanerarna i kommunen och skolhälsovården. Samarbete har skett tidigare inom andra områden, men detta samarbete har varit mer omfattande och långsiktigt samt fungerat mycket bra. Arbetet har givit positiva effekter även inom andra områden än kost och motion som har betydelse för barns hälsa. På längre sikt är även detta mycket betydelsefullt. Ryktet om projektet har spridit sig utanför kommungränsen och projektledningen har fått många frågor om projektet. 2.4 Avslutning med grupp 1 Sista träningstillfället för barnen under projektets första år var den 19 januari. Träningen genomfördes som vanligt och därefter arrangerades en liten avslutningsceremoni. Till denna ceremoni hade även föräldrarna bjudits in. Projektsamordnaren avslutade genom att säga några ord, därefter delade Göran Helin, direktör för Idrott & fritid, ut diplom till samtliga avslutande barn (se bilaga 7). De fick även en tygväska och vattenflaska från Friskis & Svettis. I påsen fanns prova-på biljetter till Friskis & Svettis samt gratisbiljetter till Nacka kommuns simhallar. Träningsinstruktörerna fick också en liten avslutningspresent. Föräldrarna fick lämna intresseanmälan om fortsatt kontakt efter projektslut. Tanken var att barnen efter projektslut ska träffas för att göra några gemensamma aktiviteter för att bibehålla hålla kontakten och förhoppningsvis fortsätta att påverka barnen i samma riktning. Fyra föräldrar svarade att de ville fortsätta att hålla kontakten. 2.5 Finansiering Projektidén och projektets formulering utarbetades under 2003, för en ansökan om medel från landstingets Folkhälsoanslag. Parallellt rekryterades barn till projektet och kontrakt skrevs mellan barn, föräldrar och skolhälsovården. När Folkhälsoanslagets avslag var ett faktum valde Folkhälsorådet att starta projektet i mindre skala i januari 2004. De externa kostnaderna delades mellan kommunen och landstinget. De externa kostnaderna har varit lokalhyra samt lön för träningsinstruktörerna totalt 150 000 för 2004 och kostnaden blir densamma för 2005. Övriga kostnader har varit nedlagd tid för främst folkhälsoplanerare, skolsköterskor och skolläkare fördelat ungefär enligt följande; År Personalkategori Nedlagd tid tim 2003 Folkhälsoplanerare Skolsköterskor Skolläkare Träningsinstruktörer 200 50 30 40* 12

2004 Folkhälsoplanerare Skolsköterskor Skolläkare Träningsinstruktörer 2005 beräkn tom juni * utan ersättning Folkhälsoplanerare Skolsköterskor Skolläkare Träningsinstruktörer 300 200 30 30* 100 100 20 50* 3 Diskussion 3.1 Metoddiskussion Det har varit vissa svårigheter att nå ut med information från projektledning till berörda i projektet, som föräldrar och skolsköterskor. Projektet omfattar många olika parter och personer på olika håll. Till föräldrar har vi haft tillgång till telefonnummer och hemadress. Det är inte alltid lätt att via telefon nå föräldrar på dagtid, eftersom de också arbetar. Den mesta informationen via post har dock gått fram. Föräldrar är en viktig målgrupp i detta arbete. I projektet har vi tyvärr inte haft tillräckligt med resurser för att på ett tillfredsställande sätt involvera och informera föräldrarna. De erfarenheter vi fått från detta år har resulterat i att vi till exempel förtydligat det kontrakt vi skriver med föräldrarna och barnen, så att de ska bli mer engagerade i projektet. Ytterligare förbättringar skulle även kunna göras, men kräver också mer ekonomiska resurser. Samarbetet med skolsköterskorna har varit bra. De är intresserade och engagerade vilket varit mycket positivt. Det har ibland varit vissa svårigheter att kommunicera med berörda skolsköterskor. Det vanligaste sättet att kommunicera för projektledningen är via e-post. Det visade sig dock att många skolsköterskor inte dagligen använder sig av datorn, vilket har gjort informationsspridningen lite haltande. Senare i projektet övergick vi även till traditionell postgång. Projektets rutiner och struktur var inte helt utarbetade då projektet startade, vilket gjorde projektledningens information lite otydlig till en början vilket inte var helt tillfredsställande. Skolsköterskorna har ändå uppfattat kontakten med projektsamordnaren som bra eller mycket bra. Informationsspridningen uppfattar de fungerat huvudsakligen bra, men även mindre bra. Projektledningen har vid några tillfällen träffat de berörda skolsköterskorna vid särskilda träffar för att diskutera och informera om projektet. Dessa möten har fungerat mycket bra. Vid ett antal tillfällen har projektledningen även besökt de gemensamma arbetsplatsträffarna för samtliga skolsköterskor (25 stycken) för att informera. Detta har gett både positiva och negativa effekter. De positiva effekterna har varit att alla blir informerade om överviktsproblematiken och projektet, vilket har lett till att många skolsköterskor fått upp ögonen för detta. Några skolsköterskor har till exempel startat diskussioner/samtal med barn som ligger i riskzonen för övervikt och några har startat egna överviktsgrupper. De negativa effekter som dessa gemensamma informationsträffar har givit är att vissa skolsköterskor som inte har haft med något barn i projektet, inte riktigt varit intresserade av frågan och inte intresserat sig för problematiken och projektet. Projektledningen hade vid starten av projektet inte utarbetat checklistor och manualer fullt ut, vilket har lett till att den information vi fått in från skolsköterskor och träningsinstruktörer sett lite olika ut, vilket är en svaghet. Detta är något som projektledningen kan förbättra till 13

fortsättningen av projektet. Det framkom även från några skolsköterskor att de önskade en mer fastare struktur på hur de skulle genomföra projektet. Skolsköterskorna uppfattar själva att det varit relativt enkelt att få tid till att träffa barnet/barnen en gång i månaden. De anser även att de delvis har tillräckliga kunskaper för att informera och motivera barnet/barnen. Det som kan saknas är ytterligare verktyg för att motivera och upprätthålla motivationen. Alla skolsköterskor har olika förkunskaper, så de olika barnen har troligen fått väldigt olika råd. Eventuellt borde det ha funnits mer tydliga riktlinjer kring detta. Majoriteten av de berörda skolsköterskorna har deltagit i de föreläsningar som erbjöds under projekttiden. Det generella helhetsintrycket av projektet bland skolsköterskorna var bra eller mycket bra. Det som ansågs vara bra var att de genomförde ett gemensamt åtgärdsprogram. Att barnen fått rörelseglädje tillsammans med andra överviktiga barn sågs även som något bra. Även det att barnen fått en möjlighet att börja med en träningsform som de tycker är rolig. Projektet har även gjort det ekonomiskt möjligt för några barn att få tillgång till denna typ av träning och information. Det som skulle kunna förbättras inom projektet var feedback till skolsköterskorna, t.ex. närvaro på träningen. Fokuseringen har varit stor på träningen, men man borde även stötta föräldrarna mer. Generellt anser träningsinstruktörerna att kontakten med projektsamordnaren har varit mycket bra. Även informationsspridningen tycker de fungerat bra. Detta har gjort att träningsinstruktörerna kunnat koncentrera sig på att sköta träningen med barnen och inte syssla så mycket med administrativa uppgifter. Deras helhetsintryck av projektet är att det varit mycket bra. De anser att projektet skulle förbättras om det var mer långsiktigt. De menar att detta första projektår givit dem erfarenheter och kunskap som de kan dra nytta av framöver. Att få följa barnen längre än ett år är inte bara önskvärt det är nödvändigt. Detta skulle kunna underlätta för barnen att lotsas ut igen och hjälpa dem att ta kontakt med föreningslivet etc., detta för att försöka permanenta goda vanor. Träningsinstruktörerna skulle även vilja sprida de goda erfarenheter som de fått genom projektet till andra kommuner. Vad de ser som fördelar är att de kan fungera som en avlastning till föräldrarna och skolan. Vad de också ser som en fördel är miljöombytet, att barnen får komma till en attraktiv träningslokal i vuxenmiljö med andra vuxna som ser barnen på ett nytt sätt och ger barnen nya möjligheter. Föräldrarnas helhetsintryck av projektet var mycket bra eller bra. De tycker att de fått tillräckligt med information om projektet under årets gång. Det som de ansåg bra, var att projektet gjort det möjligt för överviktiga barn att lära sig att motionera och att barnen fått träffa andra barn med liknande problem. Även övrig information som getts under projektets gång, såsom kostinformation har uppfattas som positivt. Det som skulle kunna förbättras inom projektet var att projekttiden skulle vara längre än ett år. Föräldrarna önskade även mer information om mat och hälsa, till exempel tips på fettsnål/hälsosam mat och receptförslag. De efterfrågade också mer kostinformation till barnen. Några föräldrar har deltagit på de föreläsningar som erbjudits, vilka de tyckte var bra. Barnen själva tycker att det har varit roligt eller jätteroligt att vara med i e12 projektet. De tyckte även att träningsinstruktörerna varit jättebra. Fysträningen, som bestått av Kick & box, hinderbanor m.m. ansåg barnen var jättebra och rolig. Bassängträningen tyckte de var bra och rolig. Alla barnen tycker att träningsdagboken varit ganska bra. Mötena med skolsköterskan tycker de varit bra, några tyckte att det varit jättebra. Det som barnen tyckte var bra med mötena var att de fick berätta för någon vad de gjort och att de blivit uppmärksammade för sin viktutveckling under årets gång. De har också lärt sig mer fakta om mat. Barnen har också fått 14

nya kompisar utanför sin egen skola eftersom deltagarna i projektet kommer från olika delar av Nacka. 3.2 Resultatdiskussion Behov av lokal metod I detta projekt har vi valt att på ett tidigt stadium hjälpa barn som är överviktiga till att inte utveckla fetma. På Rikscentrum för överviktiga barn vid Karolinska Universitetssjukhuset, finns endast plats för de svåraste fallen med mycket hög BMI och intagningen är nationell. Det innebär att en stor grupp barn inte har någon möjlighet att få hjälp, alternativt att de får vänta tills de blivit ännu mer överviktiga/feta. Det finns ett stort behov av ett lokalt alternativ för att hjälpa de barn som inte har tillräckligt allvarlig fetma för att kunna tas emot på Rikscentrum för överviktiga barn, men som ändå har en klar risk att utveckla vuxenfetma. Barnen har genom projektet e12 beretts möjlighet att få regelbundna träningstillfällen inom ett rimligt avstånd från hem och skola, samt längd- och viktkontroll med kostinformation och diskussioner hos sin skolsköterska och skolläkare, vilka är välkända personer för barnen. Denna lokala metod kompletterar på ett effektivt sätt behandling på Rikscentrum för feta barn vid Karolinska Universitetssjukhuset. Ekonomi En samlad bedömning av internationella studier av kostnader för fetma och följdsjukdomar till fetma pekar på att de direkta sjukvårdskostnaderna kan utgöra omkring 2 procent av de totala utgifterna för hälso- och sjukvård. Detta motsvarar en kostnad på cirka 3 miljarder kronor per år i Sverige. Därtill kommer indirekta kostnader på grund av sjukfrånvaro och förtidspensioner, vilka är minst lika höga som de direkta sjukvårdskostnaderna. Sjukvårdskostnaderna i Nacka uppgår till ca 1 miljard kronor per år. De direkta sjukvårdskostnaderna för övervikt/fetma i Nacka skulle då uppgå till ca 20 miljoner per år. Genom att i tidig ålder påverka barns levnadsvanor ökar förutsättningarna för att dessa i vuxen ålder inte ska drabbas av fetma. Genom detta kan således framtida sjukvårdskostnader elimineras. Detta projekt har påverkat de flesta barn i positiv riktning och troligen sparat stora framtida kostnader för kommunen och landstinget. Projektet kan i så fall betraktas som ekonomiskt försvarbart. Barnen har blivit sedda Genom projektet har barnen fått nya kunskaper och information kring kost och motion. De har mått bra och utvecklats bra av att ha blivit sedda. De nya erfarenheterna leder förhoppningsvis så småningom till en beteendeförändring, men att förändra beteendet tar tid. Resultaten för detta projektår är uppmuntrande, men för att befästa denna trend krävs troligen minst ett års ytterligare satsning eller mer för att få ett stabilt beteendemönster. De deltagande barnen kommer från familjer med varierande socioekonomiska förhållanden. Barnen har säkerligen även ett varierande stöd hemifrån. Ett fortsatt projektstöd för dessa barn är troligen mycket värdefullt för en fortsatt lyckat utveckling. Några aktiviteter är planerade för dessa barn ytterligare en tid, men mycket begränsat. STORT projekt blev litet Vid projektstarten var vår ambition att driva projektet med större medel och i större omfattning än vad som faktiskt gjorts. Detta på grund av att vi fick avslag på vår projektansökan till Folkhälsoanslaget. Trots detta har vi funnit en form att driva projektet. Om vi hade haft mer ekonomiska medel hade vi framför allt haft möjlighet att koncentrera oss mer på kostdelen i projektet. Till exempel hade vi på ett bättre sätt haft möjlighet att stötta 15

skolsköterskornas information kring kost till barnen, tagit fram mer material etc. Detta har självklart påverkat resultatet kring att barnen ska få bättre kostvanor. Om vi hade haft mer resurser hade projektet även involverat föräldrarna mer i arbetet. Främst när det gäller kostinformation. Vi har vid ett tillfälle erbjudit en föreläsning för föräldrarna kring bland annat kost, men det hade behövts mer. Det är trots allt föräldrarna som handlar och lagar maten hemma. Det som framkommit är att föräldrarna behövt mer information om fett- och sockersnåla maträtter, det vill säga receptförslag. Om vi på ett bättre sätt hade kunnat involvera och informera föräldrarna i detta projekt hade troligtvis resultatet blivit bättre. Mat, matvanor, medvetenhet m.m. I en studie utförd av Centrum för tillämpad näringslära, Avdelningen för folkhälsoarbete, Min matdagbok en matvaneundersökning bland barn i årskurs tre från områden med olika socioekonomiska förhållanden i Stockholms län, framkom att endast 55 procent av barnen åt frukt medan 74 procent av barnen åt grönsaker. Barnen i e12 verkade heller inte äta speciellt mycket grönsaker och frukt. I studien Min matdagbok framkommer också att barn i familjer som lever i mer resurssvaga områden dricker standardmjölk i mycket större utsträckning, än barn i mer resursstarka områden, som i första hand dricker mer mellanmjölk och lättmjölk. I vår undersökning kan vi endast konstatera att barnen dricker mjölk med olika fetthalt, vi vet ingenting om i vilken typ av område barnen bor. Nästan 50 procent av frukostarna innehöll en söt komponent (t.ex. söta flingor eller O boy) i studien. Detta gällde även för barnen i e12. Barnen i studien konsumerade också ofta söta livsmedel till mellanmål, vilket även gällde i vår undersökning. Från studien kan även utläsas att vartannat barn drack läsk eller saft och vart fjärde barn åt godis på vardagar. På lördagen drack sju av tio barn läsk eller saft och cirka sex av tio barn åt godis. Liknande trend kan även ses bland e12 barnen. Det verkar således inte vara några större skillnader i matvanor mellan barnen i detta projekt och barnen i studien. Det är mycket svårt att avgöra om barnens kostvanor förbättrats, men barnen har i alla fall blivit medvetna om vissa fakta när det gäller kosten, vilket de uppger i enkäten. Barnen gör förhoppningsvis ett mer medvetet val i framtiden när det gäller kosten. Föräldrarna har påpekat att de blivit strängare var gäller att köpa hem läsk, fet mat etc., vilket är positivt för att barnens kostvanor ska förbättras. Fysträningen Barnen uppfattande träningen som rolig, vilket är mycket positivt. Barnen var även närvarande på träningen i hög grad. Det visar att det kan vara roligt att träna även fast man fysiskt anstränger sig. De flesta barnen uppger att de tränar mycket på fritiden och det är svårt att se om det skett någon ökning av fritidsaktiviteterna under projektåret. Vad som är anmärkningsvärt är att barnen även tillbringar många timmar i veckan med att spela TV/dataspel. Denna helt inaktiva sysselsättning bidrar inte på något positivt sätt till barnens normalisering av BMI-värdet. Det var mycket svårt att dra några generella slutsatser när det gäller barnens konditionsnivå utifrån det 6-minuters gångtest som genomfördes med barnen. Vid ett fall sågs en trolig konditionsförbättring, medan det för övriga barn är svårt att uttala sig. Träningsinstruktörerna gör bedömningen att konditionen förbättrats hos de flesta barn, vilket även barnen själva beskriver. Detta indikerar ett positivt resultat. Barnens BMI utveckling BMI mäter vikten i förhållande till längden och är det vanliga sättet att mäta övervikt och fetma. Barnens normala BMI-värden är inte detsamma som för vuxna. Diagrammen visar ett genomsnittsvärde samt kurvor för plus minus 1, 2 och (streckat) 3 standarddeviationer. Se 16

bilagor 8 a - c. Utan yttre påverkan kan man förvänta sig en utveckling parallellt med en av dessa kurvor. Barnen som började i e12 låg på minst + 2 SD. Man kan hos samtliga av dem utom en se att kurvan bryts när de börjar i projektet för att ligga still eller röra sig sakta nedåt. Det är ett mycket gott resultat. Som en ring på vattnet kan man se det yngre barn som redovisas och som var 9 år när e12 startade (bilaga 8d). Även hans BMI-utveckling stagnerade. Han har tagit del av sin skolsköterskas nya kunskap. Han väntar nu på en plats i nästa års e12 - grupp. Fler positiva ringar på vattnet Projektet har medfört många andra positiva effekter som inte direkt är relaterat till målen för projektet. Dessa resultat är dock inte oviktiga. Det har till exempel framkommit att självbilden och självförtroendet hos barnen har stärkts vilket är mycket positivt. Detta kan i sig medföra att barnen vågar ta nya steg i en förändringsprocess. Andra positiva effekter som framkommit är att styrkan, balansen och koordinationen förbättrats hos många barn. Genom denna insikt vågar förhoppningsvis barnen prova på nya aktiviteter och blir mer kroppsmedvetna och säkra på sina rörelser. Barnen har också under ett års tid haft tillgång till två träningsinstruktörer som förebilder. De har varit två vuxna utanför familjen och skolan och som stöttat och gett barnen uppmärksamhet och uppskattning. Det som även framkommer som positivt för projektets resultat, är att projektgruppen inte klassificerat dessa barn som feta. Det har till exempel inneburit att namnet på projektet e12, inte direkt kopplats ihop med projektets syfte och målgrupp. Att träningen bedrivits på en attraktiv träningsanläggning har säkerligen också påverkat barnens positiva inställning till projektet. En annan betydelsefull aspekt som projektet bidragit till bland skolsköterskorna är att de fått ett verktyg och material som de använder för andra barn när det gäller övervikt. Det är mycket positivt att de uppmärksammat problemet bland barnen vilket förhoppningsvis gynnar fler barn som kan få hjälp. Även det faktum att skolhälsovården under året arbetat fram en handlingsplan för att uppmärksamma alla barn med BMI över +2SD är mycket positivt. Det visar att de uppmärksammat överviktsproblematiken på allvar och vidtagit åtgärder inom sitt verksamhetsområde. 4 Slutsats Hos alla barn utom ett ser man en tydlig stagnation eller nedgång av BMI, även om den är liten. Allt talar för att alla barn, utan detta projekt hade haft en viktuppgång på ungefär två enheter, medan vi nu ser en nedgång med 0,5-1,5 eller ett stillastående värde. Ett barn har en uppgång på två enheter. Detta är sammantaget ett mycket uppmuntrande resultat av ett nytt arbetssätt, som vi nu vill fortsätta att utveckla och finslipa. Alla inblandade har gjort lärdomar under det första projektåret som kunnat tas tillvara inför arbetet med den andra gruppen barn som startade i januari 2005. Vi ser att kombinationen regelbunden kostinformation och träning ger resultat, och önskar att denna verksamhet kan permanentas. Vi skulle då få möjlighet att nå alla feta barn i Nacka det året de är 11-12 år. Man vet från andras erfarenheter att detta är ett mycket långsiktigt arbete. Vid Rikscentrum för övervikt i Huddinge följer man barnen i fem år. Vi skulle därför önska att man kunde finansiera även ett andra träningsår, som sedan kunde övergå i en "utslussningsgrupp" där barnen kan fortsätta träna så länge de vill utan större kostnad. De flesta barn i projektet kommer från familjer med mindre ekonomiska möjligheter och de har små möjligheter att ta del av det ordinarie utbud som finns. 17

KONTRAKT e 12 Ja tack Nacka / 2004 Underskrift elev. Textat elevens namn Ja tack Nacka / 2004 Underskrift förälder. Textat förälders namn Ja tack Nacka / 2004 Underskrift förälder. Textat förälders namn Vi vill delta i projektet Våra Viktiga Barn e12 träning, för att få en frisk vikt och rörelseglädje. Det innebär att vi ska komma varje onsdag kl 15.00 till träningspassen och en gång i månaden till avtalade besök hos skolhälsovården, från 1 februari 2004 till och med december 2004. Vid sjukdom eller annat förhinder ska detta meddelas till Eva eller Jaana. Nacka den / 2004... Gunilla Myhrman Skolöverläkare/Projektansvarig 18

BILAGA 2 Hur ofta brukar du äta godis? (Ett kryss, tack) Några gånger varje dag En gång varje dag 5-6 gånger per vecka 3-4 gånger per vecka 1-2 gånger per vecka 1-2 gånger per månad Jag äter inte godis Om vad du äter under 1 månad Frågorna gäller både vardagar och lördag, söndag Hur ofta brukar du dricka läsk, Coca cola eller saft? (Ett kryss, tack) Några gånger varje dag En gång varje dag 5-6 gånger per vecka 3-4 gånger per vecka 1-2 gånger per vecka 1-2 gånger per månad Jag dricker inte läsk, Coca cola eller saft Hur mycket grönsaker brukar du äta? (Ett kryss, tack) 2 eller fler grönsaker varje dag En grönsak nästan varje dag 2-3 grönsaker per vecka 2-3 grönsaker per månad Jag äter inte grönsaker Om vad du äter under 1 månad Frågorna gäller både vardagar och lördag, söndag Datum. Hur mycket frukt brukar du äta? (Ett kryss, tack) 2 eller fler frukter varje dag En frukt nästan varje dag 2-3 frukter per vecka 2-3 frukter per månad Jag äter inte frukter Hur många brödskivor eller smörgåsar brukar du äta per dag? (Ett kryss, tack) Mer än sex 5-6 3-4 1-2 Jag äter inte bröd Vilken sorts mjölk dricker du oftast hemma? (Du kan kryssa i flera rutor) röd (standardmjölk) grön (mellanmjölk) blå (lättmjölk) gul (minimjölk) Jag dricker inte mjölk hemma 19