Projektet Liv & Rörelse

Transkript

1 Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1

2 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter för mycket socker och fett och för lite frukt och grönt. Flera studier visar att det är synnerligen viktigt att utveckla hälsofrämjande strategier redan i förskole- och skolåldern. Detta för att på ett tidigt stadium grundlägga goda kostoch rörelsevanor där förskola och skola är en viktig arena för hälsofrämjande åtgärder. Folkhälsopolicy för Halland visar riktningen för det regionala folkhälsoarbetet och regionstyrelsen beslutade att initiera en intensifierad satsning för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet under åren 2007 och Huvudmålet i projektet var att förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom förskola och skola. Projektnamnet beslutades till Liv & Rörelse och en projektledare med folkhälsokompetens anställdes vid Region Halland. En idrottskonsulent från Hallands Idrottsförbund arvoderades på halvtid av Region Halland för att arbeta med detta projekt. Hallands Idrottsförbund hade kunskaper och erfarenheter inom fysisk aktivitet genom arbete med tidigare skolprojekt. Förbundet administrerar och arbetar även med Idrottslyftet, vilket kunde tas tillvara i projektet. Larmrapporterna kring barns och ungas matoch rörelsevanor avlöser varandra. Vart femte svenskt barn klassas idag som överviktigt. Utgångspunkter i projektet var förskolans och skolans läroplaner, som bland annat visar att hälsofrågorna går hand i hand med deras kärnuppdrag. Därutöver utgick projektet från de kostråd som Livsmedelsverket tagit fram till förskolan och skolan. Råden inkluderar all mat som kan serveras under en förskole- eller skoldag och beskriver även vad som ska serveras och hur ofta, så att maten blir varierad och näringsrik. När det gäller rörelsen utgick projektet från den nordiska rekommendationen om minst 60 minuter fysisk aktivitet för barn varje dag. Aktiviteten bör inkludera både måttlig och hård aktivitet. 2

3 Projektbeskrivning Projektet bestod av fyra olika delar vilka var; inspirationsföreläsning för personal inom förskola och skola, konferenser, fördjupningsskolor och skoltävlingar. Inspirationsföreläsningarna utgick från titeln så kan förskolor och skolor arbeta för att förbättra barns mat- och rörelsevanor. Föreläsningarna innehöll en bakgrund till hur barns och ungas mat- och rörelsevanor såg ut, diskussion med deltagarna kring deras verksamhet och arbete. Därefter följde huvuddelarna mat och rörelse, med fakta och konkreta exempel på hur man kan arbeta för att förbättra mat- och rörelsevanorna. Material visades och delades ut till avdelningarna eller arbetslagen. Konferenserna som arrangerades hade olika teman och var riktade till särskilda målgrupper inom förskola och skola. Konferenserna handlade till exempel om utemiljöerna, maten och ledarskapet. I fördjupningsarbetet erbjöds tre högstadieskolor år 6/7-9 från Halland att vara delaktiga i ett fördjupat utvecklingsarbete kring matvanor och fysisk aktivitet. Skolorna skulle ha behov av förbättringar kring ungdomarnas matvanor och fysiska aktivitet samt ha ett intresse i att göra förändringar och avsätta tid för detta. Syftet med fördjupningsskolorna var att hitta arbetssätt för hur skolan kan förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten bland elever i år 6/7-9 i Hallands län. Två skoltävlingar arrangerades för att få med eleverna i arbetet för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Skolorna i regionen kunde vara med och tävla kring Bästa rastaktivitet och Smart skolkafé. Liv & rörelse på Tullbroskolan i Falkenberg. 3

4 Resultat Inspirationsföreläsningar Resultatet från inspirationsföreläsningarna visade att projektet besökt 123 förskolor och 70 skolor i regionen, vilket betyder cirka en tredjedel av alla förskolor och cirka hälften av alla skolor som finns i regionen. Antalet personal vi träffat genom föreläsningarna var totalt personer, varav cirka 800 personer inom förskola och personer inom skola. Både inom förskolan och skolan ansåg personalen innan föreläsningen att de kunde ganska mycket om mat och rörelse och att arbetet inom deras verksamheter fungerade ganska bra. Många ville ändå göra förändringar inom mat och rörelse, men ansåg möjligheterna små. Efter föreläsningstillfället ansåg majoriteten att de fått ökade kunskaper rörande tillvägagångssätt för att förbättra barns mat- och rörelsevanor. Personalen hade även blivit inspirerad till att göra förändringar och ansåg att de fått med sig tips på material som de kunde använda i arbetet. De beskriver vidare att besöket gett dem bekräftelser på att det arbete som de bedriver var bra och att de var på rätt spår. Andra uppgav att de fick tips och idéer på hur de kunde arbeta vidare. Ett halvår efter föreläsningen svarade en stor majoritet att de hade goda kunskaper om mat och rörelse vilket var en förbättring jämfört med innan föreläsningen. De ansåg även att det fungerade bättre på förskolan eller skolan med arbetet med mat och rörelse. diagram 1 Hur mycket kunskaper anser du dig ha om barns och ungas mat- och rörelsevanor? % Innan föreläsningen Ett halvår efter föreläsningen Många förskolor och skolor uppgav efter ett halvår att de genomfört många förändringar. Inom matområdet handlande det till exempel om att de infört bär istället för sylt, grövre bröd, mer fullkornprodukter, mer grönsaker, minskat på socker, övergått till fettsnålare alternativ på mjölk- och filprodukter 20 0 Väldigt Ganska Ganska Väldigt lite lite mycket mycket 4

5 samt förändrat rutiner vid födelsedagsfirande utan tårta eller glass. Inom rörelseområdet framkom förändringar som mer schemalagd tid för rörelse, samarbete med Idrottslyftet, tillverkat hinderbanor, infört rörelsepauser, arrangerade rastaktiviteter eller förändrat gården. Hinder som framkom för att genomföra förändringar var ekonomi, tidsbrist och ledningens prioriteringar. Möjligheter för arbetet ansågs vara intresse och att många förändringar är kostnadsfria och handlar mer om förändrade rutiner och medvetenhet. Styrkorna i projektet ansågs vara att samtlig personal på förskolan eller skolan hade nåtts, att de blivit bekräftade i sitt arbete och att de fått nya infallsvinklar. Svagheterna ansågs vara att projektet endast besökt dem en gång och att föräldrar inte var en målgrupp i projektet. diagram 2 Hur tycker du att det fungerar på er förskola/skola med arbetet med barnens matoch rörelsevanor? % Innan föreläsningen Ett halvår efter föreläsningen Konferenser I projektet har sex konferensen genomförts, där projektet gått in med medel för att subventionera priset för deltagarna. Projektet startade med en inspirationsträff där fakta, rekommendationer och goda exempel varvades. Övriga konferenser handlade om utemiljön, maten på förskolor och skolor, hälsofrämjande ledarskap, inspiration till hem- och konsumentkunskapslärare samt idrottslärare. Projektets konferenser har varit uppskattade, främst på grund av att fakta har varvats med goda exempel och praktiska inslag. Ett halvår efter respektive konferens uppgav majoriteten av deltagarna att de fått ökade kunskaper inom områdena, använt sig av kunskaperna och genomfört en del förändringar. 0 Mycket Dåligt Bra Mycket dåligt bra 5

6 Fördjupningsskolor Tre skolor deltog i fördjupningsarbetet som pågick höstterminen -07 till höstterminen -08. Varje skola skapade en arbetsgrupp som var sammansatt med olika representanter på skolan. Med stöd från Liv & Rörelse har skolan arbetat för att nå särskilda mål. Skolorna har under projekttiden till exempel genomfört förändringar i skolkafeterians utbud, matsalsmiljön, infört mer rastaktiveter och arrangerat idrottsdagar. Skolorna anser att deras arbete påverkat ungdomarnas mat- och rörelsevanor i positiv riktning. Stödet från projektledningen upplevdes som stort och arbetsgrupperna ansåg att mer tid prioriterades åt hälsofrågorna till följd av projektet. Hälsoarbete är långsiktigt och tenderar att stanna av. En viktig faktor för att personalen skulle arbeta mer fokuserat var att det kom en aktör utifrån som kunde komma med idéer, stötta administrativt och förmedla kontakter. Skoltävlingar Tolv skolor deltog i tävlingen Hallands bästa rastaktivitet. Syftet var att engagera elever att vara ute och aktiva på rasterna. Eleverna skulle hitta på och prova sina rastaktiviteter under hösten. En jury bedömde bidragen och sex skolor belönades med kronor, som skulle gå till inköp av material till rastaktiviteter. De inkomna bidragen samlades i ett häfte med illustrerade bilder som sedan delades ut till samtliga grundskolor i regionen. I tävlingen Hallands smartaste skolkafé deltog nio skolor. Syftet med tävlingen var bland annat att engagera elever i arbetet kring ett bra utbud av hälsosamma produkter i skolkaféet. Skolorna skulle till exempel beskriva organisationen, trivseln, utbudet och de förändringar skolan gjort. En jury bedömde bidragen och fyra skolor belönades med kronor som skulle gå till utveckling och förbättring av skolkaféet. Goda idéer och tips på hur man skapar en hälsosam och trivsam skolkafeteria sammanställdes i en folder, som sedan delades ut till samtliga skolor i regionen för fortsatt inspiration och arbete för goda matvanor. Bidragen till tävlingarna Hallands smartaste skolkafé och Hallands bästa rastaktivitet finns samlade i var sin folder. 6

7 Reflektioner Projektet har uppfattats positivt av de personer projektet mött och gett ökade kunskaper och tillvägagångssätt för att arbeta inom mat och rörelse. Våra budskap har inte uppfattats som förmaningar, utan personalen har fått ny inspiration och motivation. Metoden i projektet har således fungerat. Resultatet visar att bra arbete i förskolor och skolor görs på många håll av engagerad personal. Samtidigt behövs fortsatt uppmuntran och inspiration till positivt arbete för att göra förändringar. Personalen påpekade att de hade behov av mer kunskap inom mat och rörelse. Det var till exempel inte många som kände till Livsmedelsverket råd för maten i förskolan eller skolan och än färre följde dem. Vad gäller rörelsen finns förbättringsmöjligheter vad gäller daglig rörelse för att följa läroplanens mål samt den nordiska rekommendationen om fysisk aktivitet. Många förskolor och skolor upplevde att möjligheterna till förändringar var begränsade, ändå hade många förändringar genomförts under projekttiden. Med bättre samarbete mellan olika yrkeskategorier skulle arbetet kunna utvecklas ytterligare. Utifrån de resultat och erfarenheter som projektet och andra studier visat, finns förslag på hur arbetet skulle kunna fortgå och utvecklas. Det skulle till exempel kunna handla om vidare kompetensutveckling, skapa nätverk eller förändra miljöer. Våra budskap har inte uppfattats som förmaningar, utan personalen har fått ny inspiration och motivation. Slutsats Projektet har bidragit till att personal inom förskola och skola fått ökade kunskaper inom mat och rörelse, särskilda yrkeskategorier har getts möjligheter till fördjupade kunskaper om mat och rörelse, matvanorna och den fysiska aktiviteten har förbättrats bland eleverna i skolår 6/7-9 på fördjupningsskolorna samt att ett antal elever har blivit delaktiga i arbetet genom skoltävlingarna. Huvudmålet, som var att förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom förskola och skola, kan därmed sägas vara uppfyllt. 7

8 Projektet Liv & Rörelse är en del i Region Hallands arbete för att stärka hallänningarnas hälsa. I Folkhälsopolicy för Halland lyfts goda levnadsvanor fram som ett av fem prioriterade insatsområden för folkhälsoarbetet. Projektet pågick under 2007 och Hela slutrapporten finns på Region Hallands hemsida, Box 538, Halmstad kansli@regionhalland.se 8