pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd



Relevanta dokument
Lätt att jämföra dina resultat med

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Nationellt Primärvårdsregister

Halsont - faryngotonsillit

Når vi SFAMs kvalitetsnivåer för diagnos och behandling av tonsillit på Axelsberg VC?

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Handläggning av faryngotonsillit

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Nationella behandlingsrekommendationer. Christer Norman, Allmänläkarmöte,

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

Nationellt system för förbättring i Primärvård Jörgen Månsson

Tonsillitstudien - är PcV i 5 dagar lika bra som 10?

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Handläggning av Faryngotonsilliter

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

Vägen till kvalitet i förskrivningen i primärvården? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

Diagnostik och antibiotikabehandling av faryngotonsillit på Brommaplans VC

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling

Vilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner?

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning

PROJEKTARBETE ALLMÄNMEDICIN. Tonsillit: följer vi riktlinjerna vid Älvdalens Vårdcentral?

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Rationell antibiotikaanvändning

Diagnostik av faryngotonsillit i primärvård

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?

Mål och mått SFAM Stockholm Färjestaden Mikael Christiansson

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år

Rodnat, makulopapulöst utslag över rygg och buk. Inga rivmärken.

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?

Uppföljning av vårdcentralerna. i Jönköpings län 2006

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit

Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Digitala vårdgivare. Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län.

Datakonsult, söker akut på vårdcentral pga halsont sedan 2 dygn. Känt sig varm, men ej kollat tempen.

PrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra?

Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra?

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Är kvalitetsmätningar lika bra för rangordning & ersättning som de är för vår egen förbättring?

ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö

Förskrivning av antibiotika i öppen vård

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

Indikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården

När behöver vi antibiotika?

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Överdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare

Grupp A streptokock Tonsillit: Minskar risken för komplikationer med antibiotikabehandling?

Patientfall akut media otit

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården.

Grupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

P r o g r a m. 2 9 a p r i l k l R a d i s s o n B l u S c a n d i n a v i a H o t e l l, G ö t e b o r g

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Ökande resistens- När kan vi avstå från antibiotika? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna

Transkript:

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade på en lång praktisk erfarenhet. Tumregler gör att vi snabbt kan handlägga ett stort antal problem men innebär också att vi inte utnyttjar hela vår egen kunskapsbas. Ny kunskap och nya riktlinjer riskerar att inte finnas med i de snabba besluten

Vi tror att vi gör rätt! Vi läkare tror själva att vi följer riktlinjer i mycket högre grad än vi egentligen gör! För att vi skall förstå att det är dags att förändra vår handläggning krävs att vi studerar hur vi själva gör..

Hur intressera stressade läkare för att kolla hur de gör? Enkelt Snabb återkoppling Lätt att jämföra egna resultat med rekommendationer med andra vårdcentraler med liknande upptagningsområden och avstånd till sjukhus Kunna följa sin egen utveckling över tid

Lösningen pvkvalitet.se? Bygger på att varje läkare för viss diagnos går igenom 10-20 slumpvalda journaler Noterar på formulär Mata in aggregerade resultat i pvkvalitet Resultaten visas inom 10 sek.

Här kan du ansluta din enhet till pvkvalitet

På denna sidan registrerar vårdcentralen uppgifter om befolkning mm Används bla. för att beräkna prevalens av astma, KOL m.m.

Bakgrundsdokumentation Snabbtest för streptokocker skall tas på rätt indikation d.v.s. på de patienter som kan förväntas ha nytta av antibiotika. Om man tar det för ofta så riskerar man att hitta och behandla bärare av streptokocker som råkar ha en förkylning med halsont. För att snabbtesten skall ha ett bra prediktivt värde bör prevalensen i den testade gruppen vara tillräckligt hög. Det rekommenderas [1] att man använder de s.k. Centorkriterierna (feber>38,4, beläggningar på tonsillerna, ömmande körtlar i käkvinklarna och frånvaro av hosta) för att välja ut vilka man skall ta prov på och bara testa patienter som uppfyller minst 3 kriterier. Studier har visat att patienter som uppfyller 1 kriterium bara i 6% har streptokocker vid halsodling, vid 2 kriterier i 15%, vid 3 kriterier i 32% och vid 4 kriterier i 56% [2]. Om 4 av 4 Centorkriterier är uppfyllda och dessutom ett tillläggskriterium är uppfyllt kan antibiotika ges utan föregående diagnostik. Tilläggskriterier 1. Streptococcus pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Ett flertal studier har visat att allmänläkare efter halsundersökning har ungefär 50% träffsäkerhet i bedömningen om streptokocker föreligger eller ej. Diagnosen bör därför i de flesta fall bekräftas med ett snabbtest för streptokocker. PencillinV är rekommenderad behandling, erfarenheten är lång och god Resistens ses fortfarande inte. Vid överkänslighet och vid recidiv finns skäl för annat val. [1,3,4] Referenser 1. Handläggning av Faryngotonsilliter - Rekommendationer. Workshop. Läkemedelsverket, 2001. 2. Centor RM, Witherspoon JM, Dalton HP, Brody CE, Link K. The diagnosis of strep throat in adults in the emergency room. Med Decis Making 1981;1(3):239-46. 3. Mölstad S, André M. Faryngotonsillit: nya riktlinjer kräver nya rutiner. Läkartidningen 2003;10(9):704-6. 4.Cooper RJ, Hoffman JR, Barlett JG, Besser RE et al. Principles of appropriate antibiotic use for acute pharyngitis in adults: background. Ann Intern Med 2001;134(6):509-17.

Tonsillit Kriterier Vad är viktigt för god kvalitet? Rätt användning av snabbtest för streptokocker Rätt behandling. Indikatorer Hur mäts kvalitet? 10. a) Andel positiva snabbtest för streptokocker b) Andel av antibiotikabehandlade som har positiv snabbtest 2. Andel av antibiotikabehandlade som behandlats med pcv

Mätmetod Hur ta reda på hur vi ligger till? 1. Laboratoriet registrerar resultaten på snabbtest för streptokocker under tex. 1 månad. 2. Sök i datorjournalen ut en lista på alla patienter under en 3 månaders period,med ett besök med diagnosen Tonsillit (J03) 3. Granska journaler på ett slumpurval ur listan. 10-20 journale per läkare eller totalt 40 per vårdcentral. 4. Notera på registreringsformulär: A Förekomst och resultat av snabbtest för streptokocker B Om antibiotikum förskrivits och vilken typ. 5. Summera registreringsformuläret och mata in resultatet nedan.

Nr 1 2 3 4 5 6 5 6 7 6 7 Snabbtest för streptokocker Snabbtest för streptokocker Antibiotika Ja Nej Pos Neg Nej Ja PcV Anmärkning 25 Summa

Andel pos av alla StrepA Mål 40-50% Mål 40-50% Bakgrund

Bakgrund Ett antal placebokontrollerade studier har visat att antibiotikabehandling kan förkorta symtomdurationen vid faryngotonsillit orsakad av Streptococcus pyogenes med 1-2,5 dygn om patienterna vid inklusionen hade uttalade symtom (minst tre av fyra diagnostiska kriterier: feber >38,5, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna, beläggningar på tonsiller och frånvaro av hosta) (evidensgrad 1a). Symtomen förkortades med mindre än ett dygn när enbart halssmärta användes som inklusionskriterium (evidensgrad 1a). Studier har visat att de patienter som uppfyller minst 3 av ovannämnda fyra diagnostiska kriterier har positivt snabbtest i 40% (odling positiv i 50%) varför målet är att andelen positiva bör vara 40%. Referens: Läkemedelsverkets Information dec 2001. Handläggning av faryngotonsilliter

Andel StrepA negativa av alla antibiotikabehandlade Mål < 5 % Bakgrund Bakgrund

Bakgrund Symtomen vid faryngotonsillit med negativ svalgodling avseende Streptococcus pyogenes påverkas inte av antibiotikabehandling (evidensgrad1b). Streptokocker grupp C och G förekommer i < 5%, varför det endast i något enstaka fall kan bli aktuellt med antibiotikabehandling efter ett negativt snabbtest.

Dessa sjukdomar finns nu Tonsillit Cystit hos kvinnor > 18 år Astma KOL Hjärtsvikt

Dessa kommer under vintern Bensår Förmaksflimmer Övre Luftvägsinfektion Nedre Luftvägsinfektion Lumbago? Pvkvalitet öppnas för hela Sverige under våren

pvkvalitet.se

1. Om vi tittar på hur vi gör och jämför med både riktlinjer och hur andra gör. 2. Diskuterar med våra kollegor hur vi borde göra. 3. Försöker förändra vårt handlande i den riktningen. 4. Tittar igen på hur vi gör och ser att vi blir bättre. Då blir vi båda glada och stimulerade! Den största kvalitetsökningen blir sannolikt om vi kan nå upp till våra egna ambitioner!